Från en stor
svensk till en stor
stenstorpare
KURS:Historia för ämneslärare, 61–90 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan (Sh/Hi)
FÖRFATTARE: Albin Svensson
EXAMINATOR: Johannes.Heuman
TERMIN:VT20
En undersökning av historiebruket kring
Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020
From a great
swede to great a
stenstorpian
A use of history study of Gustaf Dalén between
1931–2020
JÖNKÖPING UNIVERSITY Uppsatskurs, 15 hp
School of Education and Communication Historia för ämneslärare, 61–90 hp Ämneslärarutbildningen
Vårterminen 2020
Abstract
_______________________________________________________________________ Albin Svensson
”From a great swede to a great stenstorpian”
- A us use of history study of Gustaf Dalén between 1931–2020. Antal sidor: 48
_______________________________________________________________________
The aim of the essay is to investigate the use of history of the inventor and Nobel prize winner Gustaf Dalén between the years 1931–2020. The survey answers the question why Dalén has gone from being regarded as one of Sweden's most important people to being of local im-portance. By examining how different groups have used Dalén's memory over time and with different purposes, an explanation for this can be given to this question.
The material that forms the basis of the study includes biographies, dissertations, popular sci-ence books, a poem, a movie, a theatre performance and Dalén's own museum. A qualitative method is used to examine the material, with historian Klas-Göran Karlsson's use of history classification as an analytical tool.
The study results imply that Dalén's memory was used in conjunction with Sweden's industri-alization to create unity. In addition, create cohesion around the political project that followed the build-up of the welfare state. This use was prominent until the 1960s, when the history of symbolic characters such as Dalén changed because of a different view of nationalism. The use of history of characters such as Dalén then became more of a local phenomenon. In addition, changed economic conditions in the countryside and a larger cultural history sector have also impacted they change of historical use of Dalén. The development and professionalisation of the subject of history has also had an impact on the use of history that surround Dalén.
_________________________________________________________________________________
Sammanfattning
Målet med uppsatsen är att undersöka historiebruket kring uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020. Undersökningen ger svar på frågan varför Dalén gått från att räknas som en av Sverige mest betydelsefulla personer till att vara en lokal historisk person. Genom att undersöka hur olika grupper brukat Daléns minne över tid och med olika syften kan en förklaring till detta ges.
Materialet som ligger till grund för studien innefattar biografier, avhandlingar, populärveten-skapliga böcker, dikter, en film, en teaterföreställning och Daléns eget museum. En kvalitativ metod använd för att undersöka materialet, med historikern Klas-Göran Karlssons historie-bruksindelning som analytiskt redskap.
Studien resultat visar hur Daléns minne användes i samband med Sveriges industrialisering för att skapa sammanhållning i samhället. Dessutom legitimera politiken som följde i och med väl-färdsstatens uppbyggnad.Detta bruk fortsatte till 1960-talet då historiebruket kring symbolper-soner som Dalén förändrades till följd av en annan syn på nationalism. Detta gjorde att histo-riebruket kring personer som Dalén förändrades till ett mer lokalt drivet bruk. Dessutom har ändrade ekonomiska förutsättningar på landsbygden och en större kulturhistorisk sektor också samverkat till ett större lokalt historiebruk av Dalén. Historieämnets utveckling och profession-alisering har påverkat har sig haft inverkan på historiebruket kring Dalén.
Innehåll
Kapitel 1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Material, metod och avgränsningar ... 7
1.3 Tidigare forskning ... 11 1.4 Teori ... 15 1.4.1 Teoretisk ram... 15 1.4.2 Historiedidaktik ... 15 1.4.3 Historiebruk ... 15 1.4.4 Historiekultur ... 16 1.5 Bakgrund ... 17 1.5.1 Gustaf Dalén ... 17
Kapitel 2 Undersökning utbildningskultur ... 19
2.1 Svenskt biografiskt lexikon: Gustaf Dalén - Edvard Hubendick, 1931 ... 19
2.2 Gustaf Dalén: En stor svensk - Erik Wästberg, 1938 ... 20
2.3 Berömda svenskar: från tolv sekler - Gardar Sahlberg, 1981 ... 22
2.4 Var optimist!: AGAs innovativa verksamhet 1904–1959 - Kalle Westberg, 2002 ... 23
2.5 Gustaf Dalén: En biografi - Anders Johnson, 2016 ... 23
2.6 NE.se: Gustaf Dalén - Mikael Hård, april 2020 ... 24
2.7 Sammanfattning utbildningskultur... 25
Kapitel 3. Undersökning populärkultur ... 28
3.1 Dikter om Dalén, 1937 ... 28
3.1.1 Fyrarna - Alf Henrikson ... 28
3.1.2 Harry Blombergs dikt ... 29
3.2 Filmen – Seger i mörker, 1954 ... 29
3.3 Teaterföreställningen: Dalén - Lotta Lotass, 2008 ... 30
3.4 Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén, 2019 ... 31
3.5 Gustaf Dalén: kungen av ljus – Ann-Sofie Jeppson, 2019 ... 32
3.6 Sammanfattning populärkultur ... 33
Kapitel 4. Undersökning minneskultur ... 35
4.1 Dalénsällskapet, 1994 ... 35
4.2 Dalénmuseet, 1996 ... 35
4.3 Dalénium science center, 2001 ... 36
4.4 Gustaf Dalénmedaljen 1946 ... 36
4.5 De fyra vindarna: Henry Johansson, 1969 ... 37
4.7 Dalénbakelsen, 2019 ... 38 4.8 Sammanfattning minneskultur ... 38 Kapitel 5. Diskussion ... 40 5.1 Tidigare forskning ... 40 5.2 Frågeställningar besvaras ... 42 5.3 Slutsats ... 45 Käll- och litteraturförteckning ... 46 Källor ... 46 Webbsidor ... 46 Tidningsartiklar ... 47 Litteratur... 47
6
Kapitel 1. Inledning
I en omröstning i Aftonbladet år 2000 hamnade Gustaf Dalén på en åttonde plats över det gångna århundradets svenskar. Från näringslivet var Dalén den främste på listan, medan Ingvar Kamprad också en näringslivsprofil placerade sig på fjortonde plats.1 Det är tydligt att Gustaf
Dalén spelade stor roll för 1900-talets Sverige enligt Aftonbladets läsare.
Hur kommer det sig att en företagsledare och uppfinnare fått det genomslaget bland svenskarna så att 63 år efter sin död hyllas som en av 1900-talets största? Ett tänkbart svar går att finna i hur porträtt över Gustaf Dalén och andra personer till det som brukar räknas som företrädare för den svenska snilleindustrin gjordes under 1900-talet.
Enligt idéhistorikern Staffan Bergwik2 porträtterades dessa människor som hjältar, onyanserat positivt. Genom snillena skulle ett nytt ideal av vad svenskhet är skapas, idealet var att svensken drevs av entreprenörskap och ingenjörskonst. En ny nationell identitet skapades uppifrån och ner, där snilleindustrins förgrundsfigurer representerade nya svenska ideal. Dessa ideal drevs av media genom högst positiva framställställningar Dalén och andra snillen. Bergwik menar att synen på svenskhet i och med detta förändrades. Det fick i sin tur politiska konsekvenser i hur det offentliga i Sverige skulle organiseras. Ytterst handlade det om att svenskarna skulle ses sig som ett modernt industrialiserat folk.3
Med det i åtanke är det inte konstigt att Dalén placerade sig högt på Aftonbladets lista. Genom denna status som en symbolperson som skulle han representera ett nytt Sverige. Dessutom ska inte hans livsgärningar förringas. Uppfinningarna, drivandet av AGA och nobelpriset gjorde Dalén känd i hela Sverige.
