Statens geotekniska institut
Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d.
Lindquist Verkstäder
Datum: 2006-03-24
Diarienr: 2-0510-0655
Uppdragsnr: 12617
Uppdragsansvarig: Karin Axelström
Handläggare: Karin Axelström, Peter Starzec, Lennart Larsson
Granskare: Ola Wik
Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Östergötland
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Sammanfattning... 3
2 Bakgrund ... 3
3 Uppdrag och syfte ... 4
4 Fastighetsuppgifter och områdesbeskrivning ... 4
5 Utförda undersökningar ... 6
5.1 Misstänkta föroreningar...6
5.2 Strategi...8
5.3 Fältundersökningar ...8
5.3.1 MIP-sondering ...8
5.3.2 Grundvattenprovtagning ...9
5.3.3 Jordprovtagning ...10
5.4 Laboratorieanalyser ...10
5.4.1 Jord...10
5.4.2 Grundvatten ...10
5.5 Riktvärden ...11
5.6 Resultat ...12
5.6.1 Geologi...12
5.6.2 Fältanalyser ...13
5.6.3 Laboratorieanalyser ...13
5.7 Brunnar nedströms fastigheten ...17
6 Utvärdering... 17
6.1 Föroreningsbild...17
6.2 Riskbedömning ...24
7 Volymberäkning ... 25
7.1 Sammanfattning...27
8 Åtgärdsbehov... 27
9 Rekommendationer ... 27
10 Referenser ... 28
Bilagor
Bilaga 1 Situationsplaner
Bilaga 2 Klassificering av fältprover Bilaga 3 MIP-sonderingar
Bilaga 4 XRF-mätningar Bilaga 5 Analysprotokoll
1 SAMMANFATTNING
På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Statens geotekniska institut genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d. Lindquist Verkstäder i Motala . Misstänkta föroreningar har främst varit trikloretylen metaller och petroleumprodukter som härrört från den tidigare ytbehandlingsindustri som funnits på fastigheten. Under- sökningen har genomförts dels genom direktmätningar i fält då en sond pressats ner i marken (MIP-sondering) samt genom laboratorieanalys och fältmätning av upptagna jordprover och grundvatten. Totalt 12 punkter undersöktes genom MIP-sondering, 26 jordkärnor togs upp för fältmätningar varav 12 jordprover skickades för laboratorieana- lys. Dessutom analyserades 7 grundvattenprover. Resultaten visar att metallhalterna i jorden är låga. MIP-sondens resultat indikerar att höga halter klorerade lösningsmedel finns i mark och grundvatten. I laboratorieanalyserade prover påträffades klorerade lös- ningsmedel i höga halter, dels på industrifastigheten och dels på den deponi som ligger invid Vättern. SGI rekommenderar att båda områdena undersöks vidare. Dels bör områ- dena avgränsas och föroreningsplymernas innehåll undersökas vidare. Därtill bör en hydrogeologisk kartläggning göras för att klargöra föroreningsflödet ut i Vättern. En gammal spillvattenledning, numera ur drift, samt en befintlig dagvattenledning passerar genom deponin och ut i Vättern. Dessa ledningars påverkan på föroreningsspridning och föroreningsförekomst bör också klarläggas. Provtagning i brunnarna nedströms industri- fastigheten bör göras. Industribyggnaderna bör också kontrolleras så att inte förore- ningskällor inom byggnaderna finns kvar i form av läckande cisterner, ledningar mm. I syfte att förbereda områdena för lämplig efterbehandlingsåtgärd bör en bredare geoke- misk analys av de förorenade områdena göras i syfte att undersöka spridnings- och ned- brytningsförutsättningarna. Samtidigt bör en fördjupad riskbedömning göras, inte minst för att ta fram platsspecifika riktvärden för grundvatten som är relevanta för området.
2 BAKGRUND
Den f d verkstads- och ytbehandlingsindustrin Lindquists Verkstäder bedrev under många år sin verksamhet på fastigheten laxen 13 som ligger i Motala i Motala kommun, se figur 1. Fastighetens yta är ca 2,5 ha och är och har varit bebyggd till stora delar. Vis- sa av byggnaderna är gamla, från 20-30-40-talet (oklart), och vissa byggnader är nyare (70-tal). Det har under årens lopp både byggts ut och rivits allteftersom verksamheten har ändrats. Idag är i stort sätt hela fastigheten asfalterad, men förr utgjordes markytan av grus med körvägar av betongplattor. Betongplattorna sägs ligga kvar under asfalten.
Platsen ligger på detaljplanerad industrimark men gränsar till bostadsbebyggelse. Alla bostäder i närheten har kommunalt vatten, men det finns några enstaka brunnar tillhö- rande gamla torp kvar mellan Laxen 13 och Vättern.
Länsstyrelsen i Östergötland Motala
Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d. Lindquist Verkstäder
Figur 1: Översiktskarta som redovisar läget för den aktuella fastigheten och dess närmaste om- givning. Den blå markeringen omfattar Laxen 13.
3 UPPDRAG OCH SYFTE
På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Staten geotekniska institut med Ejlskov A/S som underkonsult utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning. Syftet med undersökningen har varit att
- avgöra om någon typ av förorening förekommer i mark eller grundvatten som har koppling till tidigare verksamhet.
- bestämma halter
- översiktligt avgränsa eventuell förorening - göra en översiktlig riskbedömning
- utfärda rekommendationer för eventuella fortsatta åtgärder.
4 FASTIGHETSUPPGIFTER OCH OMRÅDESBESKRIVNING
Lindqvists Verkstad AB har funnits på platsen troligen sedan 20-talet. Här tillverkades kassaskåp och kontorsmöbler ända fram till 1978 när fabriken lades ned. När fabriken var som störst (runt 1970) hade man drygt 400 anställda, varav ca 80 jobbade på ytbe- handlingsavdelningen. Förutom mekaniska processer bestod processerna av triavfett-
Laxen 8
F d deponi / utfyllnad
Fd spillvat- ten-avlopp
Fabriksgatan
Figur 2.: Kartan beskriver var de olika typerna av verksamhet pågått. Se nedan för verksam- hetsbeskrivningar för respektive område.
ning, betning, dekapering, avmetallisering, fosfatering, kromatering, förkromning, för- nickling, förzinkning, förkoppring, kadmiering, olje- och cyanidhärdning och lackering.
Även Prestoverken har legat på fastigheten. Där förekom bl a gjuteri med masugn etc.
Det har även funnits oljecisterner och nedgrävda oljeledningar på området. Sedan 1978 är det industrihotell i lokalerna. Många mindre verksamheter, bl a flera lackerare som använt trikloretylen, har huserat på platsen efter 1978. Se figur 2 för närmare informa- tion var på området följande verksamheter ägt rum.
