Examensarbete
Socionomprogrammet
Coronapandemins mörka sida
En kvalitativ studie av socialsekreterares upplevelser av hur coronapandemin kan påverka våld mot barn
A qualitative study of social workers’ experience regarding how Covid-19 pandemic can affect violence against children
Författare: Krizzylita Rose Dulfo Limpin & Emma Björk Handledare: Magdalena Kania Lundholm
Examinator: Maria Fjellfeldt
Ämne: Examensarbete för socionomexamen Kurskod: GSA2AF
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 8 April 2021
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Syftet med studien var att ta reda på socialsekreterares upplevelser om hur coronapandemin bidragit till våld i hemmet, samt hur de arbetade mot det under rådande omständigheter. Det var en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Åtta stycken socialsekreterare intervjuades och den insamlade datan analyserades genom tematisk analys. De teoretiska ramarna som applicerades vid analysering i denna studie var intersektionalitet och systemteori.
Resultat visade att orosanmälningar hade ökat sedan utbrottet av coronapandemin med en tydlighet att oron hade varit våldsrelaterat. Resultat visade även att genomförandet av bedömningar och utredningar hos socialtjänsten begränsades på grund av restriktioner. Med en systemteoretisk teoriram kunde en slutsats dras att coronapandemin var en relevant bidragande faktor till familjerelaterat våld.
Nyckelord: Covid-19, corona, pandemi, socialtjänsten, våld i hemmet, mäns våld mot kvinnor, barn som upplever våld
Abstract
The aim of the study was to find out social workers' experiences of how the corona pandemic contributed to domestic violence, as well as how they worked against it under the prevailing circumstances. It was a qualitative study with a semi-structured interview as a data collection method. Eight social secretaries were interviewed, and the collected data was analyzed through a thematic analysis. The theoretical frameworks applied in the analysis in this study were intersectionality and systems theory. Results showed that reports of concern had increased since the outbreak of the corona pandemic with a clarity that the reports had been violence related. Results also showed that the implementation of assessments and investigations carried out by the social services was limited due to restrictions. With a systematic theoretical framework, it could be concluded that the corona pandemic was a highly relevant contributing factor to family-related violence.
Key words: Covid-19, corona, pandemic, domestic violence, men´s violence against women, children experiencing violence
Tack!
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till medverkande informanter för
bidragandet av material till detta examensarbete samt erat förtroende. Utan er hade inte vi kunnat skriva detta. Tack!
Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Magdalena Kania Lundholm för sitt engagemang, vägledning och stöd. Du har hjälpt oss många gånger att få en klarare förståelse över vad som saknats eller behövt bearbetats i arbetet. Tack!
Sist men inte minst, vill vi rikta ett stort tack till varandra för ett gott samarbete och alla goda skratt.
1
Innehåll
1. Inledning och bakgrund ... 3
1.1 Syftet ... 4
1.2 Frågeställningar ... 4
1.3 Disposition... 4
2. Centrala begrepp ... 6
2.1 Coronapandemi... 6
2.2 Socialtjänstens arbete ... 6
2.3 Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ... 7
2.4 Våld mot barn ... 8
3. Tidigare forskning ... 9
3.1 Våld under coronapandemin ... 9
3.2 Socialtjänstens arbete i och med coronapandemin ... 11
4. Teori ... 13
4.1 Intersektionalitet ... 13
4.2 Systemteori ... 14
5. Metod ... 17
5.1 Forskningsstrategi ... 17
5.2 Population och urval ... 17
5.2.1 Tillvägagångssätt ... 18
5.3 Datainsamlingsmetod ... 18
5.4 Litteratursökning ... 19
5.5 Analys... 20
5.6 Kvalitetsmått ... 20
5.6.1 Tillförlitlighet ... 20
5.6.2 Äkthet ... 21
2
5.7 Metoddiskussion ... 21
6. Etik... 23
7. Presentation av intervjupersonerna ... 25
8. Resultat ... 26
8.1 Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld ... 26
8.1.1 Ökning av orosanmälningar och vilken typ av oro som har ökat………… ... 27
8.1.2 Uppfattningar om vad som bidrar till ökade oron ... 28
8.1.3 Framtida effekter av coronapandemin ... 30
8.2 De professionellas arbete under coronapandemin ... 31
8.2.1 Verksamhetens riktlinjer ... 31
8.2.2 Ändrade arbetssätt ... 32
8.2.3 Begränsningen vid genomförandet av arbete resulterar i försvåringen av bedömning och utredning av ärenden ... 33
9. Analys och diskussion av resultat ... 38
9.1 Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld ... 38
9.2 De professionellas arbete under coronapandemin ... 41
9.3 Studiens styrkor och svagheter ... 43
10. Slutsats ... 45
10.1 Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld... 45
10.2 De professionellas arbete under coronapandemin ... 45
11. Referenslista ... 46
12. Bilagor ... 50
Bilaga 1: Etisk egengranskning ... 50
Bilaga 2. Informationsbrev ... 51
Bilaga 3. Intervjuguide ... 53
3
1. Inledning och bakgrund
I slutet av år 2019 upptäcktes covid-19 ett nytt influensavirus, som då spred sig snabbt över hela världen. Detta ledde till att Världshälsoorganisationen (WHO, 2020) deklarerade covid-19 som en pandemi i mars 2020. I och med utbrottet av pandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen satt restriktioner bland annat social distansering och karantän för att minimera smittspridningen av viruset. Vidare hade statliga verksamheter så som simhallar, bibliotek med flera stängt ner.
Att vara hemma har blivit den nya vardagen och för kvinnor och barn som lever med våld i hemmet är detta en farlig situation. När många familjer isoleras hemma under coronapandemin riskerar mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, samt sexuellt våld mot barn öka (Jämställdhetsmyndigheten, 2020). Vidare gör isoleringen det extra svårt för utsatta att söka stöd och skydd (Sveriges Kommuner och Regioner, 2020).
Barnrättsorganisation som BRIS (2020) har rapporterat en ökning av samtal från oroliga barn under pandemin. En ny studie utfärdad av Socialstyrelsen (2021) har visat en femprocentig ökning i orosanmälningar om barn som far illa under pandemin. Dessa orosanmälningar har berott på föräldrars eller vårdnadshavares problem bland annat psykisk ohälsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse (Socialstyrelsen, 2021). Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor har också ökat med fyra procent i första halvåret 2020 enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik (BRÅ, 2020).
BRIS (2020) har gått ut med en lägesbild angående coronapandemin som publicerades i april 2020. De hade då ett högre tryck än vanligtvis och utökade sina öppettider under mars 2020 för att kunna ta emot fler samtal från barn. Kuratorerna hade haft trettio procent fler kontakter än veckorna innan. Barn som redan levde i utsatthet inom hemmet till exempel där föräldrar hade psykisk ohälsa eller där våld inom familjen har skett var särskild påtagligt i och med pandemin. Kuratorerna nämnde att det märktes en ökning av utsattheten i samtal med barn under sportloven där skolan stängt och barnen tillbringade mer tid hemma. Vidare berättade BRIS (2020) att under sommarlovet 2020 hade kuratorerna haft trettiosju procent fler samtal med barn jämfört med sommaren 2019. Barn som vanligtvis kontaktade BRIS på sommaren uppgav att de upplevde känslan av ensamhet och ångest då skolor och annat har stängt och de inte kunde komma hemifrån på samma sätt. År 2020 sökte barn för liknande situationer redan under våren då restriktioner för att minska smittspridningen av covid-19 infördes.
Konsekvenserna av pandemin för barn och unga enligt BRIS var allvarliga och detta
4
bekräftades även av Øverlien (2020) som beskrev att under de senaste månaderna hade medier, icke-statliga organisationer och internationella organisationer uppmärksammat frågan om barnmisshandel och försummelse som en särskild problematisk konsekvens av social distansering och andra åtgärder för smittspridningen. Social isolering, ekonomiska problem, högre stress med mera ökade risken för att barn kunde fara illa och utsättas för våld i hemmet.