Gustaf Daléns minne har idag slutat ingå i ett svenskt kollektivt medvetande. Det finns dock några undantag där hans minne är levande än idag, bland annat i Daléns hemort Stenstorp. Gustaf Dalén har gått från att räknas som en av de mest betydelsefulla personerna under ett århundrande till att vara relativt anonym.
Genom att undersöka historiebruket kring Dalén kan en förklaring till detta fenomen ges. Histo-riebruk handlar om att studera hur historia används i olika sammanhang av och om olika aktörer med olika motiv. En jämförelse över tid av Daléns historiebruk kan ge förklaringar till denna
1 Johnson, Anders. Gustaf Dalén – En biografi. Bromma: Förlaget Näringslivshistoria, 2016, s. 347 2 Staffan Bergwik har bytt namn från Staffan Wennerholm
3 Wennerholm, Staffan. Uppfinnaren och det moderna Sverige. I Företagaren som kulturbärare, Tomas Nilsson
7
förändring. Med tidens gång förändras historiebruk, noterbart är att vissa historiska personer ibland slutar brukas. Ibland handlar det om samhällets normer och ideal som styr vilken historia som är rimlig att bruka. Exempelvis har personer som förknippas med krig fått det svårare att ta plats i dagens historiebruk eftersom svenskarna nu ser sig som ett fredligt folk.4 Dalén för-kroppsligade innovation och entreprenörskap, ideal som fortfarande råder i Sverige. Det är där-för extra intressant att studera hur Daléns minne brukats över tid och vardär-för det inte längre igår i det svenska kollektiva medvetandet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka Gustaf Daléns minne mellan åren 1931–2020. Daléns minne har slutat ingå i ett svensk kollektivt bruk och är numer en historisk lokal angelägenhet. Genom att se hur minnet brukats över tid och av olika grupper med olika syften och hur detta förmedlats i olika historiekulturer kan en förklarning till varför denna förändring skett.
• På vilket sätt har bruket kring Gustaf Dalén förändrats över tid?
• Vilka grupper har brukat och brukar Gustaf Daléns minne?
• Vilka skillnader eller likheter av historiebruk finns det mellan de olika historiekulturer-nas framställning av Gustaf Dalén?
1.2 Material, metod och avgränsningar
Källmaterialet delas in efter historikern Anders Dybelius kategorisering i utbildningskultur, po-pulärkultur och minneskultur5. Undersökningsperioden av Dalén sträcker sig från 1931 till 2020. Anledningen till att undersökningsstarten är 1931, är på grund av att det markerar starten för ett mer organiserat historiebruk. I och med att Dalén får en artikel i Svenskt bibliografiskt
lexikon som är ett personhistoriskt uppslagsverk. Redan innan sin död fungerade alltså Dalén
som en slags symbolfigur och hans liv mytologiserades av media.6 Året efter sin död 1938 kom det verk som fått störst genomslag kring berättelsen om Gustaf Dalén, Erik Wästbergs Gustaf
Dalén – En stor svensk. Undersökningen sträcker sig fram till och med våren 2020 eftersom
bruket pågår och är aktivt än idag. Vilket inte minst gick att se 2019 när det hade gått 150 år sen Gustaf Dalén föddes, det uppmärksammades på olika sätt exempelvis med en egen bakelse, en ny bok och ett allmänt uppmärksammande av händelsen. Firandet skedde nästan uteslutande
4 Tornbjer, Charlotte. Kristina och Kanonen. I Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken.
Klas-Gö-ran Karlsson och Ulf Zander (red.), 235–253. Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 251
5 Dybelius, Anders. Ett hållbart minne?: historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009, Göteborgs
univer-sitet, Diss. Göteborg: Göteborgs univeruniver-sitet, 2012, 10-11
8
i hemorten Stenstorp vilket visar på övergången till hur Dalén till största delen blivit en lokal angelägenhet.
Materialet om Dalén är omfattande i den mån att det går inte inom ramen för denna typ av vetenskapligt arbete att inkludera allt material i den valda undersökningsperioden. Därför har ett subjektivt urval gjorts. Martyn Denscombe författare till Forskningshandboken menar att när ett subjektivt urval används väljer forskaren ut det material som tros ge mest värdefull in-formation till undersökningen.7 De artefakter som valts har gjort det efter vad som tros ha for-mat och formar minnet och därmed bruket kring Dalén. Utifrån detta har källfor-materialet valts för att ge en bild över utvecklingen av historiebruket kring Dalén.
Inom utbildningskulturen ingår ett antal uppslagsverk där Gustaf Dalén ingår. Dessa har givits ut med ca 40 års mellanrum. Vilket kan ge svar på om historiebruket om Dalén i uppslagsverk förändrats över tid. Det ingår också två biografier om Dalén i undersökningen, den mest spridda från 1938 av Erik Wästberg och Anders Johnsons från 2016. Dessutom avhandlingen Var
op-timist! - AGAs innovativa verksamhet 1904–1959 av Kalle Westberg från 2002. Materialet kan
inte alltid kallas vetenskapligt i ordets rätta bemärkelse men samtliga bygger på någon slags historisk metod och försöker berätta den sanna historien om Gustaf Dalén. Läroböcker i historia kommer inte användas i materialet eftersom de generellt inte ger någon utförlig beskrivning av Dalén. Istället nämns hans namn bland andra industrimän i anslutning till Sveriges industria-lisering. Förutom läroböckerna finns det flera biografier från 1900-talets första hälft som inte tas med i undersökningen. Anledningen till det är att det inte anses bidra med något ytterligare perspektiv till studien, som Wästbergs biografi inte redan gör. Wästbergs biografi som ingår i studien är den i särklass mest spridda och vilket är anledningen till att den togs den med i stu-dien.
Det populärkulturella materialet kring Gustaf Dalén består av flera olika typer av material från olika tider. Bland annat två dikter som publicerades i samband med Daléns död. Filmen Seger
i Mörker som gjordes i samband med AGA:s 50 årsjubileum. Lotta Lotass teaterföreställning Dalén. Ett avsnitt ur Vetandets Värld, som är ett populärvetenskapligt radioprogram. Slutligen
den barnbok som släpptes till Daléns 150årsjubileum kungen av ljus. Av det populärkulturella material som finns om Dalén ingår det mesta i studien, till skillnad från utbildningskulturen och minneskulturen är populationen inom populärkulturen lika stor.
