Med undantag av en intervjuperson uppfattar eleverna lärarens roll i EPL som viktig och bra. I jämförelse med hur läraren fungerar i traditionell undervisning uppfattas den som bättre. E1 menar på att: ”Lärarna är glada och man känner sig välkommen.” Eleverna anser att läraren som arbetar på detta sätt förklarar bättre vad som ska göras och hur, samt finns där för att hjälpa till när det behövs. De elever som är nöjda med lärarens roll är eniga om att de får den hjälp de behöver. E7 uttrycker sig så här: ” Nu är den bättre. De berättar vad vi ska göra, vi får papper på det och när vi behöver hjälp kallar vi på dem.” E3 säger sig uppleva att: ”Lärarna känns mer som kollegor. Läraren är mer typ: men har du tänkt på…., vad bra, det kan du göra… uppmuntrande, inte typ du har skrivit fel där, klart till torsdag bla bla bla.”
Som sagt, uppfattningarna om coachen var i det hela positiva, även om E1 tycker att: ”Lärarna är lite stressade så det kan bli lite rörigt för dem också. Men vi är många i klassen.” Att lärarna upplevs stressade och inte har så mycket tid kan ju vara att det är nytt för dem också. E4 tycker att: ”Läraren har inte så mycket tid i vanlig undervisning så man lär inte känna lärarna lika mycket där.”
Den elev som inte är nöjd med lärarens roll i EPL tycker att lärarna inte alltid är nära när det behövs och att de kräver för mycket. Eleven menar vidare att lärarna inte är lika stränga som i den traditionella undervisningen och att eleven av den anledningen inte får saker gjorda.
5 Diskussion och slutsats
Här nedan följer en avslutande diskussion och i den analyserar och tolkar vi de teman som redovisas i resultatdelen från intervjumaterialet utefter undersökningens syfte, våra frågeställningar och tidigare forskning som vi har presenterat i litteraturdelen.
5.1 Individuellt/kollektivt lärande som är fritt under ansvar
Vi drar slutsatsen att eleverna tycker om att ha frihet och ansvar men att ansvaret ibland kan kännas för stort, vilket då gör att EPL kan uppfattas som ett krävande men ändå utvecklande arbetssätt. Detta då främst om man inte tar tag i sina uppgifter direkt utan drar ut på det så att eleven plötsligt har väldigt mycket som ska bli klart samtidigt. Därför arbetar man mycket med de olika kompetenserna som vi redogjort för tidigare för att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt lärande. I Lpo94 står det att förändringar i arbetslivet ställer nya krav på arbetstagaren och eleverna ska därför i skolan lära sig att ta initiativ och ansvar och kunna arbeta både enskilt och i grupp. Detta är något som eleverna som arbetar enligt EPL metoden lär sig och som verkligen framkommit i våra intervjuer med dem.
Vi tror att detta är ett bra arbetssätt och att det plockar fram det bästa hos eleverna och lärarna. Det gör dem mer mogna och redo för framtiden i arbetslivet eftersom de tar sådant ansvar för sin utbildning och utvecklar så många kompetenser som Peterson & Westlund skriver (2007) om. Precis som Leffler (2006) skriver så är kraven på arbetstagare mycket höga idag och det är inte bara ämneskunskaper som krävs utan det gäller även att ha andra kompetenser och egenskaper också, därför arbetar man mycket med det i det entreprenöriella lärandet.
Att detta arbetssätt är fritt och att man får ta väldigt mycket ansvar var det blandade känslor om hos eleverna, men det övervägande var ändå positivt. Som vi ser det passar det entreprenöriella lärandet vissa elever bra, medan det för andra elever kanske lämpar sig mindre bra, precis som det finns i den traditionella skolan. Det som är avgörande är elevens specifika personlighet, egenskaper och förmågor. Det förklarar varför vissa elever
har ett större behov av lärarens hjälp än andra och upplever EPL som svårt, men ändå stimulerande och roligt.
5.2 Positivt och inspirerande arbetssätt
Hur uppfattar då eleverna det entreprenöriella lärandet? Vi tolkar det som att eleverna uppfattar denna pedagogiska modell mycket positivt. Vi tror att detta är en undervisningsform som kommer att introduceras på många skolor. Det är ett arbetssätt som är mycket krävande att sätta sig in i, då man måste förbereda sig under lång tid innan och även hålla sig ajour under tiden. Men det ger väldigt mycket också. Dels utvecklas man som person och pedagog dels ser man eleverna utvecklas på ett helt annat sätt än vid traditionell undervisning.
Vi fick den uppfattningen att eleverna verkligen tyckte om att arbeta med EPL, ett par elever riktigt strålade det om när vi gjorde intervjuerna och de skulle berätta om sitt arbetssätt. Som en elev uttryckte det under intervjuns gång: ”…..Det är mer likt hur det är i verkligheten….”