Dessutom försvann andra vuxna ur barnens liv som kan vara en viktig skyddsfaktor (Øverlien, 2020).
Det finns en farhåga om att pandemin förvärrar våld i nära relation, samt att fler barn, kvinnor och män som befinner sig i en utsatt situation, blir mer utsatta. Fler människor och andra målgrupper än normalt behöver socialtjänstens stöd. Socialtjänsten behövs mer än någonsin och ska alltid bedrivas så att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service, omvårdnad, och trygghet (Socialstyrelsen, 2020). Precis som alla andra verksamheter har socialtjänsten vidtagits åtgärder vid smittspridningen av covid-19 och anpassat sig under coronapandemin. Vi vill med denna studie undersöka utifrån socialsekreterares upplevelser om coronapandemin bidragit till familjerelaterat våld, samt om coronapandemin påverkat socialtjänstens arbete.
1.1 Syftet
Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om coronapandemin har bidragit till våld i hemmet utifrån socialsekreterares upplevelser samt hur de själva arbetar med ökande våldsproblematik under dessa omständigheter.
1.2 Frågeställningar
I föreliggande studie ställs dessa frågor:
- Hur upplever socialsekreterare att coronapandemin bidragit till familjerelaterat våld?
- Hur upplever socialsekreterare att sitt arbete påverkats av coronapandemin?
1.3 Disposition
Studien innehåller totalt tolv avsnitt. I det första avsnittet beskrivs en inledning samt bakgrund till vald ämnet, studiens syfte och frågeställningar introduceras och sedan avslutas med disposition. I andra avsnitt förklaras begrepp som är centrala i studien. Tidigare forskning som är relevanta för studien presenteras i tredje avsnitt. Sedan kommer det fjärde avsnitt där de
5
teoretiska utgångspunkterna som används i studien belyses och därefter beskrivs studiens metod i avsnitt fem. I avsnitt sex beaktas etik och i avsnitt sju finns en presentation av intervjupersonerna. Resultat presenteras i avsnitt åtta och i avsnitt nio kommer analys och diskussion av resultat. Studiens slutsats tas upp i avsnitt tio och sedan följer referenslistan i avsnitt elva. Studien avslutas med bilagor i avsnitt tolv.
6
2. Centrala begrepp
I detta avsnitt presenteras begreppen som är centrala för den föreliggande studien. Dessa begrepp är till hjälp för förståelsen av vår studie.
2.1 Coronapandemi
Coronapandemin är ett centralt begrepp i studien som handlar om den smittsamma sjukdom som upptäcktes i slutet av 2019 som fick namnet SARS-CoV-2, med covid-19 som sitt officiella namn. Viruset tillhör coronavirusfamiljen som finns hos de flesta djurarter där ett fåtal kan smittas mellan djur och människor, 7 arter av coronaviruset kan idag smitta som sjukdom hos människor och 4 av dem är vanliga och orsakar förkylning. SARS- och MERS-coronaviruset orsaker en betydligt allvarligare sjukdom i luftvägarna (Folkhälsomyndigheten, 2020).
WHO deklarerade covid-19 som en pandemi på grund av att sjukdomen fanns eller skulle finnas tillslut i alla världsdelarna och med en sannolikhet att den skulle drabba alla världens länder. När det deklarerades fanns det fler än 120 000 fall av covid-19 och de hade hittats i 114 länder med ungefär 4000 dödsfall (Folkhälsomyndigheten, 2020). Februari 2021 var statistiken på den senaste uppdateringen enligt WHO (2021) att det fanns 111 762 965 bekräftade fall i 223 länder och 2 479 678 bekräftade dödsfall.
2.2 Socialtjänstens arbete
Våld i nära relation är en kränkning av mänskliga rättigheter (Socialstyrelsen, 2016). Ett barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden och socialnämnden har ansvar att ge skydd och stöd till barn som riskerar att utvecklas ogynnsamt enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453).
I 5 kap. 11§ SoL, den så kallade brottsofferparagrafen, framgår det att socialnämnden ska verka för att brottsoffer och deras närstående får stöd och hjälp, våldsutsatta kvinnors behov ska särskilt beaktas samt barn som utsatts eller bevittnat våld ska få det stöd och den hjälp som hen behöver (Kunskapsguiden, 2019).
När en ansökan eller anmälan som rör barn utsatta för våld inkommer till socialtjänsten är det deras skyldighet att utan dröjsmål inleda en förhandsbedömning enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 11 kap. 1§ st. 1. Vid förhandsbedömning ska det framgå om en utredning ska inledas eller inte (Socialstyrelsen, 2019). Socialstyrelsen (2016) har en planering med uppföljningsbara mål, tydligt ansvar och fastlagda rutiner för handläggningen av våldsärenden för att våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld ska få stöd och hjälp. Arbetet med barn
7
som blivit eller är utsatta för våld kan se olika ut från kommun till kommun i arbetssätt och arbetsfördelning. Med socialtjänstlagen som stöd till bedömningar och utredningar borde resultaten för barnets bästa få ett lika rättsligt beslut vilken socialtjänst det än gäller. Allt börjar med en ansökan eller anmälan, och det kan göras av till exempel barnet, föräldern, eller skolpersonal som har en misstanke om att ett barn blir utsatt för våld, eller annat brott.
2.3 Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Relationsvåldets karaktär är att våldet och aggressionen är selektiva, med det menar man att det uppträder i nära relationer och inte i större utsträckning (Isdal, 2017). Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer skiljer sig i många avseenden från våldet som sker i det offentliga rummet. Den största skillnaden är att den som utsätts för våld av en närstående har emotionella bindningar till sin förövare (Sinisalo & Moser Hällen, 2018).
Idag är det politiskt erkänt att våld i nära relationer samt mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Det var inte förrän 1734 som lagstiftningen ändrades för att begränsa männens rätt att skada hustrun grovt och det var inte förrän 1864 som lagen om husaga avskaffades. Fram till dess ansågs våldsproblemet som en privat angelägenhet och handlade om disciplinering som man då kunde förvänta sig i ett äktenskap. Det var inte förrän 1982 som misshandel blev ett allmänt åtalsbrott i Sverige (Sinisalo & Moser Hällen, 2018).
Det finns flera olika perspektiv och förklaringsmodeller som Sinisalo & Moser Hällen (2018) tar upp när det kommer till mäns våld mot kvinnor. Avvikelseperspektivet har historiskt haft fokus på att förklara våldet genom mannens eller kvinnans individuella egenskaper och ansågs ske hos avvikande individer där en viss typ av kvinnor eller män var offer eller utövare.
Senare riktades fokus på individen till samhällets strukturer istället för idén kring att de var avvikare då det existerade i alla samhällsklasser. Det var istället alla mäns och kvinnors ansvar att utmana de normer som fanns angående kön. Det är idag det dominerande perspektivet och finns flera förklaringsmodeller så som individfokuserade förklaringar, sociologiska förklaringar, strukturella feministiska förklaringar, relationella förklaringar samt socioekologiska förklaringar. Mäns våld mot kvinnor är ett komplext våldsproblem att förklara varför män utövar våld mot den person de har en nära och förtroendefull relation till (Sinisalo
& Moser Hällen, 2018).
8
2.4 Våld mot barn
Inom ett hem där våld förekommer är det oundvikligt att barn inte blir påverkade, dels för att de direkt eller indirekt är involverade i det som pågår, samt att de har en nära relation till dem som utövar eller utsätts för våldet (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Enligt Länsstyrelsen (2019) finns våld mot barn i olika typer och det är oftast vuxna som utövar den. Exempel på våld riktat mot barn är när en vuxen utsätter ett barn för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov.
Att som barn vid upprepande tillfällen får uppleva föräldrars våld kan skada barnet på olika sätt, exempelvis bidrar det till en påverkad utveckling och utvecklingstrauma, posttraumatisk stress, samt primära och sekundära konsekvenser som skapar svårigheter för barnet (Jonhed, 2018). Konsekvenserna för barn som bevittnat våld beskriver Jonhed (2018) vara psykiska, fysiska, kognitiva och sociala problem som följer med upp till vuxen ålder.
