Byggmaterialhandeln i Sverige

Byggmaterialhandeln i Sverige har under de senaste tio åren fortsatt sin inledda omstrukturering. Gör-Det-Själv-butiker (GDS) och de internationella byggvaruhuskedjorna – Bauhaus, Hornbach och K- Rauta har under perioden gjort intåg på marknaden och stärkt sina positioner som en följd av utvecklingen mot ROT-arbeten där bland annat ROT-avdraget bidragit ytterligare. Strukturellt har marknaden förändrats mot en ökad koncentration generellt men med interna förändringar.

Framväxten av GDS-arbeten har utvecklat denna typ av butik och affär och där ett tydligt exempel i den riktningen är Byggmax tillkomst. Med ett standardiserat snävt sortiment inriktat mot gör-det- självaren har Byggmax förändrat hur handeln jobbar. Samtidigt har de större kedjorna riktade mot proffskunder utvecklat sina koncept med ökad helhetssyn och där det skett strukturella förändringar med ökad koncentration som resultat. En viktig parameter är fortfarande inköpsstyrkan hos dessa aktörer med en stark inköpsfunktion och större inköp med mål att gå förbi grossistledet och handla direkt av leverantörer. Förbättrad kommunikation, uppbyggnad av lagersystem och användning av Internet har bidragit till att byggvaruhandeln har tagit ett större grepp om marknaden.

Den trend som visades på för tio år sedan, att det skett en maktförskjutning till byggvaruhandelns fördel och leverantörsledets nackdel, har fortsatt. Med en god marknadsnärvaro bygger de stora byggvarukedjorna bygger upp avtal med flera leverantörer och kan på så sätt effektivisera inköp och distribution. Uppbyggnad av centrallager hos en del handelskedjor är ett exempel på denna

utveckling som bedöms fortsätta.

Den totala byggvarumarknaden bedömdes omsätta knappa 100 miljarder år 2012, av denna omsättning är bedömningen att byggvaruhandeln omsatte knappa 50 miljarder. Fortfarande är trä och träprodukter inklusive interiöra produkter såsom fönster, dörrar och golv en viktig

produkt/produktgrupp och motsvarar omkring en tredjedel av omsättningen. Även

lönsamhetsmässigt svarar trävaror för en stor andel. Störst på marknaden är Interpares med

varumärkena Woody och Bygma med en omsättning på dryga 7 miljarder SEK. XL Bygg/ Byggtrygg är den näst största med en omsättning på knappa 6 miljarder följt av Beijer Byggmaterial med 5 miljarder i omsättning. Dessa grupperingar är i huvudsak inriktade mot proffskunden och där privatkunden utgör mellan 20-30%.

Under perioden 2004 och 2012 har marknaden växlat från några svaga år inledningsvis och direkt efter finanskrisen 2008/09 till att idag vara på uppåtgående. ROT-marknaden har varit den starkare delen medan nybyggandet har en positiv trend de senaste åren och för kommande år.

Träsortimentet är lönsamt och inte minst den tredjedel som går till GDS.

Byggvaruhuskedjorna erbjuder sina konsumenter ett smalt och jämförelsevis grund sortiment jämfört med fristående traditionella brädgårdarna, där kompetensen rörande trä är högre och möjligheterna till kundanpassad rådgivning är större. Detta gäller i synnerhet kedjor som Byggmax där sortimentet är smalt och i huvudsak innehåller de artiklar som behövs för ett ordinärt

83

har i detta sammanhang en viktig funktion. Genom att leverera till ett flertal aktörer och geografier finns en marknadskompetens som kunde utnyttjas bättre för att anpassa sortiment och produkter till olika byggvaruhandlare och dennes butiker. Vidare är bedömningen att i framtiden kommer det att krävas träprodukter med högre förädlingsgrad som också ger ett högre värde i handelsledet. Trämaterialet måste tidigare i förädlingskedjan få en fokusering mot en specifik uppgift – ”produktifieras”. Det kommer också vara viktigt att hitta en balans mellan vem som gör vad i

trävärdekedjan dvs. vilken huvudsaklig roll har träleverantören i relation till kedjan och till en enskild butik. Med en sådan definiering och uppdelning finns bättre möjligheter till värdeskapande.

Träleverantören kan komma att utveckla koncept mot enskilda butiker i kombination med koncept till större kedjor. Ett exempel som utvecklats under året är Attefallshuset. En byggnad på max 25 m2 utan bygglov som kan beställas hos en bygghandlare och leverans, tillval och montering sköter handlaren med hjälp av lokal snickare.

I detta värdeskapande och rollfördelning ligger även logistiklösningar. Med ökade volymer kommer de större byggmaterialkedjorna att ställa ökade krav på leveranssäkerhet, kombinationsleveranser och kvalitetssäkerhet. Detta blir viktigt för en leverantör att visa i takt med uppbyggnad av

centrallager hos byggvaruhandeln.

Sammantaget visar det på att byggvaruhandelns ambition att ta systemintegratörsrollen och erbjuda konsumenter och andra slutkunder färdiga lösningar fortsätter. I lösningen ingår inte bara produkten och hemleveransen utan även möjligheter till hjälp med byggandet, vilket flertalet av

byggvaruhandlarna erbjuder idag. En viss skillnad upplevs mellan de olika aktörerna där de

internationella byggvaruhuskedjorna tar fasta på ett sortiment av konsumentprodukter för GDS-are, exempelvis lister, paneler etc. och har ett bredare, konsumentnära sortiment – one-stop-shop- tänkandet slår igenom. De mer traditionella byggvaruhandlare, som XL-Bygg eller Beijer Byggmaterial, strävar efter en bredare integratörsroll, att tillhandahålla funktioner som stödjer genomförandet av projektet och att bredda sitt utbud för att erbjuda en större kundgrupp.

Hot och möjligheter för trävärdekedjan som en konsekvens av utvecklingen i byggmaterialhandeln

Hot Möjligheter

Förskjuter maktbalansen mot handeln vilket skapar en fokus på pris.

Konsolidering i byggmaterialhandeln skapar möjlighet till större volymer och bredare produktportföljer vilket gynnar stora företag Ökade krav på distribution utifrån

byggmaterialhandelns villkor, exv. till centrallager och ej till butik

Konsolideringen skapar även grogrund för specialisering och nischning för mindre aktörer på regionala och lokala marknader

Få aktörer försvårar för mindre leverantörer pga. avsaknad av marknadskännedom

Breddning av erbjudandet från leverantörer till andra tjänster exv. utbildning,

produktutveckling, marknadsföring

Marknadsföring av träprodukter med hjälp av snickare