Examensarbete, 15 hp
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp
Vt 2021
”Alla metoder passar inte alla”
En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares metoder i
karriärvägledning med långtidsarbetslösa
Marie-Thérèse Darius & Susanne Malmgren
Sammanfattning
Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.
Nyckelord: Metoder, Karriärteorier, Långtidsarbetslöshet, (Fördjupad) vägledning, SCCT, Savickas, Socialkonstruktivistiska perspektivet, motivation, self- efficacy, intervjuer.
Förord
Stort Tack alla intervjupersoner för värdefulla erfarenheter ni så generöst delat med er av och alla kunskaper vi har fått tack vare er!
Stort Tack handledare Annica Brännlund för ditt fantastiska engagemang, inspiration, stöd och hjälp!
Stort Tack Micke för ovärderlig datasupport i tid och otid.
Stort Tack till Micke och Micke och alla våra barn för ert underbara tålamod och stöd som hjälpte oss att ro detta arbete i land!
Sist men inte minst, ett Stort Tack till varandra för vårt fantastiska samarbete!
Umeå 2021-06-04
Marie-Thérèse Darius och Susanne Malmgren
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. BAKGRUND ... 2
2.1LÅNGTIDSARBETSLÖSHET ... 2
2.1.1 Konsekvenser av långtidsarbetslöshet ... 2
2.1.2 Insatser för långtidsarbetslösa ... 3
2.2KARRIÄRVÄGLEDNING ... 4
2.2.1 Fördjupad vägledning ... 4
3. KARRIÄRTEORIER ... 5
3.1INTRODUKTION ... 5
3.2MATCHNINGSTEORI ... 6
3.3KONSTRUKTIVISTISK TEORI ... 6
3.3.1 Planned Happenstance ... 7
3.3.2 Det Sociodynamiska perspektivet ... 8
3.4CIP ... 8
3.5CAREERSHIPTEORIN ... 10
3.6METODER UTAN SPECIFIK TEORIANKNYTNING ... 10
4. TIDIGARE FORSKNING ... 11
4.1VÄGLEDNINGSMETODER I FORSKNINGEN ... 11
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 13
5.1SOCIALKONSTRUKTIVISM ... 14
5.2THEORY OF CAREER CONSTRUCTION,CCT ... 14
5.3SOCIAL COGNITIVE CAREER THEORY,SCCT ... 15
6. METOD ... 16
6.1UNDERSÖKNINGSMETOD ... 16
6.2URVAL ... 16
6.3DATAINSAMLING ... 16
6.4ANALYSMETOD ... 17
6.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18
6.6VALIDITET OCH RELIABILITET ... 19
7. RESULTAT OCH ANALYS ... 19
7.1INTRODUKTION ... 19
7.2INTERVJUPERSONERNA ... 19
7.3VÄGLEDNING ... 19
7.3.1. Resultat: Teorier vid vägledning... 19
7.3.2 Analys: Teorier vid vägledning ... 20
7.3.3 Resultat: Ramar och fokus ... 21
7.3.4 Analys: Ramar och fokus ... 21
7.4LÅNGTIDSARBETSLÖSHET ... 22
7.4.1 Resultat: Utmaningar ... 22
7.4.2 Analys: Utmaningar ... 23
7.4.3 Resultat: Hanterande av utmaningar ... 23
7.4.4 Analys: Hanterande av utmaningar ... 24
7.5DEN PRAKTISKA TILLÄMPNINGEN ... 24
7.5.1 Resultat: Metod 1... 24
7.5.2 Analys: Metod 1 ... 24
7.5.3 Resultat: Metod 2... 25
7.5.4 Analys: Metod 2 ... 25
7.5.5 Resultat: Metod 3... 26
7.5.6 Analys: Metod 3 ... 26
7.5.7 Resultat: Metod 4... 26
7.5.8 Analys: Metod 4 ... 27
7.5.9 Resultat: Metod 5... 27
7.5.10 Analys: Metod 5 ... 28
7.5.11 Resultat: Metod 6... 28
7.5.12 Analys: Metod 6 ... 28
7.6SAMMANFATTANDE ANALYS ... 29
8. DISKUSSION ... 30
9. REFERENSLISTA ... 32
Bilaga 1: PATH (Pearpoint et al., 1993) Bilaga 2: Intervjuguide
Bilaga 3: Kodschema
Bilaga 4: Metoder och övningar
1
1. Inledning
I mars 2021 uppgick arbetslösheten (Statistiska centralbyrån [SCB], 2021) i Sverige till ca 10 procent, vilket är den högsta arbetslösheten Sverige haft sedan krisen på 1990-talet. Den nu rådande pandemin har slagit hårt på arbetsmarknaden och är just nu en stor bidragande orsak till de höga arbetslöshetssiffrorna. Redan innan pandemin ökade dock andelen inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen (AF) som tillhör de grupper som är särskilt sårbara för att hamna och fastna i långtidsarbetslöshet kraftigt. Pandemin har även slagit hårt mot branscher med yrken som inte kräver utbildning (Andersson at al., 2021) vilka redan före pandemin endast utgjorde ca fem procent av alla utannonserade jobb (SOU, 2017:82). Därmed krävs nu utbildning på nästan samtliga jobb på arbetsmarknaden. AF ser fyra stora utmaningar (Almérus et al. 2020) på arbetsmarknaden de kommande åren. En är kompetensförsörjningen då konjunkturen medför strukturförändringar på arbetsplatser, den digitala utvecklingen som kommer att innebära behov av nya kompetenser, samt besparingar och omorganisering av arbetsförmedlingen. Det som dock bedöms bli den största utmaningen är långtidsarbetslöshet.
Att förlora sitt arbete medför inte enbart en risk för att hamna i en ond cirkel med svårigheter att komma tillbaka till yrkeslivet (Eden och Aviram, 1993). Det medför även konsekvenser av försämrad ekonomi som påverkar både köpvanor, familjen och det sociala livet. Det innebär också en stor risk för försämrad hälsa och negativa emotionella konsekvenser med försämrat mående som följd. (Gonäs et al., 2006; Hiswåls et al., 2017; Wanberg, 2012). Arbetslöshet, och då kanske särskilt långtidsarbetslöshet, är även resurskrävande för samhället. Av Arbetsmarknadsutredningen (SOU, 2017:82) framgick att under åren för utredningen minskade antalet arbetslösa som deltog i insatser hos de olika aktörerna AF anlitade, samtidigt som kostnaderna ökade. Effektiviteten av dessa insatser visade sig vara låg särskilt för långtidsarbetslösa.
Många undersökningar har gjorts för att se vilka insatser som bäst stöttar människor i långtidsarbetslöshet. Bland annat påtalade Koen et al. (2013) behovet av ett mer personcentrerat stöd som fokuserar på att stötta individens självförtroende och karriäridentitet, före insatser mer riktade mot jobbsökande. De menar att insatser som fokuserar på jobbsökningsfärdigheter så som att skriva CV eller lära sig om olika yrken, inte har samma effekt på de som varit arbetslösa en längre tid, då försämrat självförtroende och motivation kan fungera som hinder för en återkoppling till arbetsmarknaden. De menar att snabba lösningar därmed riskerar bli kortsiktiga med följd att personer blir arbetslösa igen. Slutsatsen som drogs av utredningen Vägledning för framtidens arbetsmarknad (SOU 2017:82), var ett ökat behov av så kallad fördjupad karriärvägledning för att bättre stötta långtidsarbetslösa och öka effektiviteten till en återgång till sysselsättning. Den fördjupade vägledningen (Andergren, 2014; Lovén, 2015) är en teoribaserad, systematisk och processinriktad vägledning som utförs av studie- och yrkesvägledare och som stöttar individen i olika steg mot självkännedom, inventera resurser och intressen för att denne ska kunna göra mer underbyggda val.