7 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna,
9 Minneskulturen kring Dalén är gediget, hans namn förekommer på olika objekt, som
grundsko-lan i Stenstorp som har namnet Gustaf Dalénskogrundsko-lan, inte heller de gatunamn som bär hans namn på olika platser i Sverige igår eller likande företeelser. I undersökningen kommer inte denna typ av minneskultur ingå. Bedömningen är att de inte berättar något om det egentliga historie-bruket om Dalén. Istället ingår olika monument, Gustaf Dalénmedaljen, Dalénmuseet, Dale-nium science center och Gustaf Dalénbakelsen. Utöver det kommer olika tidningsartiklar och webbsidor som berör källmaterialet på olika sätt för att tydliggöra bruket av Daléns minne. För att analysera materialet kommer Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi med Dybelius tillägg användas. Typologin kommer att fungera som analytiskt redskap för att kunna undersöka studieobjekten. Genom att kvalitativt analysera studieobjekten och beakta innehållet och sätta det i sin historiska kontext kan ett eller flera historiebruk tillskrivas objektet. Historisk kontext kan handla om rådande diskurser i samhället, som nationalismens ställning. Det kan också vara rådande samhällsförhållanden, exempelvis ekonomiska förutsättningar. Materialet kommer också studeras externalistiskt det vill säga att utöver själva objektet kommer andra aspekter beaktas. Dessa aspekter kan vara som vem författaren är eller utgivaren till boken. Ett internal-istiskt perspektiv skulle innebära att enbart objektet skulle ingå i analysen.8 Med hjälp av det
externalistiska perspektivet kan materialet sättas in i ett större sammanhang vilket kan behövas för att synliggöra vissa historiebruk. Slutligen kan i jämförelse av andra studieobjekt kan studi-ens syfte och frågeställningar besvaras.
Karlsson historiebrukstypologi bygger på sju bruk som illustrerar olika sätt historia kan brukas. Den visar också vem som brukar, vad deras syfte med bruket är och vilken funktion bruket har. Ibland kan flera bruk ske samtidigt, vissa bruk utesluter andra. Typologin är framtagen för att fylla en funktion i den historiedidaktiska forskningen genom att visa hur historia kan brukas av olika grupper utifrån gruppers olika behov och intressen. Karlssons indelning ska kunna använ-das på olika samhällen och tider, för att likheter och skillnader i historiebruksfrågor kan synlig-göras.9
I Klas-Göran Karlssons typologi ingår följande sju historiebruk:
Vetenskapligt historiebruk – Det historiebruket som historiker använder. Med hjälp av olika
historiska metoder ska forskaren tolka historiska källor för att skapa en bild av det förflutna.
8 Florén, Anders. Ågren, Henrik. & Erlandsson, Susanna. Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, me-tod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund, 2018, s. 54–55
10
Genom att fastställa ett skeende, bakgrunder till skeendet och konsekvenser som följer. Det handlar också om att göra omtolkningar och ifrågasätta tidigare forskning. 10
Existentiellt historiebruk – Fyller brukarens behov av att minnas eller att glömma. Behovet av
bruket finns hos alla, beroende på variabler som typ av samhälle, generation och tid kan beho-vets styrka variera. Bruket skapar en känsla av sammanhang och identitet.11
Moraliskt historiebruk – Handlar om att synliggöra förtryckta gruppers historia i samhället.
Målet är en uppgörelse med politiken som bedrivits och med historien. Det moraliska bruket kan också vara ett sätt att utmana den rådande historieskrivningen.12
Ideologiskt historiebruk – Används med mål att legitimera, rationalisera och finna stöd för egna
politiska idéer. Det som lyfts fram är ofta vetenskapliga fakta, det som skiljer detta bruk från ett vetenskapligt är målet. Oftast används bruket av politiker och samhällets elit.13
Icke-bruk historiebruk – En variant av det ideologiska historiebruket med samma mål och
ut-övas av samma grupper. Det handlar om att medvetet bortse eller ignorera en historisk förete-else.14
Politiskt-pedagogiskt historiebruk – Historiebruket handlar om att på ett förenklat sätt framhäva
likheter mellan det förflutna och nu.15
Kommersiellt historiebruk – När historia används som motiv i en produkt för att skapa
ekono-misk vinst.16
Anders Dybelius har i sin avhandling Ett hållbart minne? historiebruk kring Georg Carl von
Döbeln 1848–2009 vidareutvecklat Karlssons historiebruk till att också innefatta ett
lokalt-ide-ologiskt historiebruk.17 Detta bruk kommer ingå i studien och användas för att komplettera Klas-Göran Karlssons olika historiebruk.
10 Karlsson. 2009, s. 59 11 Ibid., s. 60–61 12 Ibid., s. 62 13 Ibid., s. 63-34 14 Ibid., s. 64 15 Ibid., s. 66–67 16 Ibid., s. 67–68 17 Dybelius 2012, s. 13
11 Lokalt-ideologiskt historiebruk - Bruket handlar om att tillskriva ett begränsat geografiskt
om-råde positiva egenskaper och värderingar. En marknadsföring av den egna bygden och är något unikt identitetsskapande för personerna som lever där. 18
1.3 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen i uppsatsen är omfattande och innehåller flera olika historikers verk. Det historiedidaktiska fältet är väl undersökt. Varje del av den tidigare forskningen anses kunna ge en pusselbit i förklaringen till hur Daléns minne använts och varför förändringar i bruket skett.
Idéhistorikern Staffan Bergwik har i boken företagaren som kulturbärare undersökt hur minnet av Gustaf Dalén har brukats i Sverige. Bergwik menar att Dalén och andra personer ur snille-industrin hade en speciell roll i bilden av vad svenskhet blev under industrialiseringen. Med snilleindustrin menas de entreprenörer som grundade företag med unika innovationer blev framgångsrika exportföretag under Sveriges industrialisering. Dalén har som ett av dessa snil-len har fungerat som symbol för Sveriges utveckling från ett omodernt jordbruksland till mo-dernt industrialiserat folkhem. Vidare menar Bergwik att runt sekelskiftet till 1900-talet föränd-rades nationalismens syn på symbolfigurer. Symbolfigurerna skulle ha andra egenskaper som de vetenskapsmän och ingenjörer hade. Dalén, menar Bergwik var en sådan person som fick agera som nationalsymbol. Bergwik visar i hur media, tidningar och böcker under hans levnad och efter hans död systematiskt beskriver Dalén som en slags nationalhjälte. Vidare gör Berg-wik det gällande att dessa typer av hjältebeskrivningar skedde för att skapa en nytt svenskt ideal om entreprenörskap och ingenjörskonst. Berättelsen om Dalén ska förstås som en del i en he-gemonisk diskurs om teknikens och industrialiseringens plats i samhället. Diskursen skapades av samhällets elit och förmedlades genom media för att skapa nationell enighet kring landets riktning.19 Bergwik etablerar bilden av Dalén som enande figur och ses som startpunkten i undersökningen.
Historikern John Gillis skriver bland annat om minnesfiranden i boken Commemorations The
Politics of National Identity om utvecklingen av minnesfiranden. Med nationalstatens födelse
efter franska revolutionen anordnades minnesfiranden uppifrån och ner. Nationella symboler och personer uppstod som konsekvens. Gillis ser en förändring runt 1960 då minnesfirandet
18 Karlsson. 2009, s. 58–68 19 Wennerholm. 2007, s. 65–93
12
förändrades, istället kom minnesfiranden att anornas underifrån med ett lokalt perspektiv.20 I och med Gillis perspektiv på statens roll i minnesfiranden och med Bergwik observationer där staten har en aktiv roll som drivande i bruket av Dalén, kan intressanta resonemang föras med det i åtanke som kan förklara utvecklingen av bruket kring Dalén.