Erfarenheten av att bevittna våld som barn ger en ökad risk för att bli utsatt eller utsätta andra för våld i sina vuxna kärleksrelationer (Sinisalo & Moser Hällen, 2018). Barn kan visa tecken på posttraumatisk stress som exempelvis påträngande minnen i form av mardrömmar, undvikande av det som påminner om traumat, koncentrationssvårigheter med flera (Grände et al., 2014). Barnet presterar också generellt sett sämre i skolan, har större bekymmer med koncentrationen och högre skolfrånvaro än andra barn (Sinisalo & Moser Hällen, 2018).
Tonåringar riskerar att utveckla fler egna problembeteenden såsom kriminalitet och missbruk (Sinisalo & Moser Hällen, 2018).
9
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras forskning som är relevanta för studien. I föreliggande studie undersöks ett ämne som är pågående och därför är forskningsområdet begränsat.
3.1 Våld under coronapandemin
Donato (2020) beskriver hur kris och lockdown kan förvärra våld och återupprätta makthierarki inom ett hem där våldet vanligtvis kan vara mildare. Detta kan bero på att kontakt med våldsutövaren är mindre frekvent i normala fall då våldsutövaren exempelvis kan vara på jobbet. Det visade även sig att flertal våldshandlingar utförs främst av män mot kvinnor. Donato (2020) har gjort en studie på Spanien där de har haft en kraftig ökning av samtal till deras 016- hjälplinje under nedstängningen, även kallad lockdown. 016-tjänst är en hjälplinje som har funnits sedan 2006 där man kan ringa för information samt rapportera incidenter av misshandel och våld. I början på mars 2020 när lockdown trädde i kraft ökade samtalen med 16 procent. I början på april var det 47 procent högre jämfört med det föregående året. Dessutom ökade både relevanta online konsultationer och polisanmälningar. Detta återspeglade att kvinnor inte har tappat hopp eller förtroende om att det finns en väg ut från situationen.
Kaukinen (2020) har med hjälp av en översiktsrapport undersökt coronapandemins kort- och långsiktiga konsekvenser för våld i nära relation. Några faktorer som de belyser är ekonomiska effekter av coronapandemin, ökad arbetslöshet hos det manliga könet, ökade stressfaktorer i hemmet som inkluderar vård och hemundervisning av barn, samt de sociala distansåtgärderna som krävs för att förhindra smittspridning. Dessa faktorer går emot framstegen som utvecklats i samhällen när det gäller att kvinnor och barn ska kunna vara säkra hemma.
Antydan finns att covid-19 medför negativa effekter så som stressorer hos de som redan är utsatta (Chad et al., 2020). De hushåll som levde i fattigdom innan kommer sannolikt uppleva minskade inkomster då stängning av företag som anställer låginkomsttagare skett, samtidigt som ett krav på att stanna hemma tillkom där spänningar som redan existerar mellan familjemedlemmarna ökar. Schneider et al. (2017) nämner att det särskilt är möjligt i hem där en vuxen arbetslös man finns.
Lawson et al. (2020) gjorde en studie där de undersökte faktorer under coronapandemin som bidrar till misshandel av barn. Resultatet berättade att en arbetsförlust under coronapandemin är en riskfaktor av betydelse för barnmisshandel. Till stor del hjälper coping,
10
vilket är en psykologisk term som förklarar individens förmåga att hantera stressfyllda och krävande situationer. Chad et al. (2020) nämner att barn som studerar hemifrån och andra omsorgsansvar kan bidra till föräldrars frustration och skapa ytterligare risk för misshandel.
Eftersom barn inte har samma tillgång till skola och övrigt så blir de heller inte övervakade av andra vuxna och kunna berätta vad som pågår hemma. Det kan komma att skjutas upp tills restriktioner upphör och barnen kommer tillbaka till skolan.
Øverlien (2020) konstaterade att coronapandemin förde mycket negativt med sig. I Norge trädde lockdown i kraft den 12e mars 2020 och alla förskolor och skolor stängdes ner, liksom många små företag, restauranger och butiker. Sammankomster så som sportevenemang, lokalfester med flera förbjöds. Restriktioner påverkade barn och ungdomars liv avsevärt, särskilt stängningen av förskolor, skolor och hallar där många barn tillbringade sin tid.
Elevhälsa och vårdcentral som var viktiga för barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa stängdes antingen ner eller ändrade öppettiderna. Det rapporterades en minskning av resurser i socialtjänsten på grund av att anställda självisolerade sig enligt restriktionerna. Det framgick även att antalet anmälningar om övergrepp och försummelse av barn hade minskat.
Øverlien (2020) påpekade att restriktionerna haft en påverkan på alla barn och ungdomar, men att de barn som redan är utsatta för våld i hemmet, så som flyktingar, kunde vara i särskild risk på grund av coronapandemin. En nationell hjälplinje för barn i Norge har rapporterat en kraftig ökning av samtal från oroliga barn sedan lockdown, där många av samtalen handlade om konflikter och spänningar hemma. Vidare beskrev Øverlien (2020) att flyktingpersonal som arbetade med våldsärenden var bekymrade över barn som bor utanför och inom tillflyktsort.
Personalen hade uttryckt en oro för barn och ungdomar som tillbringade större delar av dagarna tillsammans med sina föräldrar. De uppgav även att det är ”för tyst där ute” och var oroliga över att våldsoffer inte får den hjälp och skydd de behöver på grund av pandemin.
Socialstyrelsen (2021) genomförde en studie baserad på intervjuer med socialsekreterare och chefer inom barn- och ungdomsvården från 56 kommuner och stadsdelar under oktober 2020. Studien visade en femprocentig ökning av orosanmälningar om barn som for illa under pandemin. Drygt fyra av tio anmälningar beror på föräldrars eller vårdnadshavares problem så som psykisk ohälsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse. Ungefär 60 procent av anmälningarna kommer från polis, skola samt hälso-, sjuk-, och tandvård under år 2019 och 2020 och det framgick att ett mindre antal anmälningar som socialtjänsten identifierade hade en direkt koppling till coronapandemin. Dessa berörde barn i redan utsatta familjer och barn i socioekonomiskt utsatta områden.
11
3.2 Socialtjänstens arbete i och med coronapandemin
I och med coronapandemin har Socialstyrelsen (2021) en studie som belyste hur socialtjänsten kunnat upprätthålla arbetet med att ta emot anmälningar, göra förhandsbedömningar och fatta beslut om utredning under pandemin. Dock hade olika kommuner vidtagit olika åtgärder vad gäller i vilken utsträckning kommunerna hade ställt om och förändrat sitt arbetssätt.
Socialtjänsten minskade antalet fysiska möten genom att möten och förhandsbedömningar kunde ske digitalt. Detta ledde till att både barn och vårdnadshavare, framför allt yngre barn, hade i vissa kommuner kommit till tals i mindre utsträckning i förhandsbedömningarna under pandemin.
I England publicerades en artikel av Pink et al. (2020) baserad på intervjuer med socialarbetare, familjestödsarbetare, chefer, samt familjemedlemmar. Studien resulterade i några viktiga punkter inom socialt arbete som kunde vara till hjälp under kommande nedstängningar på grund av pandemi, men även som stöd för framtida potentiella arbetssätt och arbetsmetoder. Pink et al. (2020) presenterade sin forskning som visade hur socialarbetare improviserade fram nya sätt för att kunnat hålla sig nära barn och familjer. Ett möte bredvid varandra på exempelvis promenad istället för ett möte ansikte-mot-ansikte gav en bekvämare känsla hos både barn och föräldrar samtidigt som det upplevdes vara fördelaktigt hos socialarbetarna. Socialarbetare uppmanas lita mer på de digitala verktygen som ett kommunikationsverktyg genom video- och telefonsamtal, som även ökat drastiskt under coronapandemin (Pink et al., 2020). Många hade anpassat sig till det digitala vilket varit en fördel för det sociala arbetet. Det digitala borde ses som annorlunda och inte som ett verktyg av mindre värde eller mindre värdefullhet. Dock så måste den befintliga forskningen och vägledningen utvecklas för att nå bästa fördelarna. Exempelvis så fanns många olika plattformar att utföra ett samtal på, och man kunde med de olika metoderna skräddarsy för de olika familjemedlemmarna. (Pink et al., 2020).
