Kapitel 4. Undersökning minneskultur
4.7 Dalénbakelsen, 2019
Ytterligare en del i 150årsjubeliet var framtagandet av en speciell Dalénbakelse. Tillsammans med Mössebergsbagaren ett café i Falköping tog Dalénmuseet fram bakelsen. Bakelsen är in- spirerad av en prissebakelse men har blåbärsfyllning istället för hallon och ett vitt marsipan- täcke med ett porträtt av Dalén gjort av choklad på.95
Bakelsen såldes mellan den 30 november fram till Nobeldagen den 10 december 2019. Mikael Hildingsson från Dalénmuseet har förhoppningar om att detta var starten på en återkommande händelse. Det är lämpligt tidsmässigt menar Hildingsson eftersom Dalén är Skaraborgs enda nobelpristagare.96
Historiebruket kring Dalénbakelsen är dels ett lokal-ideologiskt bruk och ett kommersiellt. Det lokal-ideologiska kommer från att hylla bygdens stora med en bakelse för att fira 150årsdagen. Artikeln visar att Hildingsson ser Dalén som en Skaraborgare. Personerna bakom Dalénmuseet använder minnet för att marknadsföra Skaraborg och i synnerhet Stenstorp. Bakelsen igår också i ett lokalt firande eftersom den endast såldes på ett café i Falköping.
Det finns också en kommersiell dimension i detta bruk, Mössebergsbagaren ser ett sätt att kunna tjäna pengar på Dalén 150årsdag. Genom att sälja bakelsen får de också gratis marknadsföring av lokalpress och Dalénmuseet.
4.8 Sammanfattning minneskultur
Inom minneskulturen finns det två särdrag som förenar de olika artefakterna, dels handlar det om plats och om tid. Platsen är särskilt viktig när det kommer till artefakterna i minneskulturen. De ska ha någon koppling till Daléns liv, Stenstorp och Lidingö var platser där Dalén bodde. Chalmers var platsen Dalén tog klivet till att bli Ingenjör. Dessutom är tiden viktig, de flesta av artefakterna i kategorin har en koppling till något jubileum kring Dalén. Det finns också inom populärkulturen då i form av filmen och barnboken. Det är dock mer påtagligt inom minnes- kulturen.
Att platsen är så betydelsefull i och med manifesterandet i minneskulturen innebär att det är det lokal-ideologiska historiebruket som är vanligaste i kategorin. Det lokal-ideologiska bruket 95 Andersson, Fredrik. 2019. Ny bakelse för att fira Gustaf Dalén. Skaraborgsbygden.
39
känns igen av hur aktörer genom Daléns minne marknadsför och visar det unika med den egna bygden. Orterna som använder Dalén vill förknippas med det goda som hans minne förmedlar och sin egen roll i berättelsen. Med monument eller museet visas denna koppling vilket ska rendera god publicitet för orten.
Vad som har hänt i Stenstorp från 90-talet och framåt är att mer organiserande sätt att bruka Daléns minne har skapats. Deras bruk hänger ihop med ett kommersiellt bruk, som handlar om att besökare som konsumerar deras tjänster. Dessa tjänster innefattar besök på Dalénmuseet och Dalénium, dessa besöksmål har bidragit med en turism till orten som sedan andra näringsidkare utnyttjar som restauranger eller fik. Det kommersiella bruket inom minneskulturen är intressant i Daléns fall hänger det ihop med ett lokal-ideologiskt bruk. Både Marianne Sjöland och Mag- nus Grahns licentiatavhandlingar visar att det kommersiella bruket är det bruk som oftast sam- verkar med andra bruk. Magnus Grahn visar också att historiskt konstruerade identiteter kan användas i samverkan med ett kommersiellt historiebruk.97 Tiden är en annan dimension som
har stor betydelse för manifesteringen i minneskulturen. Vid de stora jubileum har flera av mo- numenten till Dalén avtäckts.
Lars Svensson som grundande Dalénsällskapet med målet utveckla orten och tog fasta på det unika som finns med Stenstorp, faktumet att Gustaf Dalén är från orten. Genom att ta tillvara på det byggdes verksamheterna Dalénmuseet och Dalénium upp både för att visa ortens unika drag men också för att tjäna pengar och skapa arbetstillfällen. 2019 var ett år då minnet av Dalén upplevde en renässans. Minnesåret som markerar 150-år sedan han föddes visar att han minne alltjämt är levande, men i en lokal kontext framförallt i Stenstorp.