I avhandlingen Ett hållbart minne? historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848–2009 un-dersöker historikern Anders Dybelius användandet av von Döbelns minne. Dybelius visar hur Döbelns minne gått från en enande nationell kraft till att brukas på ett lokalt plan. Framförallt under tider av oro har Döbelns minne har använts på detta sätt. Exempelvis i samband med andra världskriget då en rad populärkulturella yttringar populariserade minnet av von Döbeln. Vidare förmedlade historiker en bild som blandade svenska ideal med Döbelns faktiska karak-tärsdrag skapades en idealiserad bild av den samme. En bild som sedan spreds i samhället via läroböcker till elever i skolorna. Undersökningen av Döbeln visar en utveckling från ett nation-alistiskt ideologiskt bruk och ett politiskt-pedagogiskt. Till ett Döbeln som lokalpatriot, på det sättet lever minnet idag. Denna utveckling beror enligt Dybelius på ett avtagande av bildnings-idealet som inträffade efter andra världskriget, vilket gjorde att flera av nationalsymbolerna försvann. Det är i synnerhet svårt för krigiska symbolpersoner som Döbeln att existera vilket gjorde att minnet av honom marginaliserades, andra personer som Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld ersatte. Att sedan bruket av Döbeln ersattes av ett lokal-ideologiskt runt år 2000. Det handlar också om den svenska landsbygdens sämre ekonomiska situation, på grund av det försöker den egna bygden hitta särdrag och marknadsföra dessa.21 Även om von Döbeln och Dalén är två mycket annorlunda personer finns likheter i hur dessa brukats som enande kraft, resultaten från denna studien kan jämföras och sättas i relation till Dybelius avhandling. Ingemar Lindarängs avhandling, Helgonbruk i moderniseringstider: Bruket av Birgitta- och
Olavstraditionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891–2005 studeras
skillnaderna av minnesfiranden av heliga Birgitta i Sverige och helige Olav i Norge. Lindaräng menar att minnesfirandena kring helgonen har haft en identitetsskapande funktion. I Norge an-vändes Olav som en nationell symbol för motståndare till unionen med Sverige. Ett bruk som vid senare minnesfiranden inte var lika starkt. I Sverige har kvinnorörelsen haft Birgitta som symbol för sina krav på ökat politiskt inflytande i samhället. Denna skillnad beror på ländernas olika politiska utveckling. Den politiska nationalismen var mer utbredd i Norge än Sverige,
20 Gillis, John R. (red.) Commemorations: the politics of national identity, Princeton University Press, Princeton,
N.J., 1996 s. 9–20
13
Sverige fann också andra symbolfigurer för att stärka den nationella enigheten. Utöver kvinno-rörelsens bruk anlades ett internationellt perspektiv i och med Birgittas roll i Europas historia. Efter 1960-talet som av flera kännetecknas av en postnationell tid gjort att minneskulturen kring helgonen gjort att bruket antingen blivit globalt eller lokalt, från ett nationellt bruk. Lokala aktörer har också sett möjligheter att göra ekonomisk vinst och därför arrangerat olika aktivite-ter på platser med anknytning till helgonen.22 Lindarängs avhandling kan på samma sätt som Dybelius avhandling användas för att belysa skillnader och likheter hur symbolpersoner brukats och brukas vilket kan hjälpa till att förstå bruket av Dalén på ett djupare plan.
Ytterligare en svensk avhandling inom området är Anna Eskilssons, På plats i historien –
stu-dier av hembygdsföreningar på 2000-talet. Eskilsson studerar hembygdsföreningar i
Linkö-pingsområdet, deras bruk av historien och betydelse för lokalbefolkningen. Eskilsson menar att hembygdens verksamhet bygger på en lokalpatriotism, en kärlek till den egna bygden. Eskils-sons kommer fram till att hembygdsföreningarna brukar bygdens historia på olika sätt. Dels kunskapsgenererande, genom att på olika sätt nå ut till allmänheten. Ibland sker det med hjälp av professionella historiebrukare, i andra fall väger lokalkännedom och erfarenhet tyngre. Ofta beror vetenskapligheten i den kunskapsgenererande historiebruket på samarbetet med historiker och arkeologer vilket varierar.23 Vidare identifierar Eskilsson ett ideologiskt bruk, hembygds-rörelserna är per definition inte konservativa. De ställer dock inte upp på bilden att allt var sämre förr, bilder av ett hårt slitit samhälle får leva sida vid sida med det goda från förr. Det positiva tar oftast störst plats, vilket leder till ett skönmålande av den egna bygden. Eskilsson identifierar också att hembygderna förmedlar ideal som skötsamhet och hederlighet.24 Slutligen menar Eskilsson att hembygdsföreningarnas bruk av historien också har en existentiell bety-delse. Hembygdsföreningarna ser sig som en del i förmedlingen av lokalhistoria som ska ge personer på bygden en lokal identitet.25 Eskilssons avhandling kan skapa förståelse kring hur den egna bygden skapar möjligheter att bruka historia ofta med lokal förankring. Något som skett med Dalén som gått från ett nationellt bruk till ett lokalt bruk.
I Joakim Anderssons avhandling Skilda Världar - Samtida föreställningar om kulturarvsplatser visar författaren hur historiebruket av kulturarvsplatser varierar beroende på olika aktörers mål.
22 Lindaräng, Ingemar. Helgonbruk i moderniseringstider: bruket av Birgitta- och Olavstraditionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891–2005. Linköpings universitet, 2007, s. 171–191
23 Eskilsson, Anna. På plats i historien: studier av hembygdsföreningar på 2000-talet. Linköpings universitet,
2008, s. 181–185
24 Ibid., s. 185–194 25 Ibid., s. 194–199
14
Råshult i Småland och Slättbygdsprojektet i Motalatrakten. Råshult som är Carl von Linnés födelseplats kännetecknas av ett lokalt engagemang om Linnés minne. Som dessutom går ut på att marknadsföra hela bygden. Medan Slättbygdsprojektet istället drivs av staten och känne-tecknas av ett vetenskapligt bruk. Aktörens syn på platsen blir avgörande för vilket historiebruk som uppstår.26 Andersson avhandling ger nya perspektiv på platsens betydelse i vilket bruk som uppstår kring historiska personer. Det kan i sin tur vara viktigt i att förstå hur det lokala bruket kring Dalén har utvecklats. Vidare kan Anderssons avhandling ge förklaringar till varför inte bruk av Dalén uppstått på andra platser där han har verkat.