1. Gamla Ytbehandlingslokalerna. Pågick mellan slutet av 20-talet till slutet av 60- talet/början av 70-talet. Många typer av ytbehandling bedrevs här, bl a kromate- ring, förkromning, förnickling, förzinkning, förkoppring, kadmiering. I lokalen längst västerut fanns ett betkar som var nedsänkt i golvet. Gropen är igengjuten men spår kan ses. På industrihotellets tid låg här en lackeringsfirma som använ- de trikloretylen, oklart var i lokalerna. Trikloretylen kan även ha använts i dessa lokaler på Lindqvists tid före man byggde ”lutboa”. Även cyanid ingick i pro- cesserna.
2. Gamla lackerings/målningsavdelningen som användes innan 70-talet. Det är osäkert om trikloretylen användes även här.
3. ”Lutboa”. Här lutade man i ett rum och triavfettade i ett annat under många år.
Trikaret var nedsänkt i marken och nedsänkningen/gropen finns fortfarande kvar.
4. Panncentralen.
1 2
3 4 5
6 7
8 9 10 11
12
13
100m
5. Olje- och cyanidhärdning sägs ha förekommit i denna del av byggnaden. Troli- gen var cyanidhärdningen i den vänstra markeringen medan oljehärdningen var i den högra. Oljan man använde var transformatorolja.
6. Verkstadsdelen, plåtarbeten som pressning, bockning, skärande bearbetning mm.
7. Reningsverket med sedimentationsdammar. Byggdes troligen i slutet av 60-talet.
Finns kvar i källaren men det går bara att gå in via en lucka i sockeln.
8. Nya ytbehandlingslokaler. Ytbehandlingen flyttade hit från nr 1, troligen runt 1970, i då nybyggda lokaler. På industrihotellets dagar låg en lackeringsfirma här som hade ett 3x8m stort trikar nedsänkt i golvet. Idag är det igengjutet men man kan se spåren. Innan byggnaden fanns hade man troligen avfallshantering i östra delen.
9. Nya måleriavdelningen. Automatisk lackeringslinje som var mycket lång, 50-60 m. Kanske användes trikloretylen även här.
10. Lackeringsfirma har huserat här på industrihotellets tid. Oklart om trikloretylen använts i dessa lokaler.
11. Muntlig uppgift finns om att det har gjutits in cyanidtunnor i grunden när man byggde denna del på 60-talet. Osäker uppgift.
12. Prestoverken. Järngjuteri och monteringshall. Ugnen, typ masugn, eldades med koks. Kan även ha eldat med olja på slutet. Numera nedbrunnet, men grunden finns kvar. Fanns under många år. Lindquist tog över lokalerna under 50-60-talet men hade troligen bara lager eller montering här.
13. Här hade man bl a automatsvarvning. Oljor av olika slag användes.
Innan man började med rening ca 1970 gick allt spillvatten från processerna i ledningar, bl a i en trätub direkt ut i Vättern, se figur 1. Många av ledningarna på fastigheten har bytts ut p g a att de varit sönderfrätta. Det utfyllda området vid Vätterns strand ungefär där den gamla spillvattenledningen gick ut i Vättern består enligt uppgift från Länssty- relsen av diverse avfall, även från Lindqvist.
Kvarteret Laxen utgörs av ganska plan mark men med en viss lutning mot Hantverkar- gatan i söder. Den största delen av fastigheten ligger enligt SGU:s jordartskarta på is- älvssediment som i östra delen utgörs av sand. Väster om området utgörs jordarten av morän och området närmast Vättern norr om Fabriksgatan består av fyllningsmassor.
Det är ca 100 m till ytvattenrecipient som är Motalaviken, Vättern.
5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
5.1 Misstänkta föroreningar
På fastigheten har bland annat ytbehandling samt verkstadsindustri förkommit. Där hanterades kemikalier som kan misstänkas ha förorenat fastigheten är metaller, cyanid och trikloretylen. Därtill kan olika typer av petroleumprodukter antas finnas på fastig- heten. Potentiella föroreningskällor är ytbehandlingsområdet samt den spillvattenled- ning som löper från fastigheten till den närbelägna pumpstationen. Föroreningarnas oli-
ka egenskaper gör att de uppträder på delvis skilda sätt när de kommer ut i naturen, vil- ket påverkat undersökningsstrategin.
Kloralifater
Trikloretylen misstänks vara cancerframkallande och hör till gruppen föroreningar med densiteter som är högre än vatten samt icke fullt blandbara med vatten; DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquids). Detta gör att spridningsmönstret blir komplicerat. Då spillet sker vid markytan kommer en del att avdunsta, eftersom trikloretylen är en lätt- flyktig förorening. Vätskan (dvs fri fas) kan tränga ner i både den omättade och mättade markzonen och om tätare lager/lerlinser finns på vägen, samlas upp på dessa. Den fria fasen kan även tränga in i samt penetrera tätare jordlager och fortstätta sin vertikala vandring, genom grundvattenzonen, där då viss utlakning sker, ända ned till berget och vidare i bergsprickor. Bergets lutning och sprickor, som kan vara riktade åt annat håll än grundvattenriktningen, avgör åt vilket fortsatt spridning av fri fas sker. De delar av den fria fasen som löser sig i akvifären transporteras med denna.
Generellt är fastläggningen i jordmatrisen relativt låg. Nedbrytning av trikloretylen kan ske antingen abiotiskt eller mikrobiellt. Biologisk nedbrytning anses vara den viktigaste typen av nedbrytning. Normalt kan mikrobiell nedbrytning av högklorerade alifater, dit trikloretylen hör, enbart förekomma under anaeroba förhållanden. Detta innebär, i de fall som mikrobiell nedbrytning sker, att högklorerade omvandlas till lågklorerade ali- fater. Mikrobiell nedbrytning av de senare sker däremot betydligt snabbare vid ett re- dox-skifte till aeroba förhållanden för fortsatt nedbrytning. Beroende på vilken typ av klorerade alifater man kan hitta vid sidan av trikloretylen samt i vilka proportioner dessa uppträder, kan indikationer erhållas om nedbrytning pågår och vilken typ av nedbryt- ning som sker.
Krom är en essentiell tungmetall, som är giftig i högre koncentrationer. Krom kan före- komma i två olika oxidationstal, Cr (III) och Cr (VI). Dessa har olika kemiska egenska- per och toxicitet. Cr (III) är den mera stabila formen under vanliga förhållanden. Cr(VI) är mycket toxiskt och fungerar som ett kraftigt oxidationsmedel och förekommer under starkt oxiderande förhållanden. Mobiliteten av krom är beroende av redoxförhållandena.
