Framsidan:
Skogsnattviol
Platanthera bifolia ssp.latiflorai
Sandvikebergen,
Gestadssocken,
idensydöstra
delenavland- skapet.Foto: Kjell
nsk Botanisk Tidskrift 104(3):129–208(2010)Växtfynd i Dalsland
Svensk Botanisk Tidskrift
104(3):129–208
ISSN0039-646X,Uppsala2010
INNEHÅLL
129
Eriksson,K&Hult,S:Växtfynd i Dalsland(Additions to the flora of Dalsland, southwestern Sweden)
Volym 104 • Häfte 3 • 2010 Volym 104 • Häfte 3 • 2010
GrönbräkenAsplenium viridefinnsiSverigehuvudsakligen
ifjällenmenharnågrautpostlokalerlängresöderut,bland
KjellEriksson&StefanHult
VäxtfyndiDalsland
KjellEriksson&StefanHult
VäxtfyndiDalsland
S venska B otaniska
F öreningen
MILJÖMÄRKT Trycksak 341 362Kansli Svenska Botaniska Föreningen, c/o Evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala univer sitet, Norbyvägen 18 A, 752 36 Uppsala.
Intendent Barbro Beck-Friis
Telefon: 018-471 28 91, 070-645 8118 Fax: 018-471 64 25
E-post: barbro.beck-friis@sbf.c.se Webbplats www.sbf.c.se
Medlemskap 2010 (inkl. tidskriften) 295 kr inom Sverige (under 25 år 100 kr), 435 kr inom Norden och övriga Europa, och 535 kr i resten av världen.
Familjemedlemskap utan tidskrift 50 kr.
Styrelse
Ordförande Margareta Edqvist Syren gatan 19, 571 39 Nässjö Tel: 0380-106 29
E-post: margareta.edqvist@telia.com Vice ordförande Göran Mattiasson Torkel Höges gränd 15, 224 75 Lund Tel: 046-12 99 35
E-post: goran.mattiasson@telia.com Sekreterare Gunnar Björndahl Rudsvägen 3 D, 654 55 Karlstad Tel: 054-15 72 27
Kassör Lars-Åke Pettersson Irisdalsgatan 26, 621 42 Visby Tel: 0498-21 83 87
Övriga ledamöter Leif Andersson, Töreboda Ulla-Britt Andersson,
Färjestaden Evastina Blomgren,
Kungshamn
Stefan Grundström, Härnösand Anders Jacobson, Vellinge
Olof Janson, Götene Per Milberg, Rimforsa Kjell-Arne Olsson, Åhus
Svensk Botanisk Tidskrift publicerar original- arbeten och översiktsartiklar om botanik på svenska. I första hand trycks kortare artiklar av nationellt och nordiskt intresse. Tidskriften utkommer fem gånger om året och omfattar totalt cirka 350 sidor.
Ägare Svenska Botaniska Föreningen.
© Svensk Botanisk Tidskrift respektive artikel- författare och fotograf har upphovsrätterna.
Publicerade fotografier kan komma att åter- användas i tidskriften eller på webbplatsen.
Ansvarig utgivare Ordföranden i Svenska Botaniska Föreningen, Margareta Edqvist, se Svenska Botaniska Föreningen.
Redaktör Bengt Carlsson, c/o Evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, Norby- vägen 18 A, 752 36 Uppsala. Tel: 018-471 28 72, 070-958 10 90. Fax: 018-471 64 25.
E-post: bengt.carlsson@sbf.c.se
Instruktioner till författare finns på fören- ingens webbplats och på bakpärmens insida i första numret av varje årgång. Kan även fås från redaktören.
Priser Prenumeration på tidskriften ingår för privatpersoner i medlemsavgiften. Prenumera- tionspris för institutioner och företag är det- samma som medlemsavgiften för privat personer.
Se vidare under medlemskap. Enstaka häften 50 kr, häften äldre än 2 år 10 kr. Vid köp av fler än 25 häften är priset 25 kr styck. General register för 1987–2006: 100 kr. Äldre register: 30 kr styck. Porto tillkommer.
Beställningar av prenumerationer och tid- skrifter görs från föreningskansliet.
PlusGiro 48 79 11-0.
Tryck och distribution Grafiska Punkten, Växjö.
Adress samt en kontaktperson för varje förening.
Föreningen Blekinges flora Bengt Nilsson, Trestenavägen 5 A, 294 35 Sölvesborg.
Tel: 0456-127 48.
Hallands Botaniska Förening Bruno Toftgård, Prosten Bergs väg 7, 303 41 Halmstad. Tel:
035-362 04. E-post: bruno.
toftgard@spray.se
Föreningen Smålands flora Tomas Burén, Adelgatan 11 C, 393 50 Kalmar. Tel: 0480- 251 89. E-post: tomas.buren@
netatonce.net
Vetlanda botaniska sällskap Tommy Merkert, Norhagen Lemnhult 2, 570 10 Korsberga.
Tel: 0383-840 69. E-post:
tommy.merkert@gmail.com Botaniska sällskapet i Jönköping
Martin Sjödahl, Ladu gårds g.
3, 553 38 Jönköping.
Tel: 036-30 77 38.
E-post: lottamartin@telia.com Ölands Botaniska Förening Ulla-Britt Andersson, Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel: 0485-332 24.
Hemsida: www.botanist.se Gotlands Botaniska Förening Jörgen Petersson, Humle- gårdsvägen 18, 621 46 Visby. Tel:
0498-21 45 59. Hemsida: www.
gotlandsflora.se Östergötlands natural historiska förenings botanik grupp
Bo Antberg, Hoffstedtsgatan 12, 586 63 Linköping.
Tel: 013-29 88 45.
Västergötlands botaniska förening
Anders Bohlin, Halltorps gatan 14, 461 41 Trollhättan. Tel:
0520-350 40. E-post: anders.
bohlin@telia.com Botaniska Föreningen i Göteborg
Erik Ljungstrand, c/o Bota niska inst., Box 461, 405 30 Göteborg.
E-post: botaniska.foreningen@
bfig.se
Föreningen Bohusläns flora Evastina Blomgren, Dalgatan 7–9, 456 32 Kungshamn. Tel:
0523-320 22. E-post: evastina.
blomgren@gmail.com Uddevalla botaniska förening Göran Johansson, Röane 119, 451 94 Uddevalla.
Tel: 0522-870 43.
Dalslands botaniska förening Torsten Örtenblad, Eriksbyn, Pl 6686, 464 94 Mellerud.
Tel: 0530-301 45.
Örebro läns botaniska sällskap
Per Erik Persson, Gamla Viker 217, 713 92 Gyttorp. Tel: 0587- 704 06. E-post:
pererikpersson@spray.se Värmlands Botaniska Förening Owe Nilsson, Utterbäcks vägen 10, 691 52 Karlskoga. Tel:
0586-72 84 78. E-post: owe.
kga@telia.com
Botaniska Föreningen i Västmanlands län Christina Flint Celsing, Bågevägen 12, 722 18 Västerås Tel: 021-12 10 06. Hemsida:
www.sbf.c.se/bfv
Botaniska sällskapet i Stockholm Ida Trift, Nybrog. 66 A, 114 41 Stockholm. Tel: 08-667 66 85.
E-post: ida@trift.se
Upplands Botaniska Förening Alexandra Holmgren, Kungs- ängsg. 53 A, 753 18 Uppsala.
Tel: 018-15 77 12. E-post:
upplands.botaniska.forening@
gmail.com
Dalarnas botaniska sällskap Staffan Jansson, S. Kyrko g. 4, 783 30 Säter. Tel: 0225-534 56.
E-post: staffan.jansson@snf.se Gävleborgs Botaniska Sällskap Barbro Risberg, Hagmarksg. 44, 813 33 Hofors. E-post:
barbro.risberg@edu.hofors.se Medelpads Botaniska Förening Olof Svensson, Kaprifolvägen 8, 860 35 Söråker. Tel:
060-57 94 44. E-post:
olof.l.svensson@telia.com Jämtlands Botaniska Sällskap Bengt Petterson, Trollsåsen 2920, 830 44 Nälden.
Tel: 0640-208 45. E-post:
varglav@telia.com
Västerbottens läns Botaniska Förening
Åsa Granberg, Hjälte vägen 26, 907 51 Umeå. Tel: 070- 239 33 58. E-post: asa.
granberg@gmail.com
Föreningen Pite lappmarks flora Charlotte Nordgren,
Plåtslagaregatan 21, 930 90 Arjeplog. Tel: 0961-104 70.
E-post: thure.jo@telia.com Föreningen Norrbottens flora Kerstin Haraldson,
Fågelsångsvägen 21, 952 35 Kalix. Tel: 070-264 46 46.
E-post: kerstin.hson@tele2.se
VäxtfyndiDalsland
KjellEriksson&StefanHult
UtsiktmotsöderöverÖrsjönochDalboslättenfrån
BorekullepåKroppefjällsöstraförkastningsbrant.
Foto: Kjell Eriksson, 2007.
Tillsammans med Per-Arne Anderssons ”Flora över Dal” som gavs ut 1981 och samme förfat- tares supplement ”Floristiska nyheter från Dal”
från 1984, ger detta häfte av SBT en heltäckande bild av Dalslands kärlväxtflora. Om du inte redan har Flora över Dal, passa på att köpa den 358 sidor tjocka volymen för endast 95 kr inkl. porto.
Beställ boken från SBF:s kansli (tel. 018-471 28 91, barbro.beck-friis@sbf.c.se).
Supplementet från 1984 finns att hämta som pdf-fil på SBF:s webbplats (www.sbf.c.se), på den plats där detta häfte presenteras.
