Alla lektionerna görs i halvklass förutom lektion fyra. Vi är i olika miljöer både på skolgården och i skolans närmiljö. Alla de platser vi går till är eleverna vana att vara vid. Under lektionerna var klassläraren med och hjälpte till.
Lektion 1
Syftet med lektionen var att eleverna ska lära sig olika geometriska figurer och dess egenskaper. De fick upptäcka de olika formerna genom att känna på dem, bilda dem med hjälp av sina kroppar, rep och föremål från naturen samt beskriva formens egenskaper. Lektionen görs i halvklass vid en skogsdunge i skolan närmiljö. En plats där de är vana att vara vid.
Formerna som vi arbetade med under den här lektionen var kvadrat, rektangel, triangel, cirkel och romb. De känner till alla de formerna förutom romb som är ny för de flesta. Lektionen avslutas med en lek som heter ”Under hökens vingar kom” där varje elev får en av formerna som passerkort.
Reflektion:
Lektionen gick bra vid båda lektionstillfällena. Alla elever tyckte att det var roligt och var engagerade. De eleverna som brukar har svårt för att ta initiativ i klassrummet och har svårt att komma i gång när de arbetar med matematik tog många bra initiativ. En av eleverna som brukar tycka att det är svårt ledde sin grupp och kom med många bra lösningar på uppgifterna som fanns.
Lektion 2
Syftet med den här lektionen var att eleverna ska kunna uppskatta längd samt upptäcka skillnader mellan måtten m, dm, cm och mm. Under lektionen kom även begreppet omkrets att introduceras. Eleverna befann sig i en skogsdunge i skolan närmiljö. De fick med hjälp av sin kropp, saker från naturen, måttband och rep mäta avstånd mellan olika träd, föremål från naturen och mäta saker på sin kropp t ex sin sko storlek.
Reflektion
Den här lektionen kunde ha gått bättre. När vi gick ut regnade det och var kallt och det var många av eleverna som inte hade ordentligt med kläder på sig. Det var flera av eleverna som var passiva under lektionen och några få som tog initiativ.
Lektion 3
På den ena lektionerna befann sig eleverna i en skogsdunge i närheten av skolan och under den andra lektionen var vi på skolgården. Syftet med den här lektionen var att eleverna skulle lära sig begreppet omkrets. På förprovet var det en del av eleverna som inte visste vad omkrets var. Vi gick därför noggrant igenom vad omkrets är för något och pratade om den förra lektionen då vi tog upp begreppet. Vi byggde även upp en kvadrat som alla gick runt och stegade upp hur långt det var. Sen delades eleverna in i grupper om fyra. Tillsammans i gruppen fick de uppdrag som de skulle göra. Till sin hjälp fick de 1-meters rep. De skulle t ex mäta det tjockaste och smalaste trädet de hittade. Lektionen avslutades med en lek.
Reflektion
Lektionen gick bra och det var flera grupper som var väldigt engagerad i sin uppgift och som på eget initiativ började mäta andra saker, vilket jag lät dem göra. Eleverna verkade tycka att det var roligt. I skogsdungen gick uppgifterna som jag hade gjort till eleverna bättre medan det på skolgården blev mer inspirerat till att mäta andra föremål.
Lektion 4
Syftet med den här lektionen var att befästa tidigare kunskap om geometriska figurer, olika mått, mätning samt begreppet omkrets på ett lekfullt sätt. Klassen hade en heldag ute i helklass. Lektionen ägde rum vid en sjö med skog tätt intill. Eleverna delades in i grupper om fyra där de tillsammans är ett lag. Innan lektionen har det på olika träd satts upp kort numrerade upp till 36 med olika uppdrag på. Laget får sedan slå en tärning där de får en siffra som de ska springa till. På kortet med siffran står det ett uppdrag, t ex bilda en cirkel med sex stenar. När de har visat uppdraget får de visa läraren för att sedan slå tärningen igen och lägga till den siffran på den som de hade innan. När de har kommit upp till siffran 36 har laget gått ut.
Reflektion
Den här lektionen var uppskattad av alla eleverna. De jobbade bra i sina grupper och samarbetet fungerade. De var duktiga att komma i håg och om det var något som de inte kunde tog de hjälp av varandra.
Resultat och analys
Vi kommer nu att presentera de resultat som vi fått genom vår undersökning. Vi börjar med att redovisa diagram från årskurs 4 för att sedan redovisa diagram från årskurs 2. Därefter redovisas de svar vi fått när vi intervjuade eleverna i respektive klass. Redovisningen av resultatet kommer att presenteras i den ordning som följer:
Vi inleder med att redovisa resultat på för- och efterprov för att få svar på frågeställningen: 1. Har elevernas provresultat förändrats om man jämför prov före och efter undervisning i
utomhusmatematik?