Under oxiderande förhållanden uppträder krom som mobilt Cr(VI) och under reduce- rande förhållanden ofta som utfällt Cr(OH)3.
Även nickel är en essentiell tungmetall. En vanlig orsak till problem med hantering av nickel är den kontaktallergi som metallen kan ge upphov till. Sorption är en viktig pro- cess som är avgörande för nicklets fördelning mellan jord och grundvatten. pH-värdet är den faktor som tydligast avgör Kd-värde.
Zink är som ovanstående metaller essentiell. Ur kemiskt synvinkel uppvisar zink och kadmium många likheter, men vanligtvis förekommer zink i 100 till 1000 gånger högre koncentrationer. Vanligtvis förekommer zink som Zn(+II) och kan ingå i sorptions- utfällnings- och komplexeringsprocesser. Sorption är den process som är den mest bety- delsefulla för zink i jord. Den styrande parametern för soprtionen är pH, en ökning av pH med enhet kan innebära en ökning av Kd-värden med faktor 8.
Koppar är en av de viktigaste essentiella tungmetallerna för både människor och växter.
I vattenmiljöer anses den däremot vara relativt toxisk. Koppar anses vara den minst mo- bila tungmetallen i jordmiljö både på grund av utfällning och sorptionsprocesser.
Kadmium är en särskilt toxisk tungmetall. Soprtion är den mest betydelsefulla processen för metallen uppträdande i mark och grundvatten. pH påverkar denna processen så till vida att en ökning av pH med enhet leder till en ökning av Kd-värdet med en faktor 3.
Kadmium bildar komplex i grundvatten med oorganiska ämnen som klorid och karbo- nater samt med organiska ligander, exempelvis fulvosyror.
Cyanid har använts inom ytbehandlingsbranschen dels för basisk avfettning och dels i galvaniseringsbad. Cyanid bildar lätt föreningar med olika egenskaper. De mest toxiska föreningarna av inbegrips i begreppet lättillgänglig cyanid. Genom att analysera totala mängden cyanid täcks även lättillgängligt in.
Petroleumprodukter, bland annat BTEX, aromater, alifater, PAH. Beträffande BTEX anses bensen vara den mest vattenlösliga och även den mest toxiska komponenten.
BTEX, tyngre aromater och alifater är en heterogen grupp, generella drag är att de har låg vattenlöslighet och lägre densitet än vatten. Det senare gäller i allt mindre grad ju tyngre aromaterna och alifaterna är. Toxiciteten är varierande.
5.2 Strategi
Potentiella föroreningar på fastigheten har olika egenskaper som leder till olika sprid- ningsmönster i marken. Detta har lett till att delvis två olika undersökningsstrategier har kombinerats.
En strategi har varit att söka efter föroreningar i markytan, främst då metaller och olje- föroreningar som i stor utsträckning fastläggs i jorden. Eftersom metaller också kan härröra från utsläpp av metallösningar från markförlagda ledningar, exempelvis led- ningsnätet, har dessa föroreningar även sökts på ett större djup. Klorerade lösningsme- del har sökts längs hela lagerföljden eftersom dessa lätt penetrerar jorden.
Den övergripande strategin har varit att i fält söka mesta möjliga information om för- oreningen med hjälp av fältinstrument, och att använda sig av den informationen för att justera provtagningen omfattning samt hur man ska välja ut laboratorieprover för ana- lys. Fältinstrument som använts har varit särskilt väl lämpade för att mäta förekomsten av klorerade lösningsmedel.
5.3 Fältundersökningar
Fältundersökningarna utfördes 051102-051108 av Ejlskov A/S.
5.3.1 MIP-sondering
MIP-sonden (membran interface probe) trycks ner av en Geoprobe- rigg, samtidig som olika parametrar loggas kontinuerligt.
Följande parametrar har loggats kontinuerligt:
• Konduktivitet
• Neddrivningshastighet
• Temperatur
Sonden neddrivs 0,3-0,5 m åt gången. Lättflyktiga ämnen vandrar in genom membranen på sonden och transporteras vidare upp till markytan med hjälp av en inert bärargas till en fält-GC. De uppmätta utslag på PID, FID och DELCD-detektoren (meV) loggas här- vid för var 1,5 cm. De olika detektorer kan primärt se följande föroreningsgrupper:
• PID; Aromater
• FID; Lättflyktiga kolväten, oljeföroreningar, flyktiga PAH:er
• DELCD; Klorerade alifater
De olika detektorerna fungerar i korthet på följande sätt:
PID – Photo Ionization Detector
PID-detektorn svarar mot molekyler med dubbelbindningar vars elektroner går att på- verka med en viss begränsad energitillförsel. Genom att belysa gas med sådana före- ningar med en ultraviolett lampa joniseras dessa dubbelbindningar och fria elektroner fångas upp av elektroder, vilket resulterar i en ström direkt proportion till gaskoncentra- tionen. Beroende på lampans styrka kan olika kemiska föreningar joniseras. I detta fal- let har en lampa på 10,6 eV använts. Mätnoggrannheten är ner till 10 ppm.
FID – Flame Ionization Detector
Ämnen förbränns i en vätgas/luft-flamma så att joner bildas, vilket resulterar i en mätbar elektrisk ström i detektorn. Det är framför allt C-H-bindningar som joniseras, vilket gör FID känslig för organiska föreningar. Responsen är proportionell mot antalet kolatomer.
Detektorns fördelar är den höga känsligheten och det stora linjära området.
DELCD – Dry Electric Conductivity Detector
DELCD-detektor kopplas vanligtvis efter FID-detektorn. Orsaken är att DELCD arbetar med vissa restprodukter som kan bildas vid förbränningen av halogenbaserade kolväten (främst klor- och brombaserade) i FID-detektorn. För klorerade kolväten är denna rest- produkt ClO2. Därtill, med dessa två detektorer kopplade i serie, undviks kolvätekonta- minering av DELCD-detektorn, eftersom FID-detektorn förbränner kolvätena. Detta är värdefullt, t ex då föroreningsmix består av både vanliga kolväten (t ex diesel) och klo- rerade dito (t ex klorerade alifater, PCB etc). DELCD arbetar vid ca 1000 °C. Det gene- reras ett moln av fri elektroner i instrumentet med hjälp av betastrålning. När ämnen med elektronegativa atomer når cellen, bildas det negativa joner. Genom detta minskas mängden av fri elektroner, vilket mäts av instrumentet.
