Kulturnämnden Tid:

(1)

Kulturnämnden Tid: 2021-03-30 kl. 17:00 Plats: Digitalt möte via Teams

Mötet kommer att vara digitalt, anmäl ditt deltagande till kersti.hellstrom@strangnas.se senast den 28 mars.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande, beslut

2. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 3. Öppet sammanträde, beslut

4. Information från kulturchefen

5. Information från nämndens ordförande

6. Verksamhetsrapporter, information från enheterna KN/2021:1-4 7. Information: Digitalt besök av länsbildningskonsulent

8. Information: Remiss Måltidspolitiskt program KN/2021:28 9. Information: Kulturpolitiska programmet

10. Diskussion: Nämndmål till verksamhetsplan för 2022-2024

KN/2021:29

11. Ärendebalanslista 12. Delegationsbeslut 13. Meddelandeärenden 14. Övriga frågor

Monica Lindell Rylén (S) Kersti Hellström

Ordförande Sekreterare

(2)

2021-03-11 1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, bibliotek, februari 2021

Viktiga händelser

8 februari öppnade vi upp våra bibliotek igen efter att de hade varit stängda för besök sedan 6 november. Eftersom pandemin är långt ifrån över har vi vidtagit en mängd försiktighetsåtgärder för att göra det så säkert som möjligt för våra besökare och för personalen. Personalen erbjuds arbeta med handskar, munskydd och visir. Redan tidigare fanns plexiglas uppsatta vid våra

informationsdiskar, tejpmarkering i golvet och städning med desinfektionsmedel.

När vi öppnade upp nu tog vi bort större delen av våra sittplatser och uppmanar våra besökare att göra sina ärenden skyndsamt. Vi har restriktioner för hur många man kan vara inne i lokalerna samtidigt, och har till viss del minskat på öppettiderna eftersom vi vill kunna ta emot förskole- och skolklasser på

förmiddagen innan våra andra besökare kan komma in. Under våra öppettider har vi på Kulturhuset Multeum bemanning av tre personer samtidigt för att kunna hjälpa de som är inne i huset och de som vill hämta upp utanför eftersom vi fortfarande erbjuder vår tjänst Bibblan till dörren eller hemleverans. Man kan fortfarande använda våra datorer, scanna, kopiera och skriva ut, men här håller vi på och tittar på en smidigare lösning för att få till utskrifter från besökarnas egna mobiler/datorer och betalning direkt online.

På Stallarholmens bibliotek är det tre förskolegrupper som återkommande har bokat in sig för sagostunder under våren. I barnkonventionens anda har dessa grupper bjudits in för att planera sina sagostunder tillsammans med oss. Vi har där pratat oss fram till vilka teman vi kommer ha under våren. Det har varit väldigt lyckat och några teman som vi kommer ha är: Faktasagostund djur, kända barnboks- och filmkaraktärer och sångsagostund.

Artikel 12:

Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

Övrigt

I och med de förändrade restriktionerna har vi kunnat starta upp delar av den utåtriktade verksamheten för barn och ungdomar. Våra bokcirklar Bookworms har haft träffar och vi har haft både förskola och fritids på bokade besök.

Modersmålsdagen den 21 februari firade vi med ordet Bibliotek på många språk som sen sattes upp på en anslagstavla eller fönster. Några barn hjälpte till att skriva ordet Bibliotek på sitt språk.

(3)

2021-03-11 2/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Under sportlovet delade vi ut pyssel-to-go-påsar till barn i skolåldern. Innehållet var, förutom pyssel, boktips för att locka till läsning. Totalt delades närmare 200 påsar ut i kommunen.

En digital bokcirkel på Facebook har startats upp. Under mars månad diskuterar vi Den sista migrationen av Charlotte McConaghy.

Ett par möten på Teams med arbetsgruppen inför den årliga inspirationsdagen som Regionen anordnar för alla läs-/kulturombud på äldre- och LSS-boendena i länet har varit under månaden. Årets dag kommer förstås att bli digital.

