• No results found

D EN LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRNINGEN

Ansvarsområden

Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig.

Figur 5 Den landstingsövergripande styrningen

Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans

fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska, genom att ha fokus på verksamheten, ange förutsättningar för produktionsenheterna och bevaka att verksamheten kännetecknas av god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska, med fokus på östgötens behov, verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot gemensamma mål men med olika medel.

Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska – under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges treårsbudget/finansplan samt landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner.

Styrningslogiken

Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och

uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang.

Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserat styrkort, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik.

Utgångspunkten är landstingsfullmäktiges treårsbudget som redovisar landstingets vision samt övergripande strategier12 inom ett antal olika perspektiv.

Medborgarperspektivet är överordnat och strategierna i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. Landstinget utgår från fem olika perspektiv:

Medborgarperspektivet - hur landstinget kan tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård.

Förnyelseperspektivet – verksamhetens förmåga att förbättras och utvecklas.

Processperspektivet – effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsflöden.

Medarbetarperspektivet - hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas.

Ekonomiperspektivet - kontrollen och skötseln av ekonomin.

Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad landstingsövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän.

Den samlade styrningens inslag är:

- Landstingsfullmäktiges treårsbudget - Landstingsstyrelsens verksamhetsplan

- Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Landstingsledningens verksamhetsplan

I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett förhållningssätt till.

Bra vård och bättre hälsa

T.ex. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende

T.ex. Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs

T.ex Inga patienter ska behöva vänta längre än 90 dagar på behandling

T.ex

Andel östgötar som känner förtroende för hälso- o sjukvården Andel östgötar som känner förtroende för landstingspolitiker Patienternas omdöme per VC

Figur 6 Den samlade styrningens komponenter ( inkl. tänkbart exempel).

Landstingsfullmäktige (LF) beskriver i sin treårsbudget landstingets övergripande vision, värdegrund, strategier13 och ekonomiska ramar.

Landstingsstyrelsen (LS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) delar ansvaret för fullmäktiges uppdrag mellan sig utifrån reglementet vilket i

verksamhetsplanen markeras genom att LF:s strategier fördelas mellan LS och HSN. Vissa strategier är gemensamma och inom dessa områden arbetar LS och HSN mot samma mål men med olika medel.

Landstingsstyrelsen (LS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) identifierar framgångsfaktorer14 kopplade till respektive strategi. Framgångsfaktorerna ska handlingsinriktat konkretisera vad som är avgörande för att kunna leva upp till strategierna.

Med vägledning av LS och HSN:s framgångsfaktorer identifierar

landstingsledningen (LL) strategiskt viktiga utvecklingsområden i form av målsatta nyckelindikatorer15 som ska driva på och markera behovet av

utveckling. Dessutom fastställer LL resultatmått16 som sammantaget ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategi.

Därutöver använder sig LL av basfakta i form av mer basala uppföljningsmått vilka ingår i rapporteringen till politiken som ett underlag för den löpande uppföljningen.

LL:s verksamhetsplan är, tillsammans med avtalet med HSN, ett underlag som landstingets alla produktionsenheter har att följa i sin planering och uppföljning.

13 Övergripande målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås.

14 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att leva upp till respektive strategi i ett perspektiv.

15 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor.

16 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av resultat i förhållande till en strategi.

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkortskarta- år 2009

(Bokstäverna inom parentes visar sambandet mellan strategi och framgångsfaktor)

Medborgare Förnyelse Process Ekonomi

STRATEGIER

B. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete.

A. Kunskapsbaserad och säker vård.

B. Effektiva vårdprocesser.

A. Ekonomi som ger handlingsfrihet . B. Kostnadseffektiv

verksamhet.

FRAMGÅNGSFAKTORER (A) Aktivt hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete (A) Förmåga till

framtidsanalys (A) Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse.

(A) Balans mellan hälso- och

sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter (A) Goda möjligheter att ta

ansvar för den egna hälsan

(B) Effektiv uppföljning och

analys. (B) Processorienterat

arbetssätt (B) Ersättningssystem som stödjer

effektivitetsutveckling.

(B) Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs

(B) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta

(B) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer (C) God delaktighet för östgöten som medborgare och patient.