5.3.2 Grundvattenprovtagning
På grund av att låg hydraulisk konduktivitet förväntades i marken användes Geoprobe prepacked well. Detta utgörs av ett PVC-rör som omsluts av ett rör i rostfritt stål. Mel- lan dessa rör finns sand. Ett sandfilter ingår med andra ord i installationen, med de för-
delarna att sandfiltrets uppbyggnad är under kontroll. PVC-röret har en innerradie på 21mm och filterlängden 1 m.
Efter rörinstallation pumpades röret. En peristaltisk pump användes. Innan provtagning pumpades grundvattnet med 5-6 l/min tills vattnet var förhållandevis klart, vilket tog ca 5 min. På grund av tekniska problem kunde inte fältmätning av vattnets pH, redox, O2 och elektriska konduktivitet utföras. Grundvattenproverna som analyserades för metal- ler filtrerades i fält med filter med 0,45 µm porvidd. Detta skedde genom att provet trycktes genom filter med spruta.
5.3.3 Jordprovtagning
Med Geoproben togs meterlånga jordkärnor upp i akrylrör för undersökning. Vilka ni- våer som skulle provtas bestämdes utifrån resultaten från MIP-sonden samt utifrån all- männa kunskap om vissa föroreningars uppträdande som inte kan detekteras med MIP, exempelvis metaller. Jordkärnorna har dokumenterats med avseende på jordart samt eventuell lukt och synintryck. Detta, tillsammans med XRF-mätningar, har gjort i labo- ratorium av SGI. Med XRF har metallhalter mätts på tre punkter på jordprov som över- förts från akrylrör till plastpåse. Akrylrören öppnades med två längsgående snitt och samlingsprov plockades ut som sedan skickats till laboratorium för analys. Då flera av akrylrören inte var fyllda fanns en svårighet att plocka ut nivåspecifika prover eftersom det inte var helt klarlagt om jorden i rören var från en komprimerad lagerföljd eller om en del helt enkelt saknades.
5.4 Laboratorieanalyser 5.4.1 Jord
Upptagna jordprover har undersökts med avseende på
- Metaller (As, Ba, Be, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Li, Mn, Mo, Ni , P, Pb, Sr, V, Zn)inkl CrVI
- Klorerade alifater (diklormetan, 1,1-dikloretan, 1,2-dikloretan, trans-1,2-dikloreten, cis-1,2-dikloreten, 1,2-diklorpropan, triklormetan , tetraklormetan, 1,1,1-trikloretan, 1,1,2-trikloretan, trikloreten, tetrakloreten och vinylklorid).
- Totalt tillgängligt cyanid
- BTEX, fraktionerade alifater och aromater samt PAH (EPA-PAH 16 st)
5.4.2 Grundvatten
Grundvattenprover analyserades med avseende på
- Metaller (Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Zn) inkl CrVI
- Klorerade alifater (diklormetan, 1,1-dikloretan, 1,2-dikloretan, trans-1,2-dikloreten, cis-1,2-dikloreten, 1,2-diklorpropan, triklormetan, tetraklormetan, 1,1,1-trikloretan, 1,1,2-trikloretan, trikloretylen, tetrakloreten, vinylklorid)
- Totalt tillgängligt cyanid
- BTEX, fraktionerade alifater och aromater samt PAH (EPA-PAH 16 st) - pH
- Flyktiga och semiflyktiga föroreningar.
5.5 Riktvärden Jord
Laboratorieanalyserna har jämförts med befintliga riktvärden för förorenade områden, MKM GV samt det remissförslag som Naturvårdsverket tagit fram (2005-07-08). I de fall som svenska riktvärden inte finns har holländska och danska riktvärden använts för jämförelse enligt tabell 1a och 1b nedan.
Tabell 1a: Riktvärden för förorenad jord.
Ämne Enhet NV 1997 alt
NV 1998
NV 2005 Danmark Holland
MKM GV MKM GV Miljöministeriet 20051
VROM 20002
Diklormetan mg/kg TS 0,3 A: <0,4
B: >10
1,1-dikloretan mg/kg TS A: <0,02
B: >15
1,2-dikloretan mg/kg TS 0,02-0,73 A: <0,02
B: >4 1,2-
diklorpropan
mg/kg TS A: <0,0024
B: >24
Triklormetan mg/kg TS A: <0,02
Trans-1,2- dikloreten
mg/kg TS 855 A: <0,25
B: >15 Cis-1,2-
dikloreten
mg/kg TS 855 A: <0,25
B: >15 1,2-dikloretan mg/kg TS 0,02-0,73
Trikloretylen mg/kg TS 30 1,5 5 A: <0,1
B: >60
Vinylklorid mg/kg TS 0,4
PAH övriga mg/kg TS 40 15
Krom total mg/kg TS 250 250
Krom VI mg/kg TS 20 15
Nickel mg/kg TS 150 200
Koppar mg/kg TS 200 200
Cyanid total mg/kg TS 80 180
1Motsvarar ungefär KM
2 A och B enligt: VROM 2000. A: Ingen påverkan, B: Kraftig påverkan
3 Beroende på djup och jordart
4 Avser summa diklorpropaner
5Avser summan cis- och trans- isomerer
Grundvatten
Eftersom svenska riktvärden gällande grundvatten enbart finns för bensinstationsassoci- erade föroreningar och enbart i förslagsform, har även utländska riktvärden använts.
Förutom holländska riktvärden har även danska använts.
Kemaktas förslag till riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer bygger på att grundvattnet erhåller olika riktvärden beroende på vilken exponeringssituation som
råder. I föreliggande fall föreligger risk för inträngning av ångor i byggnader. Miljöris- ker för ytvatten är också relevant. Det lägsta riktvärdet för dessa båda exponeringssitua- tionen har valts.
Beträffande metaller har övre gränsen för vad som anses som måttligt höga halter, efter de effektrelaterade tillståndsklasser som definieras i NV 1999.
Tabell 1b: Riktvärden för förorenat grundvatten.
Ämne Enhet Svenskt jämför-
värde
Danskt riktvärde Holländskt rikt- värde
Naturvårds- verket 1999 alt Kemakta 2004
Miljöministeriet 20051
VROM 20002
Kadmium µg/l 1
Zink µg/l 300
Bly µg/l 3
Arsenik µg/l 10
Cyanid µg/l - 50 A/5 B/ 1500
Trikloretylen µg/l 1 A/24 B/500
Perkloretylen µg/l 1 A/0,01 B/40
Trans-1,2-diklore- ten
µg/l 13 A/0,01 B/203
Cis-1,2-diklore- ten
µg/l 13 A/0,01 B/203
Triklormetan µg/l A/6 B/400
Summa alifater
>C5-C35
mg/l 0,05
Bensen mg/l 0,04
Toluen mg/l 1
Etylbensen mg/l 1
Xylen mg/l 1
PAH canceroge- na
0,0005
PAH övriga 0,10
1 Motsvarar skydd för drickvattentäkter
2 A och B enligt: VROM 2000. A: Ingen påverkan, B: Kraftig påverkan
3 Avser summa trans + cis
5.6 Resultat
Sonderings- och provtagningspunkter framgår av bilaga 1.