Vid den praktiska tillämpningen i vägledningsarbetet använder studie- och yrkesvägledare olika metoder vilka har sin grund i, eller används ur, olika karriärteoretiska perspektiv och väljs utifrån individen och dennes situation (Lovén, 2015). Det här arbetet är en kvalitativ intervjustudie (Trost, 2010) som syftar till att synliggöra studie- och yrkesvägledares teoribaserade praktiska tillämpning av metoder för vägledning av långtidsarbetslösa, samt belysa vilka metoder de upplever fungerar bra i vägledningsarbetet för att stötta människor som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vilka vägledningsmetoder studie- och yrkesvägledare använder i vägledningsarbete med långtidsarbetslösa. Vilka av dessa metoder de upplever som särskilt verkningsfulla eller ofta användbara vid karriärvägledning av långtidsarbetslösa samt hur dessa väljs. Vidare vill studien belysa vilka utmaningar studie- och yrkesvägledare upplever när de ska vägleda personer som befunnit sig utanför arbetsmarknaden under en längre tid och hur de hanterar dessa utmaningar. Studiens frågeställningar är:
1. Vilka metoder använder studie- och yrkesvägledare vid karriärvägledning av långtidsarbetslösa?
2. Vilka av de vägledningsmetoder som används av studie- och yrkesvägledarna upplever de är mest verkningsfulla, eller oftast effektiva, vid karriärvägledning med
långtidsarbetslösa, samt, vad grundas dessa val på?
3. Vilken vikt lägger studie- och yrkesvägledarna vid karriärteorier vid val av metoder?
4. Vad upplever studie- och yrkesvägledare som ofta förekommande utmaningar i karriärvägledning med långtidsarbetslösa och hur anser de dessa bör hanteras i vägledningen?
2. Bakgrund
Detta avsnitt avser sätta denna studie i sitt sammanhang genom både ett belysande av studie-och yrkesvägledares arbete med dess vetenskapliga grund vid den praktiska tillämpningen och val av metoder vid vägledningen, samt genom att beskriva kontexten och förutsättningarna för vägledningsarbetet med långtidsarbetslösa. Detta genom synliggörandet av konsekvenser av långtidsarbetslöshet, insatser, samt vad forskning framhåller dessa bör fokusera på för att vara verkningsfulla.
2.1 Långtidsarbetslöshet
I Sverige, definieras personer vanligtvis som långtidsarbetslösa då de varit arbetslösa under en sammanhängande period i sex månader eller mer, medan det internationellt är vanligt att sätta en gräns vid 12 månaders sammanhängande arbetslöshet (Zetterberg, 2016). Risken att fastna i långtidsarbetslöshet ökar enligt Mangs (2017) när personer varit arbetslösa längre än sex månader.
Han identifierade även fyra grupper som särskilt utsatta på arbetsmarknaden och i stor risk för långtidsarbetslöshet och därmed i behov av särskilt stöd. Det är individer utan gymnasieutbildning, individer födda utanför Europa, individer över 54 år och individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
2.1.1 Konsekvenser av långtidsarbetslöshet
Att bli arbetslös kan ha stor påverkan på individen. Förutom direkta konsekvenser med försämrad ekonomi som kan inverka på hela livssituationen under en lång tid, innebär det även en risk för en hotad identitet och försämrad självbild (Gonäs et al., 2006). Efter en längre tid av arbetslöshet kan detta medföra stor påverkan på både den psykiska och fysiska hälsan enligt en rapport av Wanberg (2012). Schuring et al. (2015) påvisade i deras rapport hur en återgång till arbete i sin tur försvåras ytterligare för de med nedsatt hälsa. Hiswåls et al. (2017) intervjuade arbetslösa personer i Gävle i Sverige för att undersöka deras upplevelser av att förlora arbetet. De resultat som framkom visade hur människor kan känna en förlust av stolthet och en förlorad värdighet genom att förlora sitt arbete. Personerna i studien uppgav även hur de upplevde en förlust av sin identitet och känslan av tillhörighet. Av studien framkom också att många av de som intervjuats hade förlorat
3
självförtroendet och kände känslor av hopplöshet som även påverkade deras fysiska välmående.
De uppgav att den försämrade ekonomin som arbetslösheten hade orsakat, påverkade både deras konsumtionsvanor och möjligheten att delta i sociala aktiviteter och tillställningar, vilket ledde till isolering. Oron och stressen över den försämrade ekonomin bidrog även till isolering och ett sämre självförtroende. Undersökningen visade även att tiden av arbetslöshet spelade roll för graden av påverkan. Ju längre tid de intervjuade personerna varit arbetslösa, desto sämre självförtroende och mående uppgav de. Hays (1984) likställde till och med att förlora sitt arbete med en traumatisk upplevelse som kan underminera personens själv-koncept.
Enligt Eden och Aviram, (1993) kan denna uppgivenhet, det dåliga självförtroendet och en försämrad självkänsla i sin tur påverka en jobbsökningsprocess negativt. De påvisade samband mellan ett lågt självförtroende och nedsatt self-efficacy1 och att detta kan fungera som hinder i form av låg motivation och bidra till en ineffektiv jobbsökningsstrategi. Även Creed (1997) menar att ett lågt självförtroende bidrar till ett mindre aktivt jobbsökande och att en spiral av nedåtgående self-efficacy och självförtroende, minskar tillsammans med motivationen. Ett dåligt self-efficacy och låg motivation bidrar till så kallad procrastination (Steel, 2007), uppskjutande, som innebär ett förhalande av agerande trots medvetenheten om negativa konsekvenser, och är ett vanligt hinder för en effektiv jobbsökningsprocess.
2.1.2 Insatser för långtidsarbetslösa
För att stötta individer som hamnat i långtidsarbetslöshet identifierade Fugate et al. (2004) ett antal faktorer som kan underlätta en återgång till sysselsättning. Han framhåller att effektiva insatser bör innehålla bland annat en stöttning för individen att förbättra den av arbetslösheten orsakade förlorade självrespekten, självförtroendet och karriäridentiteten. Anpassning till den nya tillvaron sker genom att släppa taget om gamla föreställningar om sig själv och hitta ett nytt sätt att relatera sig själv till omgivningen (Fugate et al., 2004; Hays, 1984). Vägledning och personlig omvärdering (Brown et al., 2003;) kan bidra till denna process. Koen et al. (2013) påtalar att även om träning av jobbsökningsförmågor enligt undersökningar kan öka chansen för återgång till sysselsättning, så gäller inte det för de som varit arbetslösa länge då deras motivation ofta blivit för låg. Koen et al. (2013) påvisade att karriäridentiteten påverkade graden av framgång i jobbsökandet, och menar att karriäridentiteten reflekterar individens värderingar om karriären, riktningen för beslutsfattandet, målsättandet för jobbsökandet och, om framtida anställning. De (Fugate et al., 2004; Hays, 1984; Koen et al., 2013) förespråkar därmed insatser som stöttar och ökar anställningsbarheten såsom förmågan att kunna hantera sin situation, kunna hantera ett utforskande av alternativ och möjligheter, förmågan till målsättning, samt ett stärkande av humankapital såsom karriäridentiteten. De påtalar även vikten av att först adressera denna anställningsbarhet och sedan ge stöd i jobbsökningsprocessen.
Den myndighet i Sverige som har huvudansvaret för de insatser som avser stötta individer i långtidsarbetslöshet är AF (Förordning 2070:1030). En av dessa tjänster är insatsen Stöd och matchning (AF, 2021) som ges av privata leverantörer. Dessa insatser består i huvudsak av att lära ut jobbsökningsfärdigheter samt arbetsmarknadskunskaper, i motsats till det Koen et al. (2013) förespråkar. Även inom kommunerna sker särskilda insatser för arbetslösa vilka under senare tid har ökat då många inte får ta del av arbetslöshetsförsäkringen och därmed AF:s insatser (SOU 2017:82). Det är upp till varje kommun att bestämma hur de kommunala insatserna för arbetslösa ska se ut, men vanligen är de inriktade på olika målgrupper som till exempel ålder,
1 Self-efficacy definieras av Bandura (1997) som upplevd självförmåga.
4
funktionsnedsättning eller långtidsarbetslöshet eller individer med kort eller ingen utbildning (Sveriges kommuner och regioner, 2021). Dessa stöd skiljer sig därmed mellan olika kommuner (Ulmestig, 2020). Vanliga insatser handlar om arbetsprövning, arbetsträning, validering, språkstöd tex svenska för invandrare (SFI), praktik, utbildning, jobbsökaraktiviteter, matchning, stöd till anställning för individer med funktionsnedsättningar samt kommunala arbetsmarknadsanställningar.
