Aktuell sträcka på väg 108 mellan Staffanstorp och trafikplats Lund Södra går helt rakt genom det flacka fullåkerslandskapet.
Väg 108 ligger som lägst i söder innan Staffanstorp på ca +11,5 och avslutas vid trafikplats Lund Södra på ca +21,0. Vägsträckan börjar på bank närmast Staffanstorp men går strax efter mossarna in i skärning för att komma ut i bank igen där Dynnbäcken passeras. Vägen ligger därefter i bank eller i höjd med omgivande terräng fram till Knästorp där vägen går in i bank på den sydvästra sidan. Från Knästorp ligger vägen i skärning på den sydvästra sidan en kort sträcka innan den igen går i bank eller i nivå med omgivande terräng. Ca 700 meter från avfarten till Knästorp börjar väg 108 gå i kraftigare bank och vägen höjs tydligt mot omgivande terräng innan den möter befintlig trafikplats Lund Södra.
3.7.2. Hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningar
Väg 108 korsar två vattendrag på sträckan Staffanstorp - Lund, se Figur 8. Vattendrag (1) är Dynnbäcken som via en kulvert sammanbinder Vesums mosse i öst med Gullåkra Mosse i väst. Vattendrag (2) är också Dynnbäcken som mynnar i Höje å.
Figur 8 - Översikt för korridor för väg 108 avrinningsområden 1 2
Dynnbäcken utgör en tydlig lågpunkt och recipient för avrinning i området. Strax norr om Knästorp finns en naturlig vattendelare i terrängen och den separerar avvattningen av 108:an norrut mot väg E22 och söderut mot Knästorp och Dynnbäcken.
Väg 108 går på bank förbi både Dynnbäcken och trumman mellan mossarna på nivåer klart över karakteristiska högvattennivåer. Slutsatsen kan dras att risken för översvämning av vägbanken är liten. MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kartering över översvämningsområden stärker slutsatsen att risken för översvämning är liten. Den visar dock att vid extrema flöden (1 000-10 000års flöden) kan Dynnbäcken översvämmas vid passagen av väg 108.
Befintliga trummor och kulvertar bedöms ha god kapacitet för att ta hand om dimensionerande flöden.
Filterförsedda grundvattenrör har installerats i 6 undersökningspunkter och observationer har utförts mellan 2015-12-27 och 2016-09-16. Fritt grundvatten har noterats på djupen ca 0,2 till 3,4 meter under befintlig markyta. Grundvattenytan är inte statisk utan fluktuerar över årstiderna samt påverkas av mängden nederbörd och avsmältning. Normalt påträffas de högsta grundvattennivåerna i södra Sverige under mars-april. Motsvarande lägsta nivåer förväntas infalla under oktober-november.
Kompletterande undersökningar genomförs i läget för vägbron vid Knästorp och observationer kommer utföras mellan maj 2020 och oktober 2020.
Inga allmänna eller enskilda vattentäkter finns inom vägområdet. Fastigheter i närområdet har enskild vattenförsörjning eller är anslutna till kommunalt vatten. Brunnsinventering pågår.
3.7.3. Geotekniska förutsättningar
Enligt jordartskartan är den i det närmaste helt dominerande jordarten längs hela sträckan lermorän. Närmast Staffanstorp finns ett ca 300 meter långt torvparti, och längs sträckan i övrigt skiljer sig endast området vid Dynnbäcken, som består av svämsediment bestående av lera, silt och sand samt av torv, från den dominerande jordarten lermorän. Lermoränen har en begränsad vattengenomsläpplighet. Påträffad torv har generellt hög kompressabilitet och mycket låg till låg odränerad skjuvhållfasthet.
Cirkulationsplatsen vid Gullåkra
På grund av riklig förekomst av torv i området närmast cirkulationsplatsen vid Gullåkra projekterades det inför ombyggnaden 1968 förstärkningsåtgärder i form av utskiftning, återfyllning och förbelastning.
Undersökningar utförda 2003 bekräftar ytlig förekomst av organisk och finkornig jord med mäktigheter mellan ca 0,3 och 4,9 meter.
Undersökningar utförda i befintlig vägbana 2016 indikerar fyllning med mäktigheter varierande mellan ca 2 och 7 meter. Fyllningen utgörs i huvudsak av lermorän och friktionsjord. Organisk jord, gyttja och mulljord, har påträffats i liten omfattning på djup mellan 2 och 5 meter under befintlig körbana.
Dynnbäcken
Undersökningar utförda i anslutning till Dynnbäcken har påvisat svämsediment och torv, se ovan.
Befintlig bro för gång- och cykelväg i nära anslutning till Dynnbäcken är grundlagd på fyllning bestående av i huvudsak lermorän och grovkornig jord. Fyllningens mäktighet varierar mellan ca 3 och 6 meter och underlagras av lermorän, silt, sand och grus.
Busshållplats vid Knästorp
Kompletterande undersökningar utförda 2020 vid läget för planerad ny vägbro för gång- och cykelväg visar att jorden utgörs av lermorän. I jordprofilen har intermoräna skikt av lera och sand påträffats.
3.7.4. Befintliga ledningar och kablar
Längs sträckan förekommer både korsande och längsgående ledningar med olika ledningsägare. Det finns också ledningar med okända ledningsägare (dagvatten- och dräneringsledningar) vars riktning och funktion ej är klarlagd.
• Kommunala vatten- och spillvattenledningar korsar väg 108 på två ställen, i anslutning till Knästorpsvägen och väg 885.
• El-, tele- samt optoledningar korsar väg 108 på tre ställen längs sträckan och därutöver finns en längsgående ledning söder om Knästorpsvägen.
• Svenska kraftnät har 2 stycken luftledningar som korsar väg 108 men bedöms inte påverkas av ombyggnaden.
• Det finns 2 stycken gasledningar längs sträckan var av en korsar väg 108 och en ligger längs vägen från cirkulationsplatsen vid Gullåkra ca 400 meter på nordöstra sidan av väg 108.
• Vägen korsas enligt äldre ritningar från 1967 även av ett flertal dräneringsledningar, främst på sträckan mellan Dynnbäcken och trafikplats Lund Södra. Brunnar till en del av dessa ledningar har återfunnits vid inmätning medan andra inte har kunnat lokaliseras. Det råder därmed en viss osäkerhet kring dessa ledningars status.
Detsamma gäller ett antal korsande trummor samt sidotrummor, varav en del endast identifierats i ritningsunderlag medan andra endast identifierats vid inmätning.
• På var sin sida i södra delen av väg 108, norr om cirkulationsplatsen vid Gullåkra, ligger Gullåkra mosse och Vesums mosse. Mossarna förbinds av en betongtrumma med en diameter på 1600 mm.
3.7.5. Vägtekniska förutsättningar
Statusen på befintlig vägkonstruktion har undersökts under 2015-2016. Mätningarna har visat att väg 108 vilar på en relativt stabil vägkonstruktion med en jämn bärighet längs sträckan, men att det finns ett behov av att förstärka konstruktionen. Förstärkningen föreslås utföras med en beläggningsåtgärd.
Förbättrad avvattning kan med stor sannolikhet påverka bärigheten i positiv riktning, och ytterligare säkerställa en god livslängd.