Detta häfte ges ut med stöd av Svenska Bota- niska Föreningens Jubileumsfond och Länsstyrel- sen i Västra Götalands län.
KöpFloraöverDal
Mycket har hänt i Dalsland sedan Flora över Dal kom ut 1981. Kjell Eriksson och Stefan Hult har sammanställt den stora mängd nya växtfynd som har gjorts sedan dess.
KJELL ERIKSSON & STEFAN HULT
S
edan Per-Arne Andersson publicerat Flora över Dal 1981, följdes denna några år senare av supplementet Floristiska nyheter från Dal i Svensk Botanisk Tidskrift (Andersson 1984).Därefter har ett flertal notiser och några mindre sammanställningar av växtfynd varit införda i Natur på Dal. Många nya uppgifter har också framkommit i inventeringsrapporter från läns- styrelsen i före detta Älvsborgs län.
Det har dock saknats en översikt av fyndupp- gifter från landskapet under de senaste decennier- na. I denna sammanställning behandlas därför i huvudsak växtfynd som tillkommit sedan 1984.
Den omfattar opublicerat material, främst från södra Dalsland, men även sådant som tidigare rap- porterats i olika publikationer. En del uppgifter har också hämtats från Artportalen.
För att ytterligare komplettera bilden av land- skapets flora har vi tagit med åtskilliga äldre uppgifter, delvis från Flora Nordica (Jonsell 2000, 2001), men framförallt från databaserna i de offentliga herbarierna i Göteborg (GB), Lund (LD), Stockholm (S) och Uppsala (UPS). Dess- utom presenteras förteckningar över hökfibblor Hieracium, stångfibblor Pilosella och maskrosor Taraxacum, eftersom dessa släkten inte behandla-
des i Flora över Dal. Av hökfibblorna har landska- pets skogsfibblor H. sect. Hieracium och hagfibb- lor H. sect. Vulgata nyligen beskrivits av Torbjörn Tyler (2004), som också översiktligt har berört
stångfibblornas förekomst (Tyler 2001). För mask- Figur1.DalbergsånvidÅsebro.Floranärtypisk
förennäringsrikå,medblandannatvattenskräppa
Rumex hydrolapathum,vattenmärkeSium latifolium,
blomvassButomus umbellatus,storandmatSpirodela polyrhiza,pilbladSagittaria sagittifolia ochstrand- veronikaVeronica longifolia.KrypflokaApium inunda- tum ärfunneniån,mendeflestafyndenavdenna
sällsyntaarthargjortsidennärbelägnaKrokån.
Foto: Kjell Eriksson, 2008.
VäxtfyndiDalsland
rosor finns ingen utförlig förteckning tidigare av vilka arter som är funna i landskapet.
Som en vägledning för botaniskt intresserade har vi sammanställt uppgifter om floran på ett antal lokaler i landskapet. Flera av dem tillhör Dalslands mest artrika områden och är skyddade som naturreservat. En rad andra platser har också uppmärksammats för sin flora, men är inte lika kända.
Botaniska utflyktsmål
Översikten innehåller ett urval av botaniskt intressanta utflyktsmål i landskapet. Många har tidigare presenterats i olika sammanhang, bland annat i samband med inventeringen av Dalslands kärlväxtflora (Andersson 1973, 1976) och i läns- styrelsens översiktliga inventering av länets natur (Länsstyrelsen 1976). Andra har beskrivits i läns- styrelsens rapporter från inventeringar av särskilt värdefulla områden och inventeringar av lövskogar
samt ängar och hagar. Vi har också kompletterat flera av lokalerna med nya uppgifter. Källor och hänvisningar till var de olika lokalerna tidigare har beskrivits anges vid varje utflyktsmål.
Munkedals kommun 1. ValboRyrs kyrka
Valbo-Ryr 400 m SV kyrkan. Lövskogsrika slutt- ningar nära Viksjön med nässelklocka, hässle- klocka, desmeknopp, smånunneört, kransrams, småborre och lundstarr. (Andersson 1981) Färgelanda kommun
2. Ellenösjön
Torp/Ödeborg 4 km SSV Ödeborg. Näringsrik sjö med betade strandängar samt kuperade, öppna och skogbevuxna omgivningar, som bildar ett vackert landskap. Längs stränderna och i de grun- da vattenområdena vid Ellenö och nordost om Stuveryr finns strandveronika, kärrstjärnblomma, plattstarr, blomvass, strandviol, hornsärv, vatten- Figur2.VidKroppefjällssydgränsmotRådanesjönärnaturenomväxlande,medflerasällsyntaväxter
somuddbräkenPolystichum aculeatum,luktsmåborreAgrimonia procera,lundviolViola reichenbachiana,dals- landsmaskrosTaraxacum larssonii ochsträvlostaBromopsis benekenii.–UtsiktöverRådanesjönfrånberget
sydostAlebacken,Ödeborgss:n.Foto: Stefan Hult, 2009.
blink, slamkrypa och trubbnate. (Andersson 1981, 1984, Stenström 1993)
3. Borråseberget
Ödeborg 1 km ONO Ödeborgs kyrka. Branter och torrbackar med en kalkgynnad flora. Berget innehåller järn, vilket visar sig i den rostbruna jorden i form av järnockra. Rik förekomst av back- skafting, blodnäva och backvial. Dessutom finns bergjohannesört, backvicker, vippärt, mattfibbla, lundstarr och mörk snårstarr. (Andersson 1981) 4. N. Rådane – Sjöbotten
Ödeborg/Sundals-Ryr 7 km OSO Ödeborg.
Omväxlande, naturskönt landskap vid Kuseruds- sjön och Rådanesjön på södra Kroppefjäll. Natur- betesmarker, blandskogar och bergbranter. Delvis naturreservat. Artrik flora. I området förekommer uddbräken, lundviol, tandrot, blåmunkar, lukt- småborre, nästrot, bredskaftad fläckmaskros, dals- landsmaskros, lundskafting och strävlosta. Bland- skogen och bergbranterna sydost Alebacken hyser många ovanliga arter (figur 2). (Örtenblad 1976, Andersson 1981, Eriksson & Hult 1983, Eriksson 1984, Olsson & Nilsson 1994)
5. Bodane
Högsäter 8 km VSV Högsäter. Betad bäckravin 200 m NV Bodane. Intressant flora, med flera för landskapet sällsynta arter, som källört, som- marfibbla, atlantmaskros, Gelerts maskros och dalslandsmaskros. (Stenström 1993)
6. Gålsjöns branter
Högsäter 5 km SO Högsäter. Orörda bergbranter och bäckraviner på Kroppefjälls sydvästsida. Stort inslag av hedekskog och blandskog. Naturreservat.
Särskilt längs bäckarna är floran rik, med spring- korn, tandrot, myskmadra, backvicker, lund- skafting och skogssvingel. Förekomst av ovanliga lavar. (Örtenblad 1976, Andersson 1981, Jannert och Martinsson 1990, Länsstyrelsen 1993, Olsson
& Nilsson 1994) 7. Liden
Lerdal 2,5 km NNO Lerdals kyrka. Bäckdal och branter med gråal- och blandlövskog öster och
nordost om Liden. Här finns vätteros, lundarv, underviol, glansnäva och kransrams. Intressant lavflora. (Andersson 1973, Jannert & Martinsson 1990)
Vänersborgs kommun 8. Stora och Östra Hästefjorden
Frändefors 7 km NV Vänersborg. Två olika sjöar med en artrik vatten- och strandvegetation.
Omkring Stenön vid Östra Hästefjorden före- kommer arter som är typiska för näringsrika sjöar, till exempel vattenskräppa, dyblad, vattenstäkra, vattenmärke och korsandmat. St. Hästefjordens stränder hyser på flera ställen några ovanliga arter, som spikblad, nålsäv, skaftslamkrypa och tretalig slamkrypa. Väster om Sörvik, vid södra delen av Stora Hästefjorden, utbreder sig en betad strand- äng. Längs denna finns en långgrund strand, med ett krypvegetationssamhälle på de sandiga delarna.
Bland arterna märks strandpryl, nålsäv, ävjebrodd, rödlånke, fyrling och sylört. Nyligen har också klotgräs påträffats. (Andersson 1981, Alexanders- son & Fridén Alexandersson 1993)
9. Dalbobergen
Frändefors Strax N Vänersborg. Bergbranter, klippstränder och lundartade partier finns i området. Naturreservat. Vid parkeringen i söder finns en bäckravin med skavfräken, blekbalsamin och långsvingel. Därifrån leder en stig ovanför branterna, 3 km norrut till Ursand. Intill stigen, 250 m SV raststugan vid Bastungen, finns en liten lövskog med vårärt, tandrot, myskmadra, storrams och skogssvingel. Vid Käringeuddens säregna klippformationer, cirka 1 km längre norrut, träf- far man på backtimjan, knutnarv, ljungögontröst och klippfibbla. (Kihlberg 1964, Andersson 1981, Alexandersson & Fridén Alexandersson 1993) 10. Frändefors kyrka
Frändefors Kyrkogården samt en före detta last- plats vid järnvägen 200 m SSO kyrkan. På och omkring kyrkogården finns kantig fetknopp, strandfräne, bergbräsma, fodervallört och jätte- balsamin samt på torr, grusig mark vid järnvägen taggsallat, strimsporre, kanadabinka och kalbinka.
Backvial och parkgröe växer i den gamla stations-
trädgården och myskgräs i diket vid E45. (Anders- son 1981)
11. Sandvikebergen
Gestad 1,5 km SO Timmerviks kyrka. Barr- och ekskogsbevuxna berg med solöppna branter vid Vänern. Berggrunden består delvis av grönsten.
