Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld

De personer som intervjuades hade olika yrkestitlar med inriktning på barn och ungdom, samt familj. Alla hade någon form av utbildning eller kurs som de medverkat på relaterat till våld eller våldsutsatta. Alla var även enade om hur de definierade begreppet våld. Amanda och Emma höll med om att våld var ett brett begrepp som infinner flera olika former:

27

”Det är ett stort begrepp. Tänker att det finns många delar, fysiskt våld, psykiskt våld, latent våld, ekonomiskt våld, sexuellt våld. Det finns ännu fler som jag inte kommer på nu, men det finns väldigt många olika former av våld.” - Amanda

”Alla handlingar mot någon annan som kränker eller skadar en annan människa både fysiskt och psykiskt” - Emma

Amanda och Emma tog upp sina definitioner av begreppet våld och trots olika svar så gav de en bra förståelse av deras breda perspektiv de väljer att se våld som. Våld är vanligt att uppfatta som det fysiska våldet, där någon tar till fysiskt våld mot en annan. Men det kan definieras bredare, att en individ använder fysisk eller psykisk makt för att skada andra och våldsformerna är många, utöver de former Amanda tog upp så finns det etniska våldet, materiella våldet, motvåldet och många fler.

De åtta intervjuerna sammanställdes inom underkategorierna utifrån berättelser av deras uppfattning av hur arbetet med våldsutsatta barn och unga förändrats under pågående coronapandemin.

8.1.1 Ökning av orosanmälningar och vilken typ av oro som har ökat

Utifrån vad respondenterna berättade så kunde man se ett mönster där majoriteten hade upplevt en ökad belastning på socialtjänsten av oro kring barn och unga. Det var mer synligt hos yrkesgruppen mottagningssekreterare som tog emot alla orosanmälningar som kom in till socialtjänstens familjeomsorg, sedan märktes det av i en lite mindre omfattning hos yrkesgruppen barn- och ungdomssekreterare.

Fyra av respondenterna arbetade som mottagningssekreterare med upplevelsen av att det hade blivit en tydlig ökning av oro kring barn och ungdomar. En gemensam nämnare var att ökningen har varit våldsrelaterat vilket Sandra, Julia, Amanda och Linnea delade sina upplevelser om:

”Vi har sett en ganska kraftig ökning på vår arbetsplats eftersom vi får ju in alla anmälningar som kommer in, och det har varit en ökning i dels våld i nära relationer, alltså våld från män gentemot kvinnor” - Sandra

28

“Kollar vi på statistik kring 2020 liksom när det kommer till anmälningar överlag, både vuxen och barn, och det är ju en jättestor ökning skulle jag säg (…) vi hade mycket våld och just specifikt våldet finns i statistiken i höstas men det upplever jag på helt andra grunder än på grund av corona. -Julia

”däremot så tycker jag i år att det har blivit en ökning av våld” - Amanda

”ja alltså det har ju ökat anmälningar 2020, men om det beror på pandemin eller inte, det vet jag inte… alltså vi har ju fått vad jag förstår mer anmälningar om barn som har berättat om våld i förskolan.” - Linnea

Fyra av de åtta respondenterna arbetade som barn- och ungdom- sekreterare/utredare och även de hade upplevt en ökad oro gällande våld eller psykisk ohälsa, varav en av respondenterna anställdes mitt under pandemin och saknar uppfattning av jämförelse hur det såg ut innan:

”(...) det är som sagt att jag inte har är någon evidens, men jag tänker så här att vi har ju en ökad våldsproblematik just nu, att det är mycket våld.” - Annie

”Däremot så ser vi dom som redan är våldsutsatta bli mer utsatta av våld i nära relationer och våld i hemmet” - Emma

”(...) dels har jag fått fler ärenden som handlar om våld men det kan ju också vara så att det är jag som får vara med såna ärenden eftersom man har mognat in i yrkesrollen ja” - Alex

Vad för slags våld som ökat handlade mycket om det fysiska våldet i nära relationer, av män mot kvinnor, men även mot barn. Det psykiska våldet benämndes som en effekt av våldet mellan föräldrar och muntliga kränkningar och tvång från föräldrar.

8.1.2 Uppfattningar om vad som bidrar till ökade oron

Respondenterna hade liknande uppfattningar och tankar av att våldsärenden och ökningen kunde bero på en effekt av corona, men att det var väldigt svårt att veta då evidens saknades.