Socialarbetare valde att ta risker för barn och familjer genom att inte alltid hålla ett fysiskt avstånd från dem även om de var rädda för smitta. Det intima barnskyddet där man valde närhet istället för distans mellan socialarbetare och barn bidrog till positiva resultat för barnen (Pink et al., 2020). I mötet där skyddsutrustning exempelvis användes kunde det vara till fördel att man uppdaterat sig om forskning och delade med sig av sin kunskap till klienten för att kunna skapa en god allians. När det gällde barn så kunde det handla om att de kunde få munskydd eller annan skyddsutrustning med barnvänliga mönster på och att man som socialarbetare visade
12
ansiktet innan. Det fanns tydliga riktlinjer gällande skyddsutrustningen, därför var det av vikt att förklara varför man bör använda skydd innan mötet (Pink et al., 2020).
Som socialarbetare eller familjestödjare fanns möjlighet att hjälpa familjer med internet och den digitala biten vilket upplevdes positivt gällande humanitet och stöttning av relationer.
Organisation och chefer behövde stötta medarbetare och kollegor under pandemin då man inte kunde förvänta att socialarbetaren skulle verka ensamma och utan stöd för de förändringar som skett inom det digitala eller andra former av möten med klienter (Pink et al., 2020).
13
4. Teori
I detta avsnitt presenteras olika teoretiska ramar som användes som ett par glasögon vid analysering av resultatet. Intersektionalitet och systemteori valdes då dessa teorier ansågs vara relevanta för studien.
4.1 Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett begrepp som kommer från det engelska ordet intersection vilket betyder
”korsning” eller ”skärningspunkt”. Intersektionalitet handlar om att göra komplex och dynamisk analys av maktstrukturer där kön, sexualitet, klass och etnicitet är centrala kategorier.
Kategorierna är komplexa och är i ett beroendeförhållande med varandra. Det går inte att förstå en kategori utan att förstå de andra, exempelvis bär föreställningar om kön alltid föreställningar om sexualitet, klass och etnicitet. Detta samspel mellan kategorierna skapar föreställningar, åsikter och handlingar som leder till förtryck och ojämlikhet (Mattson, 2015). Ett intersektionellt perspektiv kan användas som ett stöd i det sociala arbetet och i utformningen av stöd för både våldsoffer och våldsutövare. Det kan även användas som ett verktyg för att förstå våldets mekanismer. Med hjälp av intersektionellt perspektiv kan; 1) olika maktstrukturer belysas, 2) man se hur kategorier vävs samman och påverkar varandra, 3) man tala om och synliggöra förtryck, maktstrukturer och normer, samt 4) man fånga samspelet och skärningspunkten mellan olika kategorier och strukturer (Mattson, 2015).
Länsstyrelsen (2018) beskriver att makt är en multidimensionell konstruktion som är central i förståelsen av intersektionalitet. Som nämnts ovan kan intersektionalitet användas som ett verktyg för att förstå hur maktstrukturer samverkar, och hur de uttrycks i ett samhälle genom normer, lagar, institutioner och materiella omständigheter. Maktstrukturer upprätthålls mellan begränsade och uteslutande normer. Upprepningen av normativa handlingar, eller tolkningen av att man uppfyller normer ger ofta fördelar och tillgång till makt.
I samhället kan normer upprepas genom institutioner, lagar och hur samhällen är uppbyggda. Ett klassiskt exempel är hur de flesta byggnader i samhällen inte är handikappanpassade vilket antyder att de inte anses som normala. Normer har också koppling till vår uppfattning om verkligheten, hur vi tänker och påverkar vad vi tycker är rätt eller fel.
Det som anses vara rätt är vad alla andra gör vilket då leder till att den som avviker från normer ses som en avvikare. Normer skapar därmed en över- och underordningsroll och framstår som en naturlig del av samhället, och är orsaken till ojämlikhet.
14
Länsstyrelsen (2018) förklarar att intersektionella perspektivet vanligtvis används utifrån två olika modeller; den additiva och den intra-agerande. Med en additiv intersektionell analys läggs olika grupper och kategorier till varandra och dessa analyseras som separata strukturer.
Exempelvis kan man först analysera kön, och sedan lägga till klass eller etnicitet. I arbetet med våld i nära relation ger denna modell en fördel för att man kan få kunskap om våldets effekter i särskilda avgränsade grupper, exempelvis de som har en funktionsnedsättning eller ett aktivt missbruk. Däremot kommer denna modell med några risker så som att man riskerar att; 1) skapa en idé om grupper som homogena, 2) skapa rangordning i utsattheten, 3) hamna i förutbestämd makthierarki, och 4) likställa olika former av förtryck.
Den intra-agerande modellen refererar Länsstyrelsen (2018) till en genusforskare som förklarar det som en dynamisk sammanflätning av sociala kategorier och selektiva maktordningar. Modellen förklarar makten som något föränderligt, något som rör och förflyttar sig i olika sammanhang utifrån samhälleliga strukturer. Detta perspektiv är komplex, svårt, komplicerat och oförutsägbart, men också en nödvändighet i förståelsen av komplexiteten för hur förtryck samverkar i praktiken vilket är viktigt i arbetet med en person utsatt för våld i nära relationer.
I denna uppsats är ett intersektionellt perspektiv viktigt i arbetet med både våldsutövare och våldsoffer. Teorin gav författarna en bredare förståelse för de centrala begreppen i studien så som våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor samt våld mot barn.
4.2 Systemteori
Inom ett systemteoretiskt perspektiv innebär det att man observerar helheten, sammanhangen samt interaktionen mellan de olika elementen som finns, och inte endast fokusera på isolerade delar (Hansson, Lundgren & Sjöberg, 2018).
Det systemteoretiska perspektivet inom socialt arbete kan handla om arbetet med utsatta grupper, familjer eller individer med exempelvis komplexa kommunikationssystem, deras sociala system eller relationer. Relationen mellan klient och socialarbetare ska beaktas som ett socialt system. Som socialarbetare ska man inte beakta klienten och hens problem isolerat från övriga system, då olika förhållanden i de sociala systemen i kring, kan ge en förklaring på individens situation och handlingar (Hansson et al., 2018). Oljemark (2018) tar även upp att organisationer kan ses som sociala system där systemteorin har ett fokus på det kommunikativa.
För en väl fungerande organisation och dess utveckling är kommunikationens betydelse samt dialogkompetens viktiga faktorer. Exempelvis är det kommunikation och samspel mellan
15
människorna inom verksamheten som skapar organisationens existens. Chefen har ansvaret för att driva organisationen framåt och då är faktorer som kommunikation och dialogkompetens betydelsefulla att använda sig utav. Ett systemiskt ledarskap handlar om att skapa meningsskapande processer, samtidigt som organisationens mål och visioner måste kommuniceras för att medarbetarnas förståelse ska sammanfalla med ledningens, för organisationens utveckling framåt (Oljemark, 2018).
Inom systemteorin finns det ekologiska perspektivet som fokuserar på sociala förhållanden och processer om hur de på olika nivåer sker i relation till varandra samt är beroende av varandra (Hansson et al., 2018). Exempelvis så är nära vänner, föräldrar och syskon de närmaste relationerna man har, och ingår då i individens mikrosystem. Utöver det finns även meso- exo- och makrosystemet som exempelvis kan vara förskola, skola, arbetsplats, myndigheter, lagstiftning, socialpolitik, samt även normer och ideal som på sina olika vis kan påverka individen. Alla dessa system påverkar individer oavsett om det ligger individen nära eller inte (Hansson et al., 2018).