Områden med lövskog finns framför allt i sydväst och vid Djupedal. I de sydöstra branterna förekom- mer stenros, spirbjörnbär, getrams, blodnäva och skogsnattviol. Hybriden mellan gaffelbräken och svartbräken växer i en liten bergbrant i sydväst. I igenväxande betesmark strax norr om stugorna finns ängsmaskros och Nordstedts maskros. Vid Djupedal i nordväst står vätteros, tandrot, vårärt och lundslok under en grönstensbrant. Sårläka, trolldruva och desmeknopp växer i en liten dalgång i nordost. (Andersson 1976b, 1981, Eriksson 1984, Alexandersson & Fridén Alexandersson 1993) 12. Sikhallsviken
Gestad Långgrund vik 2 km VNV Gälleudde.
Där fritidsbebyggelsen vid badplatsen upphör i öster, öppnar sig en liten sandhed, innan skogen tar vid. Här växer de för inlandet ovanliga arterna sandstarr och vårtåtel tillsammans med borsttåg.
Längs stranden österut finns strandlummer, man- delpil, sandvide, spikblad, agnsäv och kärrspira.
Vid badplatsen ses då och då grönskära. (Anders- son 1981, 1984)
13. Bollungen
Sundals-Ryr 3 km NV Sundals-Ryrs kyrka. Berg- branter med lövrik blandskog omgivna av barrsko- gar på Kroppefjälls sydöstra sida. Vackert kultur- landskap vid Bollungssjön. Områdets största säll- synthet är krusbräken (figur 3), som växer i kvart- sitsandstensbranter, dels strax sydväst om Vägver- kets bergtäkt, dels 700 m längre åt nordnordost, vid Bustugan. Ovanför branten vid Bustugan finns ett område med märkliga sandstens raukar, en gång formade av havsvågorna vid högsta kust- linjen. På en naturtomt vid landsvägen genom Bollungen, finns en i landskapet sydlig utpost för Sankt Pers nycklar. Utmed bergbranten, 1 km sydväst Bollungen, kan man träffa på vårärt, underviol, skogsklocka, svedjenäva, skogssvingel
och brunstarr. Vid en mindre skogsväg, öster om vägen till Granan, finns ett skyddat område med idegran, ögonpyrola och skogsknipprot. (Kihl- berg 1964, Örtenblad 1976, Länsstyrelsen 1976, Andersson 1981, Eriksson 1984, Alexandersson &
Fridén Alexandersson 1993) 14. Flytjärn
Sundals-Ryr 5,5 km NV Sundals-Ryrs kyrka.
Tjärn med gungflystränder söder om vägen och rikkärr norr om vägen, 1,5 km väster om Granan.
Vid tjärnen finns ängsruta, kärrull, tagelsäv och myggblomster och i rikkärret slåtterblomma, klubbstarr, brunstarr och tagelstarr. (Andersson 1981, Eriksson 1984, Alexandersson & Fridén Alexandersson1993)
Melleruds kommun 15. Dalbergsån
Bolstad/Grinstad 10 km S Mellerud (figur 1).
Floran är typisk för en näringsrik å, med bland annat vattenskräppa, vattenmärke, blomvass, stor andmat, pilblad och strandveronika. Krypfloka är funnen i ån, men de flesta fynden av denna sällsynta art har gjorts i Krokån, som mynnar ut i Dalbergsån, fem km väster om Åsebro. (Anders- son 1982a)
16. Fågellekstjärnet
Dalskog/Ör 5 km SV Dalskog. Mosaik av skogs- och myrmark med rikkärr på norra Kroppefjäll.
Särskilt intressanta är Fågellekstjärnets och Tveläppetjärnets omgivningar. Här finner man
dvärglummer, ängsnycklar, mossnycklar, ag, axag, gräsull och vitstarr. (Örtenblad 1976, Andersson 1981, Olsson & Nilsson 1994)
17. Svarvaretorpet
Gunnarsnäs 1 km V Dals Rostock. Naturreservat.
Rik förekomst av uddbräken, som här växer på östsidan av kloritstensbranter på sex lokaler inom området, med totalt cirka 600 ex. Andra arter i området är idegran, slokstarr och skogssvingel. I branterna väster om Mörtetjärn, 1 km söderut, finns sårläka, hällebräcka och strävlosta. (Örten- blad 1976, Andersson 1981, Olsson & Nilsson 1994, Kannesten 2008)
18. Kolungen
Gunnarsnäs 2 km O Dals Rostock. Ekhagar och betesmark 1 km söder om kyrkan, samt lövskog, som delvis är av lundkaraktär, längs Kolungens nordöstra vik. Vackert landskap. Här finns vårlök, lundvårlök, desmeknopp, skogsbingel, lundarv, vit fetknopp och hällebräcka. (Mossberg 1953, Andersson 1981)
19. Gösjön
Holm 4 km N Mellerud. Näringsrik sjö med art- rik vatten- och strandvegetation. Norr om sjön finns torrbackar och en bergskärning vid E45. I sjön förekommer korsandmat, krusnate, krans- slinga, sjöranunkel och blomvass. Vid rastplatsen norr om sjön finns sötvedel, backvial, duvnäva, lukt småborre, skuggveronika och taggsallat.
(Andersson 1973, 1981, Andersson (Thunberg) 1976)
20. Stutedalstjärnarna
Dalskog 2 km N Dalskog. Stora och Lilla Stute- dalstjärn ligger i naturreservatet Norra Båsane, känt för sin rika mossflora, med över 300 funna arter. Vid skogstjärnarna växer ag, brunag, kärrull, gräsull, slåtterblomma, ängsstarr och myggbloms- ter. (Andersson 1981, Länsstyrelsen 1993) 21. Tegen
Dalskog 3 km NO Dalskog. Rikkärr och kraftled- ningsgata 700 m väster om skidbacken. I kärret finns mossviol, gräsull, repestarr, tagelstarr och sumpnycklar och i kraftledningsgatan strax väster om kärret växer fältgentiana. (Andersson 1981) Figur3.KrusbräkenCryptogramma crispa ärkändfrånfyraväxtplatseriDalsland.Treavdemfinnsinom
ettbegränsatområdemedkvartsitsandstenpåsydöstraKroppefjäll.Enavdessalokalerärstarkthotad
avpågåendebergtäkt.KrusbräkenärfridlystiVästraGötalandslän.–Bustugan,Sundals-Ryrss:n.Foto:
Kjell Eriksson, 2008.
22. Ranneberget
Dalskog/Skållerud 2 km V Skålleruds kyrka. Ras- branter och sluttningar med örtrik ängsgranskog och blandskog av naturskogskaraktär. Natur- reservat. Området nås lättast från parkeringen vid Köttsjöns sydände, utmed vägen mellan Dalskog och Åsensbruk. Floran är mycket rik, med arter som taggbräken, murruta, murgröna, vårärt, myskmadra, kal tallört, klippoxel, nästrot och skogssvingel. Uddbräken har här en av sina större förekomster i landskapet. Artrik lav- och moss- flora, med bland annat sällsynta oceaniska lavar.
Stor artrikedom inom flera växt- och djurgrupper gör Ranneberget till ett exklusivt naturområde i landskapet. (Andersson 1981, Martinsson 1994b, Olsson & Nilsson 1994, Kannesten 2008) 23. Håverud
Skållerud Bergbranter vid akvedukten och 400 m norrut längs Åklång, där branterna avbryts av en bäckdal. Naturreservat. Flera stigar leder genom området. I floran ingår en rad ovanliga arter, som murruta, klippoxel, fältmalört, purpurknipprot,
ramslök och skogsstarr. (Andersson 1981, Olsson
& Nilsson 1994) 24. Mjölkudden
Skållerud 1 km NO Åsensbruk. Barr- och bland- skogsbevuxen udde med gläntor och bergryggar strax öster om Upperuds sluss. Artrik, kalkgyn- nad flora med kalksvartbräken, blodnäva, duvnäva, harmynta, trollsmultron (figur 4), brudbröd, lundtrav, kalbinka, backlök, rosettjungfrulin och hartmansstarr. (Andersson 1981)
25. Svankila
Skållerud 1 km V Köpmannebro. Naturreser- vat. Torrbackar, hällmarker och blandskog vid Svanefjorden, med brudbröd, backsmörblomma, småfingerört, brudsporre, Sankt Pers nycklar, klase fibbla och skogsstarr. (Andersson 1981, Mar- tinsson 1989)
26. Köpmannebro
Skållerud Torrbackar och berghällar vid slus- sen samt öster om vägen på Vibergsön. Floran är karaktäristisk för de östra delarna av Skålleruds socken, med bland annat blodnäva, kungsmynta, vit fetknopp och stor fetknopp. Dessutom före- kommer fjällhällebräken, stenros, glansnäva och kanelros. Den senare växer vid parkeringen på sydöstra delen av Vibergsön.
27. Ryr
Skållerud 4 km N Köpmannebro. Området är naturskönt beläget på en halvö och är ett restaurerat kulturlandskap med slåtterängar och beteshagar. Längs stränderna finns öppna hällmarker och torrängar. Naturreservat. Några av de intressantaste områdena finner man vid badplatsen i Östebosjön, på norra Ryr (parkering) och vid Kaserna på sydvästra sidan av Ryrhalvön Figur4.TrollsmultronDrymocallis rupestrispåler- skifferhäll.Artenärkalkgynnadochfinnsframför
alltpåtorrabackarochhällaridecentraladelarna
avDalformationen.–Mjölkudden,Skållerudss:n.