Lundgren och Lundgren (2011) menar utifrån deras studie, att coachningen i Sveriges arbetsmarknadspolitiska projekt inte fungerar för långtidsarbetslösa då många enligt Lundgren och Lundgren inte har den grundläggande motivation som coachning som metod bygger på. Deras slutsats blev att coachning som metod inte förändrar deltagarnas relation till arbetsmarknaden.
Dessa slutsatser styrks av Arbetsmarknadsutredningen (SOU 2017:82) då ökade kostnader för insatser via arbetsförmedlingen redovisades, trots minskat antal personer som deltog under åren för undersökningen. Av utredningen framkom även att endast enstaka timmar av vägledningen för långtidsarbetslösa utförs av en utbildad studie- och yrkesvägledare, och att resterande del utförs av karriärcoacher. Det framkom även av utredningen att ett bättre och mer effektivt stöd för de långtidsarbetslösa skulle vara fördjupad vägledning av en studie- och yrkesvägledare
2.2 Karriärvägledning
Insatser och karriärcoachning för arbetslösa kan utföras av många olika yrkeskategorier.
Vägledning kan även utföras i grupp eller individuellt, så kallad vid respektive snäv vägledning.
Denna studie fokuserar på den snäva vägledningen och den karriärvägledning som innebär en så kallad fördjupad vägledning och som kan utföras av studie- och yrkesvägledare. Det etiska rådet i Sveriges Vägledarförening (SVF) sätter ramar för vägledningsarbetet för studie- och yrkesvägledare genom de etiska riktlinjerna (SVF, 2017). Dessa påtalar bland annat att arbetet ska baseras på alla människors unika och lika värde samt ha en vetenskaplig grund.
2.2.1 Fördjupad vägledning
Den fördjupade vägledningen (Andergren, 2015; Lovén, 2015; SOU, 2017:82) innebär ett individanpassat, systematiskt och processinriktat stöd i olika steg som stöttar individen i att inventera sina förmågor och resurser samt att öka sin självinsikt och bredda perspektiv. Detta för att denne ska kunna göra väl underbyggda val mot ett utvecklande av karriärkompetens och större handlingskraft. Vidare innebär den fördjupade vägledningen ett stöttande i utvecklandet av färdigheter och kompetenser för ett självutvecklingsarbete, samt ökade kunskaper om arbetsliv och utbildningar. Den fördjupade vägledningen tar hela Individens liv i beaktande, hela dennes sammanhang och livshistoria.
Lovén (2015) menar att den fördjupade vägledningen bygger på olika karriärteorier, som ofta har en psykologisk eller sociologiskt grund. Karriärteorier syftar till att förklara och förutsäga människors val av karriärer, yrke och utbildning och utgör ett ramverk för studie- och yrkesvägledare analys och förståelse för individer och deras situation. De utgör därmed även bas och ramverk för val av metoder som används i vägledningen. Enligt Lovén kan kunskap om olika karriärteorier även avslöja de mönster som på olika sätt präglar vägledare, och han framför att vägledare genom ett aktivt användande av teorier kan undvika att vägleda ur sin egen osynliga vägledningsteori.
Andergren, (2014) påtalar vikten av att vägledningen även har ett intersektionellt perspektiv.
Intersektionalitet som begrepp förklarar hur olika maktordningar som tex kön, etnicitet, funktionsvariation och klass, men även andra bakgrundsvariabler interagerar (Wikstrand &
5
Lindberg, 2015). De olika maktordningarna eller bakgrundsvariablerna med sina normer och diskrimineringsgrunder påverkar varandra och kan både förstärka eller försvaga varandra och skapa ojämlikhet och orättvisor, samt bilda helt nya grupper (Ahrne, 2016). Detta leder till att människor som lever i de olika skikten, får olika karriärmöjligheter och förutsättningar, positioner, status och inflytande både på arbetsplatser och i övriga samhället, beroende på vilka skikt de tillhör (Ahrne, 2016; Wikstrand & Lindberg, 2015). Detta har enligt Andergren (2014) en betydelse för tolkningen av den sökande och dennes livssituation.
Enligt Lovén (2015) är syftet med den fördjupade vägledningen att stötta individer till att utveckla så kallad Career Management Skills (CMS). Med CMS menas de kompetenser en individ behöver för att identifiera sina färdigheter, utveckla målsättande och förmågor för agerande under en livstid av en rörlig och föränderlig karriär. Lovén skriver att det krävs att vägledaren besitter en bred kunskap om metoder för att kunna stötta i detta. Den fördjupade vägledningen kan därmed ses även som samhällsekonomiskt effektivt i dagens situation, där individers kompetens inte stämmer överens med arbetsmarknadens behov. Detta då det enligt utredningen (SOU 2017:82) framkom att den fördjupade vägledningen ökar förmågan att göra väl underbyggda val genom att skapa motivation, stärka självmedvetandet och vidga kunskaper om arbetsmarknaden. De som enligt utredningen visade sig vara mest behjälpliga av fördjupad vägledningen är de grupper som löper störst risk att bli och fastna i långtidsarbetslöshet.
Även den framtida arbetsmarknaden (Lovén, 2015) kommer att innebära ett ökat behov av vägledning. Förändringstakten på arbetsmarknaden är hög och ställer krav på arbetskraftens omställningsförmåga. Globalisering, ökad digitalisering, automatisering och demografiska förändringar kommer kräva att människor kommer behöva ta sig an nya arbetsuppgifter.
3. Karriärteorier
Detta avsnitt inleds med en introduktion om begreppet karriärteorier, utvecklingen av dessa och deras praktiska tillämpningar i form av olika metoder. Därefter presenteras några av de vanligaste karriärteorierna som används vid vägledningsarbetet, tillsammans med en del av de metoder som används vid deras praktiska tillämpning. Urvalet av dessa är gjorda utifrån intentionen att belysa en del av den bredd av teoretisk ansats teorier kan utgå från i syftet att ge en förförståelse till resultaten och materialet. Avsnittet avslutas med att introducera ett par metoder som inte har någon specifik karriärteorietisk anknytning.
3.1 Introduktion
Synen på karriär har förändrats (Eriksson-Zetterquist et al., 2015) i takt med samhällets förändringar. I slutet av 1800-talet, under industrialismen, rådde ett matchningsteoretiskt tankesätt där människors egenskaper ansågs passa de olika roller och befattningar som var tydligt definierade på arbetsmarknaden. Efter hand som samhället och arbetsmarknaden har förändrats, har synen på karriär fått ett allt större inslag av att ses som både en process genom livet, samt något individen skapar i samverkan med omgivningen. En förskjutning har skett, (Lovén, 2015) mot en konstruktivistisk syn på karriär. Det finns därmed ett flertal olika teorier inom konstruktivismen, där de postmoderna teorierna alltmer tar hänsyn till hur individen behöver kunna anpassa sig till allt större flexibilitet och snabba förändringar.
I den praktiska tillämpningen av karriärteorier används vid vägledningstillfället olika metoder.
Dessa benämns av olika författare som metoder eller modeller. Definitionen och skillnaden mellan dessa är dock flytande och används olika av olika författare och utövare. Därmed har vi i detta
6
arbete valt att kategorisera samtliga för metoder. Ett stort antal metoder ingår i utbildningen för studie- och yrkesvägledare. Dessa kan skapas ur karriärteorier och därmed skräddarsys till individens situation och behov så som de belysts ur en karriärteoretisk analys (Lovén, 2015).
