Carex acuta × nigra – vasstarr × hundstarr. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Ör prästgården (S 1932 J. E.
Palmér, det. ThK).
Carex acutiformis – brunstarr. Skållerud 350 m O Edet (Örtenblad 2003b).
Carex appropinquata – tagelstarr. Sundals-Ryr 100 m V Kvarnemadsjöns nordände (KE). Dalskog 500 m O Bengterud (KE).
Carex brunnescens – nickstarr. Arten är uppdelad på två varieteter, hednickstarr var. brunnescens och kärrnickstarr var. laetior. Några äldre belägg i S från Edsleskog, Åmål och dalslandsdelen av Svanskog har av Aarno Kalela bestämts till kärrnickstarr. Om hednick-starr förekommer i landskapet är okänt. Nedanstående fynd har inte bestämts till varietet. Frändefors hygge 750 m SSO Torkhult (KE). Gestad körväg i skog 300 m NNV Sikhalls brygga (Hult 2000).
Carex buxbaumii ssp. buxbaumii – klubbstarr. Sun-dals-Ryr 300 m SSO Vännestenssjön (KE). Laxarby 400 m SSO Ödegårdstjärn (CK).
Carex caryophyllea – vårstarr. Torp bäckravin NNV Håmule (Stenström 1993c). Färgelanda 150 m S Sti-gens skjutbana (Stenström 1993c), 200 m SO Åttings-berg (SH). Gestad betesmark 500 m VSV Lövås (KE).
Tidigare uppgiven ”från ängarne nedanför Löfås” av Larsson (1868).
Carex demissa – grönstarr. Brålanda vägdike vid byg-degården O Åttersrud (KE). Gestad 700 m N Djupedal (KE), 600 m SSO Åstebo (KE). Ör kärrkant O om
Örsudden (KE & SH). Lerdal 100 m NNV Björkelund (KE).
Carex demissa × flava – grönstarr × knagglestarr.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Bäcke Regineberg (S 1935 G. Svensson, det. ThK).
Carex demissa × hostiana – grönstarr × ängsstarr.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Ör utan lokal-uppgift (S 1890 A. Fryxell, det. ThK), kärrkant O om Örsudden 2004 (KE & SH). Dalskog kärr 700 m VSV Köpegullet 1978 (KE)
Carex diandra – trindstarr. Steneby 300 m N Försök (Martinsson 1994a).
Carex disticha – plattstarr. Ödeborg 450 m SV Östby (SH). Färgelanda 350 m SV Bäckerböle (SH). Brålanda 600 m O Hönseberg (KE). Ör 500 m SV Frestersbyn (SH). Rölanda 300 m SO kyrkan och S Rankebön (Lundahl 1988).
Carex elongata – rankstarr. Frändefors 500 m SV Knutsön (SH). Sundals-Ryr 800 m SSV Sjöbotten (KE), 850 m VSV Sjöbotten (KE), 100 m SV Kvarne-madsjöns nordände (KE), 400 m SV Fjället (KE), 200 m S Stommen, Västra Bleken (KE). Gestad 500 m V Skepparegården (KE), 450 m SSV Gällenäs (KE), 450 m NO Gällenäs (SH). Ör 600 m V kyrkan (KE & SH),
Götesjöns nordända (SH). Erikstad Kolån 150 m SSV Trätängen (KE). Holm Mellerud, 400 m NNO jvgstn (KE).
Carex globularis – klotstarr. Frändefors 150 m SSO Stigen (KE) trol. = Stigen (Andersson 1981).
Carex hartmanii – hartmansstarr. Nationellt rödlistad – hotklass VU, sårbar. Skållerud 300 m VNV
Mölne-rud och 200 m O UppeMölne-ruds sluss (Andersson 1987a).
Carex hirta – grusstarr. Torp Torsbyn (SH), 500 m NV Hede (SH). Frändefors 350 m S Näverdraget (KE &
SH). Färgelanda 300 m SSV kyrkan (SH), 250 m NNV Gatersbyn (SH). Gestad 650 m O Långekärr (KE).
Grinstad Näs sandar (KE & SH). Gunnarsnäs 250 m VNV Hunnerud (KE).
Carex hostiana – ängsstarr. Sundals-Ryr 100 m SV Kvarnemadsjöns nordände (KE).
Carex loliacea – repestarr. Laxarby bäckkant strax SV Intaketjärn (BL & SH).