Vi kommer även att jämföra de starka och de svaga elevernas resultat på för- och efterprovet för att få svar på frågeställningen:
2. Förändras skillnaden mellan de svaga och de starka elevernas provresultat efter undervisning i utomhusmatematik?
Vi har även valt att redovisa de provområden som de svaga eleverna hade särskilt svårt för. Eftersom vi i vår undersökning valt att fokusera på de svaga eleverna tyckte vi att det var intressant att se vilka typer av uppgifter som dessa elever hade svårast med, för att sedan kunna jämföra med våra lektioner samt de svar som vi fått genom intervjuerna. I båda klasserna var det provområdet med enheter som de svaga eleverna hade svårt för.
Dessutom har vi valt att redovisa de provområden där de svaga eleverna gjort störst framsteg om man jämför med prov före och efter. Så att vi kan jämföra med våra lektioner och de svar som vi fått av intervjuerna. I årskurs 4 gjorde de svaga eleverna störst framsteg inom området med geometriska figurer. I årskurs 2 gjorde de svaga eleverna störst framsteg inom området med omkrets.
Efter provresultaten går vi vidare med att redovisa svaren som vi har fått på enkäterna för att besvara frågeställningarna:
3. Har elevernas inställning till matematik förändrats efter undervisning i utomhusmatematik?
4. Hur upplevde de starka och svaga eleverna undervisningen i utomhusmatematik? 5. Hur ser elevernas inställning till utomhusmatematik ut?
Till sist redovisar vad eleverna har berättat under intervjuerna för att få en djupare uppfattning om frågeställningarna:
4. Hur upplevde de starka och svaga eleverna undervisningen i utomhusmatematik? 5. Hur ser elevernas inställning till utomhusmatematik ut?
Förprov och efterprov årskurs 4 (JS)
Resultat på för- och efterprov för att få svar på frågeställningen:
1. Har elevernas provresultat förändrats om man jämför prov före och efter undervisning i utomhusmatematik?
Vi kommer även att jämföra de starka och de svaga elevernas resultat på för- och efterprovet för att få svar på frågeställningen:
2. Förändras skillnaden mellan de svaga och de starka elevernas provresultat efter undervisning i utomhusmatematik.
Resultat (% ) för hela klassen årskurs 4, förprov & efterprov
79 93 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 1. Resultat på för- och efterprov i år 4 (i %).
Här är hela klassens resultat i procent på förprov och efterprov. Det diagrammet visar på är en ökning på ungefär 14 procentenheter. Hela klassen förbättrade alltså sitt provresultat efter lektioner i utomhusmatematik.
Resultat (% ) svaga elever årskurs 4, förprov & efterprov
62 85 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Resultat (% ) starka elever årskurs 4, förprov & efterprov
90 98 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 2 och 3. Resultat på för- och efterprov i år 4 (i %).
De här diagrammen visar svaga elevers och starka elevers resultat på förprov och efterprov. Det man kan se är att de svaga eleverna gör en ökning med 23 procentenheter. De starka eleverna gör en ökning med ungefär 8 procentenheter. Om man jämför de svaga eleverna och de starka eleverna, visar vår studie på en indikation att de svaga eleverna gjort ett större steg framåt efter lektioner i utomhusmatematik. Diagrammet visar även en att de starka eleverna har gjort en ökning med 8 procentenheter vilket också är ett framsteg.
Enheter, årskurs 4 (JS)
Resultat för området med enheter. Det provområde som de svaga eleverna i årskurs 4 hade mest problem med.
Enheter, svaga elever, årskurs 4.
47 80 0 20 40 60 80 100 Förprov Ef terprov
Diagram 4. Resultat för enheter på för- och efterprov svaga elever i år 4 (i %).
Med det här diagrammet vill vi visa på det område på provet som de svaga eleverna hade allra svårast för. Det var uppgifter som berörde enheter. De svaga eleverna förbättrade sina resultat med 33 procentenheter.
Geometriska figurer, årskurs 4.
Resultat för området med geometriska figurer. Ett provområde som de svaga eleverna i årskurs 4 gjorde stora framsteg inom.
Geometriska figurer, svaga elever, årskurs 4. 73 100 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 5. Resultat för geometriska figurer på för- och efterprov svaga elever i år 4 (i %).
