Conversational human voice

Språket som arbetsförmedlingen använder på Facebook är övergripande vardagligt och personligt. Att kommunicera med ett vardagligt och informellt språk är en av de egenskaper som kännetecknar conversational human voice. Det vardagliga språket tar sig bland annat uttryck textuellt genom att de använder ett direkt tilltal och omtal. När de tilltalar mottagarna använder de ett du-tilltal eller ett ni-tilltal. Detta kan vi se ett exempel på i inlägg nr 1:

Inlägg 1 - 2012-12-04    

Imorgon, 5 december, presenterar vi prognosen för arbetsmarknaden år 2013-2014. Hur tror du att arbetsmarknaden kommer att se ut?  

Här benämner de sig själva som vi och mottagarna som du. Detta textuella språkbruk liknar en samtalsliknande och vardaglig relation mellan sändaren och mottagaren, och då alltså även ett mer vardagligt språk. Tack vare att de använder ett vardagligt språk med direkta tilltal skapas också en närhet till mottagarna, vilket bidrar till en ännu mer personlig ton i texten. Det finns dock exempel på inlägg där arbetsförmedlingen använder ett mer opersonligt och sakligt språk. Ett exempel på detta ser vi i inlägg 7:

Inlägg 7 - 2012-11-20    

Hur kan man hitta jobb som ännu inte annonserats ut?    

Här använder de istället ett opersonligt tilltal, man,  vilket gör att det lämnas öppet och outtalat vem sändaren pratar om eller med. Att använda ett opersonligt tilltal bidrar till ett mer opersonligt och objektivt språk. Detta förekommande dock sällan i de inlägg vi har analyserat från arbetsförmedlingens. I majoriteten av inläggen använder de ett direkt och personligt tilltal, vilket därmed bidrar till att vi kan dra slutsatsen att majoriteten av inläggen präglas av ett personligt och vardagligt språkbruk. Detta gör att en mänsklig röst blir tydligare i inläggen.  

Ytterligare en egenskap som kännetecknar conversational human voice är att vara öppen för dialog. Arbetsförmedlingen ställer frågor till mottagarna i nästan alla inlägg vi har analyserat. Ett exempel på detta ser vi i inlägg 10:

Inlägg 10 - 2012-11-13    

Vilka egenskaper tycker du det är bra att ha om man jobbar med barn?    

Denna språkhandling utgörs av en fråga och vi tolkar det därmed som en inbjudan till dialog med mottagarna. Eftersom de allra flesta inläggen från arbetsförmedlingen

utgörs av en fråga som språkhandling anser vi att de är öppna för dialog med mottagarna. Men det finns även exempel på inlägg där vi anser att arbetsförmedlingen är mindre öppna för dialog:  

Inlägg 4 - 2012-11-26    

Just nu har vi över 100 rekryteringsträffar där du kan möta arbetsgivare som söker nya medarbetare.  

Här utgörs språkhandlingen istället av en upplysning och ingen direkt inbjudan till dialog finns. Här är även egenskapen att välkomna konverserande kommunikation, som kännetecknar conversational human voice, relevant att analysera. Då arbetsförmedlingen i majoriteten av inläggen använder frågor som språkhandling tolkar vi det som att de välkomnar konverserande kommunikation och samtidigt är öppna för dialog. Eftersom de ställer frågor kan vi anta att de även förväntar sig svar från mottagarna, och därmed öppnar för en konversation. Ett exempel på detta visas i inlägg 6:  

Inlägg 6 - 2012-11-27    

Hur gör du för att få tillbaka motivationen efter ständiga nej på jobbansökningar?    

Här utgörs språkhandlingen av en fråga. Samtidigt använder avsändaren ett direkt tilltal, vilket gör att vi tolkar det som att de riktar sig till en tydlig mottagare. Ett direkt tilltal bidrar till att mottagaren blir tydlig och därmed öppnar de ännu mer för dialog. Här anser vi även att arbetsförmedlingen välkomnar konverserande kommunikation, då de både ställer en fråga samt använder ett direkt och personligt tilltal som skapar en närhet till mottagarna. Denna närhet bidrar till en mer personlig ton i texten och därmed också en mänsklig röst.  