I licentiatavhandlingen Historia i magasin - en studie av tidskriften Populär historias
historie-skrivning och av kommersiellt historiebruk studerar Marianne Sjöland det kommersiella
histo-riebruket i den populärvetenskapliga tidskiften populär historia. Sjöland konstaterar att det inte går att tala om en typ av kommersiellt historiebruk eftersom det ställs olika sanningskrav på historiska produkter. Vissa förväntas innehålla ett mått av fiktion medan andra förväntas berätta en sanning. Vidare konstaterar Sjöland att det finns ett antal kännetecken på när ett kommersi-ellt historiebruk används, det handlar exempelvis om jubileum och minnesår. Vidare menar Sjöland att det kommersiella historiebruket är bruket som i högst grad samverkar med andra historiebruk.27
Magnus Grahns undersöker i licentiatavhandlingen Möbelrike i tiden - Om historiebrukets
be-tydelse för identifikationsprocessen i en näringslivsregion hur möbelindustrin i Småland har
använt historien i marknadsföringssyfte. Grahn menar att genom att skapa ett existentiellt histo-riebruk som bygger på Smålands geografiska förutsättningar, ett svårodlat landskap tillsam-mans med ideal om smålänningen som företagsam och flitig med knappa resurser. Har en iden-titet skapats som sedan brukas som genom storytellning utnyttjas i marknadsföring.28
De två licentiatavhandlingarna behandlar kommersiellt historiebruk. Bruket kring Dalén har kommersialiserats genom att beakta resultaten från dessa kan det ge nya perspektiv till det kom-mersiella bruket kring Dalén.
26 Andersson, Joakim. Skilda världar: samtida föreställningar om kulturarvsplatser. Linköpings universitet, 2008,
s. 183–194
27 Sjöland, Marianne. Historia i magasin: en studie av tidskriften Populär historias historieskrivning och av kom-mersiellt historiebruk, Lunds universitet, 2011, s. 175–180
28 Grahn, Magnus. Möbelrike i tiden: om historiebrukets betydelse för identifikationsprocessen i en näringslivs-region, Lunds universitet, 2011, s. 191–198
15
1.4 Teori
1.4.1 Teoretisk ram
Inom historieämnet finns ett flertal genrer, uppsatsens genre eller forskningsfält är historiedi-daktik. Vidare undersöker den historiebruk genom att studera historiekultur. Dessa begrepp är centrala inom historiedidaktiken, vad de innebär och vilken betydelse det har för uppsatsen följer nedan.
1.4.2 Historiedidaktik
Historiedidaktik är ett forskningsfält inriktat på hur historia förmedlas. Historiedidaktiken som forskningsområde kan spåras tillbaka till Tyskland. Där den tidigaste historiedidaktiska forsk-ningen uppstod runt sekelskiftet 1900. Christer Karlegärd var den person som införde historie-didaktiken som forskningsområde i Sverige i början av 1980-talet. Karlegärd definierade histo-riebruk som ”vetenskapliga studier av människors möte med historien”.29
Initialt intresserade sig historiedidaktiker i Sverige framförallt för skolans historieförmedling. Undersökningar gjordes genom att studera läroplaner, läroböcker och skolans praktik. Histo-rieämnet var ifrågasatt och i behov av försvar. Genom nationalstatens kris på 1990-talet ökade behovet av historiens identitetsskapande egenskaper. Det gjorde att historieämnet slutade ifrå-gasättas. I och med det förändrades historiedidaktiken till att fokusera på skolans historieför-medling och istället se till hela samhällets historieförhistorieför-medling.30
Vanliga frågor som intresserar historiedidaktiker är, vilken historia som förmedlas, hur historia förmedlas, av vem förmedlas historia och så vidare.31
1.4.3 Historiebruk
En utgångspunkt i uppsatsen är att historia brukas av olika aktörer utifrån deras behov och intressen. Inom den historiedidaktiska forskningen är undersökningar som fokuserar på histo-riebruk vanliga för att visa hur olika aktörer har brukat historien.32
Friedrich Nietzsche brukar ses som historiebruksbegreppets skapare i och med sin text om
histo-riens nytta och skada från 1874. Nietzsche menade att historien kunde brukas monumentalt,
29 Karlsson. 2009, s. 37 30 Ibid., s. 31–37 31 Ibid., s. 37–40 32 Ibid., s. 58–59
16
antikvariskt eller kritiskt.33 Andra forskare har skapat egna typologier efter sin syn på historie-bruk.34
Denna uppsats kommer att använda Klas-Göran Karlssons typologi för att analysera historie-bruket av Gustaf Dalén. Typologin fungerar som analytiskt redskap för att undersöka hur min-net av Gustaf Dalén har brukats över tid. Genom att applicera typologin på olika artefakter om Gustaf Dalén kan det ge kunskap om hur skillnader och likheter i hur dessa samhällen såg på Dalén. Därmed kan uppsatsens frågeställningar besvaras genom att jämföra de olika bruken. Uppsatsens syfte är att förklara utvecklingen i historiebruket kring Gustaf Dalén, genom att identifiera olika nyckelfaktorer i vilka som använt minnet och varför det använts, kan syftet uppnås. Styrkan med Karlssons historiebruksindelning kan både kan generalisera bruk utan att de helt förlorar sin särprägel. Materialet kan då behålla sin särprägel men ändå sorteras in och göras överskådligt och för att kunna jämföras, i syfte till att besvara frågeställningarna. Dessu-tom bygger många tidigare avhandlingar inom historiebruk på Karlssons typologi, vilket un-derlättar jämförelser med tidigare forskning. På det sättet kan också studiens resultat sättas in i ett större sammanhang.
1.4.4 Historiekultur
Historiekultur kan sägas vara alla de uttryck som historien kan göra sig påmind. Det handlar om en rad olika former, från skriftliga källor till olika monument eller byggnader. Det kan också handla om populärkulturella former som dikter eller film till vetenskapliga framställningar. Historiekulturens spännvidd är med andra ord omfattande och behöver därför preciseras. I lik-het med historiebruk finns flera olika typologier som speglar forskarens syn på historiekultur. Denna uppsats kommer att använda Anders Dybelius historiekulturella indelning. Dybelius historiekulturindelning bygger på i sin tur Jörn Rüsen. Rüsen delade in historiekulturen i kog-nitiva, estetiska och politiska. Dybelius vidareutveckling gör det möjligt att jämföra över tid och rum vilket är syftet med denna uppsats. Istället för Rüsens kognitiva, estetiska och politiska delar Dybelius in historiekulturen i utbildnings-, populär- och minneskultur.35
Utbildningskultur – Inom utbildningskulturen samlas material som på vetenskaplig väg
försö-ker förmedla en sanning. Här samlas den litteratur som på ett vetenskapligt sätt försöförsö-ker för-medla Gustaf Daléns liv och gärningar. Biografier och uppslagsverk används i undersökningen
33 Karlsson. 2009, s. 56–57 34 Dybelius. 2012, s. 11–12 35 Ibid., s. 7–11
17
eftersom de gör anspråk på att berätta sanningen och använder vetenskapliga källor eller meto-der.36
Populärkultur – Rollen som tilldelats populärkulturen är att den ska stimulera fantasin och
skapa känsloupplevelser hos konsumenten. I populärkulturen förmedlas historien till en större allmänhet. I uppsatsen kommer olika former av populärkulturella yttringar som Dalén förekom-mer i studeras. 37
Minneskultur – I minneskulturen studeras hur symbolgestalten manifesteras på olika sätt och
på olika platser. Hur Dalén har porträtterats vid olika tider kring olika minnesfiranden. Olika monument och platser för att minnas Dalén kommer studeras, samt en bakelse. 38
Genom att konstatera hur Dalén har framställt i de olika kulturerna går det att bygga en bild av hur Dalén brukats över tid. De olika kulturerna kan också jämföras och se vilken som är mest dominant över tid för att se hur bruket manifesteras i olika tider.