Carex montana – lundstarr. Färgelanda 300 m SO Vasslan (SH).
Carex muricata – mörk snårstarr. Ödeborg Borråse-bergets västsida (SH).
Carex nigra ssp. nigra var. recta – tuvad hundstarr.
Ingick i vanlig hundstarr var. nigra hos Andersson (1981). Tidigare ej publicerad från Dalsland. Ör 900 m NNO Domälletjärnet (KE), Krokfors (S 1885 A.
Fryxell, det. ABe). Järbo vid ån, mellan stationen och kyrkan (S 1923 G. Täckholm, det. ABe), vid stranden av Råvattnet (S 1918 S. & C. Bergström, det. ABe).
Töftedal 1 km SV Solidtjärn (S 1926 G. Lohammar, det.
ABe).
Carex pairaei – snårstarr. Troligen inkommen med barrväxter från plantskola. Spridd i buskage, gräsmatta och häck. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Sanno-likt är allt som tidigare rapporterats som snårstarr från Dalsland istället mörk snårstarr C. muricata. Snårstarr och mörk snårstarr ansågs förr vara underarter av C. pairaei, men räknas numera som skilda arter. Snår-starr har i Sverige en sydöstlig utbredning och förekom-mer närmast i Habotrakten i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002). Brålanda samhället, Högagatan sedan början av 1970-talet (KE, conf. ELj).
Carex pseudocyperus – slokstarr (figur 39). Tisselskog 200 m NV Traktetjärn (SH), 150 m ONO S. Lidtjärn Figur39.SlokstarrCarex pseudocyperus förekom-mersparsamtpåblötaplatser,huvudsakligeninom
Dalformationenskalkområden.Foto: Stefan Hult.
(CK). Edsleskog 600 m NV triangelpunkten på Hafs-åsen (CK), 900 m SSV Knuterud (CK).
Carex remota – skärmstarr. Gestad 500 m V Skeppare-gården, 500 m OSO Djupedal, 100 m S Bratten, 350 m VNV Sikhalls brygga (samtl. KE). Erikstad Kolån 150 m SSV Trätängen (KE).
Carex sylvatica – skogsstarr. Ödeborg 700 m NO Ögården (SH). Sundals-Ryr 200 m N Flytjärn (KE). Ör 350 m OSO Byremossen (SH). Edsleskog 900 m SSV Knuterud (CK).
Carex viridula var. pulchella – liten ärtstarr. Sundals-Ryr Hålevattnet i NO (KE). Gestad 350 m V Gälleudde (KE), Granholmen (KE).
Cladium mariscus – ag. Steneby 300 m N Försök (Martinsson 1994a).
Eleocharis multicaulis – dysäv. Färgelanda Nyckelvatt-net 300 m NO Latås (SH). Sundals-Ryr HålevattNyckelvatt-net i NO (KE).
Eleocharis quinqueflorus – tagelsäv. Ödeborg 200 m O Skitne Väner (KE). Laxarby Smedjekullens sydostsida (BL).
Eleocharis uniglumis var. uniglumis – vanlig agnsäv.
Gestad 150 m SV Sjön (KE), Sikhallsviken (KE).
Eleocharis palustris – knappsäv. Knappsäv delas i två underarter, nordknappsäv ssp. palustris och syd-knappsäv ssp. vulgaris, vilka båda finns i landskapet.
Sydknappsäv är vanlig, medan nordknappsäv troligen är sällsynt. Belägg av den senare har endast påträffats från en lokal: Gestad Lillån 500 m N kyrkan (LD 1956 S.-O. Strandhede).
Rhynchospora fusca – brunag. Åmål ön Busken i Tösse skärgård (Thunberg 1979).
Trichophorum cespitosum ssp. germanicum – hedsäv.
Brålanda kraftledningsgata strax N Dyrehög (Hult 2000).
Poaceae – gräs
Aira praecox – vårtåtel. Tre av lokalerna är belägna på Vänerstranden. Frändefors sandig gräsmark vid Ursands badplats (SH), körväg i hällmarksskog 600 m SSO Torkhult (Eriksson & Hult 1992). Gestad sandig gräsmark 700 m VNV Gällenäs (SH), bergudde 550 m VSV Gällenäs (Hult 2000).
Alopecurus aequalis – gulkavle. Gestad damm 500 m VSV Lövås (KE).
