och fartygens redovisade värde och eget kapital lägre. Som en konsekvens
medför ett lågt redovisat värde på fartygen att risken för nedskrivningar
minskar (se avsnitt 2.3.4).
1 Avskrivningsgraden definieras som avskrivningar avseende fartyg och tillhörande komponenter ställt i relation till anskaffningsvärdet/omvärderat värde vid balansdagens utgång.
6 Årsredovisningsstudie
I detta kapitel presenteras resultaten av årsredovisningsstudien. Syftet är att ge
en övergripande bild av fartygens avskrivningar (avsnitt 6.1) och
nedskriv-ningar (avsnitt 6.2) för noterade rederier i Europa. Årsredovisningsstudien
utgör grunden till att välja ut fallföretag. Vidare ger årsredovisningsstudien en
möjlighet att jämföra resultaten från fallstudierna med företag i motsvarande
situation och segment (se kapitel 8).
6.1 Avskrivning av fartyg
Undersökningsområdet i denna avhandling är nedskrivningar. Även
avskriv-ningar har betydelse för fartygens värdering och därmed även för
nedskriv-ningar. Beräkningen av fartygens avskrivningar är en av de viktigaste
resultat-påverkande poster som rederiet ställs inför (se avsnitt 2.3.4). I detta avsnitt
studeras avskrivningar genom fartygens avskrivningsgrad
1. Först presenteras
avskrivningsgrad per segment, därefter prövas beroende mellan variabler.
Avsnittet har sitt ursprung från Pettersson (2011).
6.1.1 Avskrivningsgrad per segment
En hög procentsats för avskrivningsgraden innebär att fartygen skrivs av
under en kortare period. Resultatpåverkan blir därmed större varje enskilt år
och fartygens redovisade värde och eget kapital lägre. Som en konsekvens
medför ett lågt redovisat värde på fartygen att risken för nedskrivningar
minskar (se avsnitt 2.3.4).
1 Avskrivningsgraden definieras som avskrivningar avseende fartyg och tillhörande komponenter ställt i relation till anskaffningsvärdet/omvärderat värde vid balansdagens utgång.
Det föreligger stora skillnader mellan rederiernas avskrivningsgrad, som för
hela populationen varierar mellan 0,8 % till 17,7 % (se tabell 6.1). Medianen
för rederierna är 4,7 % och medelvärdet är 5,0 %.
Tabell 6.1 Avskrivningsgrad per segment 2007 och 2008 Avskrivningsgrad per
segment Min Max Medel Median Antal observationer
Tank 1,3 % 7,1 % 4,8 % 4,6 % 33 Bulk & general cargo 3,9 % 7,8 % 5,8 % 5,6 % 18 Container & ro-ro 2,5 % 17,7 % 5,9 % 5,1 % 17 Passagerare 1,9 % 10,1 % 4,0 % 3,5 % 16 Offshore 0,8 % 10,3 % 4,7 % 4,4 % 24 Övrigt 6,0 % 6,7 % 6,4 % 6,4 % 2
Samtliga 0,8 % 17,7 % 5,0 % 4,7 % 110
Källa: Pettersson (2011).
Av tabell 6.1 framgår att det föreligger skillnader i avskrivningsgrad mellan
segmenten. Lägst avskrivningsgrad uppvisar passagerare med 3,5 % i median
och högst avskrivningsgrad uppvisar bulk & general cargo med 5,6 % i
median.
Segmenten uppvisar även skillnader hur stor spridningen är för
avskrivnings-graden. För att illustrera detta presenteras ett lådagram, se figur 6.1.
Låda-grammet ger en grafisk illustration av spridningen per segment, samtidig som
den visar förekomsten av avvikande värden i fördelningen (Djurfeldt et al.,
2010). Om det föreligger stor spridning tyder det på skillnader i tillämpning
när avskrivningar beräknas. Resultaten kan även tolkas som att fartygstyper
inom de olika segmenten är mer eller mindre homogena och att detta speglas i
spridningen av avskrivningsgrad. Figur 6.1 visar att segmenten tank och
offshore har störst spridning av avskrivningsgrad samt segmenten bulk &
general cargo och passagerare har minst.
Figur 6.1 Avskrivningsgrad per segment 2007 och 2008
Den tjocka linjen inne i ”lådan” är medianvärdet. Lådans avgränsning nedåt utgörs av den första kvartilen och motsvarande uppåt av den tredje kvartilen. Lådan utgör därmed 50 % av observationerna (Djurfeldt et al., 2010). Avvikande värden markeras med cirklar och stjärnor. Siffrorna anger vilka rederier dessa värden tillhör. Källa: Pettersson (2011).