Det fanns olika idéer som exempelvis kunde vara att vuxna blivit arbetslösa under

29

coronapandemin, som tog skada på ekonomin och skapade en stressfaktor, samtidigt som fler familjer spenderat mycket mera tid tillsammans hemma och kunde tära på varandra, som kunde vara bidragande faktor. Annie, liksom fler av de andra som intervjuades märkte av ekonomin som en bidragande faktor av coronapandemin:

”Jag menar det kan ju vara så att det är föräldrar som blivit av med sina jobb, dom har inte sett samma goda ekonomi, ungdomarna sen kan inte få det dom haft tidigare, så att jag tror att coronapandemin utifrån den erfarenheten jag möter i mitt jobb påverkar den ekonomiska situationen för vissa familjer.” – Annie

Att skolor, kyrkornas aktiviteter, fritidsaktiviteter och andra tillflyktsorter för barn stängde samt att förskolan uppmanade föräldrar som var föräldralediga med syskon eller var arbetssökande att de höll barnen hemma om det var möjligt, riskerade isolering för barn från det sociala sammanhanget och deras enda tillflyktsorter. Det kunde ge en psykisk påfrestning på måendet då de endast hade familjen kvar, och det kanske inte var en väl fungerande familj.

Skolan kan vara ett barns fristad medan skolans kurator kan vara barnets trygghet av vuxen, och det kunde försvinna. Johanna delade med sin upplevelse:

”Och skolorna är som de är, alltså det finns liksom inte samma tillgång till skolan som är en skyddsfaktor för de här barnen oftast. Där har man ju ont i magen alltså (…) jag tycker att jag har upplevt mer av det under det här coronaåret eller vad man ska säga” - Johanna

Det som upplevdes av respondenterna förutom skolans påverkan under coronapandemin var att de som redan är utsatta hade fått det värre i och med arbetslöshet, missbruk, externa kontakter som försvunnit med nedstängning av exempelvis aktiviteter och annat. Ekonomin var något som nämndes av majoriteten, hur den delen kunde påverka mycket. Några berättade att de upplevde att coronapandemin bidrog en del, men det betonades även i att det fanns fler faktorer att beskylla än enbart på coronapandemin. Det upplevdes vara en svår koppling att göra i arbetet, att våldsärendet inkommit till socialen enbart för att corona hände. Vad som istället uppfattas var en idé av olika system som kunde påverka varför våldet uppstått hos familjen.

Alex gav en bra förklaring på vad en extra faktor kan påverka en individ:

30

”Men däremot så märker jag att våra föräldrar som vi träffar på socialtjänsten, de blir sämre föräldrar för de har andra stressmoment med sig som de inte haft tidigare, och många utav våra föräldrar... de är redan så pass stressade och den här lilla grejen... det gör att det tippar över det, då behöver barnet antingen omfattande insatser eller placeras (…) vi placerar inte barnen på grund av ekonomiska frågor men samtidigt så kan vi inte ha kvar barn i en familj där man inte klarar av att prioritera barnen för att man inte har någonting att prioritera” – Alex

Kraschad ekonomi kunde vara en bidragande faktor som skapat ännu ett stressmoment hos en förälder, och var hen redan påverkad av stress i sin livssituation, fanns en risk att problemen blev till handlingar som påverkade familjen negativt. Det var en tolkningsfråga hur mycket coronapandemin påverkat att fler kommer till socialen för oro kring våld, som några av respondenterna påpekade var att man inte vet ifall de hade hamnat i samma situation även om coronapandemin inte fanns, sen så uppfattades det även ifall coronapandemin gjort att man blivit av med jobbet så behöver inte det betyda att alla inte klarar av att hantera det och att det slutar i våld. Flera av faktorerna utöver arbetslöshet och ekonomiska problem som nämndes i intervjuerna var att fler är hemma mera, en del barn har ingen förskola, skola eller fritidsaktiviteter att gå till samt social distansering.

8.1.3 Framtida effekter av coronapandemin

Några av respondenterna delade sina tankar om efterskalven av coronapandemin, vilket handlade om att det skulle öka i orosanmälningar och framkomma upplevelser från barn och unga själva efteråt, då de exempelvis kom tillbaka till skola och aktiviteter, samt fick tillgång till andra vuxna att berätta vad som skett. Johanna delade med sig av tankarna om coronans efterskalv i jämförelse med erfarenheten under den pågående pandemin:

”Jag är fortfarande rädd för att det här kommer att komma sen, alltså att det kommer komma ännu mer av det här ja (…) och det känns som att man fortfarande är i pandemin på något sätt så tror jag att efterskalven, alltså det känns som att det bara är början, lite så. Och det är ju lite skräck blandat med tanke på vad man fick smaka på i höstas.” - Johanna

31

Ungefär hälften av respondenterna la till sina tankar om coronapandemins efterskalv och hur de skulle få uppleva ännu en ökning av orosanmälningar. De påpekades att pandemin fortfarande pågick och att barn ofta var hemma från skola inte var något ovanligt då de skulle vara hemma för minsta symtom, så som snuva eller huvudvärk exempelvis. Det noterades att 2020 var ett år man kunde se tillbaka på två till fem år framåt hur coronapandemin påverkade folkhälsan och familjer.