En egenskap som kännetecknar conversational human voice är att ge feedback. Detta kan vi se ett exempel på i inlägg 5:  

Inlägg 5 - 2012-11-23    

Hej alla!

Vi har märkt att vår Facebooksida valt att publicera lagda kommentarer i lite oordning denna vecka, vi hoppas att ni har överseende med detta och önskar samtidigt er en bra helg!  

Här utgörs språkhandlingen av en upplysning där avsändaren upplyser om att de lagt märke till att deras Facebook-sida valt att publicera kommentarer i oordning. Samtidigt kombineras denna språkhandling med en slags ursäkt, där de skriver att de hoppas att mottagarna har överseende med detta. De ber om ursäkt i förväg om det skulle vara så att någon har tagit illa upp. Här ger arbetsförmedlingen feedback till mottagarna om något som avser deras Facebook-sida. Detta är dock inte vanligt förekommande i de inlägg vi analyserat, endast ett inlägg innehöll en språkhandling där de gav feedback. Men eftersom de ändå publicerat ett sådant inlägg tolkar vi det som att de ger feedback till mottagarna när det är nödvändigt. Detta kan även kopplas till egenskapen att erkänna misstag, som är en del av conversational human voice. Även om just detta inte var något misstag av arbetsförmedlingen ber de ändå om ursäkt för något som har hänt på deras Facebook-sida, vilket vi anser har likheter med att erkänna misstag. Vi kan åtminstone se tendenser till denna egenskap i detta inlägg.    

Om vi utgår ifrån Larsåke Larssons teori kring relationsskapande tolkar vi det som att relationsskapandet mellan arbetsförmedlingens avsändare och mottagare sker på en gruppnivå där relationen mellan dem är något mittemellan individnivå och organisatorisk nivå. Eftersom det inte finns någon tydlig avsändare kan vi inte heller se avsändaren som en specifik individ. Inte heller kan vi se arbetsförmedlingen som ett objekt då de använder sig av vi när de pratar om sig själva i inläggen och inte pratar utifrån en stor, allmän myndighet. Det blir en mer personlig relation än det hade blivit om de valt att inte omtala sig själva som vi, men inte en lika stark relation som det skulle bli med en tydlig individ som avsändare. Tack vare att de använder sig av ett direkt omtal bidrar det till en mer mänsklig röst i inläggen. Dock hade denna blivit mycket tydligare om vi kunde urskilja enskilda individer i kommunikationen.  

4.2.2 Dialog

Arbetsförmedlingens kommunikation på Facebook präglas i många fall av en dialogisk text snarare än monologisk. Många inlägg utgörs av en fråga som språkhandling, vilket är en inbjudan till dialog. Arbetsförmedlingen använder även i de allra flesta fall ett direkt tilltal, exempelvis:  

Inlägg 2 - 2012-11-29    

Har du tips om vad unga som saknar arbetslivserfarenhet istället kan lyfta fram i sitt cv?  

Här tilltalar de mottagarna med du. En kombination av en fråga som språkhandling med ett direkt och personligt du-tilltal skapar en tydlig inbjudan till dialog och därmed även en dialogisk text. Hade de exempelvis valt ett man-tilltal istället men fortfarande ställt en fråga som språkhandling hade de fortfarande bjudit in till dialog, men texten hade inte blivit dialogisk och personlig i samma höga grad. Just det personliga tilltalet bidrar till att mottagaren blir tydlig, vilket kännetecknar en dialogisk text.  

Arbetsförmedlingen har egentligen ingen tydlig avsändare. Det är endast underförstått att det är arbetsförmedlingen som är avsändaren, då inlägget är publicerat på deras Facebook-sida. Dock använder de det personliga vi när de omtalar sig själva, vilket styrker avsändarens tydlighet något då det visar på att det är någon från arbetsförmedlingen som skrivit inlägget. Detta gör texten lite mer personlig. För att illustrerar detta med ett exempel väljer vi att visa en printscreen av inlägg nr. 1:  

Här ser vi att inlägget är publicerat på arbetsförmedlingens Facebook-sida då det står ”Arbetsförmedlingen” längst upp. Dock vet vi inte exakt vilken person på arbetsförmedlingen det är som har skrivit inlägget. Hade arbetsförmedlingen istället valt att använda en tydlig person som avsändare hade texten blivit mer dialogisk.    