Anisantha sterilis – sandlosta. Brålanda samhället, på villatomt vid Högagatan sedan 1983 (Eriksson & Hult 1992).
Anisantha tectorum – taklosta. Etablerad vid Mel-leruds järnvägsstation. Holm Mellerud, banområde 400 m NNO jvgstn (SH). Steneby Billingsfors jvgstn (Andersson 1987a).
Apera spica-venti – kösa. Brålanda f.d. jvgstn (Anders-son 1987a).
Avena fatua – flyghavre. Frändefors jordhög vid Dykäl-la 2004 (SH).
Avena sativa – havre. Allmänt odlat sädesslag. Tillfäl-ligt förvildad, framför allt på åkerkanter, vägkanter och skräpmark. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Sedd på många ställen, men ej konsekvent noterad.
Brachypodium pinnatum – backskafting. Ödeborg norra Borråseberget (SH) troligen = Borråseberget (Andersson 1981). Frändefors 300 m S Bastungen (SH).
Högsäter 100 m N Högeström (KE), strax V Lillesjö (SH). Laxarby SO Bågekullen (CK). Ånimskog 600 m SV Håkerud (CK), branten O Övre Gällsjön (CK).
Fröskog branten N Märrdjup (CK). Ärtemark 50 m N Grinartjärnet (CK).
Brachypodium sylvaticum – lundskafting. Ödeborg 500 m ONO Ögården (Hult 1994). Högsäter 900 m V Högeström (KE).
Bromopsis inermis – foderlosta. Valbo-Ryr 450 m NV Färsängen (SH). Sundals-Ryr 700 m SSV Bollungen (KE). Järbo 100 m O Järbo skola (SH).
Bromus arvensis – renlosta. Tillfälligt inkommen på nyanlagd vägslänt, troligen med gräsfrö. Nationellt röd-listad – hotklass EN, starkt hotad. Steneby 250 m NV Billingsfors jvgstn 1984 (Andersson 1987a).
Bromus secalinus – råglosta. Nationellt rödlistad – hotklass EN, starkt hotad. I Dalsland har råglostan överlevt fram till senare tid i små åkrar med svedjeråg som odlats för halmslöjds ändamål. Detta hantverk har en lång tradition i norra Dalsland, med Ärtemarks socken som centrum. Därifrån har råglostan spritts med svedjeråg till odlare i andra delar av landskapet (Jägerung 1995). Frändefors Årberg 1984 (Ann-Sofie Larsson). Steneby N. Eke 1984 (Carl-Erik Eriksson), Smedserud 1984 (Mats Nilsson), Dals-Långed 1984 (Christina Axelsson, IA). Tisselskog Nilsbyn 1984 (Åke Martinsson, SH). Ärtemark 600 m NV Löverud 1984 (IA, SH), Nyhem 1984 (Lisbeth Elgersson, IA), Bön 1984 (Heimer Emanuelsson, IA), Haget 1983 (Kjell-Åke Andersson, SH), (Hult 1983).
Calamagrostis arundinacea – piprör. Tidigare ej fun-nen på Dalboslätten (Andersson 1981). Brålanda väg-kant 500 m S Ristorp (KE).
Calamagrostis canescens × stricta – ängsrör. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Järn utan lokaluppgift (S 1890 O. Hagström, det. Arne Anderberg).
Calamagrostis stricta – madrör. Brålanda Ske mosse 800 m VNV Hönseberg (KE). Gestad 300 m S Bratten (KE), Sikhall (KE).
Cynosurus cristatus – kamäxing. Torp SO Boda och 400 m V Uppsal (Stenström 1993c). Färgelanda 150 m S Stigens skjutbana (SH).
Echinochloa crus-galli – hönshirs. Tillfällig inkom-men i trädgårdsland och på avfallsplatser. Ödeborg 150 m NV St. Ödeborg (Eriksson & Hult 1992). Brålanda 250 m VSV f.d. jvgstn (SH), strax SV reningsverket (KE).
Elymus caninus – lundelm. Sällsynt vid Vänern (Andersson 1981). Gestad 400 m ONO Skepparegår-den (KE). Brålanda tillfällig på utfyllnad 150 m SSV reningsverket (KE).
Festuca altissima – skogssvingel. Nationellt rödlistad – hotklass NT, missgynnad. Frändefors 100 m OSO
och 350 m NO Dalbobergens f.d. sanatorium (SH).