5.6.1 Geologi
Sonderingarna visar att jordlagren uppgår till minst 7,5-15 meters mäktighet. De jord- kärnor som hämtats upp visar att de övre jordlagren (0-2 m) i fastighetens västra delar, runt byggnad 13, där bland annat automatsvarvning har förekommit, utgörs av lera (se bilaga 2). Fastighetens sydöstra delar förekommer sand såväl vid markytan som 5-6 meter under denna.
Grundvattennivåerna har avläst i några av punkterna 051219 (ca en månad efter MIP- sondering.)
MO 2 – 3,76 m u my MO 15 – 1,14 m u my MO 6-3 1,74 m u my.
Resultat vid MIP-sondering tyder på att vid punkt MO 1, som är belägen nära MO 2, är grundvattennivån ca 4,5 m under markytan. Detta indikerar sammantaget att grundvat- tennivån inom området är relativt fluktuerade.
5.6.2 Fältanalyser MIP
MIP-sondering har gjort i 12 punkter. Sondering har utförts till mellan 7,5 till 14,5 m djup. Förorening har detekteras med såväl PID, FID och DELCD i olika punkter (se bilaga 3). Högst utslag med DELCD-detektorn noterades i MO 6 och MO 15, på 6,5- 10,5 respektive 6-9 m djup. PID-detektorn noterade utslag främst i MO 16 på 9-11 m djup, nedanför industriområdet. FID-detektorn gav märkbart utslag i en punkt; MO 6-3, inom intervallet 1,7-2 m.
XRF
XRF-mätningarna visade inga tecken på att metallhalter över riktvärdet förekommer i området (se bilaga 4).
5.6.3 Laboratorieanalyser 5.6.3.1 Jord
De metallhalter som uppmättes i jordprov var samtliga väl under riktvärde och i nivå med bakgrundsvärden. De analyserade halterna framgår av analysprotokoll i bilaga 5.
De analyserade jordproverna uppvisar detekterbara halter av kloralifater i 6 av 8 prover (tabell 2). Framförallt trikloretylen påträffades. Halterna var under föreslaget riktvärde, med undantag av MO 2-2, där halten trikloretylen uppmättes till 2,6 mg/kg TS (föresla- get riktvärde är 1,5 mg/kg TS).
Tabell 2: Analyserades halter av klorerade alifater i jordprov.
MO 1 MO 2 MO 6-1 MO 6-2 MO 7 MO 2-2 MO 5 MO 5
ELEMENT Enhet 1 0-1 m 0,25-1 m 0-1 m 1-2 m 5,0-6,0 5-6 0-1,0 4,5-5,5
TS_105°C % 96,2 93,9 84,7 89,1 84,4 86,1 95 87,3
diklormetan mg/kg TS <0.80 <0.80 <0.80 <0.80 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50
1,1-dikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
1,2-dikloretan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10
trans-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 cis-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 0,02 <0.020 <0.020 <0.020
1,2-diklorpropan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10
triklormetan mg/kg TS <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 tetraklormetan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 1,1,1-trikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 1,1,2-trikloretan mg/kg TS <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040
trikloretylen mg/kg TS <0.010 0,041 <0.010 0,099 0,65 2,6 0,029 0,35
tetrakloreten mg/kg TS <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 0,035 0,19 <0.020 <0.020
vinylklorid mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10
Tabell 3: Fraktionerade alifater och aromater samt PAH i jord. Fet stil visar halter över detektionsgräns.
MO 2 -2 MO 5 MO 5 MO 5-2 MO 10-2 MO 12-1 MO 12-2 MO 12-3 MO 13-1 MO 13-2 MO 6-1 MO 6-2
ELEMENT Enhet 5-6 0-1,0 4,5-5,5 4,5-5,5 0-1 0-1 0-1 1-2 1-2 0-1 0-1 m 1-2 m
TS_105°C % 86,1 95 87,3 84,4 86,3 83,8 86,1 86,3 95,5 87,6 84,7 89,1
alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
alifater >C12-C16 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
alifater >C5-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20
alifater >C16-C35 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 24 <10 <10 <10 <10 14 14
aromater >C8-C10 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0
aromater >C10-C35 mg/kg TS <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0
bensen mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010
toluen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050
etylbensen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050
summa xylener mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050
summa TEX mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080
summa 16 EPA-PAH mg/kg TS <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 <0.70 3,7 <0.70
^PAH cancerogena mg/kg TS <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 2 <0.30
PAH övriga mg/kg TS <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 <0.40 1,6 <0.40
Tyngre alifater >C16-C35 påträffades i låga halter vid den delen av fastigheten där Prestoverken ska ha legat, i punkt 12-1, 0-1 m under markytan (tabell 3). Även vid MO 6-1, belägen 0-1 m under markytan och MO 6-2 belägen 1-2 m under markytan, som hämtades från innergården mellan byggande 6 och 1. Dessutom uppvisade MO 6-1 0-1 m u my låga halter cancerogena PAH och PAH övriga.
Ingen cyanid detekterades i något prov, inte heller PCB.
5.6.3.2 Grundvatten
Metallhalter i grundvattnet var låga eller måttligt låga. Deponin vid Vättern uppvisade höga halter järn och mangan, samtidigt som svavelhalten var låg. Även barium uppvisar höga halter i deponin jämfört med de övriga proverna. Något svenskt jämförvärde för barium i grundvatten finns inte. Inga spår av sexvärt krom kunde uppmätas i något prov, inte heller cyanid.
Tabell 4: Tunga alifater, BETX och klorerade alifater i grundvattnet.
