5. ANALYS OCH RESULTAT
5.2 Brytpunktpåfyllnad
För att kvalitetssäkra plockningen och minska risk för felplockningar bör liknande titlar, både till namn och utseende, inte vara placerade nära varandra. Som ett exempel bör två James Bond‐filmer alltså inte placeras brevid varandra eftersom det då är lättare att välja fel. Det skall vara omöjligt att göra fel, lösningen ska alltså vara en så kallad Poka Yoke‐
lösning.
Detta betyder att titlarna inom samma hyllgång inte ska placeras enligt likhetsprincipen vad gäller utseende och namn.
5.2 Brytpunktpåfyllnad
Det gäller att hitta en bra gräns för påfyllnad av titlar. Om påfyllnaden görs oftare än nödvändigt är det ett slöseri då onödigt arbete utförs. Vid påfyllnad eftersträvas att
maximal nytta av arbetet urförs. Vid påfyllnad av en redan halvfull hylla görs mindre nytta än vid påfyllnad av en hylla som endast har ett fåtal titlar kvar. Det gäller alltså att välja en låg brytpunkt så att påfyllnadsärendet ger maximal effekt. En lägre brytpunkt minskar ofta antalet påfyllnadsärenden. En anledning till att ha en högre brytpunktspåfyllnad kan vara om tunga artiklar lagras. Då krävs påfyllnad på fler artiklar och det blir tyngre och därmed svårare att fylla på ju lägre brytpunkt som finns. Filmer är dock inte tunga artiklar, så hänsyn behöver inte tas till detta på filmlagret.
För att minska antalet påfyllnader och för att få ut maximal nytta vid varje påfyllning så är brytpunktpåfyllnaden justerad för varje titelgrupp. C‐titlarna som enligt prognos inte lär plockas alls, ska heller inte riskera att behöva fyllas på i onödan. Brytpunkten för C‐titlarna är därför vald till 0 och kommer alltså ge en orderdriven påfyllnad endast vid behov.
B‐titlar är titlar som inte längre säljer lika bra och även de ska ha en låg brytpunkt. Något som skall tas hänsyn till är att om en B‐titel månaden efter blir en C‐titel bör dessa B‐titlar få plats på C‐hyllan. En C‐hylla har, som tidigare nämnts, plats för 25 titlar (en kartong med normalstora filmer) så brytpunkten bör vara lägre än 25. Eftersom försäljningskurvan av filmer i många fall avtar brant nedåt så riskerar en B‐titel i hög grad att bli en C‐titel inom en snar framtid och därför kan ett liknande resonemang tillämpas på B som på C vad gäller brytpunkt; den bör vara låg. Dock bör den inte vara lika låg som C eftersom B‐titlarna har en högre chans att plockas än C. En passande brytpunkt är därför 2.
A‐titlarna plockas ofta men även här är det önskvärt att ha en relativt låg brytpunkt för att öka nyttan av påfyllnadsärendena. Vid varje påfyllnadsärende ska så många titlar som möjligt fyllas på. En rimlig brytpunkt är att utgå från en kartong (som vanligtvis rymmer 25 st. titlar) och alltså fylla på när det endast är en kartong kvar på hyllan.
23
6. Diskussion och slutsats
I det här kapitlet diskuteras de lösningar som är framtagna för att effektivisera arbetet samt förbättra ergonomin för arbetarna. Hur företaget ska fortsätta arbetet med
frekvensläggningen tas upp. Avslutningsvis diskuteras vilka effekter det nya förslaget förväntas ha på lagret och arbetet.
Samdistribution AB har distribuerat böcker i över 50 år och tog efter sommaren 2015 sig an en ny uppgift, nämligen att även distribuera filmer. Då tidigare försäljningsstatistik saknades, placerades titlarna ut på slumpmässiga platser i lagret vilket ledde till att
placeringarna inte blev optimal. Dessutom kom fler titlar än vad som var tänkt vilket ledde till att lagret hamnade på bristningsgränsen utrymmesmässigt.
För att integrera den nya produkten i det befintliga systemet undersöktes om kunskapen kring bokverksamheten kunde överföras till filmlagret. Det första som konstaterades var att de olika produkterna böcker och filmer inte skiljer sig markant åt. Den mest påtagliga skillnaden är formatet, där böcker skiljer sig i storlek, tjocklek och vikt från bok till bok till skillnad från filmer som är så gott som lika stora i höjd och bredd och skiljer sig endast i tjocklek och vikt om det rör sig om film‐boxar med flera filmer i samma förpackning. Den kunskapen som redan fanns i företaget var alltså användbar även på den nya produkten och har använts som inspiration vid framtagande av det nya förslaget för både
frekvensläggningen och brytpunktspåfyllnaden.