40
Kapitel 5. Diskussion
5.1 Tidigare forskning
I likhet med John Gillis slutsatser i boken Commemorations: the politics of national identity visar undersökningen att minnesfrianden kring Dalén nu sker nedifrån med ett lokalt perspek- tiv.98 Den samma iakttagelser gjordes av Ingemar Lindarängs i sin avhandling om heliga Bir- gitta och helige Olav. Lindaräng gjorde också observationen att det postnationella bruket gjorde att det nationella bruket försvagades till förmån av lokala eller globala bruk.99 Denna utveckling syns också i fallet Dalén där lejonparten av bruket sker i en lokal kontext. I likhet med Lindar- ängs avhandling som visar att lokala aktörer kommersialiserat minnena av de båda helgonen genom att anordna aktiviteter på platser som har anknytning till aktörerna.100 Samma fenomen
syns i Stenstorp där både Dalénmuseet och Dalénium använder Daléns minne kommersiellt. Något internationellt bruk likt det kring heliga Birgitta har inte kunnat observerats hos Dalén. En liknande observation gjorde också Dybelius i sin avhandling om von Döbeln.101 Det lokal-
ideologiska bruket kring Döbeln tar vid runt år 2000. I Daléns fall startade det lokal-ideologiska bruket på allvar 1996 i och med bildandet av Dalénsällskapet.
Ytterligare likheter kan ses hur von Döbeln användes enande och hur en idealiserad bild av honom målades upp. Det skedde också med Dalén, även fast bilden av Dalén verkar stämma mer överens med verkligheten än Döbelns. Syftet med användningen av personerna som enande kraft är också lik, där båda använts då samhället har anledning att känna oro. I Döbelns fall handlar det framförallt om oron kring andra världskriget, medan Dalén skapade trygghet då samhället tog en ny form när Sverige skulle moderniseras i och med industrialiseringen av Sve- rige. Något bruk där Dalén fått representera speciella intressegrupper som i Lindarängs avhand- ling där Olav representerade unionsmotståndare eller Birgitta kvinnorörelsen finns inte hos Da- lén.
På samma sätt som hur hembygdsföreningarna i Anna Eskilssons avhandling såg sig som för- medlare av lokalhistoria102 finns det andra aktörer som också gör det i fallet Dalén. Eskilsson menar att det finns en lokalpatriotism och kärlek till det egna som driver verksamheten. Även fast det inte är hembygdsföreningarna som driver bruket av Dalén finns samma mekanismer bakom när lokala aktörer tagit över. Dalénsällskapet ser Dalén som en Skaraborgare, någon
98 Gillis. 1996, s. 9–20
99 Lindaräng. 2007, s. 171–191 100 Ibid., s. 171–191
101 Dybelius. 2012, 170–184 102 Eskilsson. 2008, s. 181–185
41
som man kan vara stolt över. Det driver bruket av Dalén och skapar möjligheter för olika män- niskor att ta del av historien.
Joakim Andersson103 visar hur betydelsefull aktörers syn på platsen är för historiebruket är. I Dalén fall är hemorten Stenstorp finns bevisligen ett engagemang kring Dalén vilket gjort att minnet brukas där. Brukarnas mål kring ser Andersson som betydelsefulla. Studien visar att i Skaraborg ses Dalén som något av att vara stolt över vilket kan vara en förklarning till varför bruket är mest levande där. Intressant är att Lidingö borde vara minst lika förknippat med Dalén som Skaraborg eller Stenstorp. Dalén var i hög grad med och byggde upp Lidingö både som kommunpolitiker och skapade genom att lägga AGA:s produktion på ön något att bygga ett samhälle runt. Det ledde till att AGA byggde bostäder till arbetarna i fabriken. Familjen Dalén byggde också sin egen bostad på Lidingö. Trots det är inte bruket lika aktivt på Lidingö som i Stenstorp. Ett tecken på att bruket är mer levande och aktuellt i Stenstorp än på Lidingö är att i samband med 150årsminnet av Dalén 2019 flyttades en bronsstaty som tidigare stått på Da- lénum104 på Lidingö.105 Detta visar på hur mycket mer levande och betydelsefullt minnet av
Dalén är i Stenstorp än vad det är på Lidingö.
