Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.
Brukarråd- en grupp personer som företräder människor som kommer i kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller funktionshindrade.
FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.
Hållbar utveckling- Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Härlagat- mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.
Individanpassad kost- kost som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.
Integrerat- process som leder till att skilda enheter förenas.
Klimatsmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.
Kost- den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.
Kvalitet- värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation,
menyplanering, presentation med mera.
Mat lagad från grunden- mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.
Miljösmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.
Måltid- mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.
Måltidskultur- måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.
Närproducerat/ lokalt- råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.
Omsorgsmåltid- En omsorgsmåltid innebär att medarbetare deltar i måltiden med brukarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).
Pedagogisk måltid- En pedagogisk måltid innebär att skolpersonal äter
tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.
Restaurang, matsal- ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.
Specialkost- kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.
Säsongsanpassad, säsongsbetonad- mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året.
Att äta säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.
Verksamhet- exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.
1
Formulär för remissvar
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (Diarienummer TFN/2020:779- 001)
Inledning
Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande
målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.
Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.
Beslut om remiss
Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Innan detta har dialoger och
workshopar genomförts samt inspel från hela förvaltningen tagits emot. Detta för att ha en så bra produkt som möjligt när remissen nu skickas ut officiellt och i ett sista steg.
Programmet skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun enligt mallen nedan.
Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter hantering av inkomna remissvar, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.
2 Instruktion
Detta formulär för remissvar innehåller en svarsruta per avsnitt i programmet.
Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera. Om det finns avsnitt i programmet som du inte vill lämna någon synpunkt på kan du bara lämna det blankt, du behöver inte radera något i formuläret. Sist i formuläret finns en ruta för eventuella övriga medskick eller synpunkter.
Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21. Vänligen ange ”Remissvar Måltidspolitiskt program” i ämnesraden.
Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.
Vid frågor, vänligen kontakta: Karin Lundell, chef för Måltidsservice, Strängnäs kommun, karin.lundell@strangnas.se .
Innehåll
Innehåll...2 Avsnitt 1 Inledning ...3 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...3 1.3 Ansvar och uppföljning...4 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider...5 Goda måltider...5 Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden...8 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...8 3.2 Måltider inom vård och omsorg...9 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter...9
3 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner ...10 Övriga kommentarer ...10
Avsnitt 1 Inledning
1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?
Remissvar:
1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?
Remissvar:
4 1.3 Ansvar och uppföljning
Remissvar:
5 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider
Goda måltider
Remissvar:
Integrerade måltider
Remissvar:
6 Trivsam måltidsmiljö
Remissvar:
Miljösmart mat
Remissvar:
7 Näringsriktig mat
Remissvar:
Säker mat
Remissvar:
8 2.1 Andra styrdokument
Remissvar:
Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem
Remissvar:
9 3.2 Måltider inom vård och omsorg
Remissvar:
3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter
Remissvar:
10 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner
Remissvar:
Övriga kommentarer Vänligen lämna övriga kommentarer här:
Uppgiftslämnare (frivillig):
Stort tack för dina synpunkter!
Strängnäs kommun
Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare.
Processen för framtagandet av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun i kronologisk ordning.
Februari 2020 - Projektplan togs fram i början av februari av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner.
Mars – april 2020 - Omvärldsbevakning och kontroll av andra kommuners motsvarande program genomfördes.
Ett antal frågor och workshopmaterial togs fram.
April 2020 - Dialoger genomfördes med barn på Finningeskolan och Mariefreds skola. Kostråd på Finningeskolan, en mellanstadie-klass på Mariefreds skola.
På grund av pandemin fick projektplanen revideras ett antal gånger och dialoger samt workshops kunde inte genomföras som planerat. Det blev färre deltagare än tänkt och skjutet på i tid. Vissa dialoger fick ställas in helt, såsom grupper av äldre och andra externa intressenter.
September- oktober 2020 – Tre workshops för interna intressenter genomfördes i kommunhuset, deltagarantalet varierade mellan 10- 15. Även skriftliga inspel kom in.
Dialog fördes med ungdomsrådet SKUR.
Oktober 2020 - Ett första utkast, med råmaterialet, skickades ut till alla som deltagit på något sätt, i workshops eller dialoger, olika råd med mera fick frågan via mail att inkomma med synpunkter på det första material som nu tagits fram.
Syftet var att tidigt i processen låta alla berörda se vad som diskuterats i dialoger och workshops så att allt fångats upp. Alla gavs möjlighet att göra ytterligare inspel utifrån det sammanställda råmaterialet.
November- december 2020 – Synpunkter utifrån det första utkastet bearbetades och i december skickades en för- remiss ut.