Brålanda 600 m O Nunntorp (KE). Arten är av allt att döma nyetablerad på lokalen. Endast en tuva fanns här vid upptäckten år 2000, men 2008 hade beståndet ökat till 37 tuvor. Arten anses ha dålig kolonisationsför-måga och svårt att sprida sig till nya lokaler (Gustafs-son 1987). De närmaste kända växtplatserna finns på Kroppefjäll, drygt 10 km åt västnordväst. Första fyndet på Dalboslätten.
Festuca arundinacea var. arundinacea – vanlig rörsvingel. Inkommen. Etablerad i vägdiken vid E45.
Tidigare funnen i Gunnarsnäs Dals Rostock 1900 (Andersson 1981). Frändefors 900 m N Liden 2007 (KE), 250 m OSO Bjurhem, 400 m O Röshult och 800 m S Dykälla (Eriksson & Hult 1992), 150 m ONO Borgen 2008 (KE).
[Festuca filiformis – finsvingel]. Publicerad i form av en kartprick hos Aronsson (1999 s. 328). Ör ej precise-rad lokal (LD 1889 A. Fryxell). Belägg ombestämt till fårsvingel F. ovina av TTy.
Festuca gigantea – långsvingel. Frändefors nära Vänern vid landskapsgränsen till Västergötland (Eriksson &
Hult 1992), 700 m SSO Finnegården (SH). Färgelanda 250 m NO Nyckelvattnets sydöstra vik (SH). Sundals-Ryr 750 m VSV Sjöbotten (SH). Ör vid vägen 200 m V Myresjön (KE), möjl. = Myresjön 1928 (Andersson 1981).
Festuca rubra ssp. commutata – tuvsvingel. Troligen inkommen med gräsfrö. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Steneby Baldersnäs, i parken (LD 1959 E.
Evers, som skuggsvingel Festuca heterophylla, ombe-stämd till tuvsvingel av TTy 2008).
Helictotrichon pratense – ängshavre. Färgelanda 150 m SSV Stigens skjutbana (SH). Gesäter Kolsäter, Äng-arna, S Näs och N Näs (Stenström 1993b).
Hierochloë odorata s. lat. – myskgräs. Ödeborg 450 m SV Östby (SH), 250 m SSV Skitne Väner (SH). Frän-defors landsvägsdike vid busshållplats 100 m NV jvgstn 2009 (KE). Tisselskog 150 m S Kulltjärnets västra syd-ända (CK).
Hordeum jubatum – ekorrkorn. Ånimskog nedlagt stenbrott 250 m N Annenäset 2004 (SH).
Hordeum vulgare var. distichon – tvåradigt korn. All-mänt odlat sädesslag. Tillfälligt förvildad, framför allt på åkerkanter, vägkanter och skräpmark. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Sedd på många ställen, men ej konsekvent noterad.
Lagurus ovatus – harsvans. Tillfälligt inkommen, tro-ligen med grönsaksfrö. Även odlad som prydnadsgräs.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Brålanda samhäl-let, grönsaksland vid Holmsgatan 1978 (KE).
Figur40.ParkgröePoa chaixii ärettmellaneuro-peisktgrässomkringförra
sekelskiftetkominilandet
medgräsfrö.VidFrände- forsföredettajärnvägs-stationbildardetettstort
beståndiendelavden
gamlastationsträdgården.
Foto: Kjell Eriksson, 2009.
Leymus arenarius – strandråg. Frändefors E45 100 m N gränsen till Västergötland (KE). Ödeborg 150 m V kyrkan (Eriksson & Hult 1992). Gunnarsnäs 200 m NV Skogsbol (KE).
Lolium multiflorum – italienskt rajgräs. Odlad som foderväxt. Tillfälligt förvildad. Gestad 200 m SV Brat-ten (Andersson 1987a).
Melica uniflora – lundslok. Frändefors blandskog 150 m V vägskälet vid Fagervik 2004 (SH). Gestad ek–
hassel skog 100 m SV Maden Sannebo 2006 (SH).
Milium effusum – hässlebrodd. Frändefors 350 m NNO Dalbobergens f.d. sanatorium (KE), 150 m V vägskälet vid Fagervik (SH), 800 m V Knutsön (SH), 650 m VNV Derehuvud (KE). Gestad 650 m OSO Skepparegården, 500 m S Stensborg, Sandvikebergen i söder, 500 m SO Kasen N. Timmervik, 650 m O och 700 m NNV Knarremyren (samtl. KE).