Marianne Sjölands licentiatuppsatsen av visas komplexiteten av det kommersiella historiebru- ket. 106 Resultaten går i mångt och mycket att applicera på de kommersiella historiebruk som ses kring Dalén. Dels att det ställs olika krav av sanning på olika produkter, större friheter med sanningen togs i Lotta Lotass teaterföreställning Dalén än exempelvis i Johnsons biografi. Det påverkar i sin tur andra historiebruk, det vetenskapliga historiebruket är närvarande i Johnson biografi eftersom den förväntas vara vetenskapligt korrekt. Detta på grund av utgivanden cent- rum för näringslivshistoria. Medan teaterföreställningen hade större friheter att inte berätta en exakt sanning. På det sättet kan teaterföreställningen försöka framkalla andra känslor kring Da- lén.
Sjölund menar att jubileum som ett minnesår ökar sannolikheten för ett kommersiellt historie- bruk.107 Studien om Dalén visar att det inte enbart är det kommersiella bruket som ser en ökning vid jubileum utan ett ökat bruk överhuvudtaget.
103 Andersson. 2008, s. 183–194
104 Ej att förväxla med Dalénium science center, Dalénum är det tidigare AGA-området på Lidingö som idag har
byggts om till bostäder
105 Claesson, Kristina. 2019. Bronsbyst hyllar uppfinnaren som satt Stenstorp på kartan. Falköpings Tidning. 106 Sjöland. 2011, s. 175–180
42
Magnus Grahn visar hur småländska företag använder storytellning kring en historisk skapad smålänks identitet. 108 Det finns likheter i hur Dalénsällskapet har skapat en berättelse kring Dalén och Stenstorp för att kunna bedriva verksamheter där som lockar besökare och skapar arbetstillfällen.
5.2 Frågeställningar besvaras
På vilket sätt har bruket förändrats över tid?Svaret på frågeställningen är inte lätt att sammanfatta eftersom som framgår av resultatet har bruket varierat på flera olika sätt. Även inom samma minneskultur, exempelvis utbildningskul- turen där artefakterna delade likheten att det finns det grundläggande vetenskapligt historiebruk. Finns det andra bruk där artefakterna inte är lika exempelvis Wästbergs ideologiska/existenti- ella bruk jämfört med Sahlbergs kommersiella.
Det finns dock generella mönster i vilken riktning bruket kring Dalén har tagit över tid. Det handlar om att det lokal-ideologiska bruket och det kommersiella bruket framträder oftare. Bru- ket av Dalén pågick redan under hans levnad då han fick vara symbolperson för ett nytt Sverige och stod för industrialisering och innovation. Det innebar att andra tidigare symbolpersoner inte längre passade in i Sveriges ideal och försvann på grund av det. I synnerhet handlar det om krigiska symbolpersoner, framförallt de som fört anfallskrig.
Dalén stod sig stark som nationell symbolperson till och med 1960-talet då nationalismens ställ- ning förändrades. Som Gillis109 visar organiserades istället minnesfiranden från ett lokalt per- spektiv. Det påverkar symbolpersoner på det sättet att det svårt att skapa en nationell identitet runt dem så som varit fallet tidigare. I Daléns fall går det att se att efter 1960 har bruket en lokal utgångspunkt eller anknytning.
En annan faktor i varför Dalén gått från att brukas i syfte för att ena befolkningen hör samman med samhällets syn på historia. I ett nationalistiskt präglat samhälle ses historia som ett verktyg för att ena befolkningen. I och med tiden och kanske nationalismens avtagande betydelse i det svenska samhället har historievetenskapen utvecklats till att vara en egen vetenskap som kan stå på egna ben. Källkritik och historisk metod har utvecklats och är numer viktiga inslag i historievetenskapen som utvecklats till egen disciplin. Det leder till att material främst i
108 Grahn. 2011, s. 191–198 109 Gillis. 1996, s. 9–20
43
utbildningskulturen blir mer och mer vetenskapligt. Istället för att försöka förmedla en roman- tiserad bild av Dalén, som syftar till att ena.
Detta sammanfaller med två andra faktorer dels att det historiska intresset blir större och den historiska kultursektorn växer. Dessutom får den mer marginaliserade landsbygden svårare att vilket gör att mindre orter behöver profilera sig. Där det finns en historisk koppling finns ett utmärkt tillfälle att utnyttja det för att tjäna pengar. Dessa två faktorer passar in på Dalén och Stenstorp. En intressant parentes är att trots att Dalén levde och satte större prägel på Lidingö är inte bruket i närhet lika stor där, set kan bero på landsbygdsfaktorn.