Strängnäs kommun
Januari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun fortsätter revideras utifrån synpunkter och börjar bli klart för officiell remissrunda.
Februari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tas upp i Teknik- och fritidsnämnden för beslut om remiss hos nämnder och externa.
Deltagare i dialoger och workshops
Förtroendevalda representanter från Teknik- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kommunstyrelsen.
Målet att få med tjänstepersoner från hela förvaltningen gick bra trots pandemin, stora delar av kommunens förvaltning var representerad i workshoparna.
Elever från Finningeskolan, Mariefreds skola samt ungdomsrådet SKUR deltog.
Det fanns en plan för att ha ytterligare dialog med medborgare men på grund av pandemin gick det inte att genomföra som tänkt utan fick bli i mycket liten skala.
Frågeställningar i dialoger och workshops
Under workshoparna fick deltagarna titta på exempel på andra styrdokument för offentliga måltider från Botkyrka, Upplands Väsby och Sigtuna kommun.
Frågeställningarna under workshoparna var:
- Vad ska ett måltidspolitiskt program innehålla? Kolla på de exempel ni har på borden och ringa in de avsnitt ni tycker är viktiga.
- Vad ska in i styrdokumentet och vad ska stå i olika handlingsplaner?
- Utifrån ditt uppdrag och den verksamhet du representerar- vad behöver du i ett sådant styrdokument? Vad ser du för problem idag? Oklarheter?
Gränsdragning mm.
- Vilka begrepp är centrala och behöver de definieras i styrdokumentet?
- Vilka andra behöver vara inblandade?
- Hur kan invånare vara delaktiga? Vad för fråga kan de påverka?
- Vem gör vad?
- Vad händer om man inte uppfyller det man ska ansvara för?
- Hur följer vi upp? Handlingsplaner?
På Finningeskolan, Mariefreds skola samt i ungdomsrådet SKUR beskrevs följande frågor tillsammans med bilder och en allmän dialog skedde mellan eleverna.
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommun@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
- Vad tycker du är viktigt att tänka på för att uppnå hållbara måltider i vår kommun i framtiden?
- Vad är viktigt för skolan, elever, kopplat till måltider och måltidsmiljö?
Det fullständiga materialet med alla inkomna synpunkter finns sparat i dokument hos teknik- och servicekontoret.
Strängnäs kommun
Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Gustafsson, Inga-Britt, Öström, Åsa, Johansson, Jesper and Mossberg Lena, 2006, ”The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants”
fri_023.fm (livsmedelsverket.se)
Kost och näring, 2020, Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola
kons-nationella-rekommendationer-speckost-anp-malt-13feb2020-final-webb.pdf (kostochnaring.se)
Livsmedelsverket, Maria Lennernäs, 2011, Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet
Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet, Livsmedelsverkets rapport 1, 2011
Livsmedelsverket, 2020-02-12, Matvanor, hälsa & miljö / Måltider i vård, skola och omsorg / Skola / Utbildning – skola
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/skola/utbildning#Inspiration_f%C3%B6r_skolledare
Livsmedelsverket, 2020-02-14, Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet (livsmedelsverket.se)
Livsmedelsverket, 2012, Uppmuntra till bra måltider, Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder
Uppmuntra till bra måltider - till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder (livsmedelsverket.se)
Regeringskansliet, 2020, Agenda 2030 och globala målen Agenda 2030 och globala målen - Regeringen.se
Skolverket, 2020-10-13, Mat i förskolan och skolan Mat i förskolan och skolan - Skolverket
Socialstyrelsen, 2014, Förebyggande av och behandling vid undernäring
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommun@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Socialstyrelsen, 2019-11-14, Mat för äldre Mat för äldre - Socialstyrelsen
The EAT-Lancet, The EAT-Lancet Commission on Food, Planet, Health The EAT-Lancet Commission on Food, Planet, Health - EAT Knowledge (eatforum.org)
UNICEF, Barnkonventionen
Barnkonventionen - UNICEF Sverige
United Nations, Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development
Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development | Department of Economic and Social Affairs (un.org)
Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun
i hjärtat av Mälardalen.
KULTURPOLITISKT PROGRAM
2022-?
WWW.STRANGNAS.SE
Program
Ett program ska vara kommunövergripande och beskriva
”hur” kommunen ska göra för att uppnå något inom ett avgränsat område. Program kan ange såväl mer
övergripande prioriteringar som konkreta mål och åtgärder samt anger vem som ansvarar för att åtgärderna
genomförs.