Foto: Stefan Hult.
(parkering vid allmänna vägen). Berggrunden domineras av kalklerskiffer som tillsammans med hävden ger upphov till den rika floran. I slutet av maj blommar Sankt Pers nycklar och gullvivor i stor mängd. Floran på torrbackar och berghällar utgörs av arter som trollsmultron, småfingerört, fältmalört, hällebräcka, lundtrav, brudbröd och brudsporre. Flera sällsyntheter förekommer, till exempel murruta, ängsgentiana, fältgentiana och hartmansstarr. Intressant lav- och mossflora med flera sällsynta och kalkkrävande arter. (Länssty- relsen 1976, 1993, Nilsson 1977, Andersson 1981, Olsson & Nilsson 1994)
Dals-Eds kommun 28. Gesäters kyrka
Gesäter Ravinslänter med lövdominerad skog vid Örekilsälven, 500 m OSO kyrkan. Här finns desmeknopp, springkorn, lundarv, kransrams, underviol och hässleklocka och i en bergbrant kungsmynta, trollsmultron, kantlök och krissla.
Vackert ravinlandskap vid Näs, 2 km sydväst kyr- kan. (Andersson 1973, 1981, Lundahl 1988) 29. Stugan
Rölanda 2,5 km NNO kyrkan. Bergbrant nära Örekilsälven, 500 m NNO Stugan. Rik förekomst av kantlök. Här finns även blodnäva, kungsmynta, blåmunkar, backvial och skogsklocka. (Andersson 1976a)
30. Tingvallamossen
Rölanda/Dals-Ed 7 km SO Dals-Ed.
Ett av Dalslands största och mest intressanta myr- komplex. Naturreservat. I området nordväst om Ekön finns en artrik kärrmark. Här förekommer bland annat dvärgbjörk, myrlilja, myggblomster, gräsull, dytåg, strängstarr och vitstarr. (Emanuels- son 1983, Andersson 1987b, Länsstyrelsen 1993, Olsson & Nilsson 1994)
31. Bälnäs
Dals-Ed 1,5 km N Dals-Eds kyrka. Bergbrant och ädellövskog vid gården Bälnäs. Artrik flora med flera sällsyntheter. I lövskogen förekommer springkorn, hässleklocka, kransrams och under- viol. Strax nordost om Bälnäs växer kantlök, svart-
oxbär, blåmunkar, bergjohannesört och kungs- mynta i bergbranten. Tillfälligt har rutlåsbräken påträffats i lövskog nedanför branten. Nära detta område ligger Skansen, ett litet naturreservat med lövskog och en intressant flora. (Andersson 1984, Lundahl 1988, Länsstyrelsen 1993)
32. Kilen
Dals-Ed 15 km N Dals Ed. Bergbrant nordost om Kilen och 2,5 km nordväst Bengtsviken. Utmed östsidan av Stora Le finns på många ställen en rik bergbrantsflora. Flera av de typiska arterna förekommer vid Kilen, till exempel kantlök, stor fetknopp, svartoxbär, kungsmynta, backvicker och vippärt. (Lohammar 1953, Länsstyrelsen 1976) 33. Sandsjön
Håbol 8 km NNV kyrkan. Lövdominerade bland- skogar vid Sannerud och öster om Sandsjön. I anslutning till gamla torpställen och igenväxande lövängar förekommer en intressant flora. Back- smörblomma och grönkulla växer här på flera ställen, den senare vid Näset och Sand. Söder om landsvägen ostsydost om Aspelundsdyveln sträck- er sig ett blandskogsområde 500 m österut. Här finns strutbräken, underviol, vårärt, backsmör- blomma, grönkulla, hässlebrodd och backskafting.
(Andersson 1981, Lundahl 1988) Bengtsfors kommun 34. Björtveten
Bäcke 2 km SO Bäckefors. Kulle med ädellövskog och blandskog på lerskiffergrund. I floran ingår skogstry, skogsbingel, nässelklocka, tvåblad och skogsnycklar. Vid det närbelägna Kårud växer kalksvartbräken, småborre, ängsklocka och som- marfibbla. (Andersson 1981, Nilsson 1989) 35. Buterud – Glycksjöände
Tisselskog 3 km N Håverud. Mycket kuperad terräng med branter, berg och lövblandad ängs- granskog med rik flora. Delvis naturreservat. Flera av arterna kan ses utmed vägen till Buteruds före detta hållplats, till exempel idegran, tandrot, myskmadra, murgröna, blodnäva, vippärt och mattfibbla. I omgivningarna kan man också träffa på ärtvicker, ryl, backsmörblomma, strävlosta och
långsvingel. Öster om landsvägen, vid Glycksjö- ändes västsida, förekommer fjällhällebräken, rosettjungfrulin, purpurknipprot och back- skafting. (Länsstyrelsen 1976, Andersson 1981, 1984, Olsson & Nilsson 1994)
36. Trakten
Tisselskog 4,5 km N Håverud. Löv- och blandskog vid torplämning, samt berg och torrbackar vid järnvägen, 250 m V om Traktetjärn. Rik flora, särskilt vid järnvägen och Råvarpen. Naturreser- vat. I blandskogen växer skogskornell, myskmadra, underviol, tandrot och strävlosta. På öppen mark förekommer krissla och purpurknipprot rikligt (figur 5). I övrigt märks blodnäva, backglim, berg- johannesört, skogsklocka, kvastfibbla, Sankt Pers nycklar och brudsporre. (Andersson 1973, 1981, Olsson & Nilsson 1994)
37. Ånäsebäcken
Tisselskog 3 km SO Dals-Långed. Dalgång och bäckravin i blandskog väster om Råvarpen. Ängs- granskog med inslag av lövträd täcker dalens sidor.
Vacker miljö, men terrängen är ganska svårfram- komlig. Lundskafting förekommer rikligt. I övrigt märks sårläka, myskmadra, storrams, tvåblad, skogssvingel och skogsstarr. (Andersson 1973, Ahlén m.fl. 2007)
38. Dalskullen
Tisselskog 500 m NV kyrkan. Rasbrant med rik lundvegetation intill landsvägen. Den sluttande terrängen gör området ganska svårtillgängligt.
Lind och alm är dominerande trädslag. I fältskik- tet finns bland annat hässleklocka, vårärt, vippärt, lundkardborre, underviol, glansnäva, myskmadra, murgröna och strävlosta. (Andersson 1973) 39. Ödegården
Ärtemark 3 km SSV Bengtsfors. Bergbranter på sydöstra sidan av Ärtingen, söder om Ödegården.
Kantlök förekommer rikligt och här finns också murruta, svartoxbär, vildkaprifol, vit fetknopp, blodnäva och harmynta. (Andersson 1973, Läns- styrelsen 1976, Olsson & Nilsson 1994) 40. Skarsdalen
Ärtemark 6 km N Bengtsfors. Granskogsbevuxen bäckravin på östra sidan av Lelång. Naturreser- vat. En 2,5 km lång stig leder till området från väg 172, strax norr om N. Lund. Orörd skog med skogsfru, som är områdets största sällsynthet.
Andra arter är skogstry, dvärghäxört, ögonpyrola och under viol. I bergbranter vid Lelång förekom- mer murruta, oxbär, vit fetknopp, vippärt, back- vicker, blodnäva och bergjohannesört. (Andersson Figur5.IdetartrikaområdetkringTrakteni
TisselskogssockenharpurpurknipprotEpipactis atrorubens engodförekomst.Denväxerhärien
bergskärningmedkalklerskiffervidjärnvägen.Foto:
Stefan Hult, 2007.
1982b, 1984, Länsstyrelsen 1993, Olsson & Nils- son 1994)
41. Budalen
Laxarby 6 km N Laxarby kyrka. Långsträckt dal- gång mellan Västra och Östra åsen. Rikkärr med massförekomst av tagelstarr. Dessutom finns kärr- bräken, gräsull, slokstarr, trindstarr och sträng- starr. I branterna finns vårärt, lundarv, underviol och sårläka. Svedjenäva har påträffats flerstädes på Östra åsen. (Andersson 1973, 1981, 1984) Åmåls kommun
42. Baståsen
Ånimskog 5 km S Fröskogs kyrka. Brant sluttning mot sjön Ärr, med en för landskapet unik, lind- dominerad skog, 500 m nordost om N. Kuve- tjärnet. Naturreservat. Området är mest upp- märksammat för sin mycket rika och skyddsvärda lavflora, med arter som jättelav, örtlav och blylav.
Av kärlväxter finns bland annat myskmadra, vårärt, tandrot och skogssvingel. Strax sydost om området har kal tallört påträffats. (Länsstyrelsen 1976, 1993, Larsson 1991)
43. Bräcke ängar
Edsleskog 1 km SO kyrkan. Ängs- och hagmarker med lundartade partier, naturskönt belägna vid Bräcketjärnet. Naturreservat. Stigar leder genom området. Restaurerat kulturlandskap som hävdas genom slåtter och bete. Berggrunden består av lättvittrad kalklerskiffer, som i kombination med hävden ger upphov till den rika floran. Under våren blommar blåsippor, vitsippor och gullvivor ymnigt. Samtidigt kan desmeknopp, smånunne- ört och underviol ses. Senare kommer Sankt Pers nycklar, nästrot, brudsporre, hässleklocka och fältgentiana. Bland sällsynta arter som påträffats i naturreservatet kan nämnas rutlåsbräken, orm- tunga och norsk daggkåpa. (Länsstyrelsen 1976, 1993, Asklund 1990, Martinsson 1991, Olsson &
Nilsson 1994, Claesson & Elvingsson 1996) 44. Klöverudsbranterna
Edsleskog 2,5 km N Edsleskogs kyrka. Branter med blandskog och ängsgranskog av naturskogs- karaktär. Naturreservat. Området kan nås från
badplatsen vid Edslan, halvvägs längs vägen mot Strand, eller från hembygdsgården 2 km norr om kyrkan. Den mycket rika floran som här visar sig utmed en lång sträcka i en nord-sydgående brant, har sin förklaring i berggrunden, som här utgörs av en utlöpare av Dalformationens kalkrika berg- arter. I branterna öster om Klöverud och L. Klöve- rud finns ett stort antal krävande växter koncen- trerade, som till exempel myskmadra, tandrot, sårläka, underviol, vårärt, skogssvingel och sträv- losta. Sällsynt förekommer taggbräken, glansnäva, lundviol, skogsklocka, nästrot och röd skogslilja.