De mest avvikande avskrivningsgraderna kommenteras kort. Den högsta
avskrivningsgraden 17,7 % noteras 2007 i danska Erria (9) inom segmentet
container & ro-ro
2. Goldenport Holding (112) i samma segment, har en
avskrivningsgrad på 10,7 % för 2008. Även Bonheur (30), i segmentet
passagerare
3, har en hög avskrivningsgrad på 10,1 % för 2007. I segmentet
offshore är det samma företag SBM Offshore (27, 85) som har en hög
avskrivningsgrad. Orsaken till detta är att de redovisar fartyg och ”flytande
utrustning” ihop, vilket kan bidra till en hög avskrivningsgrad totalt. Den
lägsta avskrivningsgraden i studien, 0,8 %, noteras 2007 i norska Rem Offshore.
2 Den höga avskrivningen ska dock tas med en nypa salt. Jämförs det faktiska beloppet var Errias avskrivning en av de lägsta i studien, samtidigt som fartygen endast utgör 5 % av de totala tillgångarna.
3 Det kan nämnas att klassificeringen av Bonheur i segmentet passagerare inte är helt given då de bedriver diversifierad verksamhet, med bland annat tank. Vidare utgör fartyg enbart 10 % av de totala tillgångarna.
Det föreligger stora skillnader mellan rederiernas avskrivningsgrad, som för
hela populationen varierar mellan 0,8 % till 17,7 % (se tabell 6.1). Medianen
för rederierna är 4,7 % och medelvärdet är 5,0 %.
Tabell 6.1 Avskrivningsgrad per segment 2007 och 2008 Avskrivningsgrad per
segment Min Max Medel Median Antal observationer
Tank 1,3 % 7,1 % 4,8 % 4,6 % 33 Bulk & general cargo 3,9 % 7,8 % 5,8 % 5,6 % 18 Container & ro-ro 2,5 % 17,7 % 5,9 % 5,1 % 17 Passagerare 1,9 % 10,1 % 4,0 % 3,5 % 16 Offshore 0,8 % 10,3 % 4,7 % 4,4 % 24 Övrigt 6,0 % 6,7 % 6,4 % 6,4 % 2
Samtliga 0,8 % 17,7 % 5,0 % 4,7 % 110
Källa: Pettersson (2011).
Av tabell 6.1 framgår att det föreligger skillnader i avskrivningsgrad mellan
segmenten. Lägst avskrivningsgrad uppvisar passagerare med 3,5 % i median
och högst avskrivningsgrad uppvisar bulk & general cargo med 5,6 % i
median.
Segmenten uppvisar även skillnader hur stor spridningen är för
avskrivnings-graden. För att illustrera detta presenteras ett lådagram, se figur 6.1.
Låda-grammet ger en grafisk illustration av spridningen per segment, samtidig som
den visar förekomsten av avvikande värden i fördelningen (Djurfeldt et al.,
2010). Om det föreligger stor spridning tyder det på skillnader i tillämpning
när avskrivningar beräknas. Resultaten kan även tolkas som att fartygstyper
inom de olika segmenten är mer eller mindre homogena och att detta speglas i
spridningen av avskrivningsgrad. Figur 6.1 visar att segmenten tank och
offshore har störst spridning av avskrivningsgrad samt segmenten bulk &
general cargo och passagerare har minst.
Figur 6.1 Avskrivningsgrad per segment 2007 och 2008
Den tjocka linjen inne i ”lådan” är medianvärdet. Lådans avgränsning nedåt utgörs av den första kvartilen och motsvarande uppåt av den tredje kvartilen. Lådan utgör därmed 50 % av observationerna (Djurfeldt et al., 2010). Avvikande värden markeras med cirklar och stjärnor. Siffrorna anger vilka rederier dessa värden tillhör. Källa: Pettersson (2011).
De mest avvikande avskrivningsgraderna kommenteras kort. Den högsta
avskrivningsgraden 17,7 % noteras 2007 i danska Erria (9) inom segmentet
container & ro-ro
2. Goldenport Holding (112) i samma segment, har en
avskrivningsgrad på 10,7 % för 2008. Även Bonheur (30), i segmentet
passagerare
3, har en hög avskrivningsgrad på 10,1 % för 2007. I segmentet
offshore är det samma företag SBM Offshore (27, 85) som har en hög
avskrivningsgrad. Orsaken till detta är att de redovisar fartyg och ”flytande
utrustning” ihop, vilket kan bidra till en hög avskrivningsgrad totalt. Den
lägsta avskrivningsgraden i studien, 0,8 %, noteras 2007 i norska Rem Offshore.
2 Den höga avskrivningen ska dock tas med en nypa salt. Jämförs det faktiska beloppet var Errias avskrivning en av de lägsta i studien, samtidigt som fartygen endast utgör 5 % av de totala tillgångarna.
3 Det kan nämnas att klassificeringen av Bonheur i segmentet passagerare inte är helt given då de bedriver diversifierad verksamhet, med bland annat tank. Vidare utgör fartyg enbart 10 % av de totala tillgångarna.