Frekvensläggningen som utfördes baserades på en ABC‐klassificering av både titlar och hyllplan där lågfrekventa och högfrekventa titlar placerades på motsvarande platser på hyllorna. Högfrekventa titlar fick benämningen A. Dessa placerades på helhyllor på de ergonomiskt sett bästa hyllnivåerna med höjdledsprincipen i åtanke. På samma sätt placerades B‐titlar på halvhyllor på mer svårplockade hyllplan och C‐titlar placerades på fjärdedelshyllor och de hyllplan som var minst lämplig ur ett ergonomiskt perspektiv.
Det framtagna förslaget innebar att titlarna och hyllorna delades in enligt
popularitetsprincipen och placerades enligt likhetsprincipen i gångar med de olika
ländernas filmer samlade (se figur 11 ovan). Hur många gångar ett land behövde baserades på hur stor andel av lagret varje lands titlar bestod av. Omplanering av gångarna utfördes för att minska transporterna och därmed öka effektiviteten på plockningen.
6.1 Effekter av nytt förslag
Eftersom förslaget ännu inte trätt i kraft går det inte att redan nu se effekterna av det nya förslaget. Vid jämförelse av nuläget och det framtagna förslaget undersöktes produktivitet, kvalitet och ergonomi.
6.1.1 Produktivitet, kvalitet och ergonomi
En del av målet var att den totala produktiviteten samt kvaliteten skulle öka. Samtidigt skulle ergonomin för plockarna förbättras, både för att förbättra arbetssituationen och öka effektiviteten. Eftersom det nya förslagets omstrukturering har påbörjats men inte
avslutats går det inte att mäta dessa förändringar exakt, men det är rimligt att anta att både produktiviteten och kvaliteten kommer att öka efter förändringen. Detta eftersom förslaget innebär att plockningen kommer att underlättas och med hög sannolikhet kommer även plockrundorna gå snabbare. För att höja kvaliteten har en tanke om Poka‐Yoke varit med i planeringen av titlarnas placering på hyllorna. Denna kvalitetssäkring innebär att liknande titlar (till namn och utseende) inte ska placeras nära varandra.
24
Genom det nya förslaget kommer den ergonomiska arbetssituationen förbättras markant eftersom hänsyn till höjdledsprincipen tagits vid titelplaceringen.
6.1.2 Jämförelse mellan nuläget och framtagna förslagets förväntade effekt
Hyllplats
60 Hyllplats
50 Hyllplats
40 Hyllplats
30 Hyllplats
20 Hyllplats
10 Totalt
A 35 67 63 74 81 96 416
Antal 0 427,3 0 0 427,3 427,3 1282
C 140 140 131 136 132 153 832
Procent 17% 17% 16% 16% 16% 18% 100%
Förslag 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
Antal 832 0 0 0 0 0 832
Tabell 5: Fördelning av hyllnivåer på artikelgrupp
Tabellen ovan har tagits fram för att illustrera hur titlarna, om de delats in enligt ABC‐
klassificeringen ovan, i dagsläget är placerade på de olika hyllplanen. Tabellen visar att titlarna i dagsläget inte alls är placerade på optimala platser med hänsyn till deras
plockfrekvens. "Förslag" visar målet med den nya uppdelningen, både av hyllor och titlar.
Enligt beräkningar (se tabell 4 ovan) kommer det efter förändring saknas lagerplatser för B‐ och C‐titlar i gång 11 och 12 (Norge) samt för A‐titlar i gång 16 och 17 (Nordiska). Detta betyder att dessa titlar måste placeras någon annanstans än där de enligt sin klassificering bör placeras. Detta betyder att "förslag"‐målet inte kommer att uppnås i varje hyllgång i dagsläget. Detta bör alltså ses som ett fortlöpande mål som ständigt bör eftersträvas men som på grund av variationer i antal A‐, B‐ och C‐klassade titlar inte alltid kan uppnås.
Figur 14: Den slumpvis valda hyllan i gång 15 (Sverige) samt det framtagna förslaget för gång 15.
Ovan visas samma slumpvis valda hylla som i figur 9. Denna gång har de olika
hyllplatsernas titlar markerats med dess respektive A, B eller C –klass. Dessa bilder visar nuläget och kan jämföras med figuren till höger för att se att förbättringspotentialen är stor.