(Riktlinjer för styrande och stödjande dokument i
Strängnäs kommun beslutad av kommunfullmäktige 2015-11-30 § 186)
Kulturpolitiskt program 2018-2021
Strängnäs kommun ligger i den expansiva
Mälardalsregionen. Nyinflyttade kommuninvånare ställer allt högre krav på det kommunala utbudet av kultur- och fritidstjänster. Detta innebär att kommunen behöver prioritera och marknadsföra dessa områden för att kunna konkurrera om befintliga och framtida invånare. Det är också väsentligt att locka besökare och näringsliv till kommunen. Vi är övertygade om att ett brett, kvalitativt och tillgängligt kulturutbud har stor betydelse för
Strängnäs kommuns attraktionskraft.
I det kulturpolitiska programmet redovisar kultur- och fritidsnämnden sina prioriteringar för de kommande åren.
Kulturpolitiska programmet är ett styrdokument för Strängnäs kommuns kulturpolitik, och ett dokument för kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag och stiftelser att förhålla sig till. Kulturkontoret ska årligen ta fram en handlingsplan utifrån det kulturpolitiska
programmet.
WWW.STRANGNAS.SE
I arbetet med att ta fram ett kulturpolitiskt program har nedanstående
utvecklingsområden identifierats.
1. Kultur för alla 2. Kulturaktörer 3. Kulturlokaler
4. Kulturmiljöer – kulturarv 5. Tillsammans – samverkan
Med hänvisning till:
Nationella kulturpolitiska mål Regionala kulturpolitiska mål Barnkonventionen
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Agenda 2030
Utgångspunkt:
KN:s ansvarsområden
WWW.STRANGNAS.SE
För varje målområde anges vad
”Kommunen vill” – en mix av strävan och väldigt konkreta aktiviteter (som numera finns i enheternas arbetsplaner)
Kontoret tar fram årlig handlingsplan som redovisas för nämnden.
3. Kulturlokaler
Kommunens kulturlokaler är platser för gemensamma upplevelser. Inom Strängnäs kommun finns idag ett antal kulturlokaler, som till viss del tillgodoser invånarnas behov.
De ska vara stimulerande, säkra, tillgängliga och trygga platser att besöka. Behovet av nya lokaler i kommunen är aktuellt bland annat med tanke på att avtalet med Thomas Arena går ut 2023.
Kommunen vill:
• utreda möjligheterna att bygga en ny kommunscen. En flexibel lokal, där olika typer av arrangemang är möjliga att genomföra.
• utreda om kulturhuset Multeum kan byggas ut och verksamhetsanpassas för att öka flexibiliteten och få fler funktioner.
• stötta och utveckla mötesplatserna i varje kommundel i
samverkan med ideella aktörer. • arbeta för att utveckla
informationscentra i alla kommundelar
WWW.STRANGNAS.SE
Det kulturpolitiska programmet för Gävle kommun anger ramarna för kulturarbetet inom
kommunen, och ger en inriktning för stödet till kulturområdet.
Genom programmet specificeras den kulturpolitiska visionen samt fem fokusområden.
Kulturpolitiskt program – Gävle kommun (gavle.se)
Syftet med Uppsala kommuns kulturpolitiska program är att kulturen ska få en tydlig och starkare roll i samhället.
Programmet anger och tydliggör målen och inriktningen för
kommunens kulturpolitik och synliggör ambitionsnivån inom kulturområdet.
kulturpolitiskt-program-for-uppsala-kommun
WWW.STRANGNAS.SE
PLANENS SYFTE
Karlstads kommun strävar mot visionen ”Livskvalitet Karlstad 100 000”. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö samtidigt som kommunen växer. Kultur- och fritidsförvaltningens kulturplan står inte ensam, utan är en del av det stora arbete som bedrivs för att utveckla
Karlstad till en attraktiv kommun som växer på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Ett dynamiskt och framåtsträvande kulturliv skapar en
intressant plats att leva och bo på. Ett öppet och tillgängligt kulturliv bidrar till öppenhet och social hållbarhet genom att skapa mötesplatser för människor med olika bakgrund och erfarenheter. Kulturen ökar livskvaliteten för
Karlstadsborna och kan hjälpa Karlstad att växa genom att locka nya besökare och invånare till kommunen. Denna kulturplan visar kultur- och fritidsförvaltningens
viljeriktning och vad som behöver prioriteras för att
förvaltningens arbete ska bidra till att uppfylla visionen om
”Livskvalitet Karlstad 100 000.”
1409_kulturplan_2018_kortversion_webb.pdf (karlstad.se)
• Enköpings vision för 2030 är att Enköping är inspirerande med en livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag.
• Enköpings kulturpolitik vägleds av de nationella kulturpolitiska målen och den regionala kulturpolitiska strategin, med tre delar konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering (se avsnitt i bilaga 3).
• Enköpings kommun präglas av en kreativ och dynamisk atmosfär med möjlighet att skapa och förverkliga idéer.