Det ekologiska begreppet i teorin beskriver att övergångar, händelser och påfrestningar kan störa stabiliteten hos individen, både i sin egen identitet samt i deras miljö, som kan göra det svårt att anpassa sig efter omgivningen. Följden av de olika stressorerna så som de övergångar, händelser och påfrestningar man möter i livet, kan skapa en stress, som i sin tur går utöver sin hanteringsförmåga och man tappar en viss kontroll. Begreppet kan öppna upp förståelse i människors utveckling där det exempelvis skett förändrade normer och värderingar, förändrade familjemönster, arbetslöshet och så vidare (Payne, 2015).
Inom socialt arbete ser man till individens kopplingar till andra grupper och människor.
Man bör uppmärksamma individen i sitt sammanhang, som exempelvis kan vara individens familj eller sociala omgivning. Grunden är att välja insatser för att skapa, vidmakthålla och utveckla de sociala nätverk som finns och ge ett ömsesidigt stöd (Payne, 2015).
I denna uppsats använder vi begrepp som system, relationer, faktorer och helhet samt de perspektiv som systemteorin och den ekologiska systemteorin tar upp. Relevansen handlar om att man inte kan skylla de problem som individen, familjen eller socialtjänsten upplever på enbart coronapandemin. Även om coronapandemin ställer till det och kan ge förklaringar till förändringar, så finns det fler faktorer som kan bidragit till samma resultat. Alla relationer är ett eget system, exempelvis är mötet mellan socialarbetaren och klient ett system där klientens problem och handling kan bero på flera faktorer och påverkas av andra system och relationer.
Att kunna se hela sammanhanget hjälper också att kunna se en helhet. Det systemiska
16
perspektivet handlar om att skapa en dynamisk och holistisk bild av individens liv, och att möjliggöra att den situation de befinner sig i alltid ses utifrån deras kontextuella sammanhang (Hansson et al., 2018).
17
5. Metod
I detta avsnitt beskrivs metoden och tillvägagångssättet för studien. Nedanför behandlas studiens forskningsstrategi, urval, datainsamlingsmetod, litteratursökning, analysmetod och studiens trovärdighet. I detta avsnitt får du som läsare en överblick på studiens upplägg och genomförande. Avsnittet avslutas sedan med en metoddiskussion.
5.1 Forskningsstrategi
Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi i vår studie. Enligt Bryman (2011) läggs tonvikten inom en kvalitativ studie oftare på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data. En kvalitativ forskning är en tolkningsinriktad typ av studie där deltagarnas tolkningar och uppfattningar om verkligheten undersöks för att få en ökad förståelse på en social verklighet. I denna studie valde vi en kvalitativ forskningsdesign med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. En kvalitativ design ansåg vi passade studien som handlade om att studera professionellas upplevelser och beskrivningar på djupet. Det var informanternas upplevelser och tankar som var betydande och centrala vilket skulle vara svårt att fånga i exempelvis enkätform eller mätas med siffror. Med en kvalitativ studie lyckades vi få en tydligare bild av pandemins konsekvenser från de professionellas synvinkel och därmed bygger denna studie på deras egna ord och upplevelser.
5.2 Population och urval
I denna studie tillämpades ett målinriktat och ett snöbollsurval. Bryman (2011) beskriver att ett målstyrt urval innebär att man strategiskt väljer informanter utifrån studiens syfte och forskningsfrågor för att få en förståelse av en viss social företeelse. Vårat urvalskriterium blev socialsekreterare som arbetade hos socialtjänstens enhet barn och unga där de kom i kontakt med barn och familjer i utsatta livssituationer. Med ett snöbollsurval kontaktar forskaren ett antal människor som är relevanta för studien och med hjälp av kontakterna nås ytterligare informanter (Bryman, 2011). Chefer eller personalansvariga hjälpte oss att hitta passande socialsekreterare. I studien medverkade åtta socialsekreterare från olika kommuner runt om i Sverige.
18
5.2.1 Tillvägagångssätt
Vi började med att maila ut förfrågningar till kommuner i Mellansverige. Kommunernas e- postadress hittades via kommunernas hemsida. Vi skickade ett mail till kommunens e- postadress och vänligt be de vidarebefordra mailet till Individ- och familjeomsorgens (IFO) barn- och ungdomsenhet. Mailet vidarebefordrades till IFOs enhetschefer som sedan tog kontakt med oss. Flera av enhetscheferna uppgav att de genomgick en omställning i datasystemet och inte kunde medverka i våra planerade intervjuveckor. Dock gav de andra alternativ på tider som vi ansåg inte passade den tidsram vi hade satt upp. En del enhetschefer tackade nej till intervju på grund av hög ärendebelastning och en del svarade inte alls. Några enhetschefer tackade ja och då skickade vi ytterligare ett mail som innehöll vårat informationsbrev som sedan vidarebefordrades till sina socialsekreterare. Inledningsvis var tanken att begränsa studien till Mellansverige men på grund av brist på informanter fick vi tänka om och bredda sökningen. Andra omgången för att hitta informanter inleddes och då skickade vi ett mail till fler små, medelstora och stora kommuner runt om i Sverige. Likt som första gången var det många kommuner som tackade nej på grund av hög ärendebelastning medan andra inte svarade alls. Vi fick kontakt med totalt nio socialsekreterare som vi fick ett skriftligt samtycke från och som bokades in för intervju. En genomförd intervju visades inte vara relevant för studien och därför gjordes ett bortfall och fortsattes med 8 av 9 material från intervjuerna.
Urvalspopulationen blev slutligen åtta stycken socialsekreterare, från små, medelstora och stora kommuner runt om i Sverige, varav fyra stycken var mottagningssekreterare, två stycken var barnhandläggare, en barnutredare, och en insatssekreterare på utredningsenheten.
Socialsekreterarna hade arbetat olika lång tid inom IFO på enheten för barn och unga. Det var en man och sju kvinnor som deltog i studien.
5.3 Datainsamlingsmetod
En semistrukturerad intervju valdes som datainsamlingsmetod på grund av att den erbjöd flexibilitet, det vill säga att intervjun kunde röra sig i olika riktningar. Enligt Bryman (2011) använder forskaren en intervjuguide med frågor som rör specifika teman som ska beröras.
Frågorna behöver inte ställas i ordning samt att följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden kan ställas om intervjuaren anknyter till något som respondenten har sagt. Fortsättningsvis har respondenten en frihet och möjlighet att besvara frågorna på sitt eget sätt i en semistrukturerad intervju. Respondenten kan berätta mer om sina upplevelser, inte bli begränsad av frågorna forskaren inte har frågat dem om samt ta upp det som de finner relevant och viktigt i ämnet. Vi
19
ansåg att denna typ av datainsamlingsmetod passade i vår studie då vi ville få en förståelse för socialarbetarnas tankar och upplevelser.
Då vi befann oss i en rådande situation och restriktionerna hade införts gällande smittspridningen av viruset så genomfördes intervjuerna digitalt via Zoom. Ett videosamtal med respondenterna var önskvärt för ett mer avslappnat möte. Vi bokade ett Zoom rum och skickade länken till våra respondenter i förväg. Vi uppgav även vårat telefonnummer som en säkerhet ifall Zoom rummet inte skulle fungera. Vi inledde intervjun med att presentera oss.
Respondenterna hade tagit del av informationsbrevet om studien och syftet som vi tidigare skickat. Det gick vi igenom ytterligare en gång samt frågade om deras samtycke verbalt. Vi använde oss av en diktafon för att säkerställa att ingen obehörig kunde komma åt de inspelade intervjuerna. Inspelningarna raderades direkt efter transkriberingen. Intervjuerna varade mellan tjugo och fyrtio minuter, beroende på omfattningen av informantens svar.
