7 Effekter och konsekvenser av delsträcka Klinga-Bäckeby
7.4 Byggskedets miljökonsekvenser och resursanvändning
miljökonsekvenser och
155
ARBETSMA
TERIAL
MKB OSTLÄNKEN, DELEN KLINGA-BÄCKEBY
Miljöeffekter vid rivning Kumulativa effekter
Sammantagen bedömning
Sammantaget bedöms påverkan och negativa effekter på friluftsliv och rekreation under byggtiden som stor. Byggnation och tunneldrivning kommer att pågå under flera år och även i områden som ej påverkas när järnvägen tagits i drift.
7.4.2.2 Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Tillfälliga bullerskyddsåtgärder för att klara gällande riktvärden under byggskedet behöver utredas.
7.4.2 Befolkning och människors hälsa
Detta avsnitt kompletteras till slutlig MKB.
Buller
Bullrande arbetsmoment kan orsaka störningar till omgivningen beroende på arbetsmoment, varaktighet och avstånd till bullerkälla. För byggbuller gäller riktvärden enligt ”Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser”, NFS 2004:15. Riktvärden visas i Tabell 263.
7.4.2.1 Byggskedets effekter och konse-kvenser längs delsträckan
Risker
Risk för damning till luft från dammande ytor, transporter, lastning av schaktmassor eller användningen av arbetsmaskiner kan antas vara stor.
Detta bedöms dock inte innebära några förhöjda hälsorisker. Vid val av sprängämnen kommer den typ som lämpar sig bäst att väljas med hänsyn till bland annat kvävedioxidinnehåll i spränggaserna.
Buller
Byggandet av Ostlänken kommer att medföra bullerstörningar till omgiv-ningen. Utmed hela Ostlänkens sträckning kommer bullrande arbeten i form av schaktarbeten, pålning och spontning att utföras. Inom ett område av 500 meter kan bullrande arbetsmoment från exempelvis spontning och borrning i berg ge ekvivalenta ljudnivåer över 60 dBA. För att klara gäl-lande riktvärden kommer det för vissa etableringar att krävas temporära bullerskyddsåtgärder.
Ostlänken kommer att passera i bergskärningar utmed sträckan. Områden med risk för bullerstörningar under längre perioder är exempelvis vid stora bergskärningar. Projektet kommer att generera bergmassor. Transporter av dessa massor kommer att ske på byggvägar nära anläggningen och där-efter på det allmänna vägnätet. Bullerpåverkan från transporterna är störst på mindre vägar med lite trafik. När transporterna går på mer trafikerade vägar blir effekten mycket begränsad i förhållande till det totala trafikbull-ret.
Krossverksamhet kommer att bli aktuellt på några platser utmed sträckan, vilket kommer att innebära bullerstörningar till omgivningen. Beroende på placering av krossverksamheten samt arbetstider kan bullerskyddsåtgärder komma att behövas för att innehålla gällande riktvärden.
Entreprenören ska redovisa hur gällande riktvärden och tillstånd klaras i en miljöplan som upprättas före byggstart. Tillstånd för krossverksam-heten söks av entreprenören, som också är ansvarig för framtagande och uppförande av eventuella bullerskyddsåtgärder.
Baserat på föreslagen produktionsplanering kommer översiktliga beräk-ningar av förväntade byggbullernivåer att redovisas i slutlig MKB.
7.4.3 Mark, vatten och resurshushållning
Detta avsnitt kompletteras till slutlig MKB.
7.4.3.1 Byggskedets effekter och konse-kvenser längs delsträckan
Av villkor åtta i tillåtlighetsbeslutet framgår att Trafikverket ska, efter sam-råd med berörda länsstyrelser, upprätta en masshanteringsplan för de berg- och jordmassor som uppkommer vid byggandet av Ostlänken. Motivet till villkoret är att berg- och jordmassor så långt som möjligt ska återanvän-das inom projektet för exempelvis anläggande av järnvägsanläggningen, skyddsåtgärder kopplat till järnvägsanläggningen, återställande av mark och kompensationsåtgärder. Målet är att i linje med lagstiftning arbeta avfallsförebyggande med cirkulär masshantering.
Ytvatten
Placering av etableringsytor sker så att känsliga naturvärden och känsliga ytvatten undviks. Där ytor placeras i närheten av ytvatten vidtas skydds-åtgärder för att minimera risken för att föroreningar och sediment når vattendraget.
Rening av dagvatten från etableringsytor beskrivs i ett senare skede när föroreningsmängderna modellerats.
Masshantering
En väl utarbetad masshanteringsplan ger goda förutsättningar för åter-användning av schaktade massor snarare än deponering. Effekterna ur ett hushållningsperspektiv blir positiva då avfallshierarkin efterlevs. På samma sätt blir effekterna negativa om återanvändning av massor försvå-ras. Även belastningen på områdets deponier ökar och behovet av att bryta jungfruliga massor för anläggningsändamål kan öka om Ostlänkens mas-sor inte kan återanvändas i angränsande projekt.
