Möbelindustrin

För svensk möbelindustri gäller att fortsätta den trend som pågått under de senaste tio åren mot en ökad integrering och uppbyggnad av design och effektiv produktion. Det talas ofta om italiensk design eller om det typiska danska formspråket. På samma sätt bör svensk möbelindustri kunna utveckla ett område som kombinerar design och effektiv klimatanpassad produktion. Detta kräver fokus kring substitution mellan material och även marknader, produkt och affärsutveckling av befintliga marknader och en fortsatt satsning på utlandet.

Substitution

Utnyttja befintlig kunskap om klimatfördelar för att substituera material och marknader

Idag finns entydiga bevis för skog och träprodukter som kolsänka och en förnybar resurs, och som en produktgrupp som bör utvecklas i ett klimatanpassat samhälle. Resurseffektivitet kopplat till

prismekanismen har inneburit att träbaserade skivmaterial och andra lätta material har ersatt tidigare massiva trälösningar. Kunskap om nyttan med att använda trä ur ett klimatperspektiv tillsammans med kunnande i produktionslösningar bör leda till utveckling av nya

produktionsmetoder och produkter med massivt trä som komponent i färdiga möbler.

Fortsatt samarbete på nationell och internationell nivå för att gemensamt skapa kunskap och på sikt standarder för hur trä kan uppfattas och hur information skall föras ut.

Potentiella aktörer: Industri, Forskning, Branschorganisationer

System för spårbarhet och märkning av svenskt trä och möbler

En allt livligare miljö- och klimatdebatt i samhället har lett till krav på att producenter skall kunna redovisa en produkts miljöpåverkan under sin livstid. Life Cycle Assessment, LCA , ”från vaggan till grav” blir allt viktigare att genomföra och använda i marknadsföring och i företags affärsmodeller. Möjlighet till spårbarhet blir en viktig ingrediens i utvecklandet av affärsmodeller. Det som tidigare var en kostnad (till exempelvis miljövänlig lokal produktion) kan på så sätt omföras till en intäkt (till exempel säkerställd minimal påverkan på miljön av svenskt material).

Samarbeten mellan råvaruproducenter, leverantörer och producenter på en lokal och regional marknad är en förutsättning för utvecklingen mot spårbarhet. Samarbetena bör även ge goda sociala effekter, som att arbetstillfällen tillvaratas lokalt. Samarbeten med regionala och nationella

företrädare måste ske på funktionell bas snarare än geografisk tillhörighet. På motsvarande sätt blir det viktigt att skapa system för återvinning av produkter och komponenter, för att skapa slutna system.

Befintlig kunskap om LCA och spårbarhet kopplas till nuvarande certifieringssystem exv. FSC och PEFC och utveckla dessa så att skogsägaren kan certifiera fler träslag och som därmed kan användas industriellt i Sverige.

Potentiella aktörer: Interiör industri, regionala trä- och byggnätverk, branschorganisationer, forskningsutförare

Produktutveckling och vidareförädling

121

delbranscher mer fokuserar på vad kollegor anser. Under de senaste 10 åren har de design-ledda företagen visat på en ökad produktionsintegrering och affärsmässighet.

Aktiviteten syftar till att utröna hur designen påverkar produktionsprocessen och i motsvarande grad hur mycket produktionsresursen låser in designtänkandet. Målet är inte att alla företag alltid skall ha en optimum mellan design och produktion, men att företagen skall vara medvetna om vilken design/ produktionstyp de är och att de kan verka från den kunskapen. Det kan även skapa en tydligare indelning bland företag om vilken process som ä styrande, och därmed ha lättare att samverka med designers och/ eller produktionspersonal.

Resultaten kan bli snabbare produktframtagning, förbättrat samarbete mellan olika aktörsgrupper och bättre lönsamhet i branschen.

Aktörer: Företag, organisationer

Kompetensutveckling inom offentlig upphandling

Stat, kommun och landsting gör årligen stora inköp av möbler för sin verksamhet. Dessa sköts numera oftast inom ramen för offentlig upphandling. Lagen syftar till ökad transparens och bättre nytta av den offentliga sektorns pengar. Flera sektorer menar att LoU hindrar fortsatt utveckling och breddning av industrin.

Årligen sker offentlig upphandling motsvarande ett värde om 500 Mdr kronor. En del av denna summa är kopplad till produkter från möbelindustrin. LoU syftar till att utnyttja statliga medel på bästa sätt samt att leverantörer skall kunna tävla på lika villkor. Offentlig upphandling följer LoU från 2007. Det finns en viss frihetsgrad i hur upphandlingen sköts, vilka kriterar som är viktiga, hur utlysningen gått till osv.

Export

Satsningar för att öka exporten av svensk möbeldesign

Svensk möbelindustri har en stor andel av produktionen som går på export. Samtidigt sker en ganska stor import av varor kopplade till möbelindustrin. Trenden generellt i Sverige under de senaste 10-20 åren har varit en outsourcing av delar av produktionen till lågkostnadsländer, men där det numera finns enskilda företag som börjar att ta tillbaka produktionen.

Av den svenska möbelproduktionen går mer än hälften på export. I första hand är det de lite större företagen som vänder sig till utlandsmarknaden. Företagen utvecklas antingen genom att bredda produktportföljen och förvärvar utländska bolag eller en geografisk breddning att ta samma

produktportfölj till en bredare marknad. En tredje strategi som visar sig är att mindre och medelstora företag följer med sin kund alternativ en underleverantör följer med sin kund till utlandsmarknaden. Exportsatsning generellt syftar till att skapa en breddad marknad. Det gäller att ge förutsättningar för stora företag att utvecklas på exportmarknaden och i ett senare skede dra med sig mindre och medelstora företag till utlandsmarknaden. Satsningen bör därmed innehålla dels

marknadsuppdateringar, marknadsförutsättningar och analyser men även hur stora och mindre företag kan samverka dels med produkter och produktion dels i den reella relationen. Hur skall vinster fördelas, hur skall konkurrensen handhas, hur tar företagen med nya aktörer osv.