D EN PRAKTISKA TILLÄMPNINGEN

Ett stort antal metoder för den praktiska tillämpningen i vägledningsarbetet framkom under intervjuerna (se bilaga 4). I det här avsnittet presenteras de mest frekvent angivna metoderna i vägledningsarbetet med de långtidsarbetslösa som: metod 1, metod 2. osv. I direkt anslutning till respektive metod och resultat följer en analys av hur metoden fungerar i vägledningsarbetet utifrån respondenternas framkomna åsikter. Avsnittet avslutas med en sammanfattande analys av de olika metoderna. Metoderna som framkom som resultat presenteras nedan utan inbördes ordning.

7.5.1 Resultat: Metod 1

Tester: Hälften av de intervjuade angav att de ibland arbetade med tester av olika slag i vägledningsarbetet med de långtidsarbetslösa. De tester som framkom i intervjuerna var olika tester av Holland som till exempel intressetester och vägvisaren på AF:s hemsida, samt karriärpaketet⁸. Arbetet med testerna beskrevs av respondenterna som ett sätt att få i gång en diskussion om yrken och personliga egenskaper och för att få fram förslag att arbeta med vid en karriärväxling. Respondenterna uppgav att de använde testerna mer som diskussionsunderlag och reflektion än som ett svar på vad individer skulle passa för. De uppgav även att de tyckte testerna passar för de som inte har mycket begränsningar i form av låg motivation eller en negativ självbild.

Men jag tror nog att av de olika teorierna så kanske Holland är den som går in oftast ibland de här som inte riktigt vet vad de vill. Jag brukar ofta tipsa om de här testerna bara för att få i gång dem. Och sen kan man ju som för att utveckla det vidare ta in andra teorier också. (Deniz)

7.5.2 Analys: Metod 1

Testerna som framkom är utformade ur ett matchningsteoretiskt perspektiv för att utifrån egenskaper och personlighet hitta yrken man passar för (Spokane et al., 2002). Det uppgavs dock att analyssvaren från testerna mer användes som diskussionsunderlag för självreflektion av

8 Karriärpaketet är ett digitalt hjälpmedel i sex delar, men går inte att få tag på längre. för att underlätta förändring och omställning. Programmet bygger att den sökande ska kunna arbeta själv och finna intressanta arbetsområden. (Karriärförlaget, u.å.)

25

personliga egenskaper än för att “hitta det man passar för”. Det är ett vägledningsarbete som mer stämmer med Savickas (2002) socialkonstruktivistiska teori där yrkesidentiteten är som något som skapas i samspel med omgivningen utifrån egenskaper och medfödda begåvningar.

Nauta (2010) påvisar att testet har ett svagt empiriskt stöd för att vara förutsägande men ett starkt stöd för kategorisering av personligheterna och kongruensen mellan personlighetstyp och yrkeskategori. Därmed kan den sammanfattande studien av Nauta ses som ett stöd för intervjupersonernas arbete då de använder testet som diskussionsunderlag och ej som något att bokstavligt utgå från för framtiden.

7.5.3 Resultat: Metod 2

PATH: En annan metod som framkom var PATH. Fördelarna som lyftes fram om metoden var bland annat att den upplevdes motiverande för individen, att den startar processer och att den börjar i drömmen. Farah påtalar fördelen med att börja i drömmen ”för att komma bort från att klienten upplever ännu en kartläggning och för att komma in djupare i samtalet direkt” (Farah). Fler fördelar som nämndes var att PATH bryter ner handling mot ett mål i steg och delmål, till en handlingsplan som kan användas under en längre tid både för att åskådliggöra det som ska göras, och för att synliggöra det som har gjorts vilket de uppgav fungerade motiverande. Det uppgavs även att den fungerar bra för språksvaga. Francis uttryckte sig kring metoden att “PATH är mer än en metod, det är att lära sig jobba med vägledning”.

Deniz beskrev fördelarna med PATH utifrån en tidigare erfarenhet med SFI-elever. Deniz berättade att de blev väldigt engagerade i att skriva och rita bilder i sina modeller samt att många upplever de olika stegen i att lära sig svenska på SFI som tar tid och som en process som ofta upplevs tung.

Eleverna uppgav att de hade upplevt det väldigt positivt att dela upp i delmål fram mot sitt mål de fått skriva utifrån sina drömmar.