Trots denna förändring i bruket är berättelsen kring Dalén intakt. Berättelsen om Daléns liv och gärningar är i princip den samma över tid och över historiekulturerna. De ändrade bruket för- ändrar inte berättelsen. Dock kan olika bruk belysa olika delar av berättelsen kring Dalén. Det tidiga bruket som var existentiellt/ideologiskt handlar ofta om hans gärning. Gärning i form av nytta som skapats av Daléns uppfinningar. Till exempel att liv har räddats på grund av hans fyrar. Det lokal-ideologiska arvet lägger mer fokus på de tidiga åren och hur uppväxten format Dalén.
Vilka grupper har brukat och brukar Gustaf Daléns minne?
Staffan Bergwik visar att bruket av Daléns minne brukades från samhällets elit och ner till vanligt folk.110 Förmedlingen skedde via media, vilket går att se genom de tidigaste artefakterna i studien är vanligt. Exempelvis publicerades dikterna i dagstidningar eller böcker. I mångt och mycket visar studien att det inte skett någon förändring i vilka grupper som brukar Daléns minne med ett undantag. Det är fortfarande samhällets elit som publicerar böcker, gör teaterfö- reställningar och reser monument.
Undantaget är förstås Dalénsällskapet, en organisation som bildades av vanligt folk för att hylla Dalén. Som tidigare nämnt menar Gillis111 att minnesfiranden från 1960 sker nedifrån och upp, ten läsare av denna uppsats kanske inte tycker att det stämmer eftersom vid första anblick ser det ut som att det fortfarande är samma aktörer som brukar Daléns minne. Här måste urvalet beaktas i och med att det gjorts ett urval baserat på uppsatsens omfång har en stor mängd material bortsetts från. Dalénsällskapet anordnar regelbundet firanden och uppmärksammande
110 Wennerholm. 2007, s. 65–93 111 Gillis. 1996, s. 9–20
44
till minne av Dalén. 2019 när Dalén hade sitt 150-årsjubileium var det Dalénsällskapet som i princip uteslutande var de uppmärksammade hans minne.
Det existerar fortfarande ett bruk uppifrån exempelvis de böcker som släppts under 2010-talet om Dalén. Tillskillnad från det tidigare uppifrån bruket som karaktäriserades av ett existenti- ellt/ideologiskt bruk är bruket nu mer kommersiellt. Det fortfarande existerande uppifrån bruket handlar då om att tjäna pengar på en numer större kulturhistorisk sektor. Där Daléns historia passar bra eftersom det helt enkelt är en bra och intressant historia. Dock har det existenti- ella/ideologiska bruket som var vanligt nu försvunnit och ersatts av andra bruk.
En annan anledning till att inte Dalén brukas i samma utsträckning som tidigare nationellt är att inte behovet finns längre. Bergwik112 menar att anledningen till att Dalén började brukas var för att ena svensken inför ett nytt okänt samhällsprojekt. När detta väl är genomfört och inte svenskarna känner oro eller osäkerhet inför det nya behövs inte berättelsen om Dalén längre.
Vilka skillnader eller likheter av historiebruk finns det mellan de olika historiekulturernas fram- ställning av Gustaf Dalén?
Eftersom den historiekulturella indelningen bygger på att det finns olika kriterier där olika pro- dukter kan delas in kommer dessa skiljas åt i karaktär. Utbildningskulturen kommer generellt ha en mer vetenskaplig framställning, medan den populärkulturen ägnar sig åt förmedling av känslor till en bred publik. I detta ligger de stora skillnaderna i framställningen av Dalén. Det finns betydligt fler likheter än skillnader kring de olika framställningarna av Gustaf Dalén. Det är som att alla följer samma mall, det vill säga berättar den kronologiskt berättelsen över hans liv. Det gäller såklart i de yttringar där det är möjligt att berätta denna typ av historia. För att till fullo förstå de andra artefakterna behöver man som betraktare känna till vad Dalén gjort. Berättelsen av Dalén tar vara på olika karaktärsdrag som också är lika över alla kulturer. I grun- den är det en berättelse om genialitet, hårt arbete och positivitet.
Att berättelsen har varit den samma är att den har fungerat till de syften som bruket av Dalén använts och används till idag. Det handlar framförallt och ett existentiellt/ideologiskt samt ett ideologiskt nationalistiskt/existentiellt bruk där Daléns historia kan visa på vilken framgång det svenska samhällsbygget var och vilka ideal som nu gällde. Det lokal-ideologiska bruket använ- der också Daléns framgångar, men betonar extra mycket uppväxten och den lokala kopplingen till framförallt Stenstorp. Det kommersiella bruket behöver inte heller berätta någon annan
45
historia eftersom Daléns liv var tillräckligt säljande. Historierna kring Dalén verkar också stämma överens med vad som faktiskt hände eftersom vetenskapen också berättar samma histo- ria. Skillnaderna i bruken handlar om vad syftet med användningen av Dalén är inte historien i sig.
