I en liten kommun arbetar Catharina och Camilla på bibliotek C, som är ortens huvudbibliotek ochen del av ett nybyggt kulturhus. Catharina är inköpsansvarig för vuxenavdelningens filmer och Camilla för barnavdelningens filmer. De första filmerna köptes in för 5 till 10 år sedan på grund av att man var med i ett projekt tillsammans med Av-centralen och kommunförbundet i länets huvudort. Då handlade det om instruktionsvideos, musikvideos och filmer från utbildningsradion. Spelfilm för vuxna började man med 2002 och har nu haft i ett år, enstaka barnfilmer hade man börjat köpa in ca tre år tidigare. En ordentlig satsning på spelfilm valdes att göras eftersom bibliotek fick bättre ekonomi tack vare ett ökat anslag. Att börja med spelfilm var också något som tidigare diskuterats på biblioteket. Våren 2003 finns 103 spelfilmer för barn och 113 för vuxna.
Även om Catharina är ansvarig för inköpen på vuxensidan tar hon råd av övriga i personalen. De olika filmförslagen diskuteras på bokmötena där alla kan komma med sina åsikter. När Catharina gör filminköpen går hon mycket efter utbudet i Btj:s listor men tittar även på sådant som man fått inköpsförslag på från låntagarna. Camilla arbetar ensam med barnfilmerna då det inte är så många som har synpunkter om vad som ska köpas in. Det mesta som köps in kommer alltså från Btj, vilket de båda tycker är
praktiskt eftersom de vet att där fungerar utlåningsrättigheterna som de ska. En del film köps även från Ljudboksförlaget men andra försäljare är informanterna tveksamma till eftersom deras lägre priser tyder på att de inte har utlåningsrättigheter. När
filmverksamheten startade på bibliotek C beställdes en större mängd film från Btj och denna dominans har fortsatt. Att Btj är så stora på marknaden gör utbudet något snävt, anser Catharina och Camilla, även om de framhåller att kvaliteten på filmerna som erbjuds oftast är bra.
Båda menar att det kan vara svårt att veta om en film är bra. De hade önskat att det fanns en hemsida där man kunde få tag på denna information eller exempelvis recensioner av gamla filmer samt sådant som inte ingår i det dagsaktuella utbudet. Catharina är en mycket filmintresserad person även utanför biblioteket och går gärna på filmfestivaler och filmmuseer vilket ger henne fördelar i arbetet. Camilla, som har hand om barnfilmerna, menar att hennes personliga filmintresse inte hjälper henne så mycket i arbetet då hon inte för nöjes skull går och ser eller hyr en barnfilm.
Det finns en kortfattad målsättning, antagen av kulturnämnden, vilket fick till följd att man gjorde upp en mediaplan på biblioteket gällande alla medier. Punkter som tas upp i den är vissa urvals- och kvalitetskriterier. Man vill till exempel inte köpa in filmer som
urvalskriterierna i mediaplanen gäller först och främst litteratur/texter av olika slag, men film är inbegripen i kvalitetskraven som innefattar bland annat litterär, språklig och pedagogisk kvalitet.
När beståndet byggdes upp ville man satsa särskilt på kvalitetsfilm och en del filmklassiker köptes in som exempelvis Tystnaden och Smultronstället av Ingmar Bergman. De nyare filmer som köps in har inte samma krav som de äldre på sig att bli framtida klassiker. Det finns ändå en önskan om att de ska ha en viss bestående kvalitet. Förutom att personalen på bibliotek C gärna ville börja med spelfilm hade användarna relativ stort inflytande eftersom film varit efterfrågat en tid. När låntagarna kommer med förslag på nya filmer försöker man i den mån det går att köpa in dem, förutsatt att filmen håller den kvalitet som man eftersträvar. Catharina tycker att de flesta låntagare som kommer med önskemål håller sig inom den kvalitetsram som finns. Exempel på en sådan film är Sånger från andra våningen av Roy Andersson.
Både Catharina och Camilla har idéer om vad användarna vill se för filmer och med tiden har de märkt vad det är för filmer som lånas ut mest. De vet i förväg att Grabben i
graven bredvid av Kjell Sundvall kommer att gå bättre än Viskningar och rop av Ingmar
Bergman. Trots det väljer man ändå att köpa in de smalare filmerna på biblioteket för att ge användarna chansen att uppleva dem. Catharina menar att man utvecklar en känsla för vilka filmer som kommer att gå bra, vilket Camilla håller med om. När man väljer vilka filmer som ska köpas hem görs det delvis för att få låntagarna att upptäcka sådant som de inte visste att de önskade sig. I sina inköp riktar de sig helt till invånarna på orten, man tänker sig vad de skulle vilja ha och vad som skulle passa dem. Det är viktigt att känna sina användare tycker Camilla.