Att försöka dela upp i små delmål. Ja men nu ska jag göra nationellt prov och sen ska jag göra nästa steg och sen ska jag göra nationellt prov i den kursen Och sen kommer jag till nästa steg att det liksom blir lite mer överkomligt. (Deniz)

Vidare förde Deniz fram att chansen till en utvärdering kom ett år senare och att eleverna då hade kunnat stryka saker på sina PATH-bilder. Deniz berättade att metoden då ett år senare fortfarande fungerade motiverande för eleverna och att ”många SFI elever hade gått över till svenska grund och hade kunnat stryka saker i sina PATH, blev väldigt motiverande för eleverna” (Deniz).

7.5.4 Analys: Metod 2

SCCT:s (Lent et al., 2002) motivationsteori innebär att ett stärkande av self-efficacy och skapandet av motivation sker genom en process över tid av erfarenheter och eget utvärderande tillsammans med feedback från omgivningen. Teorin stämmer utifrån detta väl med respondenternas bild av PATH:s fördelar som ett målsättande med en handlingsplan som delas upp i steg, inventerandet av styrkor och värderingar, samt att den används över tid för att stämma av det som uppnåtts. Det uppgavs även att de upplevde metoden som motivationsskapande och stärkande av självförtroende vilket även Wood et al. (2019) påvisade i deras studie med barn och unga med särskilda behov och handikapp.

Det lyftes även fram av respondenterna som positivt att metoden börjar i drömmen med synliggörandet av värderingar, vilket visar på ett arbete med PATH som en konstruktivistisk (Savickas 2002) metod utifrån dess grundprinciper av klientens narrativ, värderingar, holistiska

26

synsätt och med hänsyn till klientens hela liv. Denna positiva aspekt att börja i drömmen framhålls även av Kolb et al. (2020) i arbetet med PATH metoden i Saudiarabien.

Synen på PATH som en metod som startar processer hos personer vilket framkom av respondenterna visades även i Armstrong och Dorsetts (2015) resultat, att PATH stöttade individer mot ett omdefinierande av identiteten mot en meningsfull riktning. Deras undersökning visade även att PATH metoden visar positiva resultat för personer med nedsatt mental hälsa som enligt Mangs (2017) är en av de grupper individer som är särskilt sårbara för att både hamna och fastna i långtidsarbetslöshet. En grupp som även framkom av respondenterna som ofta förekommande bland de långtidsarbetslösa.

Det negativa som framkom var att PATH av en del respondenter upplevdes tidskrävande stämmer med Armstrong och Dorsets (2015) som redovisade samma negativa aspekt av metoden i deras sin undersökning.

7.5.5 Resultat: Metod 3

Life-Space Mapping: Många av respondenterna framförde kartläggningsarbete som viktigt. Ett kartläggningsverktyg som nämndes var Life-Space Mapping som utgår från individens olika jag-perspektiv samt visar på att dessa hör ihop i en större kontext, individens Life-Space. Arbetet med Life-Space Mapping beskrevs som en positiv metod på grund av visualiserandet av tidigare erfarenheter, nutiden och fokuset framåt. Det framfördes även att metoden med dess visuella åskådliggörande underlättade samtalet att fokusera på individens berättelser och leda in på analyser av det som framkom i samtalen. Francis sade om metoden “Life-Space, att det finns kraft till analyser, ja att anpassa valet helt enkelt utifrån person och deras situation” (Francis).

7.5.6 Analys: Metod 3

Den visuella metoden Life-Space Mapping nämndes som positiv för kartläggning. Rodgers (2006) studie visade att ett arbete utifrån Life-Space Mapping bidrog till djupförståelse för livshändelser och att klienter uppgav att de upplevde att de fick hjälp att kunna sortera och se att flera olika aspekter och Life-Space olika delar påverkas vid förändring. Det är slutsatser som stämmer med respondenternas framförande av vikten av stötta individer mot en helhetsbild av sig själva i vägledningen. Metoden framstod även som positiv för ett arbete av reflektion genom analyser av det individerna berättar och åskådliggör i metoden. Detta anpassande efter individens narrativ tar också Slowik (2013) fasta på utifrån sin studie om Life-Space Mapping och hon framför det väsentliga i att som vägledare se sig själv som den lärande och att ha förmåga att anpassa sig efter varje individ. Att som vägledare ha ett holistiskt synsätt och att kunna anpassa vägledningen efter individen och dennes sammanhang och behov, nämndes också bland flera respondenter som betydelsefullt. Även Savickas betonar en visuell och narrativ vägledning och Rogers (2006) studie visar just att Life-Space Mapping sporrar det narrativa berättandet, samtal kring livets händelser och tankar kring förändring.

