BUILDING PRICES FOR CONTAINER SHIPS

Crude Carrier (VLCC). Värdet år 2013 var runt 60 MUSD, jämfört med 160

9,000 teu 6,000 teu 4,500 teu 3,000 teu 1,700 teu 1,000 teu

119

Figur 4.4 Marknadsdata containerfartyg Källa: RS Platou Ecomonic Research a.s.

Figur 4.4 visar att marknaderna för container inte är lika volatila som

markna-derna för tank (figur 4.2) och bulk (figur 4.3). Det medför att tank- och

bulk-segmenten är mest riskfyllda. Inom containersjöfart är spotmarknaden

begrän-sad jämfört med tank- och bulksegmenten. Containerfartyg sysselsätts

ute-slutande på kortare eller längre time-charter till linjeoperatörerna (Sjöfartens

Bok, 2009). För mer specialiserade fartyg är marknaderna mindre likvida och

effektiva, vilket i allmänhet medför en större stabilitet.

Avslutningsvis relateras marknadsdata till nedskrivningsprövningen som

berördes i avsnitt 4.3.1. Värdet på andrahandstonnage kan i princip

represen-tera det värde som IAS 36 benämner verkligt värde minus

försäljningskost-nader. Även om värdet förändras över tid, är det i stort sett fixerat vid en

given tidpunkt och liknande oavsett ägare till fartyget. Ser man till

nyttjande-värdet, som baseras på en uppskattning av framtida diskonterade kassaflöden,

är företagsledningens syn på framtida intjäning betydelsefull för beräkningen.

Även om företagsledningen måste förhålla sig till marknadsdata för fraktrater,

har man en stor frihet i sina bedömningar. Studerar man figurerna i detta

avsnitt, framgår att marknadskurvorna är minst sagt volatila.

Företags-ledningen har således stora möjligheter att påverka nyttjandevärdet som

räknas fram.

5 Noterade rederier i Europa

I detta kapitel beskrivs de noterade rederierna i Europa. Kapitlet har sitt

ursprung från Pettersson (2011). Det är de noterade rederierna i Europa som

utgör populationen i årsredovisningsstudien (se kapitel 6). Senare används

beskrivningarna i detta kapitel för att jämföra resultaten från fallstudierna (se

kapitel 8). Inledningsvis förs en diskussion om skillnader i tillgänglighet av

finansiell information mellan noterade och icke-noterade rederier (avsnitt 5.1).

Därefter presenteras finansiell information för de noterade rederierna i Europa

(avsnitt 5.2). De utgör ingen homogen grupp av företag, vilket kommenteras i

avsnitt 5.3.

5.1 Skillnader i tillgänglighet av finansiell information mellan

noterade och icke-noterade rederier

Sjöfartsbranschen består av både noterade och icke-noterade rederier, där

många av de större rederierna är icke-noterade

. Det kan dock vara svårt att

erhålla finansiell information för icke-noterade företag, vilket främst beror på

att årsredovisningar inte publiceras offentligt i alla länder. Detta framgår

tydligt av KPMG:s internationella studie av ledande rederiers finansiella

rapporter

(KPMG, 2011). Studien visar att det förekommer brister i den

finansiella informationen, att den ofta är svår att erhålla, svår att bedöma och

svår att jämföra. Till exempel saknar en tredjedel av rederierna publicerade

årsredovisningar, vilket författarna finner oroväckande. Man kan anta att

bristerna i huvudsak avser icke-noterade rederier, även om studien som sådan

inte gör någon skillnad mellan noterade och icke-noterade företag. Rederierna

tillämpar dessutom olika regelverk, vilket bidrar till problematiken med

1 Se listor från Lloyd´s Register Fairplay över de största rederierna i Europa baserat på tonnage. 2 Studien omfattar ett urval av 79 rederier, varav sex rederier ingår i årsredovisningsstudien.