Övergången från den somatiska energiregimen till den exosomatiska har inneburit att 1900- talet framstår som ett enastående sekel i mänsklighetens historia. Aldrig någonsin tidigare har den ekonomiska tillväxten varit så hög, inte hellre befolkningsökningen. Antalet människor har fyrdubblats under de senaste hundra åren. Det materiella välståndet har
111 Sandberg (2003), s. 553.
under seklet nått högre nivåerna än någonsin tidigare, trots att det är ojämnt fördelat. Men vår nuvarande energiregim har samtidigt skapat de största miljöproblemen vi hittills skådat. Det snabba utnyttjandet av den fossila energin har resulterat i föroreningar av jordens alla sfärer.
Den kanske största effekten av den fossila förbränningen är ökningen av växthusgaser i vår atmosfär. När fossila energi förbränns frigörs ämnen som funnits lagrade miljontals år. Utsläppen av koldioxid från kraftverk, industrier och bilar har bidragit till den nu snabbt ökande växthuseffekten. Jordens temperatur har sedan början av den exosomatiska energiregimen allt jämt stigit, till en början långsamt men efter 1980 i allt raskare takt. Konsekvenserna av denna uppvärmning är svåra att med säkerhet förutsäga. Tänkbara exempel är dock allt högre havsnivåer med översvämningar som följd, rubbad ekologisk balans, ökad ökenspridning och omdirigering av Golfströmmen. Alla dessa möjliga konsekvenser kommer att grundligt påverka det mänskliga samhällets alla plan.113
McNeill påpekar att vårt levnadsmönster och vår samhällsstruktur inte är ekologiskt hållbart. Den ekologiska krisen kommer med all säkerhet att komma, men när och i vilken omfattning den kommer att drabba oss är oviss. För att minska verkningarna av en sådan kris krävs en renare energiregim än exploateringen av de fossila bränslena under den exosomatiska.114
Om de stora miljöproblemen inte får oss att förändra vår energiförsörjning så kommer tillgången på fossila bränslen att tvingas oss till en förändring. Fossil energi är en ändlig resurs. Trots att nya oljefyndigheter fortfarande upptäcks kommer oljan att ta slut inom en överskådlig framtid om inte dess användningsområden minskas. Det mer närliggande problemet är dock inte att oljan helt tar slut, utan att oljeproduktionen successivt kommer att planas ut. Följden av detta kommer vara stigande oljepriser. Ekonomiska intressen kommer således att göra det ohållbart att fortsätta använda olja i samma utsträckning som idag.
Lösningen på våra energiproblem är i teorin enkel, vi måste lära oss att bättre utnyttja den flödande energi som solen ständigt förser oss med. I praktiken är detta långt mycket svårare att realisera. Vind- och vattenkraft har använts i tusentals år och trots att vi nu ökar energiproduktionen från denna teknik kan den endast tillgodose en bråkdel av vårt totala energibehov. Geotermisk energi från jordens inre är en till synes oändlig resurs men idag är det inte ekonomiskt gångbart att borra efter sådan på mer än ett fåtal platser i världen. Rent geografiska förutsättningar begränsar våra möjligheter att användas oss av andra förnybara
113 McNeill (2003), s. 25-36. McNeill & McNeill (2006), s. 310ff. 114 McNeill (2003), s. 394ff.
energikällor, till exempel tjänar det lite till att försöka täcka energibehovet på det vintermörka norra halvklotet med solceller eller solfångare.115
Alla tiders historia Maxi har en detaljerad genomgång av miljömedvetenhetens framväxt och
komplexiteten i dagens miljöproblem. Författarna lyfter fram Rachel Carsons bok Tyst vår som en del av starten på miljörörelsen. Vidare tas FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972 upp och Brundtlandsrapporten från 1987 ges utrymme. Miljötoppmötet 1997 som resulterade i Kyotoavtalet diskuteras och problematiseras.