7.5.7 Resultat: Metod 4

Utsikt-Insikt-Framsikt: Hälften av de intervjuade uppgav att de arbetade efter metoden Utsikt–

Insikt-Framsikt. De framhöll att den ligger i bakgrunden som en mall för vägledningen i flera samtal och att den fungerar som en referensram för en vägledning över flera sessioner. Det framkom att metoden användes utifrån olika teorier till exempel CIP. Fördelarna med metoden de uppgav var att den under en process av flera samtal fokuserar vägledningsarbetet både på individen och dennes insida, på vad som finns därute på arbetsmarknaden samt på en önskad framtid.

27

Respondenterna uppgav att de började med olika delar av metoden, med olika individer utifrån deras situation.

I grunden så tycker jag att alla har de har samma sak. Du måste lära känna dig själv. Du måste lära känna vad som finns där ute och de måste hitta någon väg alltså en handlingsplan. Alla Har ju någon sådan form. Inåt, utåt och framåt är väl den enklaste. (Kim)

7.5.8 Analys: Metod 4

Metoden Utsikt-Insikt-Framsikt framkom hos respondenterna som en metod som användes som ett övergripande ramverk för vägledningsprocessen. Det framkom att metoden användes ur olika karriärteoretiska perspektiv där ett användande utifrån teorin CIP var det mest förekommande.

Detta är också ur det perspektiv som Utsikt-Insikt-Framsikt används inom studie- och yrkesvägledningen i Luleå kommun, (Luleå kommun, 2020) vilket är där flera av respondenterna uppgav att de hämtade övningar till metoden. Detta arbete utifrån CIP innebär att utifrån CIP- triangeln jobba med kunskap om arbetslivet, självkännedom, allmän beslutsförmåga samt reflekterande tänkande kring dessa aspekter (Luleå kommun). Det framkom dock ej i intervjuerna exakt hur det konkreta vägledningsarbetet med individerna sett ut med denna metod då den fungerar som ett ramverk med frihet att utifrån individen välja val av övning och metod i olika sessioner. Detta medförde att materialet inte möjliggjorde en tillförlitlig analys av respondenternas arbete med metoden.

7.5.9 Resultat: Metod 5

Visuella metoder: Samtliga respondenter framhöll ett vägledningsarbete med visuella metoder där papper och penna används, men också White board, mind-maps och andra slags bilder samt mer avancerade metoder som PATH och Life-Space Mapping. Chris sade “jag har skaffat en stor White board i mitt rum som jag använder jätteofta numera. Och där brukar deltagarna också fota när man är färdig” (Chris). Något många av respondenterna visade sig arbeta utifrån, var olika slags kortlekar med bilder. Kortlekar nämndes av en respondent som stöd i vägledningen för målgruppen med diagnoser och psykisk ohälsa samt som viktigt redskap inom digital vägledning.

Respondenterna beskrev hur de visuella metoderna underlättar vägledningsarbetet och ger tydliga och konkreta bilder av olika processer och faktorer i vägledningsarbetet. Farah beskriver att

“Kortlekar, speciellt kompetenskortleken är bra för att få klienten att våga satsa och våga tro att de kan, vilket är grunden i vägledningen” (Farah). Några beskrev ingående hur de arbetar med de visuella metoderna och hur dessa öppnar upp för samtal och diskussion, lättar upp vägledningsarbetet samt underlättar för klienten att själv finna lösningar och sortera bland val.

Malak säger ”Kortlekar är bra att använda på de klienter som inte pratar. De kan öppna upp för samtal” (Malak)

Att det är klientens egna tolkningar som är det viktiga, samt att vägledaren ska arbeta för att individen själv kommer framåt i processen och kan fatta egna beslut framkom också. En respondent beskrev hur de arbetade med mind-maps och att klienten själv fick skriva och sudda ut faktorer som var viktiga och mindre viktiga samt att de sedan tillsammans pratade om och utvärderade det som skrivits. Några av respondenterna uttryckte hur de upplevde att språkförbistringar försvårade vägledningsarbetet med bland annat nyanlända, och hur det vägledningsarbetet underlättades av att arbeta visuellt. Chris beskriver en vägledning med fokus på det visuella i ett vägledningsarbete utifrån metoden Karriärpaketet:

28

Sedan har vi haft Karriärpaketet. Det var bra för det är också bilder där och framförallt yrkesbilder, och ibland är det inte så lätt att förstå vad det är för bilder och vilka yrkena är så då gjorde vi det tillsammans och pratade utifrån bilderna och frågorna. (Chris)

7.5.10 Analys: Metod 5

Framhållandet av olika visuella metoder för att konkretisera, sortera och tydliggöra vägledningsarbetet samt som stöd till start av samtalsprocesser relaterar till Mignots (2000) studie som visar att tillämpandet av visuella metoder inspirerar det narrativa berättandet och hjälper till att skapa metaforer och tolkningar som är viktiga i vägledningsarbetet. Han påtalar också vikten av att vägledaren har ett hermeneutiskt⁹ synsätt där klientens tolkning får vara den rådande. Detta påverkar vägledningen i demokratisk riktning och bidrar till att klienten får vara i fokus. Att klienten får vara i fokus och ha tolkningsföreträde beskriver också respondenterna som en viktig del av vägledningsarbetet.