3.2 Matchningsteori
Personcentrerad Matchningsteori menar att individer föredrar och passar bäst i en miljö som stämmer med dennes personlighet. Holland (Holland, 1995; Spokane et al., 2002) klassificerar sex personlighets-intresse typer samt sex olika arbetsmiljöer: Realistic, Investigative, Artistic, Social, Enterprising och Conventional (RIASEC). Enligt teorin (Spokane et al., 2002) söker sig människor till den arbetsmiljö som har samma motsvarande beteckning enligt klassificeringen. Testet Self Directed search (vägvisaren) är ett matchningstest med syfte att belysa personligheten utifrån Hollands olika kategoriseringar som han placerat i en hexagon (se figur 1) och matcha dessa med yrkeskategorier enligt samma definitioner. Testet är det mest spridda testet inom vägledningsområdet. Personligheten kartläggs via test, samtal eller jobbkort.
Vägledningssituationen kan inriktas på samtal kring, vem är jag? Vad kan jag? Vilka jobb finns?
Figur 1. Hollands hexagon
Källa: Inspiration av Holland (1995)
3.3 Konstruktivistisk teori
Det finns ett flertal konstruktivistiska teorier och nedan redogörs för ett par av dem, Planned Happenstance och Det sociodynamiska perspektivet. Det finns även ett stort antal olika metoder för den praktiska tillämpningen av konstruktivistisk teori varav ett par av dessa presenteras i anslutning till den teori de har sitt ursprung. Konstruktivistisk teori betonar enligt Savickas (2002;
2005) hur människor söker mening i sina liv och konstruerar sin framtid och yrkesidentitet. Den menar vidare att individer tolkar sin verklighet subjektivt och att det därmed finns lika många verklighetsbilder som det finns människor. Utgångspunkten för teorin är ett holistiskt synsätt med olika livsroller där individens narrativ är i centrum (se figur 2). Vägledningen fokuserar på livsplanering i stället för karriärplanering, mönster och livsteman och ett arbete utifrån individens värderingar. Konstruktivismen framhåller en integrering av kreativa och visuella verktyg och modeller i vägledningen (Lovén, 2015).
7
Figur 2. Individens Life-Space Källa: Inspirerad av Andergren (2018)
En konstruktivistisk metod är Planning Alternative Tomorrow with Hope, PATH (Pearpoint et al., 1993). PATH fokuserar på värderingsjaget och på att involvera viktiga personer i dennes omgivning samt på att stötta människor att definiera och kämpa mot en önskad framtid. PATH utvecklades från början som en metod och ett hjälpmedel för att hjälpa studenter med funktionsnedsättningar att samarbeta med föräldrar och skolpersonal mot livsmål. Hela jag-begreppet behandlas vid arbetet genom modellens olika steg, (se figur 3.) med början i klientens dröm i steg 1 för att där synliggöra värderingsjaget. Från drömmarna sätts realistiska mål i steg 2. I steg 3 fokuseras nuläget.
I steg 4 identifieras personer som kan stötta mot målet. I steg 5 identifieras klientens styrkor, samt, styrkor som behövs mot målet och hur dessa kan utvecklas. Steg 6: Kortsiktig handlingsplan och 7:
Långsiktig handlingsplan och steg 8: Det första steget. PATH utförs genom att vägledaren guidar genom de olika stegen utifrån etiska2, instrumentella3 och emotionella öppna frågor. (Se bilaga 1 för en utförlig modell av PATH av Pearpoint et al., 1993)
Figur 3. PATH
Källa: Inspirerad av Pearpoint et al. (1993)
3.3.1 Planned Happenstance
Ytterligare en konstruktivistisk teori är Planned Happenstance teorin av Krumboltz och Mitchell (2009). Teorin menar att oförutsedda händelser kommer att inträffa och framhåller ett aktivt arbete för att skapa så många chanser och tillfällen som möjligt samt förmågan att ta vara på dessa
2 Etiska frågor visar etiska värderingar, tex vilket är det rätta att göra? Hur borde jag leva mitt liv? (Peavy, 2004)
3 Instrumentella frågor handlar om tex vad ska jag göra? Hur ska något göras? (Peavy, 2004)
8
och se dem som ett lärande. Den menar också att det är viktigt att kunna hantera osäkerhet och obeslutsamhet, att uppväxten påverkar individer och dess preferenser i val utifrån medfödda egenskaper, förhållanden i omgivningen, erfarenhet från inlärning och problemlösningsförmåga.
Vägledningen fokuserar på att stötta klienten att hantera den moderna arbetsmarknaden av oförutsägbarhet. Ett förslag på övning (Andergren, 2018) för en vägledningssituation är att använda de fyra olika faktorerna medfödda egenskaper, förhållanden i omgivningen, problemlösningsförmåga och erfarenheter från inlärning som diskussionsunderlag och låta klienten relatera dessa till sig själv.
3.3.2 Det Sociodynamiska perspektivet
Det Sociodynamiska perspektivet är en konstruktivistisk postmodern teori av Peavy (2004) som betonar Jag-begreppet som konstruerat av oss själva i samverkan med andra och omgivningen.
Teorin menar att: språket är viktigt för formandet av individen; dialogen som jämlikt växelverkande är det primära i en vägledningssituation; och vi har olika jag för olika sfärer av våra liv. De etiska idéerna och värderingarna är särskilt viktiga. Den praktiska tillämpningen av det Sociodynamiska perspektivet är metoden Life-Space Mapping. Metoden bygger enligt Peavy (2004) på klientens narrativ och samtalet som en dialog. Den bygger även på individens olika JAG-begrepp i en individs levnadsrum, Life-Space, mot ett arbete för balans mellan och inom de olika Jagen, samt, för att se individens olika värderings-Jag. Life-Space Mapping utförs genom dialog kring hur klienten definierar balans mellan och inom de olika JAG- begreppen, samt, problemsituationens påverkan på de olika Jagen i nutid, dåtid samt en önskad framtid (se figur 4). I samtalet fokuseras på etiska samt instrumentella frågor. Syftet med metoden enligt Peavy (2004) är att se klientens hela liv då han menar att alla olika faktorer som relationer, fritid, hälsa med mera samverkar och påverkar varandra.
Figur 4. Life-Space Mapping (Peavy) Källa: Inspirerad av Peavy (2004)
3.4 CIP
Cognitive Construction Theory, CIP, (Peterson et al., 2002) är en postmodern beslutsteori.
Metoden utgår från självkännedom och kännedom om möjligheter vilket åskådliggörs i en pyramid (se figur 5) där basen utgörs av självkännedom samt kännedom om möjligheter. I mitten av pyramiden finns beslutsfattande och i toppen finns metakognitioner, d.v.s. inlärning via självreflektion som påverkar de övriga områdena i pyramiden. En CASVE–cykel (se figur 6) används som förklaringsmodell och metod. Väljandet i problemlösningsprocessen skildras i CASVE-cykeln som innehåller de olika faserna; C = Communication, när något inte känns bra, A = Analysis, analys av oro, S = Synthesis, ta fram olika val, V = Valuation, val och värderande av alternativen, E = Execution, utförande.
9
Figur 5. CIP triangeln Figur 6. CASVE cykeln.
Källa: Inspirerad av Peterson, et al. (2002) Källa: Inspirerad av Peterson, et al. (2002)
Utsikt-Insikt-Framsikt är en metod som används av Lindqvist och Renberg (u.å) utifrån CIP. Till denna finns en metodbok4 med övningar utifrån modellen. Med Utsikt avses kunskap om arbetsmarknad och studier med mera. Med Insikt menas individens självkännedom, och Framsikt syftar på förmåga att fatta och genomföra beslut (Lovén, 2015). Metoden innebär enligt Lindqvist och Renberg (u,å) att ha Utsikt-Insikt-Framsikt som tankesätt för vägledningsprocessen och väja metoder, eller övningar som berör dessa områden. Vägledningssituationen avgör vilken del av Utsikt-Insikt-Framsikt som är lämplig att börja med. Metoden kan relateras till, samt användas ur flera olika karriärteorier tex CIP, Matchningsteori eller Planned Happenstance beroende på vilken infallsvinkel som åsyftas.