Det dagliga arbetet med våra talbokslåntagare löper på, både i Strängnäs och Mariefred är det många aktiva låntagare. Samtal om vad de önskar för böcker, utlåning, nedladdning och bränning. En del hämtar själva på biblioteket, en del postar vi till och en del får hemleverans. Flera vuxna har under februari blivit registrerade som Legimus-låntagare = nu kan de själva ladda hem och lyssna på inlästa böcker.

En bok med Strängnästexter om Bo Setterlind har skickats till tryckeriet. Boken har fått namnet Strängnäs är inte som andra städer. Redaktör är

litteraturutvecklare Peter Björkman.

I Mariefred har terminens första bokcirkelträff varit, vilket lockade 7 personer och den utvalda boken att samtala om var Väinö Linnas roman ”Upp, trälar”!

På Åkers bibliotek uppmärksammade man Sverigefinnarnas dag med två barngrupper den 24 februari som fick höra boken Hur gick det sen av Tove Jansson följt av Muminpyssel. Deras alster finns att se som utställningen Mumin under ett vinterträd på biblioteket. Sverigefinnarnas dag uppmärksammas också med korta fakta och deras flagga på en anslagstavla.

I Stallarholmen är det fortfarande lugnt med besök från allmänheten sen biblioteket öppnade upp, men klassbesöken är fullbokade. För att kunna

tillgodose skolans efterfrågan av tider för klassbesök har man frigjort tider tisdag och torsdag förmiddag för att säkerställa att man kan ta emot dem på ett säkert sätt utanför de tider vi har öppet för allmänheten. Nu är 12 klasser inbokade på tider där de får möjlighet att besöka oss klassvis på ett rullande schema varannan vecka.

Towe Karlsson Bibliotekschef

(4)

2021-03-12 1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, fritidsgårdar, februari 2021 Viktiga händelser

Den 8 februari öppnade fritidsgårdsverksamheten upp för öppen verksamhet igen. Samtliga fritidsgårdar har fortsatt erbjudit gruppverksamhet parallellt med den öppna verksamheten och krav på föranmälan har kvarstått. För att minimera risk för smittspridning har antal samtida besökare i relation till möjligheten att hålla avstånd anpassats utifrån respektive fritidsgårds förutsättningar. För Åker och Strängnäs innebar detta ett ökat maxantal samtida besökare. I Mariefred vars lokal innehåller många trånga passager och mindre rum, blev antalet oförändrat vilket också speglas i statistiken. Utomhusaktiviteter såsom pulkaåkning, grill och snögubbsbygge har varit tacksamma inslag.

Verksamheterna öppnar numera kl. 16.30 istället för kl. 16.00, en

arbetsmiljörelaterad förändring för att medarbetare ska kunna ta lunchrast före öppning.

Fritidsgårdarnas pop-up-verksamhet är i full gång och har besökt samtliga gårdar kontinuerligt med aktiviteter som varit väldigt uppskattade av både besökare och fritidsgårdspersonal.

Fritidsgårdsenheten har varit behjälpliga i Mariefredsskolan samt Åkersskolan på begäran av skolledning efter oroligheter. I Åker är insatsen pågående,

fritidsledare och Team Ungdom arbetar uppsökande torsdagar samt fredagar från lunchtid till eftermiddag.

Rekryteringsprocessen av två fritidsfältare till Team Ungdom pågår med flertalet intressanta sökande, intervjuer påbörjas i mars.

Övrigt

Antal kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt

Strängnäs 17 64 143 218 13

Åker 19 88 124 223 12

Mariefred 16 55 72 127 8

Erica Thorsen /Fritidsledare/

(5)

2021-03-11 1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport – Kulturskolan februari 2021 Viktiga händelser

Kulturskolan fortsätter att upprätthålla verksamheten så normalt som möjligt, för att barn och unga ska kunna behålla en meningsfull fritid trots pandemin. Både Folkhälsomyndigheten och BRIS kommer med oroande rapporter om dramatiska ökningar av barn som mår dåligt, och vi har en viktig uppgift att fylla.

Men med lägre antal deltagare i all gruppverksamhet (Coronaanpassning) så befarar vi att vi kommer behöva arbeta mycket mer med rekrytering, när restriktionerna väl släpper.

Arbetet med att etablera gruppverksamheter i dans och drama i kommundelarna går trögt, eftersom vi inte får tillåtelse att besöka skolorna och göra aktiviteter, så som vi brukar.