Lavfloran är också rik, med flera sällsynta och hotade arter. (Andersson 1976b, Kannesten 1987, 1994, Martinsson 1991)
Nya arter och intressanta fynd I Flora över Dal (Andersson 1981) var det redo- visade antalet säkert påträffade växter 978 och i Floristiska nyheter från Dal (Andersson 1984) tillkom 9 nya arter. Efter 1984 har ytterligare 59 växter publicerats och till detta kommer 13 i äldre litteratur uppgivna växter som inte finns upp- tagna i Flora över Dal.
Antalet taxa (exklusive hökfibblor, stångfibblor och maskrosor) som här för första gången i tryck publiceras från landskapet uppgår till 241. Av dessa är 182 mestadels tillfälligt förvildade eller utkomna prydnads- och kulturväxter. Det höga antalet får ses mot bakgrund av att så få tillfälligt förvildade växter publicerades i Flora över Dal. De ursprungliga och kulturspridda växterna omfattar tillsammans 59 taxa, vilka fördelar sig på 20 arter, 14 underarter, 5 varieteter och 20 hybrider.
Det totala antalet kända kärlväxter i Dalsland är nu cirka 1580, inklusive de tidigare utelämnade släktena hökfibblor med 131, stångfibblor med 9 och maskrosor med 138 taxa.
Av de många nya växter som har påträffats i landskapet under de senaste decennierna, bör nämnas vanlig fikonmålla Chenopodium fici- folium ssp. ficifolium, klängnunneört Ceratocap- nos claviculata, banbjörnbär Rubus bifrons, rönn
× oxel Sorbus aucuparia × intermedia, vårvicker Vicia lathyroides, lindmalva Abutilon theophrasti,
alaskadunört Epilobium glandulosum, höstlånke Callitriche hermaphroditica, kalkdån Galeopsis
angustifolia, trådveronika Veronica filiformis, äkta murgrönsveronika V. hederifolia ssp. hederifolia, iva Iva xanthifolia, revig blåfibbla Pilosella cymosa var. bauhinii, äkta blåfibbla P. cymosa var. praealta, blåfibbla × svenskfibbla P. cymosa ssp. praealta × floribunda, ”pastoralmaskros” Taraxacum pasto- rale, småhaverrot Tragopogon pratense ssp. minor och snårstarr Carex pairaei.
Nya fynd har gjorts av flera i landskapet säll- synta växter, bland annat rutlåsbräken Botrychium matricariifolium, fjällhällebräken Woodsia alpina, uddbräken Polystichum aculeatum, klotgräs Pilularia globulifera, lönnmålla Chenopodium hybridum, knytling Herniaria glabra, vallkras- sing Lepidium heterophyllum, sandkrassing Tees- dalia nudicaulis, jungfrukam Aphanes arvensis, revfingerört Potentilla reptans, tysk fingerört P. thuringiaca, kal stenros Rosa canina ssp. canina, spetsbjörnbär Rubus gothicus, spirbjörnbär R. gra- bowskii, mörk dunört Epilobium obscurum, ludd- dunört E. parviflorum, odört Conium maculatum, kal tallört Monotropa hypopitys ssp. hypo phegea, kattmynta Nepeta cataria, stor kardborre Arctium lappa, grönskära Bidens radiata, långbladig spå- tistel Carlina vulgaris ssp. longifolia, grönfibbla Crepis capillaris, kalbinka Erigeron acer ssp. droe- bachiense, vattenstånds Senecio aquaticus, matt- fibbla Pilosella officinarum ssp. peleteriana, gucku- sko Cypripedium calceolus, vattenaloe Stratiotes aloides, lundslok Melica uniflora, parkgröe Poa chaixii och gullhavre Trisetum flavescens.
Intresset för maskrosor har ökat under senare år och en del efterforskning har gjorts. I samband därmed har cirka femton för landskapet nya arter påträffats. Ett stort antal fynd har rapporterats av Hans Rydberg som gjorde insamlingar 2004, huvudsakligen i den nordöstra delen av Dalsland.
En del maskrosor är mer eller mindre starkt bundna till ogödslade, friska eller fuktiga natur- betesmarker. Dessa arter anses ha minskat i landet med betesdriftens tillbakagång och igenväxningen av naturbetesmarkerna. Tidigare användning av konstgödsel kan också ha bidragit till minsk- ningen (Aronsson 1999). Flera av arterna har setts på enstaka lokaler under de senaste åren. De är Gelerts maskros Taraxacum gelertii, Nordstedts maskros T. nordstedtii, bredskaftad fläckmaskros
T. euryphyllum, dalslandsmaskros T. larssonii, kvällsmaskros T. praestans och atlantmaskros T. spectabile. De fyra sistnämnda arterna är upptag-
na på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).
Även hökfibblor har eftersökts under senare tid, framför allt av Torbjörn Tyler som gjorde insamlingar i landskapet 2003 varvid sex nya arter för Dalsland blev funna, däribland plymfibbla Hieracium cirrobractum som tidigare endast var
känd från Bohuslän, samt uddtandad klibbfibbla H. progrediens som har en nordlig utbredning i
landet.
Såväl hökfibblornas som maskrosornas nuva- rande förekomst i landskapet är dåligt känd och omfattande insamlingar behövs för att öka kun- skapen om deras utbredning.
Kommentarer till artförteckningen Namnskick och ordningsföljd
Växtnamnen liksom ordningsföljden är i huvud- sak efter Förteckning över svenska kärlväxter (Karlsson 1998), samt de tillägg och ändringar som senare publicerats i Nyheter i den svenska kärlväxtfloran (Karlsson 2002a, b, c, 2003). De överensstämmer också nästan helt med namnen i Den nya nordiska floran (Mossberg & Stenberg 2003).
Namnen på kratt-, skogs- och hagfibblor (Hie- racium sect. Bifida, Hieracium och Vulgata) är enligt Karlsson & Tyler (2006). För övriga sek- tioner i släktet Hieracium är namnen tagna från checklista över hökfibblor i Nordiska herbariets databas i Naturhistoriska riksmuseet. Namnen på stångfibblorna Pilosella följer Tyler (2001), medan namnen på maskrosor Taraxacum är hämtade från Checklista för svenska maskrosor (Rydberg 2008).
Såväl släkt- som artnamn står i bokstavsord- ning efter de vetenskapliga namnen. Klammer omkring ett växtnamn anger att växten felaktigt publicerats från landskapet, eller att det är osäkert om den har påträffats där. För växter som tidi- gare inte publicerats anges årtal för första fyndet, medan samtliga fynd av en del sällsynta växter åtföljs av årtal.
Sockennamnen har ordnats från söder till norr och från väster till öster. Inom varje socken har växtlokalerna ordnats på samma sätt. Uppgifter
om rödlistade växter har hämtats från Rödlistade växter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005).
Landskapets gränser
I artförteckningen nämns tre nya sockennamn som inte återfinns i Flora över Dal eller Floristiska nyheter från Dal (Andersson 1981, 1984). I söder har Vänersborg tillkommit genom att det har gjorts ändringar av sockengränsen, då stadens bebyggelse expanderat norrut över gränsen till Dalsland. Ett mindre område överfördes därför från Frändefors socken till Vänersborg 1992.
Landskapsgränsen mot Västergötland har dock inte berörts av detta.
I norr tillkommer den del av landskapet Dalsland som ligger i Värmlands län, men som lämnades utanför vid inventeringen av Dalslands kärlväxtflora inför utgivandet av Flora över Dal.
Området går under namnet Dalboredden och ingår i de till största delen i Värmland belägna socknarna Svanskog och Sillerud. Det gränsar i söder till Mo, Laxarby och Edsleskogs socknar och sträcker sig därifrån cirka tjugo kilometer norrut till sjön Stora Bör. Områdets bredd är 2,5–5 km.
Kartor
Växtplatserna anges i regel efter den senaste utgåvan av topografiska kartan. Namn som inte finns på denna återges nedan.
Bastungen (Frändefors): raststuga vid Vänern 750 m SSV Käringeudden.
Dalbobergens f.d. sanatorium (Frändefors): husen nära Vänern, 500 m N gränsen till Västergötland.
Djupedalen (Frändefors): bäckravin vid Vänern på gränsen till Västergötland.
Grönvik (Frändefors): gästhamnen 500 m S Ursands badplats.
Höga (Brålanda): numera bebyggt område i samhällets norra del.
Långebräcka (Ör): 500 m NO badplatsen vid Örsjöns norra ände.
Kaserna (Skållerud): huset 800 m VNV Båtnäbba på sydvästra Ryrhalvön.
Klöverudsbranterna (Edsleskog): bergbranter strax öster om Klöverud och L. Klöverud.
Krafsebäcken (Frändefors/Brålanda): bäck öster om Frändeforsån, på gränsen mellan socknarna.