1.5 Bakgrund
1.5.1 Gustaf Dalén
Gustaf Dalén föddes den 30 november år 1869 på Skräddaregården i Stenstorp. Föräldrarna Lovisa Andersdotter Dahlén och Anders Johansson var lantbrukare. Dalén ingick i en sys-konskara om fem. Daléns tre bröder visade sig vara goda studenter och efter studier på lärover-ket i Skövde och på Skaras högre läroverk tog de olika universitetsexamina. Gustaf utsågs till därför till att ta över jordbruket efter föräldrarna, dessutom uppvisade han praktisk läggning och enligt folkskolläraren saknade läshuvud. Dalén visade från ung ålder tekniska färdigheter och uppfann bland annat en automatisk kaffemaskin och väckarklocka. Dalén tog allt eftersom över gården och inledde en bana som jordbrukare. Hans tekniska intresse var fortsatt stort och han fortsatte göra olika konstruktioner. Dalén träffar under uppväxtåren den person som senare ska bli hans fru, Alma Persson.39
När Dalén blev övertalad att visa upp en av sina konstruktioner för Gustaf de Laval blev han övertygad att utbilda sig till ingenjör för att få en anställning hos de Laval. Det gjorde att Dalén övergav jordbruket för att påbörja studier. Efter examen vid Chalmers och studier vid Polyte-chnikum i Zürich inledde Dalén sin bana som ingenjör. Till en början experimenterade Dalén
36 Dybelius. 2012, s. 10 37 Ibid., s. 10
38 Ibid., s. 11
18
med mjölkningsmaskiner och ångturbiner. Tillsammans med Henrik von Celsing uppstod in-tresset för belysning. Den nyupptäckta acetylengasen var ett alternativ för att belysa svårtill-gängliga platser. När Dalén och von Celsings bolag slogs ihop med Svenska Karbid & Acetylen AB skapades AGA, företaget som Dalén var VD för fram till sin död 1937. Genom Daléns uppfinningar klickapparaten och solventilen tillverkade AGA fyrar som i princip var under-hållsfria och kunde placeras på svårtillgängliga platser. För detta tilldelades Dalén nobelpriset i fysik 1912.40
1912 flyttade Dalén och AGA till Lidingö där han blev aktiv kommunpolitiker. Under Daléns ledning utvecklades AGA till ett värdledande företag med stort produktutbud. En olycka under ett experiment 1912 gjorde Dalén blind, trots det fortsatte han som VD dessutom fortsatte han att utveckla produkter, däribland AGA-spisen. 1937 avled Dalén på Lidingö efter en tids sjuk-dom 68 år gammal.41
40 Johnson. 2016, s. 50–173 41 Ibid., s. 249–319
19
Kapitel 2 Undersökning utbildningskultur
2.1 Svenskt biografiskt lexikon: Gustaf Dalén - Edvard Hubendick, 1931
År 1931 gavs den del av svenskt biografiskt lexikon (SBL) där Dalén ingår ut. Det till trots att SBL är ett personhistoriskt lexikon skrevs artikeln om Dalén fastän han fortfarande levde. För-fattaren till texten är Professor Edvard Hubendick. SBL börjades ges ut 1917 och samlar per-sonporträtt över svenskar som ansetts vara betydelsefulla. SBL mål är att texterna ska vara ve-tenskapliga, författare till de olika personporträtten är experter från olika vetenskapliga områ-den. Texterna ska också vara baserade på förstahandskällor.42
I uppslaget om Gustaf Dalén börjar författaren med att lista hans meriter för att sedan biografera Dalén. Biografin är utförlig och behandlar Daléns liv från uppväxt till 1931. Dalén beskrivs som en rastlös och tekniskt begåvad som ung, men saknade brödernas flit i studierna. I ung ålder konstruerar Dalén flera egna uppfinningar som underlättar livet på gården. Dalén tar över gården och men fortsätter samtidigt uppfinna. Efter tillverkningen av en fettprovare av mjölk övertalades han av brodern Albin att visa den för Gustaf de Laval. Det visar sig att de Laval redan hade konstruerat en liknande maskin som fungerade nästan på samma sätt. Mötet ledde enligt författaren att Dalén fann sin livsuppgift och sökte på de Lavals uppmaning sig till Chal-mers. Via utbildningen på Chalmers kunde Dalén med sin genialitet och flit bygga karriär som uppfinnare.43
Vidare menar Hubendick att Dalén efter olyckan som kostade honom synen var Dalén lika involverad i AGA:s verksamhet. Som blind kunde Dalén instruera en av sina ingenjörer att utforma något. Trots sin framgång gick Dalén genom livet med en anspråkslöshet men fick flera utmärkelser.44
Artikeln karaktäriseras av ett vetenskapligt historiebruk SBL:s ställer höga krav på vilken kva-litet texterna ska ha. Det leder till att texten följer vetenskaplig metod, den bygger i sin tur på ett antal primärkällor som anges.
Eftersom Hubendick följer den under tiden etablerade berättelsen om Dalén använder han sig också av ett historiebruk, det existentiella och ideologiska i kombination. Under Sveriges industrialiseringsprocess och samhällsbygge som följde det användes bland andra Dalén som symbolperson för att visa det var rätt väg att gå. Med Dalén framhålls ofta nyttan i hans livsverk
42 Riksarkivet. Om databasen. U.å.
43 Hubendick, Edvard. Gustaf Dalén. I Svenskt biografiskt lexikon. Bertil Boëthius (red.), 36. Stockholm:
Riksarki-vet, 1931, s. 36
20
och hur samhället blev bättre än det tidigare. Detta för att legitimera samhällets riktning från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. Följande citat handlar om motiveringen till att Dalén tilldelades nobelpriset i fysik.
Vid detta tillfälle utsädes det, att det ej blott var genialiteten i denna hans största insats utan även dess nytta för hela mänskligheten, som i överensstämmelse med stiftelsens syfte lett valet på honom.45
Texten innehåller också en annan form av ideologiskt historiebruk i form av nationalism. Det hänger ihop med den rådande historieskrivningstraditionen vilken i början av 1900-talet ofta handlade om en nationalistisk historieskrivning. Det vill säga att historieskrivningen ska visa hur framgångsrikt ett land är. Den nationalistiska historieskrivningen handlar om att förena ett folk vilket gör att den ligger nära det existentiella bruket. Vilket gör det svårt att skilja på de båda, det kanske snarare går att säga att ett ideologiskt nationalistiskt bruk också är ett existen-tiellt. Eftersom det handlar om att få ett folk att känna samhörighet.
2.2 Gustaf Dalén: En stor svensk - Erik Wästberg, 1938
Erik Wästbergs biografi över Gustaf Dalén gavs för första gången ut 1938 ett år efter Daléns död, boken har sedan dess getts ut två nya upplagor en 1954 och en 1999. Boken är till största delen en kronologisk skildring av Daléns liv. I Wästbergs bok gör Dalén resan från knappa förhållanden på landsbygden i Stenstorp till en lyckad affärsman på Lidingö. Som titeln gör gällande menar Wästberg att Dalén är en av de stora svenskarna, i meningen framstående. Wäst-berg bygger upp karaktären Dalén som ett geni som brann för att underlätta livet för sig själv och andra. Dessutom en flitig och levnadsglad person som även i livets svåra stunder ständigt var positiv, snudd på excentrisk.