Ekonomisk tillväxt var en förutsättning för att dagens i-länder en gång i tiden skulle industrialiseras och utvecklas. Visserligen försämrades miljön på många sätt men välfärden utvecklades.116
Det främsta miljöhotet är förmodligen den s.k. växthuseffekten, framkallad av fossila bränslen som kol och olja, som står för en stor del av världens energiförsörjning. Vid förbränningen i kol- och oljekraftverken bildas koldioxid (CO2) som bidrar till att temperaturen stiger: 1990-talet var det
varmast decenniet på tusen år. […] Det här för med sig att havsnivån stiger och delar av jordens landyta blir obeboeliga.117
Mycket hänger således på industriländernas och utvecklingsländernas vilja och förmåga att tas sig an problemen. Den rika världen kan om den vill. Men hur är det med den fattiga världen: kan man där förvänta sig att den ekologiskt hållbara utvecklingen ska prioriteras för den ekonomiska tillväxten? Kina svarar idag för världens näst största koldioxidutsläpp – bara USA:s utsläpp är större. Hur ska Kina kunna öka sin industriproduktion utan att användas sig av de enorma stenkolsfyndigheterna i landet? Och kan de rika länderna begära att Kina ska avstå från att användas sig av sina naturtillgångar?118
Epos tar upp världens miljöproblem sedan 1950-talet. Det ojämna förhållandet mellan väst
och u-länderna berörs. Begreppet hållbar utveckling behandlas.
Innebär inte den västerländska livsstilen en rovdrift med jordens resurser? Vad händer om människorna i u-länderna börja förbruka lika mycket av jordens begränsade tillgångar som vi i väst gör? […] Under 1990-talet dominerade istället oron för en klimatförändring. Anledningen var de stora utsläppen av s.k. växthusgaser som bildades vid förbränning av fossila bränslen. Växthusgaserna
115 Crosby (2006), s. 117-126. 116 Almgren m.fl. (2002), s. 520. 117 Almgren m.fl. (2002), s. 521. 118 Almgren m.fl. (2002), s. 522.
släpper igenom ljuset från solen men bevarar värmestrålningen från jorden och bidrar därmed till att temperaturen höjs.119
Perspektiv på historien A avhandlar miljöproblematiken i ett avsnitt om den globaliserade
världen efter 1989. Författarna kopplar de växande miljöproblemen till den globaliserade ekonomin. De påpekar att det krävs ett globalt samarbete för att komma till rätta med klimatstörningarna.120
Kommentarer: Alla tiders historia Maxi och Epos har en tydligare presentation av de
energirelaterade miljöproblemen. Det finns ett genomgående sammanhang som binder samman ekonomisk tillväxt, industrialisering, de fossila bränslenas betydelse för energiförsörjningen och miljöhot. Detta sammanhang är tydligast i Alla tiders historia Maxi. Båda läroböckerna lyfter framtidens energiutmaningar i ett globalt perspektiv som karakteriseras av en ojämn fördelning. Perspektiv på historien A ger i vår mening ingen djupare diskussion av dagens miljöproblem och framtidens energi.
En möjlig utvidgning av avsnitten i läroböckerna skulle kunna tydligare belysa att de fossila bränslena utgörs av en ändlig energiresurs. Det är därför både ekonomiskt och ekologiskt ohållbart att fortsätta exploatera dessa i den takt vi gjort under de senaste tvåhundra åren. Det är intressant att ur ett långt tidsperspektiv, ända från eldens första användning till idag, se hur mänsklighetens energianvändning eskalerat sedan utnyttjandet av fossila bränslen inleddes. De konsekvenser detta fört med sig skulle kunna behandlas mer ingående. Den ökade växthuseffekten kan komma att radikalt förändra våra levnadsvillkor. En förståelse av denna tänkbara förändring gör att eleven kan utveckla en ansvarskänsla och därigenom handlingskraft. En genomgång av dagens miljöproblem utifrån en historisk förståelse bör enligt oss vara framåtsyftande. Hur ser våra förutsättningar till användandet av flödande energislag ut? Framtidsaspekten skall för eleven klargöra att oavsett hur vi väljer att lösa våra energiutmaningar kommer det innebära förändringar för människans levnadsvillkor.
119 Sandberg (2003), s. 540.
7 Diskussion
Nedan följer en diskussion kring våra frågeställningar. Vi har valt att behandla respektive frågeställning var för sig.
I vilken utsträckning och på vilket sätt använder historieläroboksförfattare begreppet energi som en förklaringsfaktor i sina framställningar?