Kungsberget (Åmål): berg i staden, strax NV hamnen.
Rostocks brunn (Gunnarsnäs): f.d. hälsobrunn, belägen vid hembygdsmuseet i norra delen av Dals Rostock.
Saxvik (Skållerud): bebyggelse på västra sidan av Dal- sjön, 1 km SSV Köpmannebro.
Sikhalls brygga (Gestad): båthamn på udden strax S Sikhall.
Skitne Väner (Ödeborg): tjärn 450 m NO Gubbe- bergets topp.
Sprängningen (Frändefors): område vid Vänern, nära piren 800 m NNO gränsen till Västergötland.
Sörbyn (Brålanda): gård vid E45 450 m NO infarten till Brålanda samhälle.
Ordförklaringar
Förvildad Ursprungligen odlad växt som etablerat sig utanför odling och där under lång tid förmått att reproducera sig, antingen med frö eller genom stark vegetativ tillväxt.
Inkommen Växt som har kommit in spontant eller med människans oavsiktliga hjälp, till exempel med trans- porter, frövaror eller plantor.
Kvarstående Växt som står kvar på eller nära den plats där den planterats, till exempel på ödetomter eller vid torpruiner, lång tid efter att hävd av platsen har upphört.
Skräpmark Öppen, störd mark oftast i anslutning till bebyggelse eller industrier.
Tillfällig Spontant inkommen växt som inte förmår att reproducera sig under någon längre tid utan försvin- ner efter något eller några år.
Tillfälligt förvildad Som föregående, men används för ursprungligen odlad växt.
Utkast Plats där trädgårdsavfall tippas eller kastas ut, ofta i närheten av tomter.
Utkommen Odlad växt som har kommit ut med till exempel trädgårdsavfall eller fröspill.
Förkortningar
cf. jämför, används då bestämningen är något osäker coll. i kollektiv mening
conf. kontrollerad av det. bestämd av f. form
ined. opublicerad (används om ej formellt beskriven s. lat. i vidsträckt meningart)
s. str. i snäv mening ssp. underart
taxon (pl. taxa) systematisk enhet, t.ex. art, underart, varietet eller hybrid
var. varietet Herbarier
GB Göteborgs universitet, Herbarium GB LD Lunds botaniska museum
S Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm UPS Uppsala evolutionsmuseum
Artförteckning
Lycopodiaceae – lummerväxter
Diphasiastrum complanatum ssp. complanatum – vanlig plattlummer. Skållerud 150 m SV Lunden
(Örtenblad 1998).
Huperzia selago ssp. arctica – groddlummer. Publi- cerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2000). Ingen lokaluppgift anges. Äldre belägg finns från Frändefors, Ödeborg, Ör och Bäcke.
Lycopodiella inundata – strandlummer. Nationellt rödlistad – hotklass NT, missgynnad. Torp 250 m O Källan (SH). Gestad Vänerstranden 550 m V Gällenäs (KE).
Isoëtaceae – braxengräsväxter
Isoëtes lacustris – styvt braxengräs. Gestad Sandvike- bergen, strandade ex (KE), strax V Uddholmen (KE).
Equisetaceae – fräkenväxter
Equisetum hyemale – skavfräken. Ödeborg 400 m NV N. Rådane (KE). Frändefors Djupedalsbäcken 500 m S Dalbobergens f.d. sanatorium (SH), troligen = Djupe- dalen 1909 (Andersson 1981).
E. palustre – kärrfräken. Sundals-Ryr 100 m SV Kvar- nemadsjöns nordända (KE). Gestad 500 m V Skeppare- gården (KE).
E. pratense – ängsfräken. Ör Kolån 550 m NO Kullen (KE).
Ophioglossaceae – låsbräkenväxter
Botrychium lunaria – låsbräken. Gestad 400 m SSV Djupedal (MR). Laxarby 200 m SV Intaketjärn (BL), Sannerud, Kaserna (båda Stenström 1993a). Edsleskog Skackerud (Kannesten 1992, 1998), hembygdsgården (Kannesten 1998), Halne (CK). Torrskog 200 m NO Högen (Stenström 1993a).
B. matricariifolium – rutlåsbräken. Nationellt rödlis- tad – hotklass VU, sårbar. Edsleskog gräsbevuxen gam- mal körväg vid Bräcketorp, 1 ex 2000–2002 (OT).
B. virginianum – stor låsbräken. Nationellt rödlistad – hotklass VU, sårbar. Laxarby luckig granskogsplante-
ring O Västra Solsjön (Andersson 1991). 1–2 ex vissa år sedan 1991 (BL).
Ophioglossum vulgatum – ormtunga. Laxarby tidvis vattenfyllda sänkor i barrskog 500 m S Intaketjärn och 250 m SV Kuvetjärnet V Kallhem (Andersson 1987a).
Aspleniaceae – svartbräkenväxter
Asplenium ruta-muraria – murruta. Laxarby Bågekul- len i sydväst (CK). Edsleskog 300 m O Skackerud (CK), Korpfloget O Edslans nordände (CK).
A. septentrionale × trichomanes – gaffelbräken × svartbräken. Gestad Sandvikebergen i sydväst (KE).
A. trichomanes ssp. quadrivalens – kalksvartbräken (figur 6). Publicerad från Dalsland i form av en kart- prick hos Jonsell (2000). Ingen lokaluppgift anges. Ör Stommarna (S 1890 O. Hagström, det. J. D. Lovis),
Figur6.Kalksvartbräken
Asplenium trichomanes ssp.
quadrivalens ärliteefter- söktiDalsland,menden
ärtroligeninteovanlig
idekalkrikadelarnaav
landskapet.–Gunners- byn,Dalskogss:n.Foto:
Kjell Eriksson, 2009.
Hagen (S 1888 A. Fryxell det. J. D. Lovis). Bäcke Hjuls- rud (GB 1912 S. Bergström, det. ETi), Björ tveten (GB 1911 S. & C. Bergström, det. ETi), 300 m VNV Kårud (ELj). Dalskog 550 m VNV Gunnersbyn (KE). Skålle- rud Mjölkudden (KE), 150 m NNO Strömhålan (KE), Ryr (S 1990 N. Lundqvist, det. ETi), 800 m NNV Rönningen Ryr (ELj), udden NNV Snäcke (ELj). Tis- selskog vid Långetjärnet i SO (ELj). Steneby 700 m SSV Skärbo (ELj). Fröskog Hafsåsen (GB 1892 M. Bäärn- hielm, det. ETi).
Woodsiaceae – hällebräkenväxter
Woodsia alpina – fjällhällebräken. Skållerud Köp- mannebro, 200 m SSO slussen (SH). Tisselskog vid Långetjärnet i SO (ELj).
W. alpina × ilvensis – fjällhällebräken × hällebräken.
Skållerud Åklångs sydsida, väster om kanalingången (GB 1976 H. Andersson). Lokalangivelsen något osä- ker, men troligen avses 150 m NNV Strömhålan.
Dryopteridaceae – träjonväxter
Dryopteris carthusiana × cristata – skogsbräken × granbräken. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Skål- lerud Lianefjället, mellan Smygen och Enuretjärnet (GB 1971 T. Örtenblad, det. Carl Blom).
Dryopteris cristata – granbräken. Sundals-Ryr 400 m NNV den västra av Lommesjöarna (Eriksson & Hult 1992).
Polystichum aculeatum – uddbräken. Nationellt röd- listad – hotklass EN, starkt hotad. Gunnarsnäs 350 m VNV Mörtetjärnets sydända och 300 m NNV Dals Rostocks skola (båda BL).
Blechnaceae – kambräkenväxter
Blechnum spicant – kambräken. Ödeborg 50 m S Sjö- mossarnas östra del (GA). Sundals-Ryr 500 m SV Hus- kalung (KE). Skållerud Lillesjöns västsida, nära bäcken från Buterudstjärnet (Artportalen 1989, LA), 400 m SV Kullen (SH).
Marsileaceae – klöverbräkenväxter
Pilularia globulifera – klotgräs. Nationellt rödlistad – hotklass VU, sårbar. Frändefors St. Hästefjorden, tidvis översvämmad sandstrand 500 m V Sörvik 2008 (SH).
Pinaceae – tallväxter
Abies alba – silvergran. Planterad som prydnadsträd, i Frändefors även som skogsträd. Ofta självsådd. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Noterad från 9 lokaler i södra delen av landskapet, t.ex. Frändefors 750 m SSV Ursand (KE). Gestad 400 m SSV Slommehagen 1976 (KE). Högsäter S Tångelanda (SH). Holm 500 m S Vageln (KE).
Picea sitchensis – sitkagran. Odlad som prydnads- och skogsträd. Tillfälligt förvildad. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Frändefors utfyllnadsslänt vid väg 500
m SO Snixås 2009. Två små träd, sannolikt självsådda.
(KE).
Larix ×marschlinsii – hybridlärk. Planterad som skogsträd. Självsådd. Tidigare ej publicerad från Dals- land. Frändefors 350 m NV Lillesjöns sydände 2006 (SH).
Pinus mugo – bergtall. Planterad och självsådd. Tidi- gare ej publicerad från Dalsland. Sundals-Ryr 600 m O Tröten 1976 (KE), 800 m S Måketjärn (KE).
Taxaceae – idegransväxter
Taxus baccata – idegran. Nationellt rödlistad – hot- klass NT, missgynnad. Ödeborg 350 m SO Alebacken (BS & SH). Edsleskog 750 m OSO Mjölkudden (CK).
Salicaceae – videväxter
Populus alba – silverpoppel. Planterad som prydnads- träd. Kvarstående på ödetomt, spridd med rotskott.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Gestad 500 m O Vinterhålet 1980 (KE).