En mycket glädjande nyhet är att vi har lyckats få godkännande från Utbildningskontorets ledning på att genomföra ”112”, som är en

utbildningssatsning för förskoleklasserna. Den här utbildningsdagen genomförs i samarbete mellan Räddningstjänsten, Polisen, Bergkvarabuss och Kulturskolan och vi har gjort produktionen tillsammans de senaste fem åren med mycket gott resultat.

I år gör vi stora anpassningar; varje klass får en egen buss och vi tar bara in 2 klasser per föreställning, på varsin läktare och genom varsin entré. Detta medför att personalen från ovan nämnda verksamheter avsätter arbetstid under två veckor mot normalt bara en. Polisvolontärer och annan personal ska se till att klasserna inte blandas och ha handsprit redo i alla lägen.

Övrigt

I februari lyckades vi till slut få till en redovisning för ensemblekurserna på Musikakademin. Den gjordes i form av ett ”uppspel” utan publik, på Thomas arena teater, som filmades för pedagogiskt bruk.

Vi ska försöka koppla på Blåsmusikens Dag (som är ett nationellt firande den 22 maj) på Kultur21, kanske genom olika promenadkonserter. Planeringen har just påbörjats.

Ytterligare ett nationellt firande kommer att äga rum i maj, Kulturskolans dag den 17 maj. Detta blir ett digitalt evenemang, företrädesvis på sociala medier. Mer information kommer när det närmar sig.

Agneta Klingberg Rektor Kulturskolan

(6)

2021-03-12 1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, Scen & kulturproduktion, februari 2021 Viktiga händelser

Johanna Nyberg, hemmavarande i Stockholm men med kopplingar till Strängnäs, kommer att bli kulturkontorets projektledare. Tidigare anställd som

projektledare på RFSL. Hen kommer att leda ”utveckling av mötesplatser” och

”jubileumsåret 2023” för kulturkontoret och vi ser mycket fram emot hens ankomst under april månad.

Justeringar och en översyn av de sociala medier vi använder har påbörjats för att med tiden få en struktur som passar besökare, deltagare, nyfikna och

verksamheten.

Avtal med Louise Hoffsten har slutits om projekt ”Strängnäs blues”. Filmat originalmaterial där Louise ska lära ut munspelande och en konsert i samband med kulturdagen. Med förhoppningen om ett deltagande från de som lärt sig spela. Ledorden har varit ”hemma men tillsammans” och innebär att vi kommer dela ut över 100 munspel till intresserade för att kunna lära sig och vara med.

Mötesplatserna bedriver sin verksamhet efter folkmyndighetens

rekommendationer och samlar människor enbart för nödvändig verksamhet med avstånd och restriktioner i antal.

Övrigt

Ett axplock av det som skett under februari: Utställningen Returnity på Multeum av Människokonsten. Digitala program kring Sverigefinnarnas dag i samarbete med Sverigefinska föreningen i Åkers Styckebruk. Lekfulla konstspaningar för barn under sportlovet. Mötesplats Stallarholmen har genomfört digitalt

musikbingo. Digital trolleriskola för barn. Konstföreningens har visat sina verk till deras konstlotteri på Multeum. Kulturtipspromenader i Åker i samarbete med församlingen. Johanna Bruns hela låtskrivarprocess finns nu på

strangnas.se/kulturhemma och där hittar du också Anna Vilds vårskrik och kan fascineras av kulningens magi.

Anders Lorentz Pantzar Scen & kulturproduktionschef

(7)

1/7

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TFN § 18 TFN/2020:779- 001

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beslut om remiss

Beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. skicka Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, med tillhörande bilagor, på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden,

Kulturnämnden, Kommunstyrelsen, Strängnäs Fastighets AB, SEVAB, Rådet för seniorfrågor, Rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) samt via en öppen remiss på kommunens webbsida.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag och att detta blir teknik- och fritidsnämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Teknik- och fritidsnämnden efterfrågade ett uppdaterat styrdokument för offentliga måltider och därför påbörjades arbetet under 2020. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun föreslås ersätta tidigare Måltidspolicy för Strängnäs kommun, daterat 2013-01-01.

Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare. Projektplan togs fram i början av februari 2020 av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner. Mer om metod och processen för framtagandet av programmet finns att ta del av i Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Måltiden är en viktig del i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen

(8)

2/7

ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. Programmet kompletteras med för verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder som bidrar till att uppnå målen i programmet. Handlingsplanerna integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter beslutat program, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.

Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21, se remissmissiv. Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och

samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt

Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.

Agenda 2030

Med Agenda 2030 kommer fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Kommunen ska arbeta för långsiktig hållbar utveckling genom samverkan, beteendeförändring samt miljö- och klimatsmarta val av livsmedel, transporter, tillagningssätt och minskade avfallsmängder.

Smarta livsmedelsval handlar dels om att öka mängden vegetabilier och minska mängden kött, dels om att utifrån miljömässiga och etiska utgångspunkter göra de bästa valen i respektive livsmedelsgrupp.

Transporterna som är en del av måltidskedjan i Strängnäs kommun ska vara fossilfria senast år 2030. Mat och måltider ska främja och bidra till

klimatneutralitet år 2040.

Alla som hanterar mat inom Strängnäs kommuns verksamheter ska verka för att minska matsvinnet, utan att äventyra livsmedelssäkerheten. Det matavfall som ändå genereras ska fortsatt ha ett värde – som biogas, i kompost eller annan användning. Stort fokus ligger på det avfallsförebyggande arbetet;

återanvändning, återvinning, energiutvinning och cirkulär ekonomi med möjlighet till återföring av näring till jordbruksmark.

Mat och måltidsproduktion är energikrävande, och stora mängder el, vatten och maskinella resurser används i den dagliga verksamheten. Därför ska energi och energieffektivisering vara en prioriterad fråga i allt arbete som rör kökslokaler och dess utrustning och användning. Samverkan mellan kommunens

verksamheter och dess fastighetsbolag är av stor vikt. Energieffektivisering kräver

(9)

3/7

liksidiga insatser inom teknikanvändning, investeringar och beteendeförändringar.

Engagemang och synpunkter under framtagandet

Processen med beskrivning av dialoger, workshops och deltagare finns att läsa i Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Det har varit en utmaning att få med alla aspekter och områden som mat och måltider berör vilket också visar hur komplext området är. Det har därför varit av största vikt att få med hela förvaltningen och den politiska organisationen. De specifika områdena i programmet har noggrant stämts av med representanter från den berörda verksamheten.

Det förslag till Måltidspolitiskt program som nu skickas på remiss är baserat på de diskussioner, dialoger och synpunkter vi fått in under 2020. Efter den första för-remissen och sedan efter att ett mer färdigt utkast skickats ut fick vi in ytterligare synpunkter och de allra flesta har vi tagit hänsyn till och reviderat utefter. Förtydliganden har gjorts där synpunkter lämnats att en mening eller ord varit otydligt.

Några har fått individuell återkoppling när det varit enstaka som tyckt något eller projektledarna behövt förstå mer om synpunkten. En del synpunkter som handlat om konkreta åtgärder hos respektive verksamhet för att nå målen och bidra till programmet hänvisas till att skrivas in i respektive handlingsplan snarare än att beskrivas i programmet.

Några utvalda synpunkter och svar presenteras nedan:

- Utbildning för föräldrar samt föräldrars delaktighet och inflytande i skolmaten.

Svar: Projektledarna som skrivit programmet har resonerat som så att det är de primära matgästernas åsikter som är viktiga, alltså barn, elever och brukares åsikter. Det är för deras skull verksamheten drivs och finns till och det är i första hand dialog och inflytande från dessa grupper som ska prioriteras. Likafullt är det viktigt att vårdnadshavare får tillgång till programmet och förstår programmets innehåll och intention. Dialog med vårdnadshavare och anhöriga är också viktig även om dessa grupper inte prioriteras i programmet. Att arbeta för ökad

förståelse och kunskap hos dessa är inte ett mål utan mer ett medel för att uppnå verksamhetens mål för invånarnytta i fokus.

- Mötesplatser dit äldre kan komma för att äta tillsammans.