Författarna till Alla tiders historia Maxi behandlar alla de åtta nedslag vi valt att undersöka. De gör kopplingar i olika stor utsträckning till energibegreppet i alla nedslagen. Energi används som en förklaringsfaktor i fem av fallen. Vi har här bortsett från de nedslag där energi inte är en förklaringsfaktor i framställningen.
I nedslaget om bruket av elden används energi implicit som en förklaringsfaktor till förändring; genom elden kunde människan tillreda sin mat. På liknande sätt tolkar vi, i nedslaget om den neolitiska revolutionen, formuleringen att den ökade tillgången på föda ledde till befolkningsökning som ett uttryck för att den ökade mängden kemisk energi kunde försörja en större population. Ett liknande resonemang förs av författarna i avsnittet om den agrara revolutionen, där de menar att färre bönder, mindre muskelkraft, kunde producera mer mat, större mängd kemisk energi. Implicit använder författarna energibegreppet när de beskriver att ångmaskinen uppfanns för att pumpa upp vatten ur kolgruvorna. Kolets kemiska energi omvandlas till mekanisk energi. Ångmaskinens energiförtjänster gjorde det dessutom möjligt att anlägga fabriker där man ville. Ett tydligt exempel i våra nedslag, på att författarna använder energi som en förklaringsfaktor, är då de menar att bland annat efterfrågan på energi drev fram tekniska uppfinningar. Detta explicita användande av energibegreppet syns i nedslaget om bilismen. Ett lika tydligt exempel är då de i nedslaget ”Dagens miljöproblem och framtidens energi” skriver att växthuseffekten är en direkt följd av förbränningen av fossila bränslen.
Epos författare behandlar sex av våra åtta nedslag. Vi har då bortsett från elden och
kärnkraften, eftersom dessa enbart nämns kortfattat. Jordbrukets betydelse för befolkningsökningen kan ses som en implicit energiförklaring, där en ökad energimängd kan produceras på en liten yta. Energi används av författarna som samma implicita faktor i nedslaget om den agrara revolutionen. Det är potatisen som gör att en större mängd energi produceras på samma yta. I fråga om slaveriet används slavarnas muskelkraft som en
implicit förklaring till upprätthållandet av en bomullsproduktion. Dock är det svårt att urskilja om detta är författarnas mening eller de amerikanska sydstatsföreträdarnas. En implicit förklaring är att författarna tar upp att energi från ångmaskinen gjorde att fabriksägare kunde placera sina fabriker även där det inte fanns vatten. Författarna av Epos använder energi explicit som en förklaring till de stora utsläppen av växthusgaser, detta gör de genom att skriva fossila bränslen.
I Perspektiv på historien A behandlar författarna sju av våra åtta nedslag. Vi räknar bort det första eftersom bruket av elden endast nämns. I fem av nedslagen använder sig författarna av energi som en förklaringsfaktor.
Författarna förklarar implicit både den neolitiska revolutionens uppkomst och den befolkningsökning som följde med energi som en faktor. Olika skeenden gjorde att det uppstod energibrist vilket ledde till att människor tvingades hitta alternativa metoder för att täcka sitt energibehov; jordbruket uppstod. Precis som författarna till de två andra läroböckerna används, i Perspektiv på historien A, jordbrukets utökade energiproduktion som en förklaring till den växande populationen. I nedslaget om den agrara revolutionen är det främst i samband med potatisodlingen som energi används som förklaringsfaktor. Det nya bruket av att odla potatis gav större mängd kemisk energi. Det första explicita exemplet i våra nedslag som vi har hittat i Perspektiv på historien A återfinns i beskrivningen av ångmaskinen. Stenkolet som energislag var grunden till att energiförsörjningen och transportsystemet omdanades. På liknande sätt beskrivs oljan och förbränningsmotorns revolutionerande betydelse för transportsystemet. Om läsaren har en förståelse av dagens globala ekonomi är det möjligt att tolka författarnas förklaring som att denna ekonomi är orsaken till miljöförstöring och växande koldioxidutsläpp. Det kan då ses som ett implicit användande av energi som förklaringsfaktor.
I Alla tiders historia Maxi använder sig författarna av begreppet energi som en förklaringsfaktor i mer än hälften av våra nedslag. De använder det främst implicit, men även explicita exempel förekommer.