Då arbetsförmedlingens inlägg på Facebook i de allra flesta fall utgörs av en fråga som språkhandling kombinerat med ett direkt och personligt tilltal tolkar vi det som att deras kommunikation i allra högsta grad är dialogisk. Dessutom finns i de flesta fall en tydlig mottagare, tack vare det direkta tilltalet, vilket också bidrar till att texten blir dialogisk. De skapar en löpande dialog med publiken genom att kontinuerligt inbjuda till dialog i de olika inläggen, vilket överensstämmer med Kent och Taylors dialogiska princip. Hade de dock valt att även ha en tydligare avsändare, exempelvis i form av en specifik individ, hade texten blivit mer dialogisk.

4.3 Skolverket

4.3.1 Conversational human voice

Enligt vår analys använder Skolverket överlag ett opersonligt språk i sina inlägg på Facebook. Detta tar sig till uttryck textuellt bland annat genom att de i majoriteten av inläggen skriver saklig text genom att de använder upplysningar och påståenden som språkhandlingar. Ett exempel på ett inlägg med upplysning som språkhandling är inlägg 10:

Inlägg 10 - 2012-11-23

Dags att söka bidrag till elevhälsan. Ansökan är öppen fram till den 14 januari 2013. Här ser vi tydligt att inlägget endast består av upplysning som språkhandling, vilket bidrar till en opersonlig och saklig text. Majoriteten av Skolverkets inlägg ser ut på detta vis och bidrar därmed till ett genomgående opersonligt språk som inte aktiverar mottagaren eller inbjuder till dialog. Hade avsändaren istället valt att använda frågor som språkhandling hade texten blivit mer personlig och involverat mottagaren och språket hade fått en mer mänsklig ton. Dessutom skapar detta en distans till mottagaren vilket även bidrar till en mer opersonlig text.

Fler språkhandlingar och språkliga uttryck som bidrar till ett opersonligt och objektivt språk är deras val av omtal och tilltal. I majoriteten av inläggen tilltalar avsändaren ingen överhuvudtaget. Ett exempel på detta ser vi i inlägg 2:

Inlägg 2 - 2012-12-03

Nu finns kursplanen med kunskapskrav för utbildning i svenska för invandrare översatt till flera olika språk.

Meningen utgörs av en upplysning som språkhandling, där de helt enkelt vill upplysa oss om att det finns en kursplan. I exemplet kan vi tydligt se att de inte har något tilltal. Hade de valt att tilltala mottagarna med exempelvis ett direkt tilltal hade texten blivit mer personlig. Detta bidrar till att det dessutom ingen finns någon tydlig mottagare. Istället skriver de endast ut information som kan vara riktad till vem som helst. Detta bidrar också till att texten blir opersonlig och saklig. Vi kan därmed inte se en mänsklig röst i texten.

I Skolverkets inlägg finns det sällan en tydlig avsändare. Detta i kombination med att det inte finns en tydlig mottagare gör att texten blir ytterligare opersonlig och objektiv. För att tydliggöra detta med ett exempel väljer vi att visa en print screen från inlägg 9:

Vi kan tydligt se att det inte finns en tydlig avsändare till detta inlägg. Vi antar dock att det är någon som jobbar på Skolverket som skrivit inlägget då det är publicerat på deras Facebook-sida. Detta hade dock blivit tydligare om de istället valt att använda ett direkt omtal som vi eller jag, helt enkelt att omtala sig själva. I nuläget omtalar de ingen. Alla dessa språkliga uttryck och språkhandlingar tillsammans bidrar till att det blir en distans till mottagaren, vilket också gör att texten blir ännu mer opersonlig och avsaknaden av en mänsklig röst tydliggörs ytterligare. Dessa språkval gör att egenskapen att använda ett personligt och vardagligt språk som kännetecknar conversational human voice inte uppfylls i majoriteten av Skolverkets inlägg.