Panicum miliaceum – hirs. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Gestad utfyllnad 100 m V Sikhalls brygga 2009 (SH).
Phalaris arundinacea ’Picta’ – randgräs. Odlad som prydnadsväxt. Kvarstående eller förvildad på ödetom-ter, vägkanter och utkast. Vid ett par tillfällen troligen lokalt uppkommen som mutation i bestånd av vanlig rörflen var. arundinacea på å- och sjöstrand. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Frändefors 150 m V Elgårds-hage (SH). Färgelanda 400 m SV östra infarten till samhället (SH), 150 m NV Fölesjön (SH). Sundals-Ryr 500 m SO Kasen V. Bleken (SH). Brålanda samhället, 200 m SO Höga 1977 (GE). Gestad 150 m S Ängkaser-na (KE), Vänerstranden 100 m SV Sjön (KE). Bolstad strand vid Dälpan 300 m V Åmotetorpet (KE). Gun-narsnäs Backamyrarna (KE). Ödskölt 300 m N Brene (KE).
Phalaris canariensis – kanariegräs. Tillfälligt inkom-men, troligen med fågelfrö. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Holm Mellerud, skräpmark vid Eldare gatan 2006 (KE).
Phleum pratense ssp. serotinum – vildtimotej. Ofta insådd i gräsmattor och på vägkanter. Tillfälligt utkommen. Brålanda skräpmark strax SV reningsver-ket (KE). Bolstad Dalaborg, bergbrant vid Vänern 1982, här kanske bofast (Andersson 1987a).
Poa chaixii – parkgröe (figur 40). Inkommen med gräsfrö. Frändefors f.d. stationsträdgård 200 m S kyr-kan 2006 (SH).
Poa palustris – sengröe. Gestad 400 m S Bratten (KE).
Sillerud 150 m SSO Kvarntorp (KE).
Poa remota – storgröe. Nationellt rödlistad – hotklass NT, missgynnad. Rölanda bäckdråg 200 m V Näsbön 1993 = nära kyrkan (Kannesten 1994).
Poa supina – trampgröe. Funnen på körvägar, gångsti-gar och annan trampad mark. Frändefors 200 m SV
Ursands badplats (SH). Gestad 500 m ONO Stenviken (Andersson 1987a). Eriksson & Hult (1992) uppger utan precisering fyra nya lokaler vid N. Timmervik i anslutning till den först kända fyndplatsen. Dessa är:
100 m SV Sjön, 150 m SV Djupedal, 600 m SO och 400 m OSO Kasen (samtl. KE), 300 m SSO Stensborg, strax OSO Stenviken, strax N Timmerviks kyrka, Sik-halls badplats (samtl. KE).
Puccinellia distans – grått saltgräs. Under senare tid etablerad på vägkanter längs E45. Frändefors norra infarten till samhället (KE). Brålanda 6 lokaler mellan Valberg och Sörbyn vid Brålanda (Hult 2000). Bolstad Hede (KE). Erikstad Bergarud (KE). Holm 300 m S Ö. Vässby (KE). Ånimskog nedlagt stenbrott 150 m N Annenäset 2004 (SH, conf. Thorsten Elfström).
Secale cereale – råg. Allmänt odlat sädesslag. Tillfälligt förvildad på åker- och vägkanter. Sedd på många stäl-len, men ej konsekvent noterad.
Setaria pumila – grå kavelhirs. Tillfälligt inkommen.
Tidigare funnen i Gunnarsnäs 1861 (Andersson 1981).
Brålanda samhället, trädgård Tranbärsvägen 1991 (Eriksson & Hult 1992).
Setaria viridis – kavelhirs. Tillfälligt inkommen i trädgård, på grusplan och avfallsplats. Brålanda sam-hället, Storgatan 1980, 1984 (KE), strax SV renings-verket 2002 (SH, det. ELj).
Sorghum bicolor – durra. Tillfälligt inkommen, troli-gen med fågelfrö. Tidigare ej publicerad från Dalsland.
Brålanda jordhög strax SSV reningsverket 2002 (KE).
Trisetum flavescens – gullhavre. Tillfälligt inkommen, i äldre tider troligen med gräs- eller vallfrö. Tidigare funnen i Dals-Ed på 1930-talet (Andersson 1981).