Figur 7. Utsikt-Insikt-Framsikt
Källa: Inspirerad Lindqvist och Renberg (u.å)
4 Lindqvist och Renberg, (2019) har utarbetat metoden Utsikt-Insikt-Framsikt som finns på Luleå kommuns hemsida tillsammans med ett antal modeller och övningar. Författarnas version är baserad på karriärteorin CIP. (Luleå kommun, 2020)
10
3.5 Careershipteorin
Careershipteorin (Hodkinsons & Sparks, 1997) har en sociologisk utgångspunkt med inslag av kognitiv teori samt Planned Happenstance. Teorin utgår från Bourdieus begrepp Habitus5och Kapital6 och menar att karriärvalen sker vid så kallade turning points (brytpunkter) och att dessa kan vara strukturella, frivilliga eller påtvingade. Careershipteorin menar vidare att: individer gör pragmatiskt rationella val; individens karriärmöjligheter begränsas av individens handlingshorisont7; karriärbeslut sker i interaktion med omgivningen; och att Careership (karriär) är ett förlopp av routines (erfarenheterna mellan turningpoints). Vid den praktiska tillämpningen får den sökande reflektera över sitt agerande vid tidigare brytpunkter i livet men också över vilka faktorer som kan ha påverkat agerandet. Därefter kan den sökande fortsätta med att fundera över hur ett agerande skulle kunna ske vid nya brytpunkter t.ex. vid att börja studera eller byta arbete (Andergren, 2018).
3.6 Metoder utan specifik teorianknytning
Det finns även visuella metoder och kreativitet i övningar (Amundson, 2018) som kan skapa en dynamik som i sig bidrar till en enklare problemlösning. Visuella metoder har för avsikt att tydliggöra, konkretisera och underlätta för den sökande att välja, välja bort och att kunna fatta beslut. Att använda visuella verktyg i metoder och övningar (Hägg & Kuoppa, 2007) kan röra sig om allt från ganska enkla medel, där t.ex. papper och penna eller whiteboard används för att gestalta något eller för listning av intressen och värderingar. Det kan också handla om mer utarbetade metoder som tex. olika slags kortlekar (framtidskortet u.å.), Life-Space Mapping (Peavy, 2004), PATH (Forest & Pearpoint, 1993) och Livslinjen (Brott, 2004).
Motivational Interviewing, MI, är en samtalsteknik som enligt Miller och Rollnick, (2013) ursprungligen utvecklades för att behandla alkoholproblem. Motivationsfaktorn i MI är skillnaden och diskrepansen mellan ett nuvarande tillstånd och ett önskat mål och arbetar utifrån ambivalensen mellan dessa genom att utforska för- och nackdelarna med en förändring. MI passar därmed som metod när en individ uttrycker en vilja och ett behov av förändring, eller ett behov av att välja mellan två olika mål, till exempel i ett upplevt dilemma mellan två olika karriärer (Miller
& Rollnick, 2013; Rochet & Rossier, 2016; Klonek, et. al., 2016). Samtalet i MI (Miller & Rollnick, 2013) har fyra steg. Steg 1 är ett Engagerande genom att utveckla en fungerande allians med individen. Steg 2, Fokuserande, innebär skapandet och utforskandet av ett specifikt målsättande.
I Steg 3, Framkallande, avses att locka fram klientens egen motivation genom klientens egna idéer och känslor om varför och hur. I Steg 4, Planerande, utforskas alternativen och en handlingsplan skapas. Fem centrala färdigheter i MI är: 1. öppna frågor. 2. Bekräfta, styrkor, förmågor och beteenden. 3. Betona det positiva. 4. Reflektivt lyssnande genom summeringar samt 5. Informera och ge råd.
5 Habitus är benämningen på hur en individs erfarenheter och sociala omgivning påverkar dennes sätt att värdera, uppfatta och agera (Hodkinson & Sparks, 1997).
6 Kapital avser enligt Bourdieus individens olika tillgångar i form av olika kapital tex kulturellt kapital som utbildning eller social kapital som tex släktskap (Hodkinson & Sparks, 1997).
7 Handlingshorisont avser en individs värderingar och erfarenheter vilka påverkar synen på vad som är individen ser som möjligt samt dess handlingar (Hodkinson & Sparks, 1997).
11
4. Tidigare forskning
Detta avsnitt inleder med att belysa faktorer för val av metoder och presenterar sedan forskning om olika metoder.
Olika aspekter påverkar vägledarens val av metod i vägledningsarbetet. Andergren (2014) nämner att vägledaren väljer metoder utifrån sitt eget teoretiska och metodologiska säte och att detta gör att ett vägledningssamtal för en och samma individ, kan se olika ut och komma fram till varierande resultat beroende på vem som vägleder. Vidare nämner han att även faktorer som vägledarens ålder, självkännedom, kön, värderingar och personlighet spelar roll. Även trender och samhällets eller arbetsplatsens normer menar Andergren har en inverkan på vägledarens val av metoder samt att vägledaren ibland kan komma att välja att arbeta med metoder som känns mest bekväma för vägledaren själv. Andergren fortsätter med att nämna att för att kunna göra ett professionellt arbete bör vägledaren, trots alla dessa faktorer hålla sitt fokus på att välja metoder och arbetssätt utifrån klientens situation och behov.
4.1 Vägledningsmetoder i forskningen
En bred forskning som ställer olika metoder mot varandra där vägledarens val eller effektiviteten hos ett flertal olika metoder för en specifik målgrupp blir belyst, tycks vara ett underforskat område, vilket betyder att inga sådana studier finns inkluderade i detta arbete. Det finns dock studier som testar en specifik metod i utvalda situationer eller mot särskilda målgrupper. Den mest prövade teorin och metoden är enligt Brown och Lent (2012), Hollands Self Directed Test. Nauta (2010) har gjort en sammanställning av utvecklingen, utvärderingar och dagens status av Hollands teori för yrkespersonligheter och dess test Self Director Test där många av dessa studiers resultat redovisas. Nautas sammanställning visar att Hollands kategoriseringar av personligheter efter RIASEC och deras ordnande efter omgivningen har fått ett stort empiriskt stöd under dessa femtio år efter Hollands kategorisering av dem. Nauta menar att det finns ett stort empiriskt stöd för den kongruens Hollands teori framhåller mellan RIASEC personligheterna och dess yrkesmässiga motsvarigheter. I sammanställningen framkommer även ett flertal forskningar som visar ett stöd för existerandet av RIASEC typerna på en stor variation av individer, både på studenter och arbetande vuxna. Nauta (2010), påvisar vidare en stor evidens i att kongruensen mellan personlighetstyp och yrkeskategori förutsäger individers val av yrke och deras kvarstannande i yrken. Sammanställningen visar även evidens för att individer som byter jobb, byter till sådana som är mer kongruenta med deras enligt testet personlighetstyper. Enligt Nauta, har även ett flertal Meta-analyser bekräftat att kongruens mellan RIASEC personlighetstyp och motsvarande yrkestyp ger även ger högre jobbtillfredställelse. Däremot menar författaren att det empiriska stödet är svagt för testet som förutsägande.
Wood et el. (2019) utförde en småskalig undersökning av metoden PATH med barn och unga människor med särskilda behov och handikapp. PATH användes i vägledning och sedan utfördes semi-strukturerade intervjuer hur planeringsverktyget upplevts. Fyra teman framkom som resultat att: 1. Användbarheten av det grafiska/visuella: att det visuella /grafiska gjorde så att målen upplevdes uppnåbara, det fungerade även som en påminnelse om vad som diskuterats under vägledningen. 2. PATH-bilden var bra att ta fram när man upplevde tvivel. Bilder upplevdes lättare att ta till sig och relatera till än text. 3. Positiva effekter av PATH-processen i sig i form av mer självförtroende, ökad motivation, en ökad känsla av riktning i livet. Detta förklaras av författarna som effekterna av målsättande, handlingsplan som ökar self-efficacy. 4. Individfokuset, att arbeta med PATH uppgavs ge en känsla av att bli sedd och hörd, att uppleva sig vara i fokus. De hinder
12
som framkom i undersökningen av metoden var tidsbrist och att individer upplevde sig behöva ett förberedande samtal innan ett arbete med PATH. Förutom dessa visuella fördelar samt ett stärkande av självförtroende, som Wood et al. via denna studie framhållit, finns även positiva resultat kring metoden PATH som ett stöd vid återhämtande och tillfrisknande för människor med mental ohälsa enligt Armstrong och Dorsett (2015).