Svar: Mötesplatser finns redan idag i Strängnäs kommun men kan utvecklas och bli fler för att främja äldres möjligheter att äta tillsammans med andra.

Ensamheten hos de äldre som ännu bor hemma är ett problem då den ökar risken för sämre nutrition vilket i sin tur ökar risken för bland annat fallolyckor och

(10)

4/7

annan ohälsa. Väl fungerande sociala matplatser där det är trivsamt att äta och där omsorgspersonal kan bistå med stöd vid måltiden är ett sätt att skjuta fram behovet av hemtjänst i hemmet i samband med måltiderna och att minska behovet av matdistribution i ordinärt boende. Det behövs fler måltidsformer än bara matlåda i hemmet och måltiden på särskilt boende om kraven på

individanpassade måltider ska kunna infrias -Måltider med minskad andel eller inget kött alls.

Få ämnen i måltidsfrågan är så uppmärksammade och diskuterade i Strängnäs kommun som den om kött och vegetariska måltider. Många synpunkter har under de senaste åren inkommit till Måltidsservice om huruvida barn och unga ska kunna välja eller välja bort en viss typ av mat. Ingen gång i historien har skolelever och förskolebarn kunnat välja alla maträtter i skolan, och inte heller nu är utrymmet hur stort som helst för barnen att ha full delaktighet i vad som ska serveras i skolans restaurang och vid förskolans matbord. Barnets inflytande handlar till största delen om det vill äta eller inte, och att få uttrycka synpunkter och att bli lyssnad på och tagen på allvar. Det innebär inte att alltid få välja utan snarare att få möjlighet att förstå varför vissa saker inte ingår i

medbestämmanderätten. Vuxna behöver bli bättre på att fråga barn och våga låta dem bli mer delaktiga. Det gäller bara att hitta de frågeställningar och vägval där barn kan och bör bli tillfrågade. Frågan om matens köttinnehåll är intimt

sammankopplad med matens miljö- och klimatpåverkan och ska därför beslutas där kompetens finns för att ta ett helhetsgrepp om måltiden och dess inverkan på miljö och klimat, nu och i framtiden. Barnens röster ska här vara vägledande och det är vuxnas ansvar att se till att barnen förstår måltidens sammanhang och koppling till hållbar utveckling och Agenda 2030.

Enligt klimat- och energiplan för Strängnäs kommun framgår det att andelen kött i de offentliga måltiderna ska minska.

- Mycket bra information och forskning finns på området offentlig mat och måltider. Till programmet finns en bilaga, Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, där man kan läsa mer och ta ytterligare hjälp vid framtagande av handlingsplaner.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på vald metod för att uppnå målen i programmet. I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun står att varje verksamhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan kopplat till programmet och i dessa ska åtgärder konkretiseras och ekonomiska konsekvenser beskrivas.

Förändrat arbetssätt och att säkerställa medarbetarnas utbildningsnivå är exempel på åtgärder som kräver långsiktighet och insatser under lång tid. Det innebär kostnader att utbilda, samtidigt som detta är en grundförutsättning för att verksamheten ska hålla den kvalitet som det här programmet beskriver.

(11)

5/7

En följd av programmets mål och intention kan vara att en ökad personaltäthet krävs, eller att nya yrkesroller tas fram, som till exempel måltidsvärd. Detta kan komma att kosta mer, framför allt för äldreomsorgens måltider. Detta är dock mycket osäkert och beror på hur verksamheten ser möjligheter att förändra och förbättra befintlig verksamhet.

Exempel på andra ekonomiska konsekvenser är investeringar i måltidsmiljöer, köksutrustning, serveringsmaterial med mera. Behovet av detta varierar starkt mellan kontor, verksamheter och enheter. Även här krävs långsiktig planering och investering över tid, samt medvetenhet om vad lokaler och inredning ska användas till. Det är nödvändigt att ha en strategisk lokalplanering, utbytesplaner för utrustning och inredning för att få kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler. Måltidsservice har sedan ett par år tillbaka en god lokalplanering och utbytesplan för utrustning i samverkan med SFAB:s fastighetsförvaltare och kommunens lokalcontroller.