Boken gör anspråk på flera typer av historiebruk. Wästberg försöker berätta historien om Gustaf Dalén och använder bland annat arkivmaterial för att nå sitt syfte. Vilket är ett exempel på ett vetenskapligt historiebruk.
Biografin vilar också likt Hubendicks text på ett existentiellt och ideologiskt bruk. Det existen-tiella bruket kring Dalén är intressant, genom att använda honom som symbol för det goda som kommer från ett modernt samhälle får Dalén symbolisera samhällets utveckling och välstånd via industrialiseringen. Det sker via ett kombinerat existentiellt och ideologiskt historiebruk. Särskilt tydligt är det i kapitlet anden i flaskan. Kapitlet är annorlunda eftersom det inte direkt behandlar Daléns liv. Istället handlar det om hur en erfaren sjöman berättar för sina brorsöner 45 Huckendick. 1931, s. 36
21
som också är sjömän om hur det var på sjön förr. Andemeningen är att det var hårdare på sjön tidigare och att industrin hade skapat bättre förhållanden.
— Pojkar, sade han, ni pojkar har ingen aning om vad det är att vara till sjöss. Nej, det vet ni inte. Nu har dom allting ombord, när dom går på långtrader. Ni vet ju inte vad skörbjugg är, konserverna har utrotat den.46
Vidare förklarar den äldre sjömannen att vikten av de moderna fyrarna som kunde placeras på svårtillgängliga platser. Sjömannen berättar historien om hur han hade varit på ett fartyg som gått på grund. Där kunde det nu tack vare Dalén stå en fyr så ingen numer behövde gå samma öde tillmötes som den erfarna sjömannen.47
I ett annat stycke går det att se hur Wästberg bygger en svensk identitet kring historiska fakta, vilket är exempel på ett existentiellt historiebruk.
Men även om de utåt ådagalade en påfallande pieteslöshet, hade de svenska vikingarna dock en mycket stark känsla för vikten och värdet av goda sjömärken. Redan under denna tid hade man vid den svenska kusten ett system att utmärka grundfri sektor i farvattnet, något som såvitt man vet inte förekom i något annat land.48
Redogörelsen om Dalén innehåller också flera passager med nationalistiskt ideologiskt histo-riebruk. Daléns historia symboliserar det svenska folkets framgång. Språket innehåller krigiska konnotationer, där Dalén går i spetsen som fältherre.
Men de ha också en annan historia att berätta, historien om hur svenska uppfinningar erövra världen, hur svenska konstruktioner gå ut över hav och kontinenter med en blind fältherre i spetsen för segertåget.49
Återigen blir det svårt att skilja mellan ett ideologiskt nationalistiskt bruk och ett existentiellt. Wästerberg för in ett internationellt perspektiv, eftersom AGA:s verksamhet skedde på en glo-bal marknad sålde de också fyrar internationellt. AGA lyckades bra på denna marknad därför används detta i den ideologiskt nationalistiska berättelsen om Dalén. Som ett nytt sätt att erövra land, istället för att fysiskt belägra och erövra land som tidigare. Skulle erövrandet nu ske ge-nom att Sverige skulle ha stora marknadsandelar på den internationella marknaden.
46 Wästberg, Erik. Gustaf Dalén: En stor svensk. Hökerbergs, Stockholm, 1938, s. 102 47 Ibid., s. 100–105
48 Ibid., s. 110 49 Ibid., s. 8
22
Uppfinnesrikedom och innovationer var viktiga för att åstadkomma målet, för ett Sverige som hade en liten befolkning.
Ett icke-bruk av historien finns också i boken. I kapitlet Myten om guldet redogörs det för Da-léns politiska engagemang. Dalén var engagerad i kommunalpolitiken på Lidingö för högerpar-tiet.50 Av Wästberg beskrivs Daléns ideologi som annan än en typisk högerpolitiker, det var helt enkelt svårt att bedöma hans politiska hemvist. Beskrivningarna av Dalén är att han var en kompromissvillig pragmatiker som tillhörde vänsterdelen av högerpartiet. Det framkommer också att Daléns popularitet bland arbetarna var stor. Dessutom menar Wästberg att Dalén sökte kompromisser mellan arbetsgivare och arbetstagare.51
Wästberg nämner inte att Dalén hamnade i konflikt med fackföreningarna i frågor om åtta tim-mars arbetsdag och om sänkta löner. Dalén var särskilt kritisk mot just åtta timtim-mars arbetsdag och menade att det skulle leda till arbetslöshet. Vidare ifrågasatte Dalén starkt fackets roll och menade att facket stred mot ekonomiska lagar.52 Att Wästberg utelämnar att Dalén hade
kon-flikter med fackföreningarna måste ses som ett icke-bruk. Att Dalén beskrivs närmast ideolo-giskt obunden kan vara ett sätt för att alla oavsett politiskt hemvist att kunna omfamna och se upp till Dalén. På så sätt kunde han ha den enande funktion som ämnades.
2.3 Berömda svenskar: från tolv sekler - Gardar Sahlberg, 1981
Berömda svenskar: från tolv sekler gavs ut 1981 av Bonnier fakta. Boken är skriven av
popu-lärhistorikern Gardar Sahlberg som gav ut flera böcker som är inom det populärhistoriska fältet. Boken innehåller presentationer av 300 kända svenska män och kvinnor som på ett eller annat sätt format Sverige. Ambitionen med boken är att inte enbart förmedla fakta utan också anek-doter eller synpunkter som ska göra boken mer underhållande att läsa. Vilket kan ses på att personerna i boken får en slags sammanfattande rubrik. Daléns rubrik är Sveriges blinde Edison, vilket är något ironiskt eftersom Edison inte trodde att Daléns solventil skulle fungera.53 Produkten anlägger ett kommersiellt historiebruk, där förlaget och Sahlberg försöker tjäna pengar på historiska personer. Genom att på ett attraktivt och lättillgängligt sätt paketera dem i en bok.
Boken gör också anspråk på ett vetenskapligt historiebruk då den försöker berätta historien om Dalén. Även om Sahlberg förmedlar Daléns historia på ett bra vis saknas angivna källor. Trots 50 Dagens Moderaterna
51 Wästberg. 1938, s. 224–226 52 Johnsson, 2016 s.228
23
det är tydligt att Sahlberg har gjort undersökningar om varje person. Det är möjligt att det är Erik Wästbergs biografi som är källa till Sahlbergs text. Sahlberg var delaktig i manuset till filmen Seger i mörker som handlar om Dalén. En stor del av källmaterialet till filmen var Erik Wästbergs biografi.54 Därför är det inte otänkbart att så också skulle vara fallet nu.