Intervjuerna genomfördes i februari 2021, drygt ett år efter coronapandemins utbrott. Vi hade en intervjuguide (se bilaga 3) där frågorna fokuserades på två huvudämnen; pandemins påverkan på familjerelaterat våld, och pandemins påverkan på det sociala arbetet.
5.4 Litteratursökning
I den föreliggande studien valdes totalt åtta artiklar och tio rapporter. Sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Sociological Abstract och Web of Science med tillgång från högskolan Dalarnas hemsida. En relativt liten sökning gjordes till en början med färre sökord vilket resulterade i för få artiklar. Covid-19, pandemic, children, childcare, effects of violence, violence consequence, social work, child welfare, domestic violence, family violence, och intimate partner violence användes som sökord. Med inklusionkriterier kunde antalet artiklar begränsas och preciseras. Inklusionskriterierna var artiklar som (1) var peer-reviewed granskade, (2) genomfördes inom Sverige, och (3) publicerade mellan år 2020–
2021. Detta gav inte det resultat vi var ute efter då det saknades forskning inom Sverige. En ytterligare sökning gjordes men den gången breddade vi sökningen inom Europa. Vi fick betydligt fler resultat, och artiklarna granskades och valdes utifrån titlar och abstracts.
Artiklarna lästes i fulltext och totalt åtta valdes för studien.
För att få insyn om coronapandemins påverkan inom Sverige använde vi oss av BRIS, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen för fler artiklar och rapporter. Inom deras respektive hemsida fanns det en sökruta där vi använde oss av sökorden corona, covid-19, barn och våld för att hitta passande artiklar och rapporter till vår studie.
20
5.5 Analys
Det vanligaste sättet för att analysera kvalitativa data är en tematisk analys. Det handlar om att hitta ett tema som är kopplat till forskningens ämne som identifieras utifrån analys av insamlade data. Det kan byggas på koder som identifieras i exempelvis fältanteckningar eller att det förser med en grund för teoretisk förståelse för forskaren över sin data som genererar ett teoretiskt bidrag till litteraturen på aktuellt område (Bryman, 2018). En bedömning av koder och huvudteman görs vilket även kan ge olika subteman. Dessa huvudteman och subteman namnges, sedan undersöks kopplingar och samband mellan dem och forskningsämnet. Man bör även vara medveten om att de teman som framkommit inte är av betydelse som ensamma, det är viktigt att koppla de teman man har hittat till forskningsfrågor och dess tillhörande litteratur (Bryman, 2018).
I denna studie hade vi med hjälp av Brymans (2018) förklaring av tematisk analys kunnat analysera insamlat material. Transkriberingen var ett tidskrävande arbete som tog längst tid av studien. Transkriberingen delades upp mellan författarna för att bli klara med den delen fortare och därefter kunna påbörja analys.
5.6 Kvalitetsmått
För att bedöma en kvalitativ undersökning behövs kriterier som tillförlitlighet och äkthet eftersom det inte går att bedöma kvalitativa studier på lika sätt som kvantitativa studier (Bryman, 2018).
5.6.1 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten består av kriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera som ska motsvara extern och intern reliabilitet och validitet.
Trovärdigheten handlar om den beskrivning som forskaren gör av den sociala verkligheten och hur tillförlitlig den är samt hur acceptabel den blir i andra människors ögon (Bryman, 2018).
Bryman (2018) förklarar att om resultatet ska anses som trovärdigt så bör man säkerställa att forskningen har följt de kriterier som finns, samt att resultatet delas med de personer som har bidragit till undersökningen för bekräftelse av att författarna har uppfattat de insamlade materialet på rätt sätt.
21
Överförbarheten handlar om att det ska finnas fylliga och täta beskrivningar eller redovisningar som kan ge andra personer en bas att använda sig av för att göra en bedömning av hur resultatet kan överföras till en annan miljö (Bryman, 2018).
En pålitlighet kan uppnås med ett granskande synsätt samt en fullständig och tillgänglig redogörelse av forskningsprocessen. Det kan vara till fördel att be en kollega granska arbetet (Bryman, 2018).
Möjligheten att styrka och konfirmera handlar om att man agerar som forskare i god tro där man inte utgår från personliga värderingar eller låter teoretiska inriktningar påverka studiens slutsatser (Bryman, 2018).
I denna undersökning följde vi kriterierna som fanns och informanterna fick ta del av den färdiga uppsatsen. Täta och fylliga beskrivningar skrevs som kan vara ett stöd till andra personer som har intresse att forska vidare på en annan miljö. Metoddelen i studien förklarade forskningsprocessens alla delar och kan lätt hittas i innehållsförteckningen.
5.6.2 Äkthet
Äkthet innehåller fem delkriterier att uppfylla som rör mer generella frågor än tillförlitligheten.
Det handlar om att ge en rättvis bild, en ontologisk-, pedagogisk-, katalytisk- och taktisk autenticitet (Bryman, 2018). Det handlar om huruvida undersökningen har gjort en rättvis bild av de åsikter och uppfattningar av personerna som studerats och om studien hjälper de personerna att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation som de lever i, samtidigt som de får en bättre bild av hur andra personer upplever miljön. Undersökningen ska även möjliggöra att de medverkande kan förändra sin situation och få bättre möjligheter att kunna ta till åtgärder som krävs (Bryman, 2018). I denna studie har vi strävat efter att ha en rättvis bild av respondenternas egna uppfattningar, tankar och åsikter.
5.7 Metoddiskussion
Denna studie byggde på två olika yrkesroller och studien hade kunnat få ett annat resultat om fokus endast fanns på en yrkesroll. De båda yrkesrollerna hade olika arbetsuppgifter och det märktes att mottagningssekreterare hade upplevt ökningen mer än socialsekreterarna. På så vis gjordes ett antagande om att ju längre ifrån arbetet där orosanmälningarna kom in, desto mindre märktes ökningen av.
22
De tre första intervjuerna var pilotintervjuer och det upplevdes att frågorna behövde ändras vilket resulterade i att de tre första respondenterna inte fick besvara de tillagda frågorna. Det uppmärksammades även att en del intervjufrågor passade den ena yrkestiteln bättre än den andra och vice versa.
Vi hade ingen egen erfarenhet i ämnet då vi inte varit verksamma inom yrket innan eller under coronapandemin. Därför ansåg vi oss kunnat granskat och analyserat materialet utan en påverkan av personliga uppfattningar, åsikter eller jämförelser och utgått från de uppfattningar, åsikter och jämförelser de professionella berättade under intervjuerna.
23
6. Etik
Detta avsnitt behandlar de forskningsetiska principerna och hur vi beaktade dessa i vår studie.
När en studie eller forskning ska genomföras som innefattar individer finns det ett antal forskningsetiska principer som ska följas. Enligt Bryman (2011) är dessa etiska principer till för att skydda individerna som är föremål för forskningen, men även organisationer ska skyddas så att en forskare inte beter sig oetisk på ett sätt som kan få negativa konsekvenser för organisationen i fråga. Vetenskapsrådet (2002) nämner fyra etiska principer som gäller för en svensk forskning. Dessa fyra kallas för informationskrav, konfidentialitetskrav, samtyckeskrav och nyttjandekrav.
Informationskrav innebär att deltagare i en studie får information om studiens syfte, samt att deras deltagande är frivilligt och kan avbryta deltagandet om de så vill (Bryman, 2011).
Socialsekreterarna som deltog i studien fick ett skriftligt informationsbrev (se bilaga 2) skickat till sig via mail. En muntlig beskrivning av studien gavs också innan intervjun ägde rum. I informationsbrevet stod det tydligt information om studiens syfte, genomförandet av intervjun, vad vi ville få ut från studien samt vikten av det. Kontaktuppgifter till oss och vår handledare fanns med i informationsbrevet. Vi erbjöd även deltagarna att ta del av det färdiga materialet om de så önskade.
Samtyckeskrav innebär att deltagaren själv har rätten att bestämma över sin medverkan.