25
6.2 Kontinuerligt arbete
För att bibehålla strukturen på lagret och för att ständigt sträva efter målet krävs ett
kontinuerligt arbete med frekvensläggningen. Eftersom filmerna i normalfallet har en brant fallande efterfrågekurva efter release, bör företaget kontinuerligt kontrollera att titlarna är rätt klassificerade. Detta för att undvika att missa att en titel gått över gränsen till en annan klass och alltså undvika att titlar ligger på fel plats i lagret. Förslagsvis bör företaget
uppdatera listan med ny information en gång i månaden, förslagsvis den första dagen i en ny månad. Denna lista gäller då en månad framåt.
26
7. Framtida arbete
Det som tas upp i detta kapitel är utanför området för detta arbete men innehåller idéer om fortsatt förbättringsarbete.
7.1 Variationer och avvikelser
Filmdistributionsbranschen är en bransch med mycket varierande och ibland oförutsägbar efterfrågan. Ett flexibelt lager är därför att eftersträva. Vissa typer av filmer såsom till exempel julfilmer har en säsongsberoende efterfrågan. Andra titlar påverkas av releaser av andra filmer, såsom till exempel när en ny film i en serie släpps så börjar även de
föregående filmerna i samma serie säljas mer på grund av detta. Om en skådespelare till exempel vinner en Oscar eller om en regissör går ur tiden kan även detta göra att
försäljningen av dennes filmer plötsligt ökar. Ibland händer det att en kund vill ha en lagertömning och detta är oftast något som kommer helt oväntat och leder till att främst B‐
och C‐titlar plötsligt börjar plockas i stor mängd.
Det kan vara svårt att planera lagret för de oväntade händelserna. Förberedelser inför en väntad säsongvariation kan dock göras och är att rekommendera, genom att till exempel i förbereda och flytta de säsongsberoende titlarna till en mer lättplockad plats strax innan säsongen börjar.
7.2 Framtiden
Som tidigare nämnts kommer det i dagsläget in i genomsnitt två titlar i veckan och så gott som inga titlar makuleras vilket betyder att antalet titlar i filmlagret hela tiden ökar. Med det nya förslaget har många platser i lagret frigjorts men det kommer att behövas fler lediga platser för att möta ökningen av titlar. Det finns olika möjligheter att frigöra platser i lagret. Några idéer presenteras kort nedan och involverar en omorganisation av hyrfilmer och/eller buffertplatser.
7.3 Hyrfilmer
Hyrfilmer tar upp mycket plats i hyllagret. Det är meningen att hyrfilmerna skall säljas ut inom ett par veckor efter att de kommit in till Samdistribution. De titlar som trots allt blir kvar lär inte röra på sig. Skulle hyrfilmerna tas bort från lagret skulle många platser frigöras. Hyrfilmer skulleförslagsvis kunna placeras på plockbara pallplatser eller
buffertplatser, där de dessutom skulle vara mer samlade än utspridda. Eftersom hyrfilmer har ett helt annat säljmönster än de filmer vi tittar på, ligger de utanför vårt område.
7.4 Buffertplatser
Det finns många buffertplatser i filmlagret. Dessutom buffras en del filmer nere i
ställagegångar i boklagret. Enligt företaget finns det mycket plats kvar för buffring av filmer i boklagret. Vid eventuellt behov av att frigöra mer platser i filmlagret i framtiden är det en möjlighet att flytta ner fler buffertplatser för filmer till boklagret.
7.5 Rekommendationer
För att den nya frekvensläggningen ska fungera, även i framtiden, krävs att tid läggs ned på att ständigt uppdatera listor och att eventuella förflyttningar av titlar utförs vid behov. För att kvalitetssäkringen ska fungera krävs att riktlinjerna som tagits fram följs, alltså att inte placera liknande (till färg och namn) titlar nära varandra. Nyckeln för att lyckas med detta förslag är som nämnts ovan att Samdistribution AB får in en rutin att kontinuerligt arbeta med frekvensläggningen.
27
Referenser
Litteraturförteckning
Lekvall, P; Wahlbin, C. 2001. Information för marknadsföringsbeslut. Uppl. . Göteborg: IHM Publishing
Lumsden, K. 2012. Logistikens Grunder. Uppl. 3.1. Lund: Studentlitteratur AB
Oskarsson, B., Aronsson, H., & Ekdahl, B. 2006. Modern Logistik ‐för ökad lönsamhet.