Ett massöverskott förväntas inom delprojekt Norrköping, härrörande framför allt från tunneldrivningen inom delen Stavsjö-Loddby. Då berg-massorna håller god kvalitet kommer de kunna nyttjas för anläggningsän-damål både inom delen Stavsjö-Loddby, projekt Ostlänken som helhet och angränsande projekt. Även alternativa avsättningsmöjligheter för mas-sorna behöver identifieras.
Eftersom stora mängder massor kommer att behöva hanteras inom delpro-jekt Norrköping förväntas masstransporterna bli omfattande. En effektiv hantering av transporter är avgörande ur ett klimatperspektiv med tanke på de utsläpp som transporterna ger upphov till.
Tabell 24. Riktvärden för byggbuller.
156
ARBETSMA
TERIAL
MKB OSTLÄNKEN, DELEN KLINGA-BÄCKEBY
7.4.3.2 Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Projektets målsättning är att en stor andel av de massor som uppstår i anläggningsskedet ska kunna återanvändas inom eller utom projekten och endast begränsade delar ska behöva transporteras längre sträckor för deponering, behandling eller destruktion. Tekniska och miljömässiga krav på platsen för återanvändning styr kraven på massornas kvalitet och klass-ning. Om massorna kan användas i andra Trafikverksprojekt eller annan användning kan tillfälliga upplag till stor del undvikas. Detta styrs i hög grad av logistik- och tidsplanering, entreprenörens incitament och myn-digheternas krav. Genom att aktualisera riskerna med massöverskott tidigt i planerings- och projekteringsprocessen kan lämpliga åtgärder identifie-ras som ligger i linje med projektets övriga krav och mål och därmed kan bidra till minskade negativa konsekvenser.
Följande utredningar, utöver anläggningsändamål, pågår om släntutfall och gestaltningsmässiga åtgärder:
• Landskapsmodellering för att skapa nya landskapsformer med attrak-tivamöten mellan landskapet och järnvägsanläggningen.
• Landskapsmodellering på restytor mellan järnvägen och motorväg/vä-gar.
• Utflackning av slänter.
• Jordförbättring före återplantering av skogsmark som slutavverkats.
• Jordförbättring på odlings- och betesmark.
Risker
Miljöeffekter vid rivning Kumulativa effekter
Sammantagen bedömning
157
ARBETSMA
TERIAL
MKB OSTLÄNKEN, DELEN KLINGA-BÄCKEBY
158
ARBETSMA
TERIAL
MKB OSTLÄNKEN, DELEN KLINGA-BÄCKEBY
8.1 Miljökvalitetsnormer för vatten
8.1.1 Vattenförvaltning
EU:s ramdirektiv för vatten (eller vattendirektivet) (2000/60/EG) och dot-terdirektivet om miljökvalitetsnormer (2008/105/EG), definierar de euro-peiska målen för förvaltning av alla former av vatten, däribland ytvatten1. Målen har införlivats i svensk lagstiftning genom 5 kapitlet i miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön liksom förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.
Sveriges ytvatten är idag indelade i geografiska delområden som kallas vat-tenförekomster och i myndigheternas databas VISS (VattenInformations-System Sverige) finns bedömningar av den aktuella miljöstatusen i vatten-förekomsterna samt deras kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer), se nedan.
Metodiken bakom statusklassningarna beskrivs i Havs- och vattenmyndig-hetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitets-normer avseende ytvatten (Havs- och Vattenmyndigheten, 2013).
Miljökvalitetsnormer för miljöstatusen i en vattenförekomst bestäms av myndigheterna genom så kallade miljökvalitetsnormer (MKN). Miljö-kvalitetsnormer är bestämmelser om kraven på vattenkvaliteten, och de beskrivs utifrån kvalitetsfaktorer som i sin tur delas in i olika parametrar.
Generellt gäller att god status ska uppnås innan nuvarande förvaltnings-cykel är slut, år 2021. Om det är tekniskt omöjligt, orimligt dyrt eller om det finns naturliga skäl som gör det omöjligt för en vattenförekomst att nå grundkravet, så finns vissa möjligheter att göra undantag från grundkravet.
Miljötillståndet i en vattenförekomst beskrivs genom ekologisk och kemisk status, och klassificeras utifrån en bedömning av ovan nämnda kvalitets-faktorer och parametrar. En vattenförekomsts samlade status motsvarar en sammanvägning av kvalitetsfaktorerna där de biologiska faktorerna är styrande.
1 Definition ytvatten i ramdirektivet för vatten: allt inlandsvatten utom grundvatten, vatten i övergångszon och kustvatten. Inlandsvatten definieras som allt stillastående eller strömmande vatten på markytan.
Bland annat med anledning av den kritik som riktats mot Sveriges imple-mentering av vattendirektivet infördes från och med den 1 januari 2019 ett antal ändringar i lagstiftningen som påverkar hur myndigheter ska hantera miljökvalitetsnormerna. Ett antal rättsfall från EU-domstolen har även förtydligat hur direktivet ska tolkas. För aktuellt ärende är följande viktigt att beakta:
• Tillstånd till en verksamhet får inte meddelas om möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm äventyras.