Det finns dock exempel på inlägg där Skolverket har en något tydligare avsändare. I detta exempel omtalar de sig själva som ”Skolverket”. Texten blir något mer personlig då de omtalar ”Skolverket”. Exempel:

Utdrag 2012-11-29

Det är snart dags för gymnasieval för ungefär 100 000 niondeklassare. Skolverket tar just nu fram ett magasin om gymnasievalet. Det kommer att skickas hem till alla som

går i årskurs 9 och till grund- och gymnasieskolor i januari. Hitta mer information om att välja skola på www.utbildningsinfo.se  

Här använder de upplysning som språkhandlingen då de endast upplyser oss om att det snart är dags för gymnasieval. Som vi kan se väljer de som sagt att omtala sig som ”Skolverket”, vilket gör att vi förstår att det är Skolverket som är avsändare. Dock kunde avsändaren blivit ännu tydligare om de skrivit vi istället för ”Skolverket”. Detta inlägg präglas dock övergripande av en opersonlig stil, det finns inga vardagliga uttryck eller en tendens till en mänsklig röst, förutom att de som sagt omtalar ”Skolverket” i inlägget.

Som vi nämnt tidigare präglas majoritet av Skolverkets inlägg av en opersonlig och objektiv stil. Två inlägg är dock mer personliga och vardagliga i stilen. Det kommer till uttryck i texten då de använder ett direkt tilltal. Här tilltalar de mottagarna antingen med att skriva din eller er. Ett exempel på detta ser vi i inlägg 7:

Inlägg 7 - 2012-11-27

Hur gör ni på din förskola för att få barnen intresserade och nyfikna på att laga mat? Dela gärna med er av tips och synpunkter!

Här tilltalar de som sagt mottagaren med ni, din och er, vilket gör mottagaren tydlig. Tack vare ett direkt tilltal blir texten mer personlig och vardagligt. Dessutom skapas en närhet till mottagarna, vilket gör att en mänsklig röst blir tydligare. Här kan vi även se ännu en egenskap som kännetecknar conversational human voice, att vara öppen för dialog. Det sker genom att de använder en språkhandling i form av frågor som de ställer till mottagaren. Vi tolkar det som att de välkomnar mottagaren till dialog när de använder en fråga som språkhandling. De använder sig likaså av en språkhandling där de uppmanar mottagaren att dela med sig av tips och synpunkter, vilket välkomnar en konverserande dialog ytterligare då de vill få en respons från mottagaren. I detta exempel ser vi alltså en tendens till ett mer vardagligt och personligt språk från Skolverkets sida. Dock är detta ett undantag och, som sagt, präglas majoriteten av inläggen av ett opersonligt språk, vilket inte kännetecknar en mänsklig röst.

Utöver dessa egenskaper vi nu tagit upp kan vi inte se några ytterligare egenskaper som kännetecknar conversational human voice, exempelvis att kommunicera med humor, i Skolverkets inlägg på Facebook. I majoriteten av inläggen finns en distans till mottagaren vilket bland annat ger sig uttryck i att de inte tilltalar mottagaren. Detta bidrar till att en mänsklig röst inte går att finna i Skolverkets inlägg. Dessutom uttrycker de aldrig några attityder, vilket också bidrar till att inläggen blir mer opersonliga.

Då det saknas en personlig avsändare i alla inlägg skrivna av Skolverket sker relationsskapandet mellan avsändaren och mottagaren på en organisatorisk nivå, snarare än på gruppnivå eller individnivå. Det blir en impersonell relation mellan de två parterna då mottagarna får svårt att relatera till avsändaren då denna inte framstår tydligt i inläggen. Som vi nämnt innan tolkar vi att det är Skolverket som har skrivit inlägget då det är publicerat på deras Facebook-sida, vilket gör myndigheten snarare till ett objekt än individer. Detta bidrar till att inlägget inte präglas av en mänsklig röst utan snarare en opersonlig och objektiv röst.