Populus balsamifera ’Hortensis’ – balsampoppel.
Planterad som prydnadsträd. Kvarstående och förvil- dad. Spridd med rotskott. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Sedd på många ställen, men ej alltid noterad.
Frändefors 150 m OSO Solhagen (SH). Brålanda 650 m OSO Hönseberg (KE), 700 m NV Nunntorp 1981 (KE). Gestad 700 m SSO Stensborg (KE), 350 m NO Timmerviks kyrka (KE).
Populus nigra ssp. nigra – äkta svartpoppel. Odlad som prydnadsträd. Kvarstående. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Erikstad ödetomt 200 m NNO Nygård 2008 (SH).
Salix aurita × repens ssp. repens – bindvide × kryp- vide. Publicerad från Dalsland av Jonsell (2000). Ingen lokaluppgift anges.
Salix cinerea × myrsinifolia – gråvide × svartvide.
Publicerad från Dalsland av Jonsell (2000). Ingen lokal uppgift anges.
Salix daphnoides ssp. acutifolia – spetsdaggvide.
Odlad som prydnadsväxt. Tillfälligt utkommen med schaktjord. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Brå- landa utfylld damm vid Höga 1978 (KE), strandbrink 150 m VNV kyrkan 2009 (KE).
[Salix daphnoides ssp. daphnoides – äkta daggvide].
Förekommer som spontan närmast i Värmland. Även odlad som prydnadsväxt. Eftersom ingen preciserad lokalangivelse finns, och det är nära till värmlandsgrän- sen, kan det inte uteslutas att nedanstående fynd gjorts i Värmland. Inga andra uppgifter om fynd är kända från Dalsland. Nationellt rödlistad – hotklass NT, missgynnad. Åmål nära Åmål (LD 1883 N. Kihlgren).
Salix purpurea – rödvide. Odlad som prydnadsväxt.
Kvarstående och utkommen med schaktjord. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Ödeborg tomtkant vid
gångväg 250 m NNO idrottsplatsen 1987 (SH). Brå- landa utfyllnad 150 m SV reningsverket (KE).
Salix repens var. argentea – sandvide. Gestad Väner- stranden 650 m V Gällenäs (KE, det. ThK). Ör grus- grop 500 m SSV Myresjöns sydände (KE).
Salix ×rubens – grönpil. Publicerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2000). Ursprungligen odlad som prydnadsträd, men nu förvildad. Hybrid mellan vitpil S. alba och knäckepil S. fragilis. Tidi- gare sammanblandad med knäckepil. Troligen är allt, eller nästan allt, av det som tidigare rapporterats som knäckepil från landskapet i själva verket grönpil. Jonsell (2000) anger ingen förekomst av knäckepil i Dalsland.
Brålanda 150 m O Nunntorp 1999 (KE), 400 m NV Heden V Forserud (KE). Bolstad 300 m VSV Forserud (KE), Vänerstranden vid Dalaborg (KE).
Salix triandra – mandelpil. Förekommer som spontan närmast i Värmland. Även odlad som prydnadsbuske.
Tillfällig. Gestad Vänernstranden 500 m VSV Gällenäs sedan 1985 (LD 1990 K. Eriksson, conf. ThK), (Eriks- son & Hult 1992).
Salix viminalis – korgvide. Odlad, förr till korgflät- ning, nu till prydnad och som energiväxt. Förvildad.
Ödeborg 250 m NNO idrottsplatsen (SH).
Betulaceae – björkväxter
Alnus incana – gråal. Sällsynt i sydöstra delen av land- skapet. Frändefors Vänerstranden strax S Grönvik (KE).
Corylaceae – hasselväxter
Caprinus betulus – avenbok. Planterad som prydnads- träd. Kvarstående. Tisselskog vid skogbevuxen torpläm- ning 250 m V Traktetjärn (Arvidsson & Båld 2003).
Fagaceae – bokväxter
Quercus petraea × robur – bergek × ek. Gestad Sand- vikebergen i SO (KE).
Ulmaceae – almväxter
Ulmus glabra ssp. montana – bergalm. Publicerad från Dalsland av Jonsell (2000). Ör utan närmare loka- luppgift.
Cannabaceae – hampväxter
Cannabis sativa – hampa. Tillfällig, troligen inkom- men med fågelfrö. Publicerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2000). Ingen lokaluppgift anges. Brålanda grusplan vid f.d. jvgstn, skräpmark strax SV reningsverket, tomt 500 m NNO f.d. jvgstn 1983 (samtl. KE).
Humulus lupulus – humle. Brålanda 250 m SV f.d.
jvgstn, 100 m SV reningsverket och Dyrehög (samtl. KE).
Polygonaceae – slideväxter
Aconogonon weyrichii – gråslide. Odlad som prydnads- växt. Tillfälligt förvildad på utfyllnad, ödetomt och
nedanför banvall. Tidigare ej publicerad från Dalsland.
Frändefors 600 m SSO Finnegården 2009 (SH, conf.
ELj). Ånimskog S om järnvägsöverg. 250 m O Årebol (S 2004 K. Eriksson).
Bistorta major – stor ormrot. Odlad som prydnads- växt. Tillfälligt förvildad. Brålanda avfallshög på indu- stritomt 150 m N reningsverket (KE).
Fallopia japonica var. japonica – parkslide. Odlad som prydnadsväxt. Förvildad. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Ödeborg 500 m SV Kink (SH).
Frändefors viadukten S Liden (SH), Hällern (SH). Fär- gelanda 150 m SV Stigens kyrka (SH). Brålanda 150 m VNV kyrkan (KE). Gestad 650 m O Långekärr (KE), 300 m NO Gällenäs (KE).
Fallopia sachalinensis – jätteslide. Odlad som pryd- nadsväxt. Förvildad. Frändefors 200 m NO Näver- draget (SH). Dalskog 300 m V f.d. jvgstn (KE), 100 m NNO kyrkan (KE), 250 m V Håbolsbyn (SH).
Persicaria lapathifolia ssp. lapathifolia – strandpilört.
Gestad Vänerstranden 700 m O Takan, Store holme och 600 m ONO Stenviken (samtl. KE).
Persicaria minor – rosenpilört. Frändefors avstjälp- ningsplats 500 m V Käringeudden (SH).
Polygonum aviculare – trampört. Trampört behandla- des kollektivt hos Andersson (1981) men är uppdelad i sex underarter, varav fyra är publicerade från Dalsland i form av kartprickar hos Jonsell (2000). Tre av dessa, stor trampört ssp. aviculare, bägartrampört ssp. micro- spermum och smal trampört ssp. neglectum är vanliga.
Den fjärde underarten, spetstrampört ssp. rurivagum, är inte sedd i senare tid, men äldre belägg finns från Åmål Nötön (S 1906 P. A. Larsson) och Mo Öjersbyn
(S 1904 P. A. Larsson), båda bestämda av ThK.
Rheum rhabarbarum – rabarber. Odlad som köks- växt. Tillfälligt utkommen på avfallsplatser och utkast.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Färgelanda samhället, 400 m SV östra infarten (SH). Sundals-Ryr 250 m SO Fjället (KE). Brålanda skräpmark 100 m S reningsverket 1975 (KE), grässlänt 100 m SSO kyrkan (KE).
Rumex acetosella – bergsyra. Av bergsyra finns i Dals- land två underarter, äkta bergsyra ssp. acetosella och rödsyra ssp. tenuifolius. Dessa betraktades som arter hos Andersson (1981), men hölls inte isär utan redo- visades tillsammans. Båda är vanliga i landskapet. Av äldre belägg (S), vilka bestämts till underart, är flertalet rödsyra.
Rumex crispus × longifolius – krusskräppa × gårds- skräppa. Publicerad från Dalsland av S. Snogerup (1991). Ingen lokaluppgift anges.
Rumex hydrolapathum – vattenskräppa. Gestad 700 m ONO Skepparegården (KE), 500 m NNO Stenviken (KE).
Rumex longifolius × obtusifolius – gårdsskräppa × tomtskräppa. Publicerad från Dalsland av S. Snogerup (1991). Ingen lokaluppgift anges. Gunnarsnäs Dals Rostock (S 1899 P. J. Örtengren, det. SSn.). Holm Bröt- torp (UPS 1905 P. J. Örtengren).
Rumex obtusifolius – tomtskräppa. Tomtskräppan delas i tre underarter, alla funna i landskapet. Slät tomtskräppa ssp. sylvestris och mellantomtskräppa ssp.
transiens är publicerade från Dalsland i form av kart- prickar hos Jonsell (2000). Tandad tomtskräppa ssp.
obtusifolius, har nyligen uppmärksammats i landskapet och noterats på ett flertal lokaler.
Chenopodiaceae – mållväxter
Atriplex prostrata – spjutmålla. Tillfällig. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Frändefors 150 m V fotbollsplanen 2009 (SH). Brålanda utfyllnad 250 m SV f.d. jvgstn (SH), skräpmark strax SV reningsver- ket 2007-2008 (KE), tidigare funnen här 1974–1975 (Andersson 1981).
Bassia scoparia – kvastmålla/sommarcypress. Tillfäl- ligt inkommen, troligen med morotsfrö. Brålanda grönsaksland i samhället (LD 1983 K. Eriksson, conf.
ThK), (Eriksson & Hult 1992).
Chenopodium ficifolium ssp. ficifolium – vanlig fikon- målla. Tillfällig på skräpmark. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Frändefors 150 m S Stigen 2009 (KE).
Brålanda strax SSV reningsverket 2008 (KE).