Epos författare använder sig i huvudsak implicit av energibegreppet som en
förklaringsfaktor i sin framställning, detta i åtminstone hälften av de nedslag vi valt. Trots att det ifråga om slaveriet krävs en friare tolkning inkluderar vi avsnittet i denna diskussion. Författarna till Perspektiv på historien A använder energibegreppet som en förklaringsfaktor på liknande sätt och i ungefär samma utsträckning som Alla tiders historia
Vi är positivt överraskade över historieläroboksförfattarnas användande av energibegreppet i sina framställningar. De gör kopplingar till energi i större utsträckning än vad vi förväntats oss. Dock förvånas vi över att vissa nedslag inte berörs djupare, exempel på sådana är bilismen och kärnkraften. Att vissa nedslag behandlas mer och andra mindre kan förklaras med att de olika böckerna har fokus på olika epoker eller perspektiv. Däremot är det inte alltid att respektive boks uttalade fokus stämmer överrens med hur stort utrymme ett av våra nedslag får, utifrån energiperspektivet.
Att bilismen och kärnkraften inte behandlas i ett vidare omfång kan eventuellt bero på att dessa företeelser har en stor och betydelsefull del i framväxten av det moderna konsumtionssamhället. I en sådan genomgång torde det vara svårt för författarna att utesluta negativa aspekter av företeelserna. Således skulle detta av läsaren kunna ses som en samhällskritik. Lärobokens form omöjliggör dock den som en drivande kraft i samhällsdebatten.
De begrepp som är kopplade till termen energi är kanske svåra att greppa för elever. Skulle historieläroböckerna tydligare fokusera på energi som en drivande faktor i historien, kan en definition av dessa begrepp, till exempel verkningsgrad vara till hjälp för läsaren.
Vi har tidigare konstaterat att läroboken har en styrande roll i skolans undervisning. Som vår undersökning visar är energibegreppet synligt i de på gymnasiet tre mest använda historieläroböckerna. Således finns det utifrån läroböckerna en grund för historieläraren att använda energibegreppet i sin undervisning.
Hur skulle begreppet energi, med utgångspunkt i miljöhistorisk forskning kunna användas som en förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen?
Vi har under varje nedslag gett mer konkreta förslag på hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Här följer en mer övergripande diskussion kring hur detta skulle kunna göras.
Användandet av energi som en drivande faktor skulle möjligen förändra vårt sätt att se på historien i det stora hela. Historia består av förändring och kontinuitet. För att tydliggöra dessa beståndsdelar krävs ett före- och efterperspektiv, det behövs brytpunkter. Den klassiska periodiseringen av historien i epoker skulle kanske i och med användandet av energi som förklaringsfaktor falla sönder. Istället skulle andra periodindelningar träda fram. McNeills övergripande indelning av den historiska förändringen i energiregimer är ett tydligt exempel på en ny periodisering. Den neolitiska och den industriella revolutionen är kanske de allra största brytpunkterna i mänsklighetens historia, och båda dessa kan tydligt
kopplas till det mänskliga samhällets energiförsörjning. Uppkomsten av ett bofast jordbruk förstärkte den somatiska energiregimen, medan industrialiseringen ersatte densamma med den exosomatiska. Även andra mindre indelningar som tydligt kan kopplas till förändrade energivillkor eller förändrad energianvändning är möjliga. Till exempel skulle nya brytpunkter kunna vara när människan lärde sig att bereda sin mat genom eldens termiska energi eller då hon uppfann den självgående kärnklyvningen.
Energi skulle kunna användas för att förklara de förändringar som omdanat människans levnadsvillkor. En annan möjlighet är att förklara kontinuiteten i historien med hjälp av energibegreppet. Under de perioder människan inte förändrade sin energianvändning var hennes levnadsvillkor i viss utsträckning statiska. Energilåsen satte gränser för utvecklingen. Genom att föra in energibegreppet i den historiska förändringsprocessen skulle våra perspektiv förändras. Den stora historien skulle till viss del kunna få en annan innebörd. Energiaspekten skulle kunna appliceras på klassiskt centrala historiska begrepp, till exempel makt, och på så sätt förändra vår förståelse av olika historiska skeenden. Ända sedan människan lärde sig att kontrollera de naturvetenskapliga energiomvandlingarna har hon dragit nytta av dessa på alla samhälleliga plan. Desto större mängd energi vi kunnat utnyttja ju större makt har vi erhållit. Denna makt har kunnat användas i politiska konflikter och för att påverka ekonomiska förhållanden, men även för att konkret förändra vår miljö. Den politiska historien kan utifrån denna aspekt få en ny innebörd. I den somatiska energiregimen krävdes det stor mängd muskelenergi för hävda sin makt, Romarrikets manstarka arméer är bara ett exempel i raden av många. Kontrollen över oljekällor har under den exosomatiska energiregimen på liknande sätt blivit en maktfaktor, konflikterna i Mellanöstern på 1900-talets slut är ett uttryck för detta. Även de klassiskt stora händelserna i historien skulle kunna belysas på ett nytt vis utifrån energiperspektivet. De två världskrig som skådades under 1900-talet skulle ha varit en fysisk omöjlighet innan exploateringen av fossil energi inleddes.