4.3.2 Dialog

Skolverket använder överlag ett opersonligt språk med saklig information, där vi tolkar det som att de endast har intresse av att informera mottagaren om det som pågår inom myndigheten och inte skapa en dialog med denne. Den dialogiska loopen som Kent & Taylor förklarar kan vi inte se antydan till i Skolverkets inlägg. Endast i två av inläggen visar Skolverket ett intresse till att inbjuda till dialog med mottagaren genom att de ställer en fråga som språkhandling. Eftersom det är få inlägg som har en dialogisk stil får vi känslan av att Skolverket inte är ute efter att involvera mottagarna i det som skrivs och då inte heller skapa relationer med dessa.

Överlag är texten monologisk snarare än dialogisk då mottagaren inte blir involverad eller aktiverad på något sätt. Likaså blir texten monologisk då det varken finns en personlig avsändare eller tydlig mottagare i majoriteten av inlägget. Detta gör att texten blir väldigt opersonlig. Att majoriteten av inläggen är monologiska gör även att det skapas en distans till mottagaren, vilket försvårar relationsskapandet mellan dessa. Ett exempel på att texten är monologisk snarare än dialogisk kan vi se i inlägg 10:

Inlägg 10 - 2012-11-23

Dags att söka bidrag till elevhälsan. Ansökan är öppen fram till den 14 januari 20 . Inlägget är objektivt och opersonligt då avsändaren inte utgår från egna åsikter eller egenskaper utan endast skriver ut saklig information. Språkhandlingen kommer till uttryck via en upplysning. Det finns inget tydligt engagemang hos avsändaren vilket gör att det skapas en distans mellan avsändare och mottagare. Detta bidrar även till att texten blir mer monologisk. Men som sagt finns det exempel på när Skolverket faktiskt öppnar för en dialog med mottagaren. Detta kan vi se i inlägg 8:

Inlägg 8 - 2012-11-26

Veckans kock - något för din förskola?

Anton är ett av många barn som har testat på att vara veckans kock på en förskola. I en ny film från Livsmedelsverket kan du få tips på hur man kan arbeta pedagogiskt med barn i köket.

Hur gör ni på din förskola för att få barnen intresserade och nyfikna på att laga mat? Dela gärna med er av tips och synpunkter!

Texten är mer personlig och subjektiv i detta inlägg då avsändaren använder sig av direkta tilltal, exempelvis ni och din, vilket gör att det skapas en närhet mellan mottagaren och sändaren. Därmed blir texten dialogisk snarare än monologisk. Dock kunde texten blivit mer dialogisk om det hade funnits en tydlig avsändare, men det saknas som sagt i alla inlägg. Dock är det undermedvetet att det är någon från Skolverket då inlägget finns på deras Facebook-sida.

Då Kent & Taylor menar att man bör sträva efter att skapa en löpande dialog med mottagarna anser vi att Skolverket inte uppfyller detta just för att de inte inbjuder till dialog eller aktiverar mottagarna i majoriteten av inläggen. Vi har gett exempel på där Skolverket faktiskt inbjuder till dialog, men övergripande i inläggen gör de alltså inte det. Därmed skapas ingen löpande dialog utan snarare en sporadisk sådan.

5. Slutsats

När det kommer till frågeställning nr. 1: ”Hur kommer conversational human voice till uttryck i inläggen?” såg vi en variation av användandet av detta i myndigheternas kommunikation. Polisen i Växjö/Alvesta’s inlägg innehöll många av de egenskaper som kännetecknar conversational human voice. Vi drar därmed slutsatsen att de använder sig av detta i stor utsträckning. Exempelvis använde de sig av ett vardagligt språk, välkomnade till dialog och gav feedback. Arbetsförmedlingens inlägg innehöll en del av de egenskaper som kännetecknar conversational human voice då de i vissa inlägg ställde frågor och gav feedback. Vår slutsats är att de använder sig av detta till en viss utsträckning, men inte fullt ut. Skolverkets inlägg innehöll ytterst få