MO 2 MO 5 MO 6-3 MO 1 MO6 MO 6*** MO 15***
Ämne Enhet 7,5-8,5 7-8 5-6 4,5-5,5 8,5-9,5 8,3-9,3
GC
6,5-7,5 GC Alifater
>C16-C35
mg/l - - - - - 0,035 0,032
Toluen µg/l - - - - - <0,2 15
Etylbensen µg/l - - - - - <0,2 3,6
Xylener, summa
µg/l - - - - - <0,5 13
diklormetan µg/l <3.0 <3.0 <3.0 <3.0 <30 <1 <1
1,1-diklore- tan
µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <0,2 <0,2 1,2-diklore-
tan
µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <10 <0,2 <0,2
trans-1,2- dikloreten
µg/l <0.10 <0.10 <0.10 0,42 <1.0 <0,2 7,3
cis-1,2- dikloreten
µg/l <0.10 <0.10 0,88 <0.10 <1.0 <0,2 1400
1,2-
diklorpropan
µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <10 <0,2 <0,2
triklormetan µg/l 0,34 <0.30 <0.30 <0.30 <3.0 <0,2 <0,2
tetraklorme- tan
µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <0,2 <0,2 1,1,1-triklore-
tan
µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <0,2 <0,2 1,1,2-triklore-
tan
µg/l <0.20 5,9 <0.20 1,1 <2.0 <0,2 <0,2
trikloretylen µg/l 180 49 6,6 240 2500 2600 110
tetrakloreten µg/l <0.20 0,41 <0.20 <0.20 3,3 3,5 <0,2
vinylklorid µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <10
pH 7,45* -
7,9**
6,99*- 7,5**
7,22*- 7,9**
7,9** 7,55*-
8,0**
8,0** 7,5**
* registrerat 2005-11-11 i samband med analys av klorerade alifater
** registrerad 2005-11-14 i samband med analys av CrVI
*** GC-screening
Låga halter av tunga alifater uppmättes i grundvatten från punkt MO 2 och MO 5, under föreslaget riktvärde (se tabell 4).
Klorerade lösningsmedel påträffades i samtliga undersökta grundvattenprov. Låga halter av trans-1,2-dikloreten och cis-1,2-dikloreten uppmättes i ett par punkter (MO 1 resp MO 6-3). Triklormetan tillsammans med trikloretylen påträffades i MO 2. Även 1,1,2- trikloretan samt trikloretylen och tetrakloreten i olika proportioner har noterats.
Grundvattnets pH-värde var genomgående relativt högt, mellan 6,99 och 8,0. Det bör noteras att pH mättes vid två olika tillfällen på laboratorium och att vid ena tillfället var värdena genomgående ca 0,5 enheter högre. Resultaten indikerar att antingen stiger pH vid längre lagring eller så har, hypotetiskt de olika skilda provtagningskärlen (glas visavi plast) eller, provhantering/analyskalibrering inverkat.
I en punkt, MO 6, gjordes såväl GC-screening som riktade analyser. Båda dessa analy- ser uppvisa samstämmiga resultat när det gäller klorerade alifater. Höga halter triklor- etylen och låga halter perkloretylen noterades. Vid GC-screeningen kvantifierades även tyngre alifater samt toluen, etylbensen och xylener. Halterna är dock under riktvärdena.
5.7 Brunnar nedströms fastigheten
Enligt SGUs brunnsregister finns två brunnar nedströms fastigheten. Vid efterforsk- ningar har det visat sig att en härrör från det numera nedlagda mejeriet som finns på grannfastigheten. Brunnen är dock belägen på kommunens mark, nedanför Lindquist.
Förutom själva brunnen finns en pumpstation, även den belägen på kommunens fastig- het. Vid kontakt med kommunen har framkommit att brunnens och pumpstationens status är oklar. Vem inom kommunen som i dagsläget har ansvaret för brunn och pump- station har inte gått att få fram.
Ytterligare en brunn finns på en av de fastigheter som är bebyggda med byggnader av fritidshuskaraktär, fastighet Holm 6:80. Kommunen är fastighetsägare även för dessa fastigheter. Den aktuella fastigheten står för närvarande outhyrd. Brunnen är en grävd sådan med betonglock och byggnaden är ansluten till det kommunala VA-nätet. Ingen pump finns ansluten till brunnen.
6 UTVÄRDERING 6.1 Föroreningsbild
SADA
Föroreningsbilden har med hjälp av dataprogrammet SADA (Spatial Analysis and Deci- sion Assistance) analyserats för de fältmätningar som gjorts med PID, FID och DELCD.
Kartor har med hjälp av interpolation tagits fram utifrån de mätdata som erhållits För att interpolera data användes inversa distansmetoden. Inget rumsligt beroende bland data- punkter förutsattes och interpolation hade till syfte att visualisera en möjlig förorenings- utbredning. Med detta bör ses endast som en kvalitativ bedömning snarare än en kvan- titativ analys. Inversa distansmetoden delar in området där halterna skall uppskat-
tas/interpoleras i ett antal rutor (celler eller block vid en 3D interpolation) och placerar en sk sökningsellips (ellipsoid för 3D) i varje punkt där interpolation skall göras. Där- efter viktas alla observationer/mätningar inom ellipsen på det sättet att observationer närmast den interpolerade punkten får mest vikt och observationer längre bort ges mind- re vikt. Vikten är proportionell mot kvadraten på det inverterade avståndet mellan ob- servation och interpolerade punkten. I praktiken innebär detta att observationer närmast interpolerade punkten kommer att ha störst påverkan på det interpolerade värde. Storle- ken på sökningsellipsoiden har betydelse eftersom den avgör vilka observationer som skall inkluderas för att interpolera ett värde i interpolationspunken. Liten storlek innebär att få observationer har en stor inverkan på interpolerad punkt och en större storlek re- sulterar att påverkan kommer även från observationer längre bort. I praktiken är det dock observationer närmast interpolationspunkten som spelar mest roll eftersom de är ju viktade med hänsyn till avståndet.
Vid utvärdering av resultaten vid den gjorda MIP-sonderingen har test av flera olika storlekar på sökningsellipsoid utförts för att undersöka vilken effekt detta kommer att ha på interpolationsresultat. En lämplig storlek visade sig vara 400x400x5 m (x,y,z). När antalet data är litet eller när det finns olika datadensitet i horisontell och vertikalled samt vid situationer där placering av mät/provpunkter styrs mer eller mindre utifrån en
”subjektiv” uppfattning om föroreningen utbredning måste interpolationsresultat alltid betraktas som en uppskattning och förenklig och inte som en säker avspegling av för- oreningsbilden. Ett vanligt förekommande fenomen för inversa distansmetoden är sk bull’s eys – runda ”fläckar” i kartbilden som egentligen inte har något med verkligheten att göra utan är en ”sidoeffekt” från interpolationsalgoritmen.