Armstrong och Dorsetts (2015) studie visade även att PATH kan vara ett bidrag för att återställa den maktobalans som kan uppstå inom traditionella ramverk i vägledningssituationer. Syftet med deras studie var att undersöka personliga värderingar, historieberättande som förankras i visuella bilder. Resultat som framkom var att: 1. PATH upplevdes ge fokus åt individernas narrativ, att den kom i fokus genom ritandet och det visuella. 2. PATH uppgavs genom frågeställningarna kring hur styrka kan utvecklas skapade processer för utvecklandet av dessa styrkor. 3. PATH:s grafiska och visuella skapandet genom processen, upplevdes vara “en levande kompass” för deltagarna.
Författarna framhöll även att PATH fungerade som hjälp för de med dåligt närminne, att de lättare kunde minnas med bilder. Det fjärde resultatet var att PATH beskrevs som en läkande process som medförde ett allierade till handlingsplanen för deltagarna. De negativa aspekter som framkom med metoden enligt Armstrong och Dorsett var ett utryckande av rädsla för att otränade personer ska använda PATH som enbart en handlingsplan, och ej även som en process.
Ytterligare en situation där PATH modellens visat sig vara effektiv (Kolb, et. Al., 2020) är som ett verktyg för att underlätta samarbetet mellan familjer och utbildare i program för personer med handikapp. Kolb et al. belyser arbetet med PATH modellens implementerande i Saudiarabien för människor med handikapp i sin artikel där den ger en överblick över implementerandet av PATH modellen som ett verktyg speciellt användbar för ungas övergång från studenter till vuxenlivet.
Kolb et al. åskådliggör även introducerandet av PATH modellen till arabisk karriärvägledning som hjälp för att klargöra drömmar och mål för sina studenter. Även där uppges PATH processen bidra till hjälp för deltagarna att utforska stöd omkring sig och i samhället på ett naturligt sätt.
En annan metod som påvisat fler fördelar genom visualiserandet är Life-Space Mapping genom Rodgers (2006) studie utifrån frågeställningen hur individer uppfattade att förändringsprocesser påverkade olika Life-Space, Livsutrymmen. Resultatet visade att deltagarna i studien upplevde att Life-Space Mapping var till hjälp för att fokusera på det viktiga och för att kunna se förändringar och problem som en del av en större kontext. Deltagarna uppgav att användandet av metoden Life-space Mapping bidragit till reflektion, öppnat upp för samtal och berättande kring livshändelser samt deras tankar kring förändringarna. Rodgers studie visade vidare att Life-Space Mapping bidragit till att deltagarna upplevde det enklare att sortera händelser i livet. De uppgav även att de fått en djupare förståelse för livsprocessen och att en förändring påverkas av många olika aspekter som tex. familj, vänner, arbete, livssituation och religion.
Agneta Slowik (2013) framhåller från erfarenheten av sitt arbete med utrikesfödda att metoden Life-Space Mapping även kan bidra till att rädslor och hinder minskas. Slowik hänvisar till Peavys (2004) teorier kring förklarandet att detta sker genom visualiseringen i arbetet med Life-Space Mapping. Slowik testade metoden bland vägledare, där hälften fick agera vägledare och den andra halvan sökande med annat modersmål. Slowik menar att betydelsen av att söka efter andra kommunikationsmedel än det verbala blev påtagligt och att deltagarna nämnde vanmakt, trötthet, maktlöshet och en önskan om att kunna förmedla sig. Deltagarna nämnde också vikten av att vägledaren ställer frågor, lyssnar, har kunskap om andra kulturer och kan anpassa sig efter varje sökandes förutsättningar, samt betydelsen av att vägledaren hjälper till att tolka symboler och
13
bilder. Slowik poängterar dessutom att vägledarens inställning till sitt eget lärande är av vikt för att påverka sina värderingar, inställningar, fördomar och sitt kunskapsmässiga synfält.
Fördelarna med de visuella aspekterna i metoderna Life-Space Mappning och PATH bekräftas av en fallstudie av Mignot (2000) som påvisade hur användandet av visuella metoder inspirerar det narrativa berättandet genom att visualisera och skapa metaforer, vilket verkar främjande för kartläggningen och hela vägledningsprocessen. Mignot drar paralleller till hermeneutiska metoder, vars bas handlar om tolkningen där olika individer har olika tolkningar av en och samma bild och han nämner att klientens egen tolkning är det viktiga i vägledningen. Vidare betonas att det hermeneutiska synsättet innebär dialog och samverkan där respekt och förståelse finns för någon annans tolkning och berättelse. Författaren menar att genom att använda visuella metoder där klientens egen tolkning får ha företräde, skapas en demokratisk vägledning där klienten, dess tankar och känslor inte riskerar att på något sätt förminskas. Han menar vidare att dessa metoder bör användas på ett organiserat sätt och att det bör finnas en teoretisk grund bakom så att metoderna kommer att användas i sin rätta kontext.
MI är i motsats till Life-Space Mapping och PATH en samtalsmetodik och ej ett visuellt verktyg för en vägledningsprocess. En del jämförande studier har utförts på MI för att försöka utröna dess effektivitet, och en del även på situationer den inte enligt Miller och Rollnick (2013) är avsedd för.
d.v.s. även på situationer som inte består av ett dilemma och en ambivalens att arbeta med. Bland annat utförde Hampson et al. (2015) en undersökning av MI på 26 personer med mentala hälsoproblem som fördelades slumpvis mellan två grupper varav den ena fick MI-samtal och den andra inga samtal alls. Efter tolv månader visade studien en högre grad av betald anställning hos gruppen som fick MI samtal. Författarna spekulerar kring teorin att viljan ibland skulle kunna vara starkare än self-efficacy och att MI-samtal i dessa fall skulle kunna ha en positiv effekt och vara en fungerande metod för individer som redan har en motivation för en anställning. Skillnaden mellan undersökningsgruppen och kontrollgruppen påvisades först efter tolv månader och inom sex månader fanns inga skillnader i andelen anställda mellan grupperna.
Rochat och Rossier (2016) utförde en studie med ett positivt resultat för MI i karriärvägledning för personer i ett dilemma mellan två karriärval, alltså med en ambivalens i enlighet med Miller och Rollnicks (2013) avsikt med samtalsmetoden. Författarna spekulerar kring om MI skulle kunna ha en positiv effekt på personens obeslutsamhet med en minskande obeslutsamhet. Resultaten visade enligt Rochat och Rossier att MI kan inkluderas i karriärvägledning med positiv effekt i dessa situationer av upplevt dilemma och ambivalens av individerna, och att den därmed även kan vara ett komplement i karriärvägledning. Rochat och Rossiers studie stärks av den sekvensanalys som Klonek, et. al. (2016) utförde. Även denna studie fokuserade på ambivalenssituationer.
Sekvensanalyser utfördes på 14 vägledare i två samtal var. Samtalen analyserades efter parametrar som avsåg mäta vad som var MI specifikt beteende och vad som var ”klassik” vägledning.
Författarna menar utifrån dessa resultat att en integration av MI i vägledningen är möjlig i dessa specifika situationer. Detta då de framhåller att en del faktorer och MI-specifika tekniker överensstämmer med en person-centrerad vägledning såsom Savickas Theory of Career Construction med till exempel användandet av öppna frågor, reflektivt lyssnande och att som vägledare ej inta rollen som expert.
5. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt redogörs för de teorier som utgör referens och begreppsramar för den här studien, samt ur vilka resultat har tolkats och analyserat utifrån. De teoretiska utgångspunkterna för
14
studien är en socialkonstruktivistisk ansats och Savickas (2005) teorier som beskriver väsentliga komponenter i den fördjupade vägledningen så som karriären som en process och karriäridentiteten som skapad av individen Savickas (2005). Dessa kompletteras med SCCT (Lent et al., 2002) med dess enligt Banduras (1997) self-efficacy definition och motivationsteori. Detta då teorin förklarar de av tidigare forskning påvisade viktiga faktorer såsom förlorad motivation för långtidsarbetslösa, samt, reaktioner som försämrat självförtroende och self-efficacy hos människor till följd av att förlora sitt arbete.
5.1 Socialkonstruktivism
Teorier rotade i socialkonstruktivism (Wilber, 1980) menar att människor aktivt skapar sin verklighet och inte är passiva mottagare. Den utgår från fyra antaganden utifrån en grundsyn att människor konstruerar sin verklighet.
1. Alla aspekter av universumet är sammankopplade; det är omöjligt att separera figur från bakgrund, subjekt från objekt, folk från deras miljöer. 2. Det finns inga absolut; därav kan inte mänskligt fungerande bli reducerat till lagar och principer, och orsak och verkan kan ej konstateras.
3. Mänskligt beteende kan bara bli förstått i den kontext som det inträffar. 4. Den subjektiva referensramen av människor är den enda legitima källan av kunskap. Händelser inträffar utanför människor. När individer förstår deras omgivning och medverkar i dessa händelser, definierar dom sig själva och sin miljö.
Savickas et al. (2009) skapade ett ramverk för en vägledningsmodell och metod som särskilt tar fasta på att en individs kunskap är en produkt av social interaktion, att mening är coconstructed genom dialog samt ett Life-designande. Den implementerar teorierna av självkonstruerande av Guichard, (2005) och Savickas (2005) och har fem grundantaganden. 1. Kontextuella möjligheter 2. Dynamiska processer som innebär att stötta klienten att hantera ett överflöd av information i dagens arbetsmarknad istället för att bidra med ny. 3. Icke-linjär utveckling och att se karriär som ett livs-designande. 4. multipla perspektiv genom att fokusera på klientens pågående construktion och reconstruction av subjektiva och multipla verkligheter. 5. Fokus på individers livsmönster där yrkesidentiteten ses som ett föränderligt mönster som skapas i interaktion med omgivningen och härrör ur klientens historia.
5.2 Theory of Career Construction, CCT
Theory of Career Construction, CCT, Savickas (2002; 2005;) är en konstruktivistisk postmodern teori som innehåller tre viktiga grundbegrepp: yrkespersonlighet (Vocational Personality), livsteman (Life themes) och karriär och anpassningsförmåga (Career Adoptability). Teorin har en utvecklingsinriktad kontextualism vilket vilar på ett antagande att individer skapar sina karriärer i samspel med omgivningen. Life-Space är benämningen för alla de livsrum för de olika livs-rollerna en individ utvecklar. Yrkesmässigt själv-koncept avser utvecklingen av individens självuppfattning i relation till arbetet. Enligt Savickas utvecklas det värdemässiga ramverket runt yrken och yrkesmässigt beteende bland annat av rollmodeller. Savickas menar vidare att varje person har en uppsättning personliga egenskaper som kan passa för vissa typer av arbete. Men till skillnad från andra teorier som bygger på matchning så intresserar socialkonstruktivismen sig för varför människor handlar på det sätt de gör på arbetsmarknaden. Vägledningen fokuserar på att göra den sökande medveten om viktiga livstema och olösta problem, stötta den sökande att konstruera en karriär som underlättar implementering av livsteman, eller hjälper till att lösa olösta problem, och att hjälpa den sökande att utveckla sin karriäranpassningsförmåga, samt göra den sökande medveten om viktiga livstema och olösta problem. Vägledningen spänner över tre faser där den
15
första fasen construct fokuserar på fyra frågor: rollmodeller, mål, favoritberättelse eller film, favoritordspråk och tidigaste barndomsminnet. Den andra fasen, deconstruct, innebär ett reflekterande och synliggörande av positiva och negativa mönster, att ställa sig på styrkor, reflektion över det som inte fungerar och en omvärdering av erfarenheter. Den tredje fasen reconstruct innebär ett arbete utifrån drömmar och värderingar mot mål och att skapandet av en ny framtid. Coconstruct i vägledningen avser samarbetet mellan vägledaren och individen där vägledaren kan ge den sociala feedbacken till individen i en dialog.
5.3 Social Cognitive Career Theory, SCCT
SCCT (Lent et al., 2002) använder sig av Banduras (1997) definition av begreppet motivation som menar att motivationen skapas i samverkan mellan miljö, beteende samt kognitiva och personliga faktorer. Motivation enligt Bandura skapas genom att sätta mål att sträva mot vilka baseras på individens self-efficacy, vad individen tror om sig själv och sina förmågor. Teorin består av tre centrala begrepp som samverkar med varandra och formar karriärval: Self-efficacy, outcome expectations och personality goals. Self-efficacy (upplevd självförmåga), påverkas av individens erfarenheter, de fysiska och emotionella reaktioner dessa skapat, omgivningens feedback och att studera andras prestationer (se figur 8). Via erfarenheten av att uppnå egna uppsatta mål och påverka sig själv genom personliga utmaningar samt ett reflekterande över dessa i en process menas motivationen skapas. Detta i sin tur ger en känsla av välbefinnande vilket skapar en riktning för beteendet tills målen är nådda. Mål fungerar enligt Bandura bäst när individen själv har inflytande än när aktiviteter styrs av andra. Bandura menar även att motivation påverkar ageranden men även att ageranden kan påverka motivationen.
Figur 8. Self-efficacy motivationsteori
Outcome expectation (Förväntat resultat) är de föreställningar individen har om vilka konsekvenser av ett visst handlande kan bli. De förvärvas genom inlärningsupplevelser.
Personalilty goal (Personligt mål) är tydliga, specifika mål som satts i relation till genomförandet, har betydelse för beslutsamhet inför genomförandet samt motivation till att nå resultat.
Self-efficacy, outcome expectation och personal goals samverkar både positivt och negativt och alla tre behövs för att en aktivitet ska lyckas. Enligt teorin skapas intresse för en verksamhet, t.ex.
karriärval, då individen ser sig själv kompetent i den verksamheten genom sin upplevda självförmåga samt förväntar sig att utförandet kommer att leda till ett resultat de önskar (Lent et al., 2002).
16
6. Metod
Detta avsnitt inleds med studiens forskningsansats. Därefter presenteras arbetets metodologiska överväganden efter ordningen: undersökningsmetod, urval, datainsamling, analysmetod, etiska överväganden samt validitet och reliabilitet.
Antagandet för den här studiens forskningsansats utgår från Esaiassons et al. (2003) definiering att forskning bör bygga på tidigare resultat och därmed vara kumulativ, samt att den ska avse att vara teoretisk med vetenskapligt tydligt språk. Vidare, att studien ska bygga på verkliga observationer och därmed vara empirisk, samt att den ska avse att förklara fenomen i samhället och ha förklarande intentioner. Forskning ska även (Esaiassons et al., 2003) ha intentionen av ett tillvägagångssätt som bygger på forskaroberoende och är genomskinlig.
6.1 Undersökningsmetod
Denna studie utfördes som en kvalitativ intervjustudie av studie- och yrkesvägledare och deras arbete med långtidsarbetslösa. Kvalitativa metoder användes till både insamling och bearbetning av empiriska data. Metoden är enligt Esaiasson et al. (2003) lämplig att använda när forskare vill veta hur människor uppfattar sin värld, vilket är vad ansatsen i denna studie har varit; att undersöka hur respondenterna såg på sina val av metoder vid arbetet med långtidsarbetslösa samt vad deras uppfattning var av de personer de mötte som var långtidsarbetslösa.