Övriga konsekvenser

För att ge verksamheten möjlighet att fortsätta utöka och utveckla de kontakter med det lokala näringslivet som redan är i full gång, samt ge den politiska organisationen möjlighet att styra inriktningen på det arbetet, är det viktigt att definiera vad närproducerat eller lokalproducerat betyder och få en politisk definition av det. Programmet föreslår en definition som tagits fram och beslutats av Eskilstuna kommun under 2020 och som diskuterats i Måltidsgruppen för Fyra mälarstäder. Definitionen ger möjlighet att knyta kontakter med lokala och regionala producenter och ett brett utbud av råvaror som produceras i östra mellansverige. Det är också en fördel att grannkommuner tillämpar samma definition, så att jämförelser och samverkan bättre kan ske med samma målsättning för ögonen.

Den föreslagna definitionen av nära mat är råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

 Miljökonsekvenser

Se mer om Agenda 2030 i avsnittet ovan.

 Folkhälsa (social hållbarhet)

Programmet och arbetet utifrån detta förväntas bidra positivt till

folkhälsan och social hållbarhet i kommunen. Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos

kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

(12)

6/7

Medborgardialog har genomförts delvis men inte alls i den omfattning som var planerat i och med pågående pandemi. Mer om tillvägagångssätt och deltagare finns att läsa i Bilaga 1 Process, framtagande av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

 Jämställdhetskonsekvenser –

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller livets alla områden som t.ex.

makt, inflytande, ekonomi, utbildning, arbete, fritid.

Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till försämrad jämställdhet för kommunens medborgare.

 Tillgänglighetskonsekvenser -

Programmet tar hänsyn till tillgänglighet och säkerhet för alla. Bland annat beskrivs att Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola samt att specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. För barn med

neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Vad gäller måltiderna i vård och omsorg beskrivs i programmet vikten av anpassat näringsinnehåll och att kost anpassas för att förebygga ohälsa.

Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice.

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

 Barnkonsekvenser

I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i

matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp utan snarare tvärt om.

Vid framtagande av programmet har dialog förts med olika grupper av barn och unga men inte i den omfattning som var planerat. Ingen barnkonsekvensanalys har gjorts men programmet är delvis baserat på forskning om barns hälsa och dialog med barn har förts. Vidare bör barnens perspektiv fortsatt undersökas i samband med framtagande av respektive handlingsplan kopplat till programmet.

(13)

7/7

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Beslutsunderlag

Styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-08 Remissmissiv och svarsformulär för Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-08

Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-01-29

Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-02.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Rådet för seniorfrågor

Rådet för funktionshinderfrågor

Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR)

Externa parter ombeds inkomma med svar via en öppen remiss på kommunens webbsida

_________________________

(14)

(15)

Innehållsförteckning

1. Inledning...3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...4

1.3 Ansvar och uppföljning...4

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ...6

Goda måltider...6

Integrerade måltider ...6

Trivsam måltidsmiljö ...7

Miljösmart mat ...7

Näringsriktig mat ...8

Säker mat...8

2.1 Andra styrdokument...8

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ...9

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...9

3.2 Måltider inom vård och omsorg...10

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ...12

4. Centrala begrepp och definitioner ...13

(16)

Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (G st/2011:71

Gäller för: Strängnäs kommunkoncern

Gäller fr o m: 2021-xx-xx

Gäller t o m: 2024-xx-xx

Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret

Uppföljning: Årligen genom styrmodell

1. Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare.

Måltiden är ett mycket tydligt exempel på hur arbetet med hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och inte minst social hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang.

Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar

utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17 utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar och därmed inte kan prioriteras bort.

Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas. Därför är

måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

(17)

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som inte i onödan belastar miljön och bidrar till negativ klimatpåverkan. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är mödosamt och kräver samverkan och långsiktigt arbete. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när måltidsverksamheten, förskola, skola, vård och omsorg gör en gemensam ansträngning.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Det Måltidspolitiska programmet ska även stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala

livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla verksamheter som hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst/boendestöd/socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och

fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser. Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med

måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare, med flera.

Programmet ska användas för planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter. Programmet är ett

övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till samverkan med kommunens måltidsservice.