Det här diagrammet visar de svaga elevernas resultat för uppgifter med de geometriska figurerna. Efter lektioner i utomhusmatematik hade alla svaga elever alla rätt på den uppgiften och hade en ökning med 27 procentenheter.
Förprov och efterprov årskurs 2 (CK)
Resultat på för- och efterprov för att få svar på frågeställningen:
1. Har elevernas provresultat förändrats om man jämför prov före och efter undervisning i utomhusmatematik?
Vi kommer även att jämföra de starka och de svaga elevernas resultat på för- och efterprovet för att få svar på frågeställningen:
2. Förändras skillnaden mellan de svaga och de starka elevernas provresultat efter undervisning i utomhusmatematik?
Reslutat (% ) svaga elever, årskurs 2. Förprov & efterprov
46 71 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Resultat (% ) för hela klassen, årskurs 2. Förprov & efterprov
58 73 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 6. Resultat på för- och efterprov i år 2 (i %).
Ovan visar resultaten på förprovet och efterprovet. Det visar på att eleverna har förbättrat sina resultat efter undervisningen i matematik utomhus med 15 procentenheter.
Resultat (% ) starka elever, årskurs 2. Förprov & efterprov
74 78 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 7 och 8. Resultat på för- och efterprov i år 2 (i %).
Ovan visas resultaten huruvida de svaga och de starka eleverna har förbättrat sina resultat efter undervisning med utomhuspedagogik i matematik. De svaga eleverna har förbättrat sina resultat med 25 procentenheter. De starka eleverna hade även de förbättrat sina resultat med 4 procentenheter.
Omkrets, svaga elever, årskurs 2
20 85 0 20 40 60 80 100 Förprov Efterprov
Diagram 10. Resultat för omkrets på för- och efterprov i år 2 (i %).
Ett område som de svaga eleverna fick ett sämre resultat på innan lektioner i utomhusmatematik var uppgifter som handlade om omkrets. På efterprovet hade eleverna ökat sina resultat med 65 procentenheter.
Förenkäter och efterenkäter
Vi använde oss av enkäter för att få svar på frågorna:
3. Har elevernas inställning till matematik förändrats efter undervisning i utomhusmatematik?
5. Hur ser elevernas inställning till utomhusmatematik ut?
Årskurs 4 (JS)
Resultat (% ) Efterenkät, årskurs 4. Vad tycker du om ämnet matematik? Tråkigt 5% Ok 36% Roligt 59% Jätteroligt 0% Tråkigt Ok Roligt Jätteroligt
Resultat (% ) Förenkät, årskurs 4. Vad tycker du om ämnet matematik?
Tråkigt 10% OK 40% Roligt 50% Jätteroligt 0% Tråkigt OK Roligt Jätteroligt
Diagram 11. Resultat på förenkät i år 4 (i %). Diagram 12. Resultat på efterenkät i år 4 (i %). De här två diagrammen visar på elevernas inställning till ämnet matematik före och efter lektioner i utomhusmatematik. Det diagrammen visar på är att deras inställning till ämnet har förändrats i positiv bemärkelse. Det är 9 procentenheter fler som tycker att ämnet matematik är roligt och 5 procentenheter färre som tycker att matematik är tråkigt.
Resultat (% ) Efterenkät, årskurs 4. Vad tycker du om att ha utematte?
Ok 18% Roligt 36% Jätteroligt 46% Tråkigt 0% Ok Roligt Jätteroligt Tråkigt
Diagram 13. Resultat på efterenkät i år 4 (i %).
Det här diagrammet visar på hela klassens inställning till utomhusmatematik en fråga som enbart fanns med på efterenkäten. Det visar på en mycket positiv inställning till utomhusmatematik, där 46% tycker att det är jätteroligt, 36% tycker att det är roligt, 18% tycker att det är ok och ingen tycker att det är tråkigt.
Resultat (% ) Förenkät, årskurs 2. Vad tycker du om matematik?
Roligt 63% Varken roligt eller
tråkigt 37%
Tråkigt 0%
Roligt
Varken roligt eller tråkigt Tråkigt
Resultat (% ) Efterenkät, årskurs 2. Vad tycker du om matematik?
Roligt 73% Varken roligt eller
tråkigt 27%
Tråkigt 0%
Roligt
Varken roligt eller tråkigt Tråkigt
Årskurs 2 (CK)
Nedan följer resultaten på enkäterna från årskurs 2 .
Diagram 14 och 15. Resultat på förenkät och efterenkät i år 2 (i %).