Deltagares samtycke ska inhämtas av forskaren innan studien. Denna princip beaktades genom att vi frågade om deras samtycke vid två tillfällen; det första var skriftligt genom mail i samband med när informationsbrevet skickades, och det andra var muntlig innan intervjun påbörjades.
Varje intervju inleddes med att informera deltagarna om att deras deltagande var frivillig och anonymt, samt att de alltid kunde avbryta sin medverkan utan att det ifrågasattes.
Konfidentialitetskrav innebär att den insamlade data behandlas på ett säkert sätt där ingen obehörig får åtkomst till detta, och att ingen utomstående kommer kunna identifiera deltagarna.
Denna princip uppfylldes genom att alla deltagare fick fiktiva namn. Vi var även noga med att inte nämna vilken kommun de arbetade i så att ingen utomstående kunde identifiera deltagarna.
Vi säkerställde materialet genom att spela in intervjun på en diktafon som inte hade koppling till internet. Efter transkriberingen raderades inspelningen av intervjuerna, och transkriberingen fanns i våra respektive datorer som endast vi hade tillgång till. Vid godkännandet av examenarbetet raderades transkriberingen.
24
Sist är det nyttjandekravet som innebär att de uppgifter som samlas in från deltagarna får endast användas för studiens ändamål (Bryman, 2011). Denna beaktades genom att den insamlade datan endast användes i forskningssyfte och i denna uppsats.
Längst ner i dokumentet finns en bifogad blankett för etisk egengranskning vid Högskolan Dalarna (se bilaga 1). I blanketten står det ett antal frågor om den etiska kvalitéten som besvaras med ”ja”, ”nej” och ”tveksamt”. Vi gick igenom frågorna och efter reflektion har vi svarat nej på de sju första frågorna. Sista frågan har vi svarat ”ja” på då vi skickade mail samt spelade in intervjuerna vilket räknas som personuppgifter. Uppgifterna har behandlats utifrån dataskyddsförordningen GDPR. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (u.å) är dataskyddsförordningen till för att skydda enskildas rätt till skydd av personuppgifter.
25
7. Presentation av intervjupersonerna
I detta avsnitt presenteras intervjupersonerna. I föreliggande studie intervjuades socialsekreterare som i sitt arbete kom i kontakt med barn och ungdomar som upplevde och/eller bevittnade våld. Totalt åtta socialsekreterare intervjuades. Det var mottagningssekreterare som tog emot orosanmälningar och handläggare som hade hand om våldsärenden. För att intervjupersonernas anonymitet skulle bevaras så gavs fiktiva namn.
Intervjupersonernas erfarenhet som socialsekreterare sträckte sig från cirka sex månader upp till tjugo år. Alla intervjupersoner hade någon form av kurs eller utbildning i bagaget som berörde våld. Intervjupersonerna varierade även i ålder.
Mari arbetade som handläggare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten och hade hand om våldsärenden. Sammanlagt hade hon arbetat med ungdomar och våldsärenden under cirka tre år.
Annie arbetade som insatssekreterare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten.
Linnea arbetade som mottagningssekreterare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten. Hon hade arbetat med det i två år och arbetade innan i en annan kommun med endast utredningar för barn och unga.
Sandra arbetade som mottagningssekreterare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten. Hon hade arbetat med det under cirka två år.
Johanna arbetade som mottagningssekreterare för både barn och vuxna hos socialtjänsten. Hon hade arbetat med det under cirka två år.
Alex arbetade som barnhandläggare hos socialtjänsten. Han hade arbetat med det under cirka två år.
Emma Hade arbetat som barnutredare under cirka sex månader. Hon hade tidigare arbetat som socialsekreterare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten under fem och ett halvt år.
Amanda arbetade som mottagningssekreterare på barn och ungdomsenheten hos socialtjänsten sedan sju år tillbaka.
26
8. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultat utifrån de genomförda intervjuerna. Resultatet har besvarat studiens syfte och frågeställningar om coronapandemins påverkan på det professionellas arbetssätt samt dess påverkan till familjerelaterat våld. I tabellen nedan redovisas resultatet i form av två huvudteman med tre subteman vardera.
Tabell 1. Teman och subteman.
Huvudteman Subteman
Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld
• Ökning av orosanmälningar och vilken typ av oro som ökat
• Uppfattningar om vad som bidrar till ökande oro
• Framtida effekter av coronapandemin
De professionellas arbete under coronapandemin
• Verksamhetens riktlinjer
• Ändrade arbetssätt och dess effekt
• Begränsning vid utförandet av arbetet resulterar i försvåring av bedömning och utredning av ärendet
8.1 Coronapandemins bidragande till familjerelaterat våld
De personer som intervjuades hade olika yrkestitlar med inriktning på barn och ungdom, samt familj. Alla hade någon form av utbildning eller kurs som de medverkat på relaterat till våld eller våldsutsatta. Alla var även enade om hur de definierade begreppet våld. Amanda och Emma höll med om att våld var ett brett begrepp som infinner flera olika former:
27
”Det är ett stort begrepp. Tänker att det finns många delar, fysiskt våld, psykiskt våld, latent våld, ekonomiskt våld, sexuellt våld. Det finns ännu fler som jag inte kommer på nu, men det finns väldigt många olika former av våld.” - Amanda
”Alla handlingar mot någon annan som kränker eller skadar en annan människa både fysiskt och psykiskt” - Emma
Amanda och Emma tog upp sina definitioner av begreppet våld och trots olika svar så gav de en bra förståelse av deras breda perspektiv de väljer att se våld som. Våld är vanligt att uppfatta som det fysiska våldet, där någon tar till fysiskt våld mot en annan. Men det kan definieras bredare, att en individ använder fysisk eller psykisk makt för att skada andra och våldsformerna är många, utöver de former Amanda tog upp så finns det etniska våldet, materiella våldet, motvåldet och många fler.
De åtta intervjuerna sammanställdes inom underkategorierna utifrån berättelser av deras uppfattning av hur arbetet med våldsutsatta barn och unga förändrats under pågående coronapandemin.
8.1.1 Ökning av orosanmälningar och vilken typ av oro som har ökat
Utifrån vad respondenterna berättade så kunde man se ett mönster där majoriteten hade upplevt en ökad belastning på socialtjänsten av oro kring barn och unga. Det var mer synligt hos yrkesgruppen mottagningssekreterare som tog emot alla orosanmälningar som kom in till socialtjänstens familjeomsorg, sedan märktes det av i en lite mindre omfattning hos yrkesgruppen barn- och ungdomssekreterare.
Fyra av respondenterna arbetade som mottagningssekreterare med upplevelsen av att det hade blivit en tydlig ökning av oro kring barn och ungdomar. En gemensam nämnare var att ökningen har varit våldsrelaterat vilket Sandra, Julia, Amanda och Linnea delade sina upplevelser om:
”Vi har sett en ganska kraftig ökning på vår arbetsplats eftersom vi får ju in alla anmälningar som kommer in, och det har varit en ökning i dels våld i nära relationer, alltså våld från män gentemot kvinnor” - Sandra
28
“Kollar vi på statistik kring 2020 liksom när det kommer till anmälningar överlag, både vuxen och barn, och det är ju en jättestor ökning skulle jag säg (…) vi hade mycket våld och just specifikt våldet finns i statistiken i höstas men det upplever jag på helt andra grunder än på grund av corona. -Julia
”däremot så tycker jag i år att det har blivit en ökning av våld” - Amanda
”ja alltså det har ju ökat anmälningar 2020, men om det beror på pandemin eller inte, det vet jag inte… alltså vi har ju fått vad jag förstår mer anmälningar om barn som har berättat om våld i förskolan.” - Linnea
Fyra av de åtta respondenterna arbetade som barn- och ungdom- sekreterare/utredare och även de hade upplevt en ökad oro gällande våld eller psykisk ohälsa, varav en av respondenterna anställdes mitt under pandemin och saknar uppfattning av jämförelse hur det såg ut innan:
”(...) det är som sagt att jag inte har är någon evidens, men jag tänker så här att vi har ju en ökad våldsproblematik just nu, att det är mycket våld.” - Annie
”Däremot så ser vi dom som redan är våldsutsatta bli mer utsatta av våld i nära relationer och våld i hemmet” - Emma
”(...) dels har jag fått fler ärenden som handlar om våld men det kan ju också vara så att det är jag som får vara med såna ärenden eftersom man har mognat in i yrkesrollen ja” - Alex
Vad för slags våld som ökat handlade mycket om det fysiska våldet i nära relationer, av män mot kvinnor, men även mot barn. Det psykiska våldet benämndes som en effekt av våldet mellan föräldrar och muntliga kränkningar och tvång från föräldrar.