En del elever var mycket gladare nu än tidigare. Det gör också att många elever är mer motiverade till att studera än vad de varit förut, de tycker att allt hänger ihop, att det finns ett sammanhang. Selberg (2001) skrev att ”lusten för lärandet ökar om man får möjlighet att vara med och påverka det man ska arbeta med och hur det arbetet ska ske.” Vi förstod på eleverna att de tycker det är roligare nu när de får vara med och bestämma och de känner sig delaktiga på ett helt annat sätt än vid traditionell undervisning. Där kände de att de inte hade något att säga till om alls.
Att inte ha några läromedel upplever eleverna också som positivt med EPL. De arbetar med sin dator och har allt sitt material samlat där istället för att ha det på papper och i pärmar. Att det inte förekommer några prov, mer än de nationella proven som alla måste göra, tycker eleverna också är bra. Istället arbetar de utifrån de olika kursmålen och betygskriterierna vilket eleverna uppskattar. Nu vet de vad ska arbeta utifrån och det underlättar för dem.
5.3 Personlig utveckling
Efter våra intervjuer med eleverna kände vi att de verkligen tror på detta arbetssätt och att de tycker att de utvecklas väldigt mycket. Det kan ju vara på grund av att de arbetar väldigt intensivt med de olika kompetenserna och blir i och med det väldigt medvetna om sin utveckling eftersom de utvärderar kompetenserna med jämna mellanrum. De tycker att de har utvecklats mycket på många olika plan och att de känner att skolan är rolig.
Eleverna upplever sig också vara gladare och positivare i största allmänhet och mer motiverade att arbeta sedan de började med detta arbetssätt. Det är utmärkande drag hos en entreprenöriell elev enligt Björgren som säger att den entreprenöriella eleven har bland annat motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det, den är företagsam och har kontroll över sitt lärande och sin utveckling. Därför är det kanske inte konstigt att EU har satt entreprenörskap som en av sina åtta nyckelkompetenser som eleverna ska ha med sig.
Eleverna anser att de lär sig av varandra och lär sig att samarbeta vilket är en viktig egenskap att ha när man kommer ut i arbetslivet samtidigt som de lär sig att bara man vågar och tar tag i saker så går det, det är inte omöjligt som de tidigare kan ha tyckt..
5.4 Coachning
Vad beträffar elevernas syn på lärarens funktion drar vi den slutsatsen att eleverna är medvetna om att ett nytt arbetssätt och nya arbetsuppgifter tar tid att sätta sig in i. Å ena sidan sägs det på ett förstående och snällt sätt att lärarna ibland är stressade och inte alltid verkar prata sinsemellan om frågor som rör det organisatoriska. En annan sak som vi fick fram var att vissa elever upplever det som att det kan bli lite väl stökigt på grund av att klasserna ofta är stora och att handledaren har svårt med att ge alla eleverna den tid de behöver. Eleverna jobbar förvisso mycket för sig själv men de behöver läraren som ett bollplank ibland. Av den anledning skulle det vara bra att se över klassfördelningarna och ha mindre klasser för allas trevnad och hälsa, precis som Ahlberg (2001) tar upp i sin bok om den studie som gjordes i USA.
Å andra sidan upplever de coachen som en stöttande vän som lotsar fram dem på rätt väg under arbetets gång, istället för att agera på ett sätt som kväver deras förmåga att tänka och
reflektera på egen hand. Det är klart och tydligt att det har väldigt goda effekter på motivationen och glädjen. Enligt oss uppfattar eleverna det som att coachen verkligen ser dem ”på riktigt” . De tycker att coachen ser till varje enskild elevs förutsättningar och låter dem ta till vara på det och har det som utgångspunkt. Det kan bero på, precis som Ferm (1995) antydde, att coachen i EPL på ett enkelt sätt kan individualisera undervisningen då pedagogiken i EPL utgår från elevens intresse och förutsättningar.
Kort sagt, de huvuduppgifter och sätten att utföra dem på som Peterson & Westlund (2007) menade att coachen har anser vi upplevs som mycket positiva av de elever som är väldigt självgående, driftiga och ansvarsfulla. Dessa elever klarar av sin skolgång och utvecklas genom att få vägledning och frihet. Vi uppfattar det som att de anser att det arbetssättet definitivt har god inverkan på deras inre motivation och lärande. De tycker att coachen är tillräckligt nära om det behövs och att bara är till att fråga om det är något. De känner att coachen uppmuntrar dem till att tänka själv, våga och ta initiativ. Däremot, de mindre driftiga elever som har svårare för att ta egna initiativ och ansvar har svårt för att på egen hand genomföra sina arbeten. De önskar att coachen hade funnits mer till hands och hjälpt till.
Detta resonemang speglar det som Röe Ödegard menade (enligt Leffler 2006) att coachen ska göra, nämligen, att engagera sig i elevernas arbete utan att komma för nära. Då eleverna är i behov av mer eller mindre styrning från coachens sida upplevs därmed coachens funktion på olika sätt.