(C) Stor valfrihet för patienten

Bilaga: 3 Tidsplanering 2009Sammanträdestider 20092008-12-03 Landstingsfullmäktige26/2 Besluts- sammanträde 21/4 Besluts- sammanträde Årsredovisning 2008 9-10/6 Besluts- sammanträde Treårsbudget 2010-2012 24/9 Besluts- sammanträde

25-26/11 Besluts- sammanträde Finansplan Verksamhetsplan LS+HSN Delårsrapport 08 Landstingsstyrelsen (LS)27/1 Besluts- sammanträde Delårsrapport 11

24/2 Besluts- sammanträde 11/2 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 24/3 Besluts- sammanträde Årsredovisning 2008 Delårsrapport 12 28/4 Besluts- sammanträde Delårsrapport 02 15/4 Kunskaps- sammanträde LS+HSN

12/5 Besluts- sammanträde Delårsrapport 03 inkl ekonomisk helårsbedömning 26/5 Besluts- sammanträde Delårsrapport 04 Treårsbudget 2010-2012 25/8 Besluts- sammanträde Delårsrapport 05+06

29/9 Besluts- sammanträde Delårsrapport 07 2/9 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 13/10 Besluts- sammanträde Verksamhetsplan LS+HSN+LL

3/11 Besluts- sammanträde Finansplan Delårsrapport 08 inkl helårsbedömning Delårsrapport 09 11/11 Kunskaps- sammanträde LS+HSN

15/12 Besluts- sammanträde Årsbudget LS+ PE Delårsrapport 10 inkl ekonomisk helårsbemning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)20/1 Besluts- sammanträde

17/2 Besluts- sammanträde Uppföljning uppdrag/avtal 2008 11/2 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 17/3 Besluts- sammanträde Uppdrag 2010 Årsredovisning 2008 Delårsrapport 02 22/4 Besluts- sammanträde 15/4 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 19/5 Besluts- sammanträde Treårsbudget 2010-2012 Delårsrapport 03 inkl ekonomisk helårsbedömning 18/8 Besluts- sammanträde Deårsrapport 04-05-06

22/9 Besluts- sammanträde Prioritering 2010 Verksamhetsplan HSN-LL Delårsrapport 07 2/9 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 27/10 Besluts- sammanträde Avtal 2010 Delårsrapport 08 inkl helårsbedömning 11/11 Kunskaps- sammanträde LS+HSN 1/12 Besluts- sammanträde Budget 2010 Delårsrapport 10 inkl ekonomisk helårsbemning

NovDecHälso- och sjukvårdsnämnden JulAugSepOktMarAprMajJun

Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen JanFeb

MajJun

MajJun SepOktNovDecJulAugJanFebMarApr

SepOktNovDecJulAugJanFebMarApr

558 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Finansieringsanalys Budget 2009

Tillförda medel

Årets resultat

Justering för avskrivningar

Försäljning av anläggningstillg (bokfört värde) Minskning av långfristiga fordringar

Nya långfristiga lån Minskning av förråd

Minskning av kortfristiga fordringar 9 753

Ökning av kortfristiga skulder Övrigt

Summa tillförda medel 9 753

Använda medel

Nettoinvesteringar

Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd

Ökning av kortfristiga fordringar

Minskning av kortfristiga skulder 40 414

Övrigt

Summa använda medel 40 414

Förändring av likvida medel -30 661

Noter till finansieringsanalysen:

slut2

Investeringsredovisning

Nettoinvestering Budget 2009

Helårs-bedömning 2008

Immateriella tillgångar Byggnader

Mark Inventarier Datorutrustning

Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier

Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst

Aktier, andelar, bostadsrätter

Summa 0 0

558 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Balansräkning (tkr) Budget 2009

Helårs-bedömning 2008

TILLGÅNGAR

Kundfordringar 0 1 627

Övriga kortfristiga fordringar 0 8 126

Förutbet kostn upplupna intäkt 20 399 20 399

Kassa och bank 0 30 661

Omsättningstillgångar 20 399 60 813

TILLGÅNGAR 20 399 60 813

EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER

Balanserat eget kapital -12 429 -429

Årets resultat 0 -12 000

Verksamhetens eget kapital -12 429 -12 429

Leverantörsskulder 0 68 027

Upplupna kostn förutbet intäkt 5 203 5 203

Övriga kortfristiga skulder 27 625 12

Skulder 32 828 73 242

EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 20 399 60 813

Related documents