8.1.2 Uppfattningar om vad som bidrar till ökade oron
Respondenterna hade liknande uppfattningar och tankar av att våldsärenden och ökningen kunde bero på en effekt av corona, men att det var väldigt svårt att veta då evidens saknades.
Det fanns olika idéer som exempelvis kunde vara att vuxna blivit arbetslösa under
29
coronapandemin, som tog skada på ekonomin och skapade en stressfaktor, samtidigt som fler familjer spenderat mycket mera tid tillsammans hemma och kunde tära på varandra, som kunde vara bidragande faktor. Annie, liksom fler av de andra som intervjuades märkte av ekonomin som en bidragande faktor av coronapandemin:
”Jag menar det kan ju vara så att det är föräldrar som blivit av med sina jobb, dom har inte sett samma goda ekonomi, ungdomarna sen kan inte få det dom haft tidigare, så att jag tror att coronapandemin utifrån den erfarenheten jag möter i mitt jobb påverkar den ekonomiska situationen för vissa familjer.” – Annie
Att skolor, kyrkornas aktiviteter, fritidsaktiviteter och andra tillflyktsorter för barn stängde samt att förskolan uppmanade föräldrar som var föräldralediga med syskon eller var arbetssökande att de höll barnen hemma om det var möjligt, riskerade isolering för barn från det sociala sammanhanget och deras enda tillflyktsorter. Det kunde ge en psykisk påfrestning på måendet då de endast hade familjen kvar, och det kanske inte var en väl fungerande familj.
Skolan kan vara ett barns fristad medan skolans kurator kan vara barnets trygghet av vuxen, och det kunde försvinna. Johanna delade med sin upplevelse:
”Och skolorna är som de är, alltså det finns liksom inte samma tillgång till skolan som är en skyddsfaktor för de här barnen oftast. Där har man ju ont i magen alltså (…) jag tycker att jag har upplevt mer av det under det här coronaåret eller vad man ska säga” - Johanna
Det som upplevdes av respondenterna förutom skolans påverkan under coronapandemin var att de som redan är utsatta hade fått det värre i och med arbetslöshet, missbruk, externa kontakter som försvunnit med nedstängning av exempelvis aktiviteter och annat. Ekonomin var något som nämndes av majoriteten, hur den delen kunde påverka mycket. Några berättade att de upplevde att coronapandemin bidrog en del, men det betonades även i att det fanns fler faktorer att beskylla än enbart på coronapandemin. Det upplevdes vara en svår koppling att göra i arbetet, att våldsärendet inkommit till socialen enbart för att corona hände. Vad som istället uppfattas var en idé av olika system som kunde påverka varför våldet uppstått hos familjen.
Alex gav en bra förklaring på vad en extra faktor kan påverka en individ:
30
”Men däremot så märker jag att våra föräldrar som vi träffar på socialtjänsten, de blir sämre föräldrar för de har andra stressmoment med sig som de inte haft tidigare, och många utav våra föräldrar... de är redan så pass stressade och den här lilla grejen... det gör att det tippar över det, då behöver barnet antingen omfattande insatser eller placeras (…) vi placerar inte barnen på grund av ekonomiska frågor men samtidigt så kan vi inte ha kvar barn i en familj där man inte klarar av att prioritera barnen för att man inte har någonting att prioritera” – Alex
Kraschad ekonomi kunde vara en bidragande faktor som skapat ännu ett stressmoment hos en förälder, och var hen redan påverkad av stress i sin livssituation, fanns en risk att problemen blev till handlingar som påverkade familjen negativt. Det var en tolkningsfråga hur mycket coronapandemin påverkat att fler kommer till socialen för oro kring våld, som några av respondenterna påpekade var att man inte vet ifall de hade hamnat i samma situation även om coronapandemin inte fanns, sen så uppfattades det även ifall coronapandemin gjort att man blivit av med jobbet så behöver inte det betyda att alla inte klarar av att hantera det och att det slutar i våld. Flera av faktorerna utöver arbetslöshet och ekonomiska problem som nämndes i intervjuerna var att fler är hemma mera, en del barn har ingen förskola, skola eller fritidsaktiviteter att gå till samt social distansering.
8.1.3 Framtida effekter av coronapandemin
Några av respondenterna delade sina tankar om efterskalven av coronapandemin, vilket handlade om att det skulle öka i orosanmälningar och framkomma upplevelser från barn och unga själva efteråt, då de exempelvis kom tillbaka till skola och aktiviteter, samt fick tillgång till andra vuxna att berätta vad som skett. Johanna delade med sig av tankarna om coronans efterskalv i jämförelse med erfarenheten under den pågående pandemin:
”Jag är fortfarande rädd för att det här kommer att komma sen, alltså att det kommer komma ännu mer av det här ja (…) och det känns som att man fortfarande är i pandemin på något sätt så tror jag att efterskalven, alltså det känns som att det bara är början, lite så. Och det är ju lite skräck blandat med tanke på vad man fick smaka på i höstas.” - Johanna
31
Ungefär hälften av respondenterna la till sina tankar om coronapandemins efterskalv och hur de skulle få uppleva ännu en ökning av orosanmälningar. De påpekades att pandemin fortfarande pågick och att barn ofta var hemma från skola inte var något ovanligt då de skulle vara hemma för minsta symtom, så som snuva eller huvudvärk exempelvis. Det noterades att 2020 var ett år man kunde se tillbaka på två till fem år framåt hur coronapandemin påverkade folkhälsan och familjer.
8.2 De professionellas arbete under coronapandemin
I detta avsnitt presenteras hur coronapandemin har påverkat socialtjänstens arbete.
Intervjupersonerna besvarade frågorna utifrån sina upplevelser, vilket resulterade till ett huvudtema och tre subteman; verksamhetens riktlinjer, ändrade arbetssätt och dess effekt, samt begränsningen vid utförandet av arbete.
8.2.1 Verksamhetens riktlinjer
Respondenterna var enade om att inga nya direktiv eller riktlinjer hade skapats gällande våldsarbetet sedan covidpandemins utbrott. Socialt arbete styrs bl.a. av lagstiftning, myndigheters föreskrifter och allmänna råd. De följde de riktlinjer som redan finns, och de var även enade om att inga nya arbetsmetoderna hade tillämpats. De arbetade med samma regler och riktlinjer som de gjorde tidigare gällande beslutsfattande av utredningar, det vill säga att beslut togs enligt lagstiftningen. När de anser att det behövde träffa barn så gjorde dem det, de gjordes hembesök, hämtade barn till förhör, och tog emot barn på kontoret om det behövdes.
Amanda och Johanna var eniga om att det är samma riktlinjer som gäller:
”Nej. jag tror inte vi har skapat några nya riktlinjer. vi följer det som redan finns.” – Amanda
”/…/ är man i myndighet på det sättet som vi är så då kan man inte frångå lagstiftningen.” -Johanna
Vissa kommuner har tagit åtgärder genom att exempelvis skicka ut informationsblad. I informationsbladet stod det att de som har symtom inte fick komma eller besöka kontoret.
Under intervjuerna framkom det att vissa verksamheter slutade tillfälligt med utbildningar och föreläsningar, medan andra fortsatte med det för att det blev lättare och mindre kostsam att