Minneskulturen skiljer ut sig något eftersom det startar så pass sent. Noterbart är att på grund av det saknas de tidigaste historiebruken från minneskulturen. När väl minneskulturen etable- rades så är det lokal-ideologiska redan etablerade och bruket kring monumenten handlar om lokalpatriotism.
5.3 Slutsats
Svaret på frågan om varför Dalén slutat ingå i ett kollektivt svenskt historiebruk och istället brukas mer lokalt handlar om flera samverkande faktorer. Till att börja med behöver faktumet till varför Dalén från början var del i det svenska kollektiva historiebruket. Anledningen bakom var för att ena det svenska folket inför industrialisering och folkhemsbygget som följde. På grund av det bygges en romantiserad bild av Dalén upp skulle visa nyttan av hans livsgärning. Eftersom historieskrivningen såg annorlunda ut under första halvan av 1900-talet fanns ofta inslag av nationalism inbyggt i historieförmedlingen av Dalén. På detta sätt nådde Dalén en status som symbolperson, på grund av hur samhällets elit använde minnet av honom för att legitimera sina syften.
Under 1960-talet förändrades bruket av symbolpersoner, genom att nationalismen får en sva- gare ställning i samhället ordnas inte längre bruket kring personerna från samhällets topp neråt till folket. Därför ser vi kring bruket av Dalén ett uppehåll kring denna tid. Under tiden tills dessa att nya produkter med Dalén i fokus börjar produceras igen är det ett två ekonomiska faktorer i samhället som påverkar det kommande bruket. Dels handlar det om en expanderande kulturhistorisk sektor som skapar möjligheter till näringsidkare att försörja sig inom denna sek- tor. Dessutom finns det i andra sektorer på landsbygden sämre förutsättningar att försörja sig. Dessa två faktorer leder till att lokala aktörer börjar bruka Daléns minne, men istället för att det sker på ett nationellt plan för att skapa enighet kring ett politiskt projekt. Handlar det istället om att visa upp det unika med bygden och tjäna pengar på detta.
På 1950-talet stod minnet av Dalén som starkast det tydligaste exemplet är filmen om honom. Även att Erik Wästbergs biografi gavs ut i nyupplaga visar att minnet var stark under dessa år. Minneskulturen som startade sent fick sin egentliga start i och med filmen eftersom den gjorde att ett monument över Dalén började diskuteras. Daléns minne upplevde 2019 minnet en
46
renässans när det gått 150 år sedan Dalén föddes. Vilket uppmärksammades stort men nästan uteslutande på det lokala planet, drivet av lokalpatriotism och kommersiellt intresse.
Trots att Dalén som förkroppsligade ideal som värderas högt idag som innovation och företag- samhet har bruket av hans minne sett samma utveckling som andra symbolfigurer, det vill säga att de brukas på ett lokalt plan idag. Vilket är indikation på att inte bara samhällsnormer är avgörande varför vissa historiska personer fortsätter brukas medan andra inte gör det.
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Hubendick, Edvard. Gustaf Dalén. I Svenskt biografiskt lexikon. Bertil Boëthius (red.), 36. Stockholm: Riksarkivet, 1931
Jeppson, Ann-Sofie, Gustaf Dalén: kungen av ljus, Berghs, 2019
Johnson, Anders. Gustaf Dalén – En biografi. Bromma: Förlaget Näringslivshistoria, 2016 Sahlberg, Gardar. Berömda svenskar från tolv sekler. Bonnier fakta, Stockholm, 1981
Nationalencyklopedin, Gustaf Dalén. U.å. http://www.ne.se./uppslagsverk/encyklo- pedi/lång/gustaf-dalen (hämtad 2020-04-20)
Sahlberg, Gardar. Berömda svenskar från tolv sekler. Bonnier fakta, Stockholm, 1981.
Westberg, Kalle. Var optimist!: AGAs innovativa verksamhet 1904-1959. Stockholms Univer- sitet. Stockholm, 2002
Vetandets Värld. Svenska uppfinnare – ljusspridaren Gustaf Dalén (Radioprogram). Stock- holm: Sveriges radio. 2019. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1274143?programid=412 Wästberg, Erik. Gustaf Dalén: En stor svensk. Hökerbergs, Stockholm, 1938
Webbsidor
Andersson, Elin. 2019. Känd illustratör medverkar i ny bok om Gustaf Dalén. Dalénmuseet.