Ovan är resultatet efter frågan vad eleverna tycker om matematik. Innan utomhuslektionerna upplevde 63 % matematik som roligt, 37 % matematik som varken tråkigt eller roligt och inga elever upplevde det som tråkigt. Efter utomhus lektionerna i matematik upplevde 73 % matematik lektionerna som roliga, 27 % som varken roliga eller tråkiga och fortfarande inga som upplevde lektionerna i matematik som tråkiga. Resultatet visar på att 10 procentenheter av eleverna har ändrat sin inställning till matematik från varken roliga eller tråkiga till roliga.
Diagram 16. Resultat på efterenkät i år 2 (i %).
På frågan vad om vad eleverna tyckte om matematik lektionerna utomhus så upplevde 55 % dem som roliga, 32 % som varken roliga eller tråkiga och 13 % upplevde lektionerna som tråkiga.
Resultat (% ) Efterenkät, årskurs 2. Vad tycker du om matematiklektionerna
utomhus?
Roligt 55% Varken roligt eller
tråkigt 32%
Tråkigt 13%
Roligt
Varken roligt eller tråkigt Tråkigt
Intervjuer
Med intervjuerna vill gå djupare in på undervisningen i utomhusmatematik för att få reda på vad eleverna ansåg om den. Samt få svar på frågeställningar:
4. Hur upplevde de starka och svaga eleverna undervisningen i utomhusmatematik? 5. Hur ser elevernas inställning till utomhusmatematik ut?
Årskurs 4 (JS)
Vilken lektion tyckte du var roligast? Svaga
Tre stycken av de svaga eleverna tyckte att lektionen där vi arbetade med de geometriska figurerna (lektion 2) var den som var roligast. ”Därför att vi var ute. Det var mycket lek, som under hökens vingar. När man kör med de där figurerna kanske man kan det bättre sen” (Pojke, svag, 2009).
Den fjärde eleven tyckte att lektionen där vi lekte 36-leken (lektion 4) var den som var roligast. ”Den här 36-leken tyckte jag var rolig, för man fick ju gå runt och leta och så skulle man göra det i skogen” (Flicka, svag, 2009).
Starka
Av de starka eleverna tyckte två stycken att lektionen med enheter (lektion 1) var den som var roligast. ”Det var roligt för det var lite verkligare. Man får göra det i verkligheten inte i matteboken. Det är lättare om man gör det ute och får mäta på nån, så man får tänka med hjärnan och måste komma ihåg det man har mätt.” (Flicka, stark, 2009)
En elev tyckte att lektionen där vi arbetade med omkrets (lektion 3) var den roligaste. Den och 36- leken (lektion 4).
Den fjärde eleven tyckte att lektionen med 36-leken var den som var roligast (lektion4). Vilken lektion tyckte du att du lärde dig mest på?
Svaga
Av de svaga eleverna var det tre stycken tyckte att lektionen där vi mätte omkrets (lektion3) var den de lärde sig mest på. ”För att man skulle mäta i meter. För att det är lättare att se, när man mäter i matteboken ser man ju inte, men på fotbollsplanen då ser man ju för då mäter man med dom där långa (Enmeterslinjalen, kommentar JS) (Flicka, svag, 2009).
Den fjärde eleven tyckte att lektionen där vi arbetade med enheter (lektion 1) var den han lärde sig mest på.
Av de starka eleverna svarade två stycken att de lärde sig mest på lektionen där vi arbetade med omkrets (lektion 3). ”Man fick mäta på riktigt” (Pojke, stark, 2009).
De två andra tyckte att lektionen där vi arbetade med enheter (lektion1) var den lektion de ansåg att de lärde sig mest på. ”När man skulle hoppa ute och mätte, det, för då lärde jag mig hur man kunde omvandla och så där, det var kul ” (Pojke, stark, 2009)
Var det någon lektion du tyckte var mindre rolig? Svaga
Av de svaga eleverna svarade en att lektionen där vi jobbade med enheter var mindre rolig (lektion 1). ”När vi mätte oss. Det var tråkigt för att man bara fick stå stilla och så, lite som inne. Och att det är svårt ” (Pojke, svag, 2009).
En svarade att lektionen med 36-leken (lektion4). ”Man skulle bara springa runt och leta ” (Pojke, svag, 2009). Och de andra två tyckte inte att någon lektion var mindre rolig.
