Bryggan utbildning till praktik

Av det resultat som framkommit i denna uppsats kan det ses som om de nyutexaminerade är i ett slags mellanläge från utbildningen och praktiken. De uttrycker som tidigare nämnts sig kompetenta inom vissa områden och mindre kompetenta på andra. Kring samtalen och mötena har det i resultaten visat sig vara ojämnt kring samtalsmetodik, hur en ska lära sig professionellt bemötande men också hantering av det en möter i praktiken, som behandlats i tidigare avsnitt i resultat och analys. Transitionsprocessen från utbildning till praktik kan ses som komplex när informanterna äntrade arbetsmarknaden. Individuella faktorer, såsom känsla av förberedelse i kunskaper och kompetens spelar roll i övergången och även organisatoriska faktorers påverkan. Detta menat hur arbetsplatser kan ta emot nya socionomer och vilket stöd som kan ges. I följande avsnitt kommer det presenteras resultat utifrån bryggan mellan utbildning till praktik med bland annat resultat kring introduktion på arbetsmarknad, behovet av stöd från kollegor och chefer på fältet och stöd i transitionsprocessen mellan utbildning och praktik.

5.5.1 Se mig, led mig, stötta mig

När de nyutexaminerade äntrade praktiken efter avslutad utbildning beskrev vissa av dem hur de hade fått introduktion på sina nya arbetsplatser. Det kan ses som skiftande introduktioner mellan de olika informanterna när de började sina första anställningar med varierande längd och omfattning.

Alltså introduktionen kommer pågå i två år. [..] fast, alltså så sex månader framåt kommer [..] kommer jag ha allt som alla andra. Men du kommer kanske gå en extra föreläsning här och där och så. (Birk)

Birk beskrev introduktionsprocessen som att den skulle pågå under två år, där hen samtidigt började få egna klienter och familjer, samtidigt som hen skulle gå på olika utbildningar som BBIC: Barnets behov i centrum, vilken användes som utredningsmetod. Anna hade även hen på sin arbetsplats fått en introduktion genom att gå utbildning i exempelvis ”Signs of safety” som var en metod som användes inom den kommun där hen var verksam. Även denna metod verkade som ett stöd i utredningsarbete. Ronja och Madicken hade även de fått introduktion och menade på att introduktionen varit hjälpsam. Deras introduktion hade varit under en veckas tid med en efterföljande vecka där de skulle gå bredvid en handledare. Ronja upplevde att hen hade tur med sin handledare som kunde lära hen det som behövdes, Ronja uttryckte dock i intervjun att hen även kände att hen blev utkastad i verkligheten direkt, med stort ansvar redan från första början. I Agillas (2010) var de nyutexaminerade likt dessa informanter glada och även förvånande över det stödet som de fått av handledare på fältet (a.a.). Andra studier visade att nyutexaminerade hade upplevt sig ha blivit lämnade åt sitt eget öde på de nya arbetsplatserna och inte fått den tiden de behövde för att komma in i arbetet (Tham & Lynch 2019). Ronja menade på i motsats till resultat i Tham & Lynch (2019) att även fast dennes introduktion var kort och att den upplevde sig blivit ”utkastad i verkligheten”, fick hen ändå det behövdes för att klara sitt arbete från den handledaren hen hade haft.

Handledningen och stöttningen på de nya arbetsplatserna uppfattades vara till stor hjälp när de nyutexaminerade kom ut efter utbildning. Handledningen kunde innefatta praktiskt stöd under möten och där de nyutexaminerade fått tips och råd kring nya metoder att arbeta med i deras samtal. I andra studier sågs handledningen som att ha varit en del av nyutexaminerades progression i utveckling av kompetens i det sociala arbetet (Wilson 2013). Informanterna i denna uppsats uttryckte att de också fick stöd i att utveckla grunder de fått från utbildning i praktiken, likt resultatet i Wilson (2013).

[..] Vi har, sen jag började min praktik har vi hela tiden, liksom jobbat att få in MI som samtalsmetodik inom socialtjänsten. Och det tänker jag har hjälpt mycket [..]. (Lotta)

Lotta menade på att den fått lära sig grunder i motiverade samtal (MI) under socionomprogrammet, specifikt under fördjupningskurser och menade att grunderna hade hjälpt Lotta till en början. Vidare i praktiken hade Lotta sedan fått övningar, utbildningar i MI och menade på att detta gjort hen säkrare i samtal kontra när hen först kom ut som helt ny. Något som kan ses som en lyckad övergång mellan teori och praktik där Lotta haft grunder att stå på för att sedan genom stöd och vidareutbildning främja fortsatt kompetensutveckling. I situerad kunskap enligt Gustavsson (2000) förklaras denna progression på ett likande sätt som Lotta förklarar hur hen utvecklats genom att vara ute i arbete. Gustavsson (2000) menar

att situationsbunden kunskap kan börja i periferin hos en elev varpå den kunskapen utvecklas genom deltagande och vidareutvecklas och rör sig mer mot det centrala (a.a.). Det kan ses som en inskolning av kunskaper från grund till mer ”avancerat”, för att möjliggöra för den enskilde att ta sig an mer komplicerade uppgifter när kunskapen utvecklats (a.a.). En kan se det som att Lotta fått grunder genom sin akademiska utbildning som hen utvecklat med stöd av arbetsplatsen och de vidareutbildningar som getts. Beddoe et al. (2010) menar i sin studie på att utbildningen i socialt arbete skall ses som en grund till fortsatt lärande och nyutexaminerade socionomer uttryckte i den studien att de fått en bas och det arbetet som låg framför dem sågs som ett livslångt lärande (a.a.).

5.5.2 Programinnehåll & verkligheten

Studiens informanter visade trots önskningar av mer innehåll kring exempelvis samtalsmetodik, ändå en medvetenhet om att socionomprogrammet var kort till sin utformning. Informanterna beskrev sig uppfatta att det kunde vara svårt att få in allt en vill lära sig under tre och ett halvt års tid. ”Det är ju bara tre och ett halvt år och allt ska hinnas med ” (Madicken). Tham & Lynch (2014) framhöll i sin första studie kring utmaningen som socionomprogrammen står inför kring just detta, med att balansera utbildningsinnehållet dels kring teoretisk kunskap för att utveckla akademiska färdigheter, dels att få praktisk träning i både samtal och bemötande samt arbeta med personlig utveckling (a.a.).

[..]Utbildningen var, jag kan inte säga att den var dålig, men den var bra och den tog upp relevanta teorier och så här, men när du väl ska jobba här, jag tror inte det är så mycket som du tar med dig till den vardagliga arbetsdagen och så. (Birk)

Det kan ses som en komplex process att avväga vad som skall ta plats i utbildningen och hur uppdelning ska göras av det som skall läras ut. Birk upplevde att det var en del teorier som inte ansågs vara relevanta för det arbetet hen gör till vardags medan andra teorier upplevdes mer relevanta. Wilson (2013) påpekar att det sociala arbetet är komplext och ställer sig frågan om det går att få med allt i utbildningen? (a.a.). Frost, Höjer & Campanini (2013) beskriver vikten av att studenters förberedelse för praktik och att utbildningen skall möta många behov, såsom arbetsgivares, klienters och studenters behov samtidigt som utbildningen är kopplat till universitetets legitimitet (a.a.).