6.2 Urval
Urvalet i studien bestod av åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar eller har arbetat med långtidsarbetslösa utifrån sin profession. Då studien avsåg intervjua studie- och yrkesvägledare som arbetade eller hade arbetat med långtidsarbetslösa, skedde ett subjektivt urval som av Denscombe (2016) definieras som att intervjupersonerna är handplockade för ämnet. Detta gjordes genom att en av AF:s större leverantörer av tjänsten stöd och matchning kontaktades via telefon. Denna första kontakt genererade ej utifrån studiens tidsramar så många respondenter som önskats, två deltagare. Därmed skedde ytterligare ett urval genom ett bekvämlighetsurval, det vill säga att “ta vad som finns till hands” (Denscombe, 2016). Det gjordes genom kontakt via telefon till slumpvis utvalda verksamheter med studie- och yrkesvägledare som arbetade eller hade arbetat med långtidsarbetslösa. Detta förfarande gav upphov till en snöbollseffekt enligt Esaiasson et al. (2003) då de första kontakterna i sin tur gav förslag på ytterligare kontakter. Detta andra urval resulterade i ytterligare sex respondenter. Information om konfidentialitet, anonymitet och de etiska riktlinjerna gavs muntligt i telefonsamtal. Med snöbollseffekten, kan det enligt Denscombe (2016) finnas en risk för snedvridning av resultatet då intervjupersonerna kan riskera representera en mer lokal grupp. Vi gör dock inga anspråk att presentera generaliserande resultat då vi avsåg uppnå en djupförståelse hos personerna. Det kan även finnas en risk för att de som valt att deltaga är de som är mest intresserade av studiens ämne vilket även det kan bidra till en snedvridning av resultatet. Detta kan dock även ses som något positivt då ett sådant urval underlättar svar på frågeställningarna för studien.
6.3 Datainsamling
Insamlandet av material skedde genom intervjuer för en djupare förståelse, möjlighet till klargöranden vid otydliga svar samt ha möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering enligt Aspers (2011) då de intervjuade fick möjlighet att tala fritt utifrån studiens intresseområden och ordningsföljden anpassades efter den intervjuade. Detta för att med
17
följdfrågor kunna se problemområdet ur olika synvinklar samt se hur respondenten relaterade sig själv i dess sammanhang. Intervjuerna har haft ett explorativt syfte då de ej utfördes utifrån ställda hypoteser (Kvale & Brinkmann, 2017).
Författarna intervjuade fyra respondenter var. Intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren genom gester, mimik och uttal kan påverka den som intervjuas och att intervjupersonen därmed kan styras i sina svar togs i beaktande. Då genomförarna av denna studie utbildar sig till studie- och yrkesvägledare, och därmed genomfört utbildning i samtalsmetodik kan risken för detta ha minimerats. Intervjusvaren påvisade inga större skillnader utifrån vem som intervjuat vilket kan ses som att detta ej varit ett problem (Esaiasson et al., 2003). I samtliga övriga delar och moment i denna studie har båda författarna gemensamt bidragit samt samarbetat.
Samtliga intervjuer skedde digitalt, genomfördes enskilt samt pågick mellan ca 40–60 minuter. De spelades in via zoom och en intervju via teams. Inspelningarna sparades på intervjuarnas respektive datorer. Respondenterna informerades även vid intervjutillfället om att svaren behandlas konfidentiellt, deras rätt till anonymitet samt om de etiska riktlinjerna. Samtycke till intervjuerna och inspelningarna skedde först muntligt innan inspelningen startades, sedan spelades även ett samtycke in. Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 2) som bestod av tre delar. Den inleddes med frågor om bakgrund, hur länge respondenterna arbetat inom yrket och i vilken roll de arbetat med långtidsarbetslösa. Därefter var intervjuguiden indelad efter studiens fokusområden enligt Aspers (2011) med öppna frågor och med stor frihet för respondenterna att tala fritt d.v.s. ordningsföljden styrdes av de intervjuades berättelser.
Avslutningsvis fick respondenterna även komma med egna kommentarer.
6.4 Analysmetod
En tematisk narrativ analysmetod enligt Aspers (2011) valdes för denna studie. Aspers definierar den som ett intresse av aktörers berättelser och vilka komponenter ett narrativ byggs upp av. Detta då fokusområdet för studien avsett att belysa de intervjuades olika komponenter vid och som grund för val av vad de ser som verkningsfulla vägledningsmetoder för de långtidsarbetslösa.
Intervjuerna transkriberades först med hjälp av programmet SpeechText och sedan även manuellt då programmet inte transkriberade korrekt. Respondenternas svar tolkades utifrån författarnas förkunskaper gällande karriärteorier, fördjupad vägledning samt metoder i vägledningsarbetet.
Samtliga transkriberingar skrevs ut och lästes ett flertal gånger och materialet analyseras i en omväxlande process av tematisering och kodning utifrån studiens fokusområden. Till detta användes marginalmetoden enligt Aspers (2011) genom att meningar som analyserades till respektive tema och kod ströks under, och teman och underteman skapades. Ett exempel på kodning och tematisk analys visas i figur 9.
Kod Naturliga enhet Naturlig enhet Naturlig enhet Undertema
A ”Det är viktigt att man har teorin i grunden och förstår vad det är för någonting” (Francis)
”Arbeta med
klientens brytpunkter enligt
Careershipteorin”
(Malak)
”Happenstance för att våga göra val, ta bort rädslor och inte stå still” (Farah)
1.1.Teorier i vägledning
Figur 9. Exempel på kodning tematisk analys
18
Teman och underteman gavs siffor och koder gavs bokstäver. Kodningen illustreras nedan i figur 10. (Koder och temans betydelse se bilaga 2). Båda författarna analyserade samt kodade samtliga intervjuer vilka sedan jämfördes samt sammanställdes.
Figur 10. Kodschema
I tema tre redovisas den praktiska tillämpningen med dess metoder som framkom i studien, som underteman. Därav kommer undertemat för tema tre att anta samma antal som framkomna metoder och x i 3.X ersättas med en siffra; Metod 1 ger undertema 3.1, metod 2 ger undertema 3.2 och så vidare.
Resultaten av samtliga teman presenteras i studien som löpande text och styrks av citat som enligt Aspers (2011) avser belysa tematiseringarna samt för att enligt denne fungera som “konkret bevisföring” (Aspers, 2011. Sid. 228). Citaten som används återgavs ordagrant från transkriberingarna. Materialet analyserades sedan i relation till tidigare forskning och presenterade teorier.
6.5 Etiska överväganden
Undersökningen genomfördes enligt de etiska grundprinciperna för samhällsvetenskaplig forskning (Esaiasson et al., 2003) samt följde nationell lagstiftning. Samtliga deltagare garanterades anonymitet och att intervjusvaren skulle behandlas konfidentiellt. Informationskravet (Esaiasson et al., 2003) innebär respondenternas rätt till information om studiens syfte, innebörd av deltagandet, att deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Detta efterföljdes genom att de informerades muntligt vid första kontakttillfället om syftet med undersökningen. Sedan vid intervjutillfället, om frivilligheten och deras rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet (Esaiasson et al., 2003) går ut på att forskaren ska erhålla respondenternas samtycke till medverkande i studien. Samtliga deltagare tillfrågades om samtycke vid intervjutillfället. Konfidentialitetskravet (Esaiasson et al., 2003) innebär att deltagarna ska skyddas från offentlighet samt behandlas med sekretess. De ska inte kunna identifieras av utomstående. Respondenterna nämns ej vid namn i detta arbete utan gavs fiktiva könsneutrala namn. Detta då kön ej är en faktor i studien samt för att urvalet skett genom snöbollseffekten, vilket medfört att urvalet kom att bestå av sju kvinnor och en man varav flera deltagare kände varandra. Samtliga inspelningar sparades på dator och ej i molnlagring. Respondenternas arbetsorter skrevs ej med i studien då en del arbetade enskilt på små orter. Uppgifterna om deltagarna i denna studie har enbart författarna. Nyttjandekravet (Esaiasson et al., 2003) innebär att information och uppgifter endast får användas i forskningen i det påtalade syftet. Detta krav tillgodoses genom att den delgivna informationen enbart används till och i detta arbete.