Starka
Av de starka eleverna var det en flicka som tyckte att lektionen med 36-leken (lektion4) var mindre rolig. ”36-leken var väl inte så där riktigt rolig. För jag var i en grupp där vissa inte ville göra det som man skulle göra. Därför tyckte jag inte det var så rolig ” (Flicka, stark, 2009).
En av pojkarna svarade lektionen där vi arbetade med geometriska figurer (lektion 2). ”Hålla på med hopprepen och bilda former. Den var ganska tråkig för att ingen samarbetade, det vart kaos ” (Pojke, stark, 2009).
Den tredje eleven tyckte att lektion 3, när vi jobbade med omkrets var mindre rolig, på grund av att det var snöslask ute och den fjärde eleven tyckte inte att någon lektion var mindre rolig.
Var det någon lektion du tyckte var svårare och som du inte lärde dig lika mycket på? Svaga
Av de svaga eleverna var det två stycken som svarade lektionen där vi arbetade med enheter (lektion 1). ”Den första, det var lite svårt. Millimeter och decimeter för jag är inte så bra på det ” (Flicka, svag, 2009).
En svarade lektion 3, då vi arbetade med omkrets. ”Inte svårt på det sättet, men när vi gick runt och mätte fotbollsplanen fick vi ju olika steg beroende på hur långa ben man har ” (Flicka, svag, 2009).
Den fjärde tyckte inte att det var någon lektion som var sämre eller svårare. Starka
Av de starka eleverna svarade en elev lektionen där vi lekte 36-leken var en lektion där hon inte lärde sig lika mycket på. De andra tre tyckte inte någon lektion var sämre eller svårare.
Sammanfattning intervjuerna
Alla eleverna som jag intervjuade hade en positiv inställning till utomhusmatematiken.
Det de flesta av eleverna ansåg vara positivt med utomhusmatematik var att det är roligt, att de får leka mycket och många tycker att det de lär sig bättre när de får arbeta praktiskt och att matematiken blir verklig. Att de får mäta på riktigt på verkliga saker och inte bara jobba med matteboken som någon elev sa under intervjun. Många nämnde lektionerna när vi jobbade med omkrets och enheter som de lektioner som de lärde sig mest på. Det var lektioner där de fick arbeta och bearbeta de olika begreppen väldigt praktiskt.
Det som eleverna tycker är negativt med utematematiken är att samarbetet inte alltid fungerar i grupperna och då blir det inget roligt. Dåligt väder var något som en elev tyckte var negativt med utelektionerna.
Årskurs 2 (CK)
Vilken lektion tyckte du var roligast? Svaga
Bland de svaga elever upplevde två av de fyra intervjuade eleverna att lektionen då de arbetade med omkrets (lektion 3) som roligast. De tyckte att de hade fått ny kunskap om de olika momenten som de arbetade med. De båda eleverna berättar om de egna initiativen de tagit under lektionerna förutom de uppgifter de fått. En elev tyckte att lektionen då de arbetade med de geometriska figurerna (lektion 1) som roligt då de fick röra sig mycket och göra olika former. Den sista eleven som intervjuades upplevde inte någon av lektionerna som roligare än någon annan utan tyckte att alla var lika roliga.
Starka
Två av de fyra intervjuade eleverna tyckte att lektionen då de lekte 36-leken (lektion 4) var roligast. De tyckte att uppdragen var roliga och att det var en rolig lek. En elev tyckte att lektionen då de arbetade med de geometriska figurerna var roligast. ”Det är jätte roligt med matte ute. Att mäta och göra former” (pojke, stark, 2009). En annan elev upplevde lektionen då de arbetade med omkrets (lektion 3) som roligast för att hon tyckte att hon lärde sig mycket då.
Vilken lektion tyckte du att du lärde dig mest på? Svaga
Två av de fyra intervjuade eleverna tyckte att de lärde sig mycket under lektionerna då de fick arbeta med mätning (lektion 3 och 4) som. De tyckte att de hade fått träna mycket på att mäta och att det var någonting som de inte riktigt behärskade. De två andra eleverna kunde inte välja
ut någon lektion utan tyckte att de lärde sig mycket på alla. ”Man lärde sig för man fick göra lite mer grejer än vanligt” (Pojke, svag, 2009)
Starka
Två av de intervjuade eleverna upplevde att de lärde sig mest under lektionen som handlade om geometriska figurer (lektion 1). De berättar att de tyckte att det var bra att de fick se hur de olika figurerna såg ut samt att de fick lära sig hur en romb såg ut, vilket var ett nytt begrepp för dem. En elev kände sig inte riktigt säker på vad omkrets var och tyckte därav att han lärde sig mest