Stockholm: Liber AB
KTH Industriell teknik och management. 2012. Projekthandbok. Södertälje: KTH Södertälje Tillämpad maskinteknik
Winter, J. 1992. Problemformulering undersökning och rapport. Uppl. 3. Köpenhamn:
Almqvist & Wiksell
Föreläsningsförteckning
Grape, Göran. 2016. Logistik. Bilda. Hämtad 2016‐04‐13.
Mattsson, Stig‐Arne. 2003. ABC klassificering inom logistiken. Bilda. Hämtad 2016‐04‐25.
Bildförteckning
Bild 1: Lumsden, K. 2012. Logistikens Grunder. Uppl. 3.1. Lund: Studentlitteratur AB
Bild 2: Expowera. 2016. Europapall. http://www.expowera.se/attkunna/europapall.htm (hämtad 2016‐05‐15)
Bild 3: Lumsden, K. 2012. Logistikens Grunder. Uppl. 3.1. Lund: Studentlitteratur AB
Bild 4: Voice‐picking.be. 2015. Wat is voice? http://www.voice‐picking.be/wat‐is‐voice/
(hämtad 2016‐05‐15)
Bild 5: Arbetsmiljöverket. 2014. Arbetshöjd och arbetsyta. https://www.av.se/halsa‐och‐
sakerhet/arbetsstallning‐och‐belastning‐‐‐ergonomi/arbetshojd‐och‐arbetsyta/ (Hämtad 2015‐05‐17)
Bild 6: Oskarsson, B., Aronsson, H., & Ekdahl, B. 2006. Modern Logistik ‐för ökad lönsamhet.
Stockholm: Liber
Internet‐källförteckning
Doc. Ronny Gunnarsson. 2002. Validitet och
reliabilitet. http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml (Hämtad 2016‐05‐27)
Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås. 2012. Reliabilitet.
http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/meto d/validitet‐1.29071 (Hämtad 2016‐05‐27)
Give2All. 2011. Vilka är några av skillnaderna mellan primär‐och sekundär data?
.http://www.give2all.org/2/2014/01/Vilka‐Ur‐nagra‐av‐skillnaderna‐mellan‐primUr‐och‐
sekundUr‐data.html (Hämtad 2016‐05‐26)
28
Bilaga 1
Tillvägagångssätt och beräkningar för frekvensläggning
Tillvägagångssätt vid klassificering (ABC) varje titel skulle få.
Utgick från den begränsade lagerytan och plockfrekvensen!
1. Beräknade antalet plockplatser på hyllorna i lagret enligt kartan och vår framtagna indelning. Vi räknar hur många platser som skulle bli A, B respektive C.
2. Tog fram information om totalt antal titlar utifrån ett Excel dokument som visar statistik över hur många gånger varje titel har plockats under de senaste månaderna.
3. Beräknade procentsatsen på A, B och C‐platserna. (Hur stor del av platserna som tillhörde A, B och C)
4. Tog fram riktlinje på ungefär hur många artiklar denna uppdelning skulle motsvara.
5. Kontroll och test av 80/20 regeln för att jämföra med tidigare beräkningar.
6. Indelning baserat på tidigare platser och plockfrekvens
7. Tog fram lämpliga brytpunktermeddan A, B och C med hänsyn till plockfrekvens.
Fördelning med avseende på länderna:
Totalt antal titlar: 2545 st. (enligt uppdaterat Excel‐dokument till och med början av maj) Danmark: 412 st. titlar
Procentuell andel danska titlar: 412/2545= 16 % A: 19 st. = 5%
B: 187 st.= 45%
C:206 st.= 50%
Norge: 743 st. titlar
Procentuell ande norska titlar: 743/2545= 29 % A: 168 st.=22%
B: 354 st.= 48%
C: 221 st.=30%
Finland: 525 st. titlar
Procentuell andel finska titlar: 525/2545= 21 % A: 87 st. =17%
B: 326 st.= 62 % C: 112 st.= 21 % Sverige: 398 st. titlar
Procentuell andel svenska titlar: 398/2545= 16 % A: 91 st.= 23 %
B: 159 st. =40%
C: 148 st.= 37%
Nordiska: 467 st. titlar
Procentuell andel nordiska titlar: 467/2545= 18 % A: 219 st.= 47 %
B: 186 st.= 40 % C: 62 st.= 13 %