Dals-Ed Ed nyanlagd vägslänt 500 m N Äng 2008 (BL).
Triticum aestivum – vete. Allmänt odlat sädesslag.
Tillfälligt förvildad på åkerkanter, vägkanter och skräpmark. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Sedd på många ställen, men ej konsekvent noterad.
• Ett flertal experter har hjälpt oss med bestäm-ning och kontroll av belägg. Särskilt bör här framhållas Thomas Karlsson, Erik Ljungstrand, Anfred Pedersen (†), Hans Rydberg och Torbjörn Tyler, men även Anders Bertilsson, Thorsten Elfström, Mats Hjertson, Alf Oredsson (†), Tor-björn Peterson och Britt Snogerup har granskat enstaka växter. Utan detta tillmötesgående hade många fynd förblivit obestämda och fått läggas åt sidan. Torbjörn Tyler har dessutom välvilligt låtit oss ta del av uppgifter om skogs- och hagfibblor i Dalsland ur sin databas. Jan Edelsjö har givit oss tillgång till ArtDatabankens observationsregister för Dalsland, vilket har underlättat sökandet efter en hel del äldre herbarieuppgifter. Ett varmt tack till er alla! Dessutom vill vi tacka alla som har lämnat uppgifter om växtfynd till oss. Ett särskilt tack till Claes Kannesten, Per Karlsson och Ber-til Lundahl som bidragit med många värdefulla uppgifter.
Signaturlista
AA Anna-Gerd Albinsson, Laxarby AB Anders Bohlin, Trollhättan ABe Anders Bertilsson, Mullsjö AK Anneli Kantola, Färgelanda
BE Bo Elofsson, Skattkärr BL Bertil Lundahl, Dals-Ed BR Birgitta Rosengren, Vänersborg BS Barbara Sandell, Rådanefors CK Claes Kannesten, Åmål ELj Erik Ljungstrand, Hovås ETi Eva Tigerschiöld, Stockholm GA Gert Adamsson, Ödeborg GB Gösta Broberg, Mellerud GE Gunnel Eriksson † HRy Hans Rydberg, Gnesta IA Ingvar Arvidsson, Bengtsfors ID Inge Detterberg, Vänersborg JV Jan Vegelius †
KE Kjell Eriksson, Borås KG Karl Gustafsson, Brålanda LA Leif Appelgren, Stavanger LL Lena Lundahl, Ödeborg MR Mats Rosengren, Broddetorp OT Olle Thorstensson, Edsleskog PE Per Eriksson, Göteborg
PK Per Karlsson Linderum, Sköllersta PU Per Undeland, Göteborg RK Rose-Mari Kordes, Dals-Ed SSn Sven Snogerup, Lund SH Stefan Hult, Vänersborg
TE Torbjörn Eriksson, Brålanda ThK Thomas Karlsson, Enskede TK Tage Kyrk, Åmål TTy Torbjörn Tyler, Höör TÖ Torsten Örtenblad, Skållerud UE Ulla Eriksson, Borås.
Fridlysta och rödlistade växter i Dalsland
Fridlysta växter
Av de i Västra Götalands län fridlysta kärlväxterna har nedanstående påträffats i Dalsland. En asterisk anger att arten inte får grävas upp eller plockas för försäljning, men är tillåten att plocka för eget bruk.
Blåsippa Hepatica nobilis*
Flockarun Centaurium erythraea var. erythraea Fältgentiana Gentianella campestris
Gullviva Primula veris*
Hällebräcka Saxifraga osloënsis Idegran Taxus baccata Kalkdån Galeopsis angustifolia Kattmynta Nepeta cataria
Klockgentiana Gentiana pneumonanthe Knippnejlika Dianthus armeria Knölvial Lathyrus tuberosus Krusbräken Cryptogramma crispa Krypfloka Apium inundatum
Kung Karls spira Pedicularis sceptrum-carolinum Lummerväxter, samtliga arter*
Murgröna Hedera helix Norskoxel Sorbus norvegica Orkidéer, samtliga arter
Rutlåsbräken Botrychium matricariifolium Safsa Osmunda regalis
Skogsklocka Campanula cervicaria Smörbollar Trollius europaeus*
Stor låsbräken Botrychium virginianum Tibast Daphne mezereum*
Uddbräken Polystichum aculeatum Ängsgentiana Gentianella amarella Ärtvicker Vicia pisiformis