Enligt Savickas (2002; 2005) står det narrativa berättandet med klientens livsberättelse i centrum.

Hans tankar om att olika individer kan tolka en och samma händelse på olika sätt och hur viktigt det är att klientens egen tolkning ges företräde, stämmer väl överens med respondenternas uppfattningar kring detta. Flera påpekade vikten av att klientens tankar, känslor och situation får vara det som styr vägledningsprocessen.

En respondent nämnde särskilt att visuella metoder är ett bra verktyg som underlättar vägledningsprocessen för individer med diagnoser och psykisk ohälsa viket också är vad Wood et al. (2019) påvisade i deras studie med barn och unga människor med nedsättningar. I den studien visade det sig att det visuella underlättade för individerna att kunna ta till sig vägledningen.

Flera respondenter beskrev svårigheten i att vägleda individer med språkförbistringar. Här menar Slowik (2013) att visuella metoder i vägledning av individer från annan kultur och med annat språk underlättar arbetet, skapar förståelse och minskar känslor av frustration.

7.5.11 Resultat: Metod 6

Motivational Interviewing; MI: Ett användande av Motivation Interviewing, MI framkom av några av respondenterna. Fördelarna som framkom var att metoden fokuserade på att belysa för- och nackdelar med två alternativ. Att individen uppmanades att lista för och nackdelar med dessa.

Respondenterna framhöll att ett sådant arbete kunde motivera individer mot handling då nackdelarna för att inte göra det blev tydligt.

Med erfarenheten så kommer det här att man inte är rädd för att prova olika sätt och metoder. Kommer det en person som jag tänker behöver det här och det här så då provar man. MI är mer rakt på. (Farah)

En nackdel med metoden som respondenterna uppgav var att denna listning inte alltid fungerade motiverande för individen. Frances säger om metoden att “Många förlitar sig på MI men det är ju inte så avancerat. För mig är det inte avancerat, öppna och slutna och stängda frågor “(Frances).

7.5.12 Analys: Metod 6

Respondenterna uppgav att de använde MI som metod samtidigt som de påvisade en syn på begreppet motivation och bemötandet av individerna utifrån ett arbete med stärkande av självförtroende och self-efficacy enligt SCCT. Enligt Miller och Rollnicks (2013) är MI en metod som

9

29

arbetar utifrån ambivalensen i ett dilemma och där två olika valsituationer ses som det som skapar motivationen. Därmed finns ett skiljande av definitionen på begreppet motivation hos respondenterna och metoden. Däremot påtalade respondenterna att användandet av MI anpassades till individen och de situationer de upplevde att den passade vilket gör att en analys av detta skulle kunna tyda att användandet begränsade sig till de gånger en klient befann sig i ett dilemma. Och de gånger metoden fungerade var de gånger en missbedömning skett och individen efter ett arbete visat sig ha andra orsaker som till exempel ett lågt självförtroende och ett lågt self-efficacy som orsak till bristande motivation.

Detta påvisar ett användande av metoden enligt Rochat och Rossier (2016) menar att MI kan inkluderas i karriärvägledning i sådana situationer. Hampson et al., (2015) spekulerar dock utifrån deras positiva resultat av metoden i situationer utan dilemma att det skulle kunna bero på att viljan ibland kan vara starkare än self-efficacy och då fungerar MI.

Klonek et al. (2016) menar att en del faktorer och MI-specifika tekniker överensstämmer med vägledning såsom Savickas Theory of Career Construction till exempel med öppna frågor, reflektivt lyssnande, och att ej inta rollen som expert. Centrala färdigheter i MI är enligt Miller och Rollnick, (2013) öppna frågor, bekräfta, styrkor, förmågor, beteenden, att betona det positiva, reflektivt lyssnande genom summeringar samt informera och ge råd. (Miller & Rollnick, 2014). Även Hampson et al. (2016) påvisade att MI kan fungera även på situationer som inte har ett dilemma.