Varken Catharina eller Camilla har funderat så mycket över vilken plats spelfilm har bland övriga medier på biblioteket. Camilla menar att böcker nog är viktigare och hon ”ser hellre att barnen lånar tre böcker än en film”. Hon lägger också ner mer arbete på böckerna än på filmen genom bland annat bokprat och skyltning. Båda informanterna anser att filmerna ”går av sig själva” och någon reklam behövs inte för dem. Catharina håller med om att böckerna känns lite viktigare men båda framhåller att det inte är någon officiell inställning som de ger uttryck för. De menar att den här åsikten kanske kommer sig av att filmer finns att hyra på andra ställen medan böcker inte går att låna någon annanstans än på biblioteken.
Mer än att det är grundbehov att ha film på bibliotek tycker Catharina och Camilla att det är en ”extra knorr” som de verkligen uppskattar. Camilla tycker inte att det riktigt går att jämföra behovet av film med litteraturbehovet även om hon tycker att det är bra om exempelvis invandrarbarn kan få se filmatiseringar av Astrid Lindgren-böcker. Catharina framhåller dock vikten av att ha film på bibliotek på landsorten där det inte finns samma utbud av film, varken på biograferna eller på videobutikerna. Som exempel tar hon Paraplyerna i Cherbourgh av Jacques Demy som hon länge velat se men aldrig fått tag på, nu går den att låna på biblioteket, vilket hon anser vara en fantastisk service. Catharina menar att det skulle kunna ses som en god gärning att biblioteket
tillhandahåller film som användarna aldrig skulle kunna få tag på annars.
Catharina anser att det ibland kan vara svårt att välja ut film om hon inte känner till dem i förväg. Ett bedömningskriterium som används är att undersöka om filmerna vunnit några priser på olika filmfestivaler. Hon menar att det inte bara går att satsa på säkra
kort utan man måste chansa ibland. Även Camilla tycker att priser är ett bra sätt att bedöma filmernas kvalitet men hon framhåller även förankringen i barnböcker som hon tycker är viktig. Om en film bygger på en bra bok tycker Camilla att den oftast har bra kvalitet.
På bibliotek C finns det ingen nedtecknad målsättning med själva filmverksamheten utan där har de utvecklat en del egna riktlinjer. Camilla köper exempelvis inte in några Disneyfilmer då hon tycker att de ändå finns på så många andra ställen. Båda två menar sig ha lite högre kvalitetskrav för barnfilm än för vuxenfilm. Både Catharina och
Camilla tycker att man håller bra kvalitet på sitt utbud, även om det kan vara svårt att dra gränser för vad man ska köpa in. De tycker båda att man på bibliotek C håller en högre kvalitet än vad flera andra bibliotek i regionen gör. Båda två menar att man nästan har högre kvalitetskrav på film än vad man har på böcker eftersom man inte kan köpa in lika stor andel film som böcker. På barnsidan är det än mer viktigt att kontrollera
kvaliteten då utbudet är mindre än på vuxenfilmen.
Catharina tycker sig ha märkt att influenserna från samhället är många och det är sådant hon tänker på när filmurvalet görs. Även Camilla anser att samhället påverkar inköpen och hon vill att filmerna ska skildra relevanta saker, något som hon menar är
sammanbundet med kvaliteten.
På frågan om de främjar viss typ av film svarar Camilla att hon gärna köper svensk barnfilm då hon tycker att de filmerna överlag håller en hög kvalitet. Hon köper gärna film även från andra länder som inte är så lätta att få tag på i vanliga videobutiker. Catharina i sin tur menar att det är viktigt att ha ett brett utbud av europeisk film, exempelvis från Frankrike, Italien och Spanien. De vill båda undvika en amerikansk dominans i utbudet. Man vill inte heller ha samma filmer som i videobutikerna eftersom det skulle kunna uppfattas som illojal konkurrens då bibliotek C lånar ut sina filmer gratis. Biblioteket ska fungera som ett komplement till de lokala videouthyrarna och erbjuda sådan film som annars kan vara svår att hitta. Catharina tycker att det är viktigt att filmerna är avgiftsfria, något Camilla håller med om. De skulle finna det märkligt att ta betalt för en tjänst när alla andra är gratis då gratisprincipen är viktig på bibliotek C. De flesta vuxenfilmerna på bibliotek C är i VHS-format även om man så smått börjat köpa in film på DVD. Catharina anser att man inte bör skynda på utvecklingen med DVD då många fortfarande saknar DVD-spelare. Hon ser det som en demokratifråga och menar att efterfrågan av DVD-film bör öka innan man börja köpa in fler filmer i detta format. Hon vill inte tvinga låntagare att skaffa sig DVD-spelare för att det inte finns några andra alternativ. På barnsidan köper man hellre DVD i den mån det går. Camilla tycker att kvaliteten är bättre på DVD-filmerna och att de har lite längre hållbarhet.
Catharina och Camilla vet inte om filmen kommer att ha en stark ställning på
biblioteken i framtiden. De tror att filmerna i allmänhet kommer att bli lättare att få tag på men att gemene man inte kommer att ladda hem filmer via datorn eftersom alla inte är så tekniska eller har tillgång till den utrustning som behövs. De tror dock att filmen kommer att finnas kvar på biblioteken även om man inte vet i hur stor omfattning.