1.3 Ansvar och uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. Programmet kompletteras med för verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder som bidrar till att uppnå målen i

(18)

programmet. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till det

måltidspolitiska programmet ska alltså integreras i styrmodellen och ske årligen i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen.

Handlingsplanerna ska ange de ekonomiska och personella resurser som krävs för att genomföra åtgärderna. Berörda brukarråd är delaktiga i framtagandet av handlingsplanerna, som är kända hos såväl matgäster som medarbetare.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassad kost.

Förutom att laga och servera mat bidrar Måltidsservice till alla berörda verksamheter med kompetens och kunskap om mat och måltider samt stöttar verksamheterna i framtagandet av handlingsplaner och lokala rutiner.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisering som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera Måltidsservice i en i övrigt sammanhållen verksamhet. Ett horisontellt samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där brukare och

invånare står i centrum, är därför nödvändigt att prioritera där Måltidsservice finns med sin verksamhet. Måltidsservice fungerar dessutom som den

sammanhållande länken mellan övriga verksamheter, förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där maten köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

(19)

Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen.

En viktig del av genomförande och uppföljning av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.

Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis på en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller

inköpsenheten). Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör köket till en integrerad del av kärnverksamheten.

(20)

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att

matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig

fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning.

Miljösmart mat

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,

producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är

 Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning.

 God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.

 För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

 Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

 Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.

 Genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt.

 Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

 Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.

 Inköp och utbud säsongsanpassas.

 Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

(21)

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.

Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är

utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök har bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och maten sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om individuella koster efter samråd med berörd verksamhet.

2.1 Andra styrdokument

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.

Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

(22)

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritids baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att

måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. För elever i skolan erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

Skolmåltiden är en vardagsmåltid. Barnen i skolan äter sig mätta och måltiden bidrar till deras kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som

komplement till skollunchen. Elever i grundskolan erbjuds en enkel frukost som inledning på skoldagen. Alla platser och tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen. Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder måltidssituationen som ett

arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet på förskolor och skolor. Genom kollegialt lärande bidrar olika

yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och

(23)

måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att både barn och vuxna tycker att det är trevligt att äta där. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska

respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i

utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger vidare att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet

Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov.

Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet. Alla

individanpassade koster genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa,

vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som elevernas kunskap inom området. Delaktighet i

skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skollunchen minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.

(24)

Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.

De inom Strängnäs kommuns vård och omsorg som har behov av stöd ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom

äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande då medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.

Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga

undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och kosten anpassas för att förebygga ohälsa. Vid behov erbjuds anpassad kost, till exempel näringsberikad, energiberikad,

konsistensanpassad eller kost som på annat sätt anpassas till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av

individuella koster utreds initialt av medarbetare med dietistkompetens och i samråd med ansvarig sjuksköterska. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka

pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena jämnt under dagen.

För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och brukare i vård och omsorg äter sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är

möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.

Måltiderna i vård och omsorg utgör ett värdefullt verktyg i verksamhetens uppdrag kring livskvalitet för alla brukare. Väl fungerande och integrerade

(25)

måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre brukare ska

normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och som en del av omvårdnaden, där medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Undersköterskor, sjuksköterskor, kostombud,

arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för brukaren värdefull måltid oavsett boendeform.

Den plats där brukare äter utformas så att de tycker att det är trevligt att äta där.

Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla brukare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp. För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och brukare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.

Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit och hälsa för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.

Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.

(26)

På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.

På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.

Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.

4. Centrala begrepp och definitioner

Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Brukarråd- en grupp personer som företräder människor som kommer i kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller funktionshindrade.

FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.

Hållbar utveckling- Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Härlagat- mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.

Individanpassad kost- kost som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.

Integrerat- process som leder till att skilda enheter förenas.

Klimatsmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.

Kost- den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.

Kvalitet- värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation,

menyplanering, presentation med mera.

(27)

Mat lagad från grunden- mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.

Miljösmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.

Måltid- mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.

Måltidskultur- måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.

Närproducerat/ lokalt- råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Omsorgsmåltid- En omsorgsmåltid innebär att medarbetare deltar i måltiden med brukarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).

Pedagogisk måltid- En pedagogisk måltid innebär att skolpersonal äter

tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.