• En verksamhet får inte medföra att statusen sänks på kvalitetsfaktorni-vå. Inom en kvalitetsfaktor är således viss försämring på parameternivå tillåten såtillvida att denna försämring inte medför ett klassbyte för kvalitetsfaktorn. Detta gäller emellertid inte om parametern befinner sig i lägsta klass. Då är ingen försämring tillåtlig.
Det bör påpekas att det finns möjlighet till vissa undantag om verksamhe-ten kan klassas som ett allmänt intresse av större vikt (artikel 4:7 i vatverksamhe-ten- vatten-direktivet, nu även i svenska lagstiftning 5 kapitlet 6 § miljöbalken). Det finns även, som nämns ovan, möjlighet för en domstol/vattenmyndighet att sänka normen/kravet för en vattenförekomst om det inte är rimligt att detta är satt till god status.
8.1.1.1 Ekologisk ytvattenstatus
Bedömning av ekologisk status baseras på biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. De biologiska kvalitetsfaktorer som undersöks i sjöar utgörs av växtplankton, vattenväxter, bottendjur och fisk. I vattendrag undersöks bottendjur, fisk och kiselalger. Bland de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna ingår normalt: näringsämnen, sikt-djup, syrgas, försurning samt särskilda förorenande ämnen (SFA). Vilka av de särskilda förorenande ämnena som ska följas upp bestäms av myndigheten utifrån en påverkansanalys och kan variera mellan vatten-förekomster beroende på aktuellt miljöproblem. Riktvärden for särskilda förorenande ämnen anges i HVMFS 2013:19 eller i VISS i de fall riktvär-dena anpassats till specifika förutsättningar för vattenförekomsten.
De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna avser statusen hos den fysiska eller hydrauliska miljön i och intill vattenförekomster. I bedömningarna ingår en rad parametrar under kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrolo-gisk regim och morfolohydrolo-giskt tillstånd.
Klassningen av ekologisk status görs enligt skalan hög, god, måttlig, otill-fredsställande respektive dålig status.
Vid klassificering av ekologisk status väger biologiska kvalitetsfaktorer tyngst följt av fysikalisk-kemiska faktorer och slutligen hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som bara kan sänka statusen från hög till god.
8.1.1.2 Kemisk ytvattenstatus
Klassificering för kemisk ytvattenstatus baseras på förekomst av så kallade
”prioriterade ämnen” samt de ämnen som tas upp i fisk- och musselvatten-förordningen (2001:554). Gränsvärden för de ämnen som omfattas av kemisk ytvattenstatus anges i HVMFS 2013:19.
Kemisk ytvattenstatus klassificeras antingen som ”god status” eller ”upp-når ej god status” beroende på om halterna i vattenförekomsten överstiger beslutade gränsvärden. Vattenmyndigheterna har för Sveriges samtliga vattenförekomster beslutat om undantag från miljökvalitetsnormerna i form av mindre stränga krav avseende kvicksilver och bromerad difenyle-ter.
8.1.1.3 Kvantitativ grundvattenstatus
Grundvattenförekomsternas kvantitativa status anger om vattenuttagen är i balans med grundvattenbildningen. För att en vattenförekomst ska uppnå god kvantitativ status får inte uttaget varaktigt överstiga nybildningen.
Kvantitativ status klassificeras som ”god” eller ”otillfredsställande”. Grund-vattenförekomster som saknar data eller annan kunskap har generellt klas-sificerats till god status.
8.1.1.4 Kemisk grundvattenstatus
Klassificering av kemisk grundvattenstatus baseras i huvudsak på ett antal utpekade ämnens halter i grundvattnet i förhållande till riktvärden som anges i föreskriften SGU-FS 2013:2. I föreskriften finns även riktvärden, som anger när åtgärder behöver vidtas, för att vända negativa trender i form av haltökningar i vattenförekomsten. Överskrids nivån för riktvär-dena ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som anges i vat-tenmyndighetens åtgärdsprogram för att vända betydande och ihållande uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer. De ämnen som ingår i bedömning av kemisk grundvattenstatus är sådana som vattenmyndighe-ten bedömer kunna hota statusen.
Den kemiska kvaliteten hos en grundvattenförekomst uttrycks som god eller otillfredsställande. Många förekomster saknar övervakning av kemisk status. Dessa har i VISS normalt klassificerats till god status.
8.1.2 Ytvattenförekomster
Delsträckan Klinga-Bäckeby berör ytvattenförekomsten Ålbäckens avrin-ningsområde och Göta kanal som är en preliminär ytvattenförekomst. Se Figur 85. Följande avsnitt redogör för ekologisk status och miljökvalitets-norm samt för spårlinjens bedömda påverkan på nuvarande status.
Bedömningarna kommer när de är klara att presenteras i sin helhet i en bilaga.