Begreppet energi skulle kunna användas för att förklara den befolkningsökning som har skett genom historien. Elden gav människan möjlighet att tillgodogöra sig större mängd energi. Jordbruket utökade denna energimängd ytterligare i en tid då människan var beroende av sin egen muskelkraft, något som slaveriet är ett tydligt exempel på. De fossila bränslena gav möjligheter till explosionsartad befolkningsökning.
Dagens levnadsvillkor och samhällsmönster kan till stor del förklaras med den under 1900-talet snabbt ökande tillgången på energi. Det finns stora förtjänster att utifrån begreppen energiresurser och energitjänster förklara de rådande konsumtionsmönstren.
Vår eskalerande konsumtion kräver ständigt nya energitjänster, för att åstadkomma dessa tjänster har vi blivit tvungna att hitta nya energiresurser och nya tekniker att utnyttja redan befintliga. Vår allt större och större efterfrågan på energi har påverkat utvecklingen, ett exempel är kärnkraften som på inga sätt ersatte den fossila energin utan bara ökade den befintliga energimängden.
Energibegreppet skulle likväl kunna användas som en förklaring till den ekonomiska tillväxten. Den agrara revolutionen gjorde det möjligt att i större utsträckning försörja sig på energiproduktionen. Kol och oljas höga energivärde har skapat en grund för masskonsumtion och en global handel. Det är de rika länderna som använder den största mängden energi. De ojämna och orättvisa ekonomiska förhållanden i världen skulle således kunna förklaras med energibegreppet som bakgrund. De knappa möjligheterna att utnyttja energiresurser är till viss del vad som håller kvar vissa länder i fattigdom. Energiklyftorna är mer påtagliga i den exosomatiska energiregimen än i den somatiska.
Högenergisamhället har gjort det möjligt för människan att påverka sin omgivning, detta har haft fördelar men också tydliga nackdelar. De nu rådande globala miljöproblemen skulle också kunna förklaras med energibegreppet som en faktor. Den globala exploateringen av den fossila energin har fått stora miljöpåverkande konsekvenser, vilka ställer krav på ett världsomspännande samarbete. Vår enorma energianvändning är med dagens tillgängliga resurser ohållbar. För människans fortsatta välstånd är det nödvändigt att inom en överskådlig framtid hitta nya sätt att omvandla solens energi på ett effektivt sätt.
Vilka didaktiska överväganden kan göras gällande i användandet av begreppet energi som en förklaringsfaktor?
Historieläroböckerna har alla mindre eller större spår av den miljöhistoriska forskningen, det blir tydligt i våra nedslag. Nedsippringen har haft effekt. Den genetiska energihistorien är uttalad och klart formulerad i den miljöhistoriska vetenskapsdiskursen, och denna finns representerad, främst implicit i våra gymnasieläroböcker. Det finns en grund för läraren att explicit lyfta det genetiska perspektivet på energihistorien. Ett sådant perspektiv kan, som vi ovan konstaterat, visa nya aspekter av den stora historien. Vi ser dock en risk i att energiperspektivet kan bli en tilläggshistoria i historieundervisningen, på samma sätt som genusperspektivet till viss del har blivit. Miljöhistoria, precis som genushistoria, är en del av ”den riktiga Historien”.
Det genetiska perspektivet är en grundförutsättning för historieundervisningen. Utan detta skulle eleven förlora det kronologiska orsakssammanhang som krävs för att förstå