Restaurang, matsal- ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.

Specialkost- kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.

Säsongsanpassad, säsongsbetonad- mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året.

Att äta säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.

Verksamhet- exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.

(28)

1

Formulär för remissvar

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (Diarienummer TFN/2020:779- 001)

Inledning

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande

målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.

Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.

Beslut om remiss

Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Innan detta har dialoger och

workshopar genomförts samt inspel från hela förvaltningen tagits emot. Detta för att ha en så bra produkt som möjligt när remissen nu skickas ut officiellt och i ett sista steg.

Programmet skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun enligt mallen nedan.

Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter hantering av inkomna remissvar, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.

(29)

2 Instruktion

Detta formulär för remissvar innehåller en svarsruta per avsnitt i programmet.

Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera. Om det finns avsnitt i programmet som du inte vill lämna någon synpunkt på kan du bara lämna det blankt, du behöver inte radera något i formuläret. Sist i formuläret finns en ruta för eventuella övriga medskick eller synpunkter.

Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21. Vänligen ange ”Remissvar Måltidspolitiskt program” i ämnesraden.

Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.

Vid frågor, vänligen kontakta: Karin Lundell, chef för Måltidsservice, Strängnäs kommun, karin.lundell@strangnas.se .

Innehåll

Innehåll...2 Avsnitt 1 Inledning ...3 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...3 1.3 Ansvar och uppföljning...4 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider...5 Goda måltider...5 Integrerade måltider ...5 Trivsam måltidsmiljö ...6 Miljösmart mat...6 Näringsriktig mat ...7 Säker mat ...7 2.1 Andra styrdokument...8 Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden...8 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...8 3.2 Måltider inom vård och omsorg...9 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter...9

(30)

3 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner ...10 Övriga kommentarer ...10

Avsnitt 1 Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Remissvar:

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Remissvar:

(31)

4 1.3 Ansvar och uppföljning

Remissvar:

(32)

5 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider

Goda måltider

Remissvar:

Integrerade måltider

Remissvar:

(33)

6 Trivsam måltidsmiljö

Remissvar:

Miljösmart mat

Remissvar:

(34)

7 Näringsriktig mat

Remissvar:

Säker mat

Remissvar:

(35)

8 2.1 Andra styrdokument

Remissvar:

Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Remissvar:

(36)

9 3.2 Måltider inom vård och omsorg

Remissvar:

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Remissvar:

(37)

10 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner

Remissvar:

Övriga kommentarer Vänligen lämna övriga kommentarer här:

Uppgiftslämnare (frivillig):

Stort tack för dina synpunkter!

(38)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare.

Processen för framtagandet av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun i kronologisk ordning.

Februari 2020 - Projektplan togs fram i början av februari av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner.

Mars – april 2020 - Omvärldsbevakning och kontroll av andra kommuners motsvarande program genomfördes.

Ett antal frågor och workshopmaterial togs fram.

April 2020 - Dialoger genomfördes med barn på Finningeskolan och Mariefreds skola. Kostråd på Finningeskolan, en mellanstadie-klass på Mariefreds skola.

På grund av pandemin fick projektplanen revideras ett antal gånger och dialoger samt workshops kunde inte genomföras som planerat. Det blev färre deltagare än tänkt och skjutet på i tid. Vissa dialoger fick ställas in helt, såsom grupper av äldre och andra externa intressenter.

September- oktober 2020 – Tre workshops för interna intressenter genomfördes i kommunhuset, deltagarantalet varierade mellan 10- 15. Även skriftliga inspel kom in.

Dialog fördes med ungdomsrådet SKUR.

Oktober 2020 - Ett första utkast, med råmaterialet, skickades ut till alla som deltagit på något sätt, i workshops eller dialoger, olika råd med mera fick frågan via mail att inkomma med synpunkter på det första material som nu tagits fram.

Syftet var att tidigt i processen låta alla berörda se vad som diskuterats i dialoger och workshops så att allt fångats upp. Alla gavs möjlighet att göra ytterligare inspel utifrån det sammanställda råmaterialet.

November- december 2020 – Synpunkter utifrån det första utkastet bearbetades och i december skickades en för- remiss ut.