PID
Utslagen med PID-dekektorn är med några undantag genomgående låga (figur 3). Avvi- kande är punkt MO16, belägen nedströms järnvägen. På ca 10 m djup är halterna signi- fikant höga. Detta sammanfaller även med förhöjda DELCD-värden, även om dessa inte är så pass markanta. Även konduktivitetsvärdena stiger på detta djup, från ca 50 till 150 mS/m. Detta kan indikera att andra typer av föroreningar i jonform kan förekomma, exempelvis metaller, eller att förekomsten av lerpartiklar ökar i grundvatten på grund av finkorniga jordarter. Samtidigt visar sondens temperaturkurva höga värden, vilket kan tolkas som att kylningseffekten av strömmande grundvatten är låg, dvs jordarten är finkornigare än ovanliggande jordlager. Även i MO 15 ger PID:en utslag som samman- faller med DELCD:n. Någon SADA-analys över PID-utslagen har valts att inte presen- teras eftersom responsen med med ovan angivna undantag varit så pass låg.
Figur 3: Diagram över PID-utslag plottat mot djup.
FID
Den 3D kartan över FID-utslagen (Fig 4) uppvisar relativt höga halter i en punkt; MO 6- 3, inom intervallet 1,7-2 m. Detta torde enligt uppmätta grundvattennivåer vara i
grundvattenzonen. Det grundvattenprov som uttogs, härrör från nivån 5-6 m under markytan. Ett jordprov som togs ut 1-2 m under markytan uppvisade förutom spår av klorerade alifater, även tyngre alifater. Halterna var under riktvärdet. Slutsatserna som kan dras utifrån den gjorda undersökningen är att halterna av vad som kan detekterads med FID inom det undersökta området tycks vara låga. Det kan dock inte uteslutas att mindre förorenade områden mellan undersökta provpunkter kan vara påverkade.
Figur 4: 3D-karta över FID-utslagen i det undersökta området.
DELCD
Analys av interpolerade DELCD-bilderna nedan leder till en slutsats att det finns en mindre sammanhängande föroreningsplym i mitten av undersökt område och att man även kan se förhöjd halt i punkten MO15 i deponin i nordöstra delen av platsen. De in- terpolerade halterna runt om MO15 bör dock inte betraktas som en redovisning av po- tentiellt verkliga halter. Detta eftersom interpolerade värden är mycket stark influerade från en enda observationspunkt (MO 15) som dominerar trots att sökningsellipsoid även inkludera andra observationer. Det är också rimligt att anta att deponin utgör en separat föroreningskälla. Med andra ord, den horisontella utbredningen av föroreningen kring MO 15 går inte att kvantifiera så länge det inte finns mer mätningar inom denna del av området. En indikation finns på att MO 15 och området omkring denna punkt inte hör samman med plymen i mitten. Det är däremot knappast möjligt att göra någon kvantita- tivt avgränsning (skiljelinje) mellan industrifastigheten och deponin. Sammanfattnings- vis kan konstateras att interpolerade halter i nordöstra delen av kartan kring deponin inte kan användas för att avgränsa förorenade områden. Kartan kan dock användas för att visa vilken betydelse en extrainformation (kompletterande mättningar) skulle ha för att komma fram med mer trovärdig bild över föroreningsutbredning.
De producerade kartorna (figur 5-7) visar att i intervallet 2-4 m under markytan är ut- slagen relativt låga och att punkten MO 6 uppvisar något högre än de andra. I intervallet 8-10 m vilket inte är i botten på jordakviferen, återfinns de högsta halterna,. Mätpunkt MO 6 uppvisar genomgående högsta mätvärden med DELCDn.
Resultatet av undersökningen visar att det sannolikt finns två åtskilda föroreningsplymer inom det undersökta området, dels en vid den f.d. deponin och en på industrifastigheten.
Det kan heller inte uteslutas att föroreningsplymen på industrifastigheten härrör från flera källor. Föroreningarna inom industrifastigheten tycks i huvudsak härröra från om- rådet mellan MO 6 och MO 1. Eftersom grundvattnets strömningsriktning och hastighet inte är inmätt, utan bygger på uppskattningar, kan inte grundvattnets härkomst i MO 6 helt klarläggas. Det kan exempelvis inte helt uteslutas att åtminstone delar av förore- ningen kommer från verksamhetsområde nr 3 (se figur 2), där man hanterade lut i ett rum och triavfettade i ett annat under många år. Trikaret var nedsänkt i marken och ned- sänkningen/gropen finns fortfarande kvar. Att förorening av klorerade kolväten före- kommer även i anslutning till verksamhetsområde 1, där den ursprungliga ytbehand- lingslokalen var inhyst, framgår av figur 5.
I punkt MO 16, mellan industrifastigheten och Vättern, erhålls den kraftigaste DELCD- responsen på ett stort djup (se bilaga 3). Detta tolkas som att MO 16 är placerad ned- ströms källan och att föroreningen har transporterats med grundvattnet i sjunkande rikt- ning från föroreningskällan vid exempelvis MO 6-3.
a)
b)
Figur 5: DELCD-utslag för olika lager. a) 2-4 meter djup, b) 4-6 meter djup. Interpolerad för- oreningsutbredning i kartans nordöstra del kring MO15 saknar erforderligt dataunderlag och kan inte användas för att avgränsa förorenade eller rena områden.
c)
d)
Figur 6: DELCD-utslag för olika lager. c) 6-8 meters djup, d) 8-10 meters djup. Interpolerad föroreningsutbredning i kartans nordöstra del kring MO 15 saknar erforderligt dataunderlag och
kan inte användas för att avgränsa förorenade eller rena områ-
den. e)
Figur 7: DELCD-utslag för olika lager. e) 10-12 meters djup. Interpolerad föroreningsutbred- ning i kartans nordöstra del kring MO15 saknar erforderligt dataunderlag och kan inte använ- das för att avgränsa förorenade eller rena områden.
6.2 Riskbedömning
Såväl MIP-mätningarna som de utförda laboratorieanalyserna tyder på att föroreningar- na inte föreligger i markytan. Risken för människor som uppehåller sig på området be- döms därför vara liten. Endast enstaka provpunkter har dock undersökts och förekomst av mindre hot spots för lågmobila förorening (tex metaller PAH och tyngre petroleum- kolväten kan inte uteslutas. Det är inte klarlagt hur föroreningssituationen ser ut under byggnad 6. Det kan därför inte uteslutas att klorerade kolväten där kan förekomma i övre marklagren i den omättade zonen och därifrån tränga in i byggnaden.
Spridning av klorerade lösningsmedel har konstaterats i grundvattnet. Omfattningen av spridningen är dock inte klarlagd, då grundvattenflödet inte är bestämt. SADA-bilderna visar dock att föroreningen är relativt begränsad i fastighetens östra delar i direkt an- slutning till historiskt kända källor och nedströms denna (se MIP-sondering i punkt MO 16) samt deponin vid Vätterns strand.