Chenopodium glaucum – blåmålla. Brålanda åker 150 m V reningsverket (KE). Gestad gödselhög Gällenäs (Hult 2000). Holm Mellerud, gödselhög vid f.d. svamp- odling vid Eldaregatan (KE).
Chenopodium hybridum – lönnmålla (figur 7). Till- fällig på skräpmark och utfyllnad. Tidigare funnen i Gunnarsnäs Dals Rostock 1908 (Andersson 1981). Brå- landa 250 m VSV f.d. jvgstn 2006 (KE). Gestad 100 m V Sikhalls brygga 2009 (SH).
Chenopodium polyspermum – fiskmålla. Påträffad på jordhögar, avfallsplatser och utfyllnader samt på Väner- stranden, där den kanske är ursprunglig. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Ödeborg 400 m SV Dagsholm, strax SO kyrkan, 350 m NO N. Håvesten (samtl. SH). Frändefors 600 m SO Näverdraget (SH), 300 m O idrottsplatsen (SH). Färgelanda 600 m SO kyrkan (SH), 400 m SSO Fölesjön (SH). Brålanda strax SV reningsverket (KE). Gestad 600 m ONO
Stenviken (KE). Bolstad Vänerstranden 200 m SSV Tavlenabben (KE). Skållerud strax O reningsverket (Andersson 1987a). Åmål staden, Kungsberget i SO (KE), hamnen (SH).
Chenopodium rubrum – rödmålla. Påträffad på öppen, oftast näringsrik jord. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Frändefors Fagervik, gödselhög 150 m V den södra gården (SH). Brålanda rötslam
strax SV reningsverket (Hult 2000), rabatt 300 m VNV reningsverket (KE). Gestad sandstrand Sikhalls
badplats (Hult 2000). Holm industrimark 150 m V Friggagatan (SH). Ånimskog nedlagt stenbrott 250 m N Annenäset (SH).
Chenopodium suecicum – svenskmålla. Påträffad på jordhögar, avfallsplatser, trädgårdsland och annan öppen, näringsrik jord. Troligen ganska vanlig, men lite uppmärksammad. Endast fyra äldre fynd är belagda från landskapet (Andersson 1981). Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Ödeborg 350 m SV Dagsholm, strax S kyrkan, N. Rådane, 350 m NO N.
Håvesten (samtl. SH). Frändefors 500 m V Käringe- udden, 100 m NO viadukten vid Liden, 200 m NV Figur7.LönnmållaChenopodium hybridumpåutfyll-
nadsmarkvidSikhallsbrygga,Gestadss:n.Den
ärtillfälligtinkommenpåtvålokalerilandskapet
sedan2006.Foto: Stefan Hult, 2009.
Flicksäter, Dykälla (samtl. SH). Färgelanda 500 m S kyrkan, 400 m VNV Stommen, 150 m SV Stigen kyrka (samtl. SH). Brålanda 250 m SV f.d. jvgstn, 100 m SSV reningsverket, 350 m N Heden V Forserud (samtl. KE).
Gestad 600 m ONO Stenviken (KE). Högsäter 200 m SO Renen (SH). Holm Mellerud, Verkstadsgatans östra del (SH). Nössemark färjeläget vid Sundingen (KE).
Amaranthaceae – amarantväxter
Amaranthus hybridus ssp. powellii – grönamarant.
Tillfälligt inkommen. Publicerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2001). Ingen lokaluppgift anges. Belägg finns från Ör Linde (GB 1935 och S 1937 J. E. Palmér).
Amaranthus retroflexus – svinamarant. Tillfälligt inkommen. Brålanda grusplan i samhället (LD 1982 K.
Eriksson, conf. ThK), (Eriksson & Hult 1992), skräp- mark 250 m SV f.d. jvgstn 2006 (KE). Gestad utfyllnad 100 m V Sikhalls brygga 2009 (SH).
Portulacaceae – portlakväxter
Montia fontana – källört. Högsäter grunt bäckflöde 200 m NV Bodane (SH).
Caryophyllaceae – nejlikväxter
Atocion armeria – rosenglim. Odlad som prydnads- växt. Enligt belägg förvildad i trädgårdar. Publicerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2001).
Ingen lokaluppgift anges. Belägg finns från Åmål (S 1892 P. A. Larsson).
Cerastium arvense – fältarv. Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Frändefors 250 m VNV Käringe- udden (SH). Högsäter 200 m O Jolsäter (SH), 150 m NNV Illesäter (SH).
Cerastium arvense × tomentosum – fältarv × silverarv.
Tidigare ej publicerad från Dalsland. Gestad vägkant 600 m O Långekärr (KE), vägkant intill ödetomt vid Tobyn V St. Uleberg 1981 (KE).
Cerastium glomeratum – knipparv. Ödeborg Höke- berget (KE). Frändefors 150 m S Ursands badplats, 150 m V Hunnegården, 150 m NO vägskälet vid Fagervik (samtl. SH), 900 m VSV Forsane (KE), kyrkan (KE).
Brålanda 250 m ONO Esslingetorp (KE), kyrkan (KE). Gestad 200 m SO Dammen, Sjön, 500 m NO Sten viken (KE samtl.). Bäcke 300 m OSO kyrkan (KE).
Skållerud 200 m O Lunden (TÖ).
Cerastium semidecandrum – vårarv. Frändefors Bastungen, Grönvik, Ursands campingplats, Ursands badplats, 500 m N Gunnarsberg, 150 m SO kyrkan (samtl. SH). Färgelanda 200 m SO Åttingsberg (SH).
Gestad 500 m SO Kasen N. Timmervik (KE), 400 m NV Sikhalls brygga (KE), Sikhalls badplats (SH), 150 m V Gällenäs (KE), Tobyn V St. Uleberg (KE). Holm 500 m SV Linderud (SH).
Cerastium tomentosum – silverarv. Odlad som pryd- nadsväxt. Tillfälligt förvildad. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Frändefors skräpmark 200 m NNO Liden (SH). Gestad hällmark vid Pjukemyren (KE), vägkant 200 m NNO Sikhalls brygga (KE), strandklip- pa 500 m V Gälleudde, här möjligen utplanterad (KE).
Ör berghäll Örsberg (KE). Holm Mellerud, vid utkast NO Industrigatans östra del (SH). Skållerud jordhög 100 m NO Åsensbruks reningsverk (SH). Steneby Dals Långed, vägslänt vid viadukten (SH).
Corrigiola litoralis – skorem. Tillfälligt inkommen.
Publicerad från Dalsland av Jonsell (2001). Gunnarsnäs 1904. Ståndort och närmare lokaluppgift saknas.
Dianthus barbatus – borstnejlika. Odlad som pryd- nadsväxt. Kvarstående på ödetomter eller förvildad.
Publicerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2001). Ingen lokaluppgift anges. Sundals-Ryr 250 m SSO Fjället 1976 (KE). Brålanda 500 m V Björkhagen, 550 m ONO Hagen, strax V kyrkan, 350 m VSV Skrapan (samtl. KE). Gestad Timmerviks kyrka, 300 m SV Bratten, 500 m O Vinterhålet (samtl.
Figur8.KnytlingHerniaria glabra förekommerrikligtpå
någragrusplanerilandskapet.
Denärtidigarebarakändfrån
engammallokaliDalsland,
mendärhardeninteåterfun- nits.–Mellerud,Holmss:n.
Foto: Stefan Hult, 2009.
KE). Tisselskog 600 m N Traktetjärn (KE). Fröskog 300 m S St. Strand (KE).
Dianthus deltoides – backnejlika. Frändefors 200 m SSV Gunnarsberg (SH).
Herniaria glabra – knytling (figur 8). Tidigare belagd från Frändefors 1947 (Andersson 1981). Vänersborg bullervall NO Katrinedal (SH). Frändefors 350 m NNV Rudsängen (SH). Brålanda samhället, grusplan strax VNV brandstationen (KE). Holm Mellerud, grus- plan N Industrigatans östra del och industrimark 150 m V Friggagatan 2006 (SH).
Lychnis chalcedonica – studentnejlika. Odlad som prydnadsväxt. Tillfälligt förvildad. Tidigare ej publi- cerad från Dalsland. Brålanda skräpmark 550 m O Björkhagen 2008 (KE), utfyllnad strax N reningsverket (KE). Gestad hällmark vid Pjukemyren (KE).
Lychnis coronaria – purpurklätt. Odlad som pryd- nadsväxt. Tillfälligt förvildad. Tidigare ej publicerad från Dalsland. Brålanda Baggebol, vägdike vid gården i SO 2003 (KE), skräpmark 550 m O Björkhagen (KE).
Sagina nodosa – knutnarv (figur 9). Knutnarv är ganska vanlig längs Vänerstranden och på hällmark i de östra delarna av Dalformationen (Andersson 1981).
Arten delas i två underarter, nordknutnarv ssp. borealis och sydknutnarv ssp. nodosa. Båda uppges från Dals- land av Jonsell (2001). Sydknutnarv anges som den vanligaste, medan nordknutnarv endast omnämns från Dalskog, utan närmare lokaluppgift.
Scleranthus annuus ssp. polycarpos – tuvknavel. Publi- cerad från Dalsland i form av en kartprick hos Jonsell (2001). Ingen lokaluppgift anges. Påträffad i grusgropar, på grusplaner och körvägar. Noterad från ca 15 lokaler i södra Dalsland, men säkerligen förbisedd.
Figur9.KnutnarvSagina nodosa ärenkaraktärsart
påklipp-ochstenstränder
vidVänern.–Bratten,
Gestadss:n.Foto: Kjell Eriksson, 2009.