• En kulturell infrastruktur, ett fritt och ideellt kulturliv är alla viktiga delar av Enköpings kulturliv.
• Enköpings kulturliv tar plats, ifrågasätter och speglar sin samtid, framtid och dåtid.
• Enköpings kulturpolitik efterfrågar, uppmuntrar och stödjer initiativ samt strävar efter att kulturlivets aktörer, så väl offentliga som ideella och näringsliv, känner ägandeskap inför kulturpolitikens genomförande.
• Enköpings kulturpolitik är en del av samhällsbygget Enköping.
• Det kulturpolitiska programmet stärker kulturens roll i kommunen.
Ansvaret för att kulturen blir en kraft i kommunens utvecklingsarbete delas av alla kommunala nämnder och bolag.
• Konst, kultur, kulturarv och kulturmiljöer är tillgängliggjorda för alla invånare, både i stad och på landsbygd.
• Kulturpolitiken tar tillvara på digitaliseringens möjligheter Kulturpolitiska programmet – Enköpings kommun (enkoping.se)
WWW.STRANGNAS.SE
Så här gjorde Gävle:
Kulturpolitiska programmet on Vimeo
Huddinge
Huddinge kommuns nya
kulturpolitiska program som gäller till 2023, har som mål att se till att kulturen får sin naturliga plats och utrymme inom det samhälle som växt – och växer – fram.
Kulturen i Huddinge ska vara
angelägen och tillgänglig för alla - kulturpolitiskt program
2018-2023. – YouTube
WWW.STRANGNAS.SE
Förra gången: workshops på 6 platser i kommunen,
ungdomsrådet, skolbesök,
workshop inom kontoret och på nämnden. Öppet för digitala
inspel.
En extern resurs anlitades.
Samverkan mellan nämnder.
Vilka resurser behöver vi nu?
Hur omfattande ska revideringen göras?
Dialoger i coronatider?
Hur inbjudande vill nämnden
vara?
Verksamhetsplan 2021-2023
Kulturnämnden
Dnr KN/2020:54-0061, 2020-10-16
2
Förutsättningar för planperioden ...5 Kommunens övergripande perspektiv och mål ...7 Perspektiv Invånare...7 Kommunfullmäktiges mål: ...7 Kommunens viktigaste utmaningar ...7 Kommunfullmäktiges politiska prioriteringar ...8 Kulturnämndens mål:...9 Kommunens viktigaste utmaningar ...12 Kommunfullmäktiges politiska prioriteringar ...13 Kulturnämndens mål:...13 Kommunens viktigaste utmaningar ...15 Kommunfullmäktiges politiska prioriteringar ...16 Kulturnämndens mål:...16 Kommunens viktigaste utmaningar ...17 Kommunfullmäktiges politiska prioriteringar ...18 Kulturnämndens mål:...18 Bilaga 1. Budget och prognos för 2020 samt driftbudget för 2021-2023 ...23
3
definition. Det var tur att vi hann genomföra dessa dialoger innan händelser i vår omvärld gav oss restriktioner att förhålla oss till. Det rådande läget har
naturligtvis gjort att vi i många verksamheter fått tänka om kring vad som är möjligt. Omställningen har genom kulturkontorets medarbetare gjorts med bravur. Att ställa om, istället för att ställa in. Till exempel har biblioteken fortsatt varit öppna och med nya idéer såsom ”Bibblan till dörren” med leverans av bokade böcker och andra insatser kunnat möta de utmaningar kring social distansering som var och är nödvändig. Ungdomar fick fortsatt mötas på
fritidsgårdarna som var öppna i mån av tillgång till personal. Kulturskolan bedrev en del av undervisningen på distans.
I det svåra finns många glädjeämnen och lärdomar. Lärdomar som vi tar med oss i 2021 års arbete, att ställa om, att göra det bästa av olika situationer, att
utvecklas och samverka. Att använda digitalisering som verktyg för undervisning och möten. Att filma teater, konserter och skapande av konst, och visa direkt eller sända i efterhand. Kan digital presentation av kultur bli ett komplement även efter pandemin för att öka tillgängligheten av kultur? Spännande frågor som ges möjlighet att reflektera över, att utvecklas kring och prova sig fram.
Inom kulturen med sina många uttrycksformer saknas förstås i vissa fall symbiosen med och reaktionen från en live-publik. Många av de aktörer som kommunen samverkar med har ställt in sina arrangemang men vi hoppas att publikverksamhet sakta men säkert kan återkomma under 2021.
Inom kulturen med sina många uttrycksformer saknas förstås i vissa fall symbiosen med och reaktionen från en live-publik. Många av de aktörer som kommunen samverkar med har ställt in sina arrangemang men vi hoppas att publikverksamhet sakta men säkert kan återkomma under 2021.