En potentiell risk för exponering är genom dricksvatten. Vättern som utgör dricksvat- tentäkt för Motala tar emot förorenat vatten från området. I vilken omfattning som för- orenat grundvatten från aktuellt område kan påverka dricksvattnet är inte klarlagt. Den utspädning som sker i Vättern i förhållande till uppmätta halter ger dock sannolikt en mycket god marginal till aktuella riktvärden.
De brunnar som påträffats nedströms industrifastigheten kan vara förorenade. Risker för att människor i dagsläget kan bli exponerade bedöms som relativt liten eftersom brun- narna inte nyttjas i dagsläget.
Risken finns att växt- och djurlivet kan påverkas av förorenat utströmmande grundvat- ten i Vättern och då främst i närområdet. Eftersom ytvattnet inte är undersökt är situa- tionen oklar.
Inget som framkommit vid undersökningen tyder på att någon större risk för att orga- nismer på plats kan skadas av föroreningar i marken. Det kan dock inte uteslutas att enstaka hot spots kan finnas som ej framkommit vid undersökningen.
Höga halter av cis-1,2-dikloreten, relativt trans-1,2-dikloreten, i deponin vid Vättern (provpunkt MO15, GC-screening) är en indikation på att mikrobiell nedbrytning av tri- kloretylen sker/skett. Det anses mer vanligt att cis produceras mer än trans vid bioned- brytning av trikloretylen men det förekommer undantag.
7 VOLYMBERÄKNING
Vid beräkningen av den förorenade plymens volym (jord + vatten) har vi utifrån hol- ländska riktvärden valt definiera föroreningsplymen som det område där halter klorera- de lösningsmedel överstiger 500 µg/l. Eftersom MIP-sonden inte mäter direkt i halter utan i DELCD-utslag i mV, har ett samband mellan halter och DELCD sökts. Tre olika regressionssamband har testats. Volymsberäkningarna har gjort i SADA.
1. Exponentiellt samband: En regressionsanalys med exponentiellt samband uppvisar god överensstämmelse.
Labdata = f(MIP)
y = 6.0167e7E-07x R2 = 0.9211
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 MIP DELCD (mV)
Labbanalys (mikro g/l)
Lab Expon. (Lab)
Enligt denna modell och för gränsvärde 500 µg/l blir V= 3500 m3. 2. Linjärt samband med alla data:
MIP
Lab
9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000
3000
2500
2000
1500
1000
500
0 3000
2500
2000
1500
1000
500
0
S 612.122
R-Sq 77.1%
R-Sq(adj) 72.5%
Regression 95% CI
Fitted Line Plot Linjärt - alla data Labanalys = - 888.0 + 0.000352 MIP
Regressionsanalysen visar på stor osäkerhet för konvertering av låga MIP-utslag till motsvarande laboratoriekoncentrationer. Konfidensintervall för regressionsanalys indi- kerar att sambandet mellan MIP-utslag och halt är inte trovärdiga för låga MIP.
V=38000 m3
3. Linjärt samband baserat på data från lägre MIP- spann. Detta för att ”separera” ef- fekten från övre delen av regressionskurvan. Utgångspunkten har varit att ta störst hänsyn till samband som bygger data liggande nära 500 µg/l. Här tar man dessutom bort en datapunkt tillhörande deponi, som uppvisar en annan typ av klorerade lös- ningsmedel än det övriga området.
MIP
Lab
8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000
2500 2000 1500 1000 500 0 -500 -1000 2500
2000 1500 1000 500 0 -500 -1000
S 395.436
R-Sq 69.9%
R-Sq(adj) 59.8%
Regression 95% CI
Fitted Line Plot - data för låga halter Labanalys = - 451.9 + 0.000200 MIP
V=17600 m3.
7.1 Sammanfattning
Beroende på vilken typ av samband som antas finnas mellan DELCD-utslag med MIP- sonden och laboratorianalyserade halter av grundvattnet erhålls olika volymer.
- Exponentiellt samband – V = 3500 m3 - Linjärt samband - V=38000 m3
- Linjärt samband för lägre halter - V=17600 m3.
Skillnaderna i de olika beräkningarna är relativt stora och den verkliga volymen bör ligga någonstans i detta spannet. Ett linjärt samband kan förväntas mellan DELCD- utslag och gashalten som sprutas in i detektorn. En bromsande effekt vid höga halter av det membran som släpper in föroreningarna i sonden kan dock innebära att ett exponen- tiellt samband föreligger mellan halter i jord/grundvatten och DELCD-utslag.
Medelhalten inom plymen är inte känd, med torde ligga mellan 500- 2500 µg/l. Om den effektiva porositeten förutsätts vara 0,201 kan mängden förorening beräknats till följan- de enligt tabell 5.
Tabell 5: Beräknade mängder föroreningar i grundvattnet på industrifastigheten.
Plymens volym (m3)
Mängd förore- ning då me- del=500 µg/l
Mängd förore- ning då
m = 1000 µg/l
Mängd förore- ning då m=2000 µg/l
3500 0,35 kg 0,7 kg 1,4 kg
38000 3,8 kg 7,6 kg 15,2 kg
17600 1,76 kg 3,5 kg 7,0 kg
8 ÅTGÄRDSBEHOV
De föroreningshalter som uppmätts i grundvattnet är så pass höga jämfört med de hol- ländska och danska jämförvärden som finns, att sannolikt åtgärder krävs för att efterbe- handla grundvattnet. Vilken typ av insats som lämpligen bör göras är beroende på flera faktorer som inte är klarlagda, vidare undersökningar bör därför göras. Eventuellt kan olika typer av insatser bli aktuella för de två områdena industrifastigheten respektive deponin.
9 REKOMMENDATIONER
Deponin bör undersökas vidare. Dels bör en fysik avgränsning av deponiområdet göras, dels bör ett utökat provtagningsprogram utföras för att klargöra förorenings omfattning- en. Omfattning och effekter av utströmningen av förorenat grundvatten i Vättern bör
1 Valt värde ligger mellan de typvärden på effektiva porositeten anges för grovsand och finsand, enligt Naturvårdsverket (1990).
NV 2005: Remiss angående vägledningsmaterial för riskbedömning av förorenade om- råden. 2005-07-11.
Miljöministeriet i Danmark: Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jor. De- cember 2005.
VROM 2000. Streefwaarden en interventiewarden bodensanering. Staatscourant 24 febr. 2000, nr 39.