2.4 Var optimist!: AGAs innovativa verksamhet 1904–1959 - Kalle Westberg, 2002 Kalle Westbergs avhandling från 2002 behandlar AGAs verksamhet mellan åren 1904–1959. Dalén var VD för AGA ungefär halva tiden av den perioden. Avhandlingens syfte är att under-söka hur AGAs produktträd utvecklades och vilka marknadsmekanismer som hade inverkan på utbudet. Ett kapitel i avhandlingen berör AGA under Daléns ledning.55
Kapitlet handlar om hur AGA blir ett världsledande företag inom fyrteknik på grund av små smarta innovationer. Kunskaper inom fyrtekniken kunde också användas i andra områden som också var svåra för elnätet att nå i synnerhet järnvägens behov av belysning. För att nå ytterli-gare försäljning söktes därefter internationella marknader. Första världskrigets utbrott gjorde att den internationella handeln minskade, samt ett inhemskt tryck på omvandling av verksam-hetens produkter gjorde att AGA diversifierades och nya produkter utvecklades. Bland annat inom svetsning men också elektronik. Dalén fortsatte också att skapa nya produkter efter kriget och den ekonomiska krisen på 20-talet. Resultatet blev att AGA hade ett produktträd med en mängd olika produkter inom flera olika områden 1937. Som både skapats av marknadens efter-frågan och egna innovationer.56
Westbergs avhandling är exempel på ett vetenskapligt historiebruk. En doktorsavhandling är slutprodukten av en forskarutbildning och därmed en avancerad akademisk produkt och upp-fyller alla krav på vetenskaplighet.
2.5 Gustaf Dalén: En biografi - Anders Johnson, 2016
Den senaste biografin är skriven av näringslivshistorikern Anders Johnson. Utgivare är förlaget näringslivshistoria som är del av centrum för näringslivshistoria. Centrum för näringslivshisto-ria är en ideell förening som består av olika företag. Centrum för näringslivshistonäringslivshisto-ria arkiverar medlemsföretagens historia och använder materialet för att berätta just näringslivets historia. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter och kommersiella tjänster. Bland annat kan
54 Svenskfilmdatabas. U.å.
55 Westberg, Kalle. Var optimist!: AGAs innovativa verksamhet 1904-1959. Stockholms Universitet. Stockholm,
2002 s. 17
24
medlemmar marknadsföra sina tjänster via history marketing. Förlagsdelen av företaget startade 2016 och är också en källa till inkomst.57
Johnson berättar kring sitt förhållningssätt i skrivandet om Gustaf Dalén i det inledande kapitlet
Att biografera Gustaf Dalén. Här gör Johnson det gällande att tidigare biografier har Dalén
målats upp som någon slags hjälte och att de är starkt romantiserande. De bygger ibland på uppgifter som är felaktiga eller missvisande. Johnson menar att Dalén förtjänar en biografi som är baserad på tillförlitliga källor och vars gärning sätts in i samtidens tekniska, ekonomiska och samhälleliga sammanhang. Vilket Johnsons är ambition med biografin. Johnson har också am-bition att påpeka tidigare felaktigheter som har varit vanliga i tidigare biografier.58
Biografin är ett gediget vetenskapligt arbete som täcker hela Daléns levnad. Författaren har grundligt undersökt materialet kring Dalén vilket syns i källförteckningen som är sex sidor lång. Johnson diskuterar kring källor och metod vilket visar prov på den vetenskapliga ansatsen. Ge-nomgående redovisas också källorna i texten. Att författaren försöker med dessa verktyg nå sanningen om Gustaf Dalén visar det vetenskapliga historiebruk texten bygger på. Att ifråga-sätta och omvärdera tidigare forskning är också en del av det vetenskapliga historiebruket, vil-ket Johnson gör i det tidigare nämnda kaptiel.
Till skillnad från tidigare biografier hyllar inte Johnsons Sverige och svensken på samma sätt som tidigare. Orsaken till det torde vara skillnaden i historieförmedlingen som förändrats mel-lan de både biografierna släpptes. Från att vara en nationalistisk historieskrivning där Dalén hyllas som en svensk hjälte, till att källkritiken står främst och en mer nyanserad bild framträder. Det föreligger också ett kommersiellt historiebruk med bokens utgivning. Eftersom Centrum för näringslivshistoria är en ideell förening vars verksamhet bygger på medlemmars avgifter eller intäkter från kommersiella tjänster. Boken ska kunna ge föreningen de intäkter som krävs för att de ska kunna fortsätta finnas. Det finns också en avsikt att både marknadsföra förening-ens tjänster eftersom denna typ av produkt är något föreningen erbjuder sina medlemmar. 2.6 NE.se: Gustaf Dalén - Mikael Hård, april 2020
Den sista texten i utbildningskulturen är från NE.se, som är ett digitalt uppslagsverk. NE.se:s ska vara ett modernt uppslagsverk där informationen är korrekt och begriplig. Artiklarna är
57 Centrum för näringslivshistoria. Om oss. u.å. 58 Johnson. 2016, s. 11–12, Westberg 2002, s. 44
25
skrivna av experter, det är i sin tur experterna väljer vilka källor som ska användas.59 Artikeln om Dalén är skriven av teknikhistorikern Mikael Hård.
Hårds artikel om Dalén beskriver hans liv och gärningar i korthet. Uppväxten är sparsamt be-skriven bland annat nämns det att Dalén var verksam mejerist och trädgårdsmästare innan han blev ingenjör. Vidare fortsätter Hård att beskriva Daléns akademiska bana på Chalmers och i Zürich och den tidiga karriären som ingenjör. Största delen av artikeln handlar om hur Dalén blev VD på AGA och hur den automatiska fyren utvecklades under hans ledning. Slutligen behandlas nobelpriset och olyckan som gjorde honom blind och hur han fortsatte leda AGA och även hur Dalén forsatte uppfinna efter olyckan.60
Artikeln anlägger ett vetenskapligt historiebruk på ett sakligt och nyanserat sätt beskriver Hård Daléns liv och gärningar. Hård anses som teknikhistoriker vara expert på området och med hjälp av de källor som anses vara mest lämpliga får lägga ut texten om Dalén. Språket i artikeln är mer konstaterande i jämförelse med i synnerhet de äldre texterna som igår i studien. Där andra författare vävde in Daléns drag eller egna tankar om Dalén eller Sverige. Det visar på den utveckling i historieskrivning som skett över tid. Där historia numer är en egen vetenskap och inte ett verktyg för att skapa gemenskap.
2.7 Sammanfattning utbildningskultur
Eftersom artefakterna som ingår i utbildningskulturen är vetenskapliga eller populärvetenskap-liga produkter är det framförallt det vetenskappopulärvetenskap-liga historiebruket som är mest framträdande i kategorin. Det vetenskapliga bruket går att identifiera i hur produkterna har skapats. Genom en slags vetenskaplig metod där målet är att få fram sanningen om Gustaf Dalén. Vetenskaplig-heten skiftar i de olika verken som ingår i utbildningskulturen, framförallt har det att göra med hur väl författaren redovisar tillvägagångssättet och redovisar källor. Trots den skilda veten-skapligheten i de olika verken är berättelsen om Dalén i det närmsta de samma i framställning-arna.
Påfallande i det tidiga bruket av Dalén via Edvard Hubendick och Erik Wästberg, är på vilket sätt de anlägger ett existentiellt/ideologiskt bruk. De båda texterna innehåller också ett tydligt ideologiskt nationalistiskt historiebruk. Eftersom en nationalistisk historieskrivning i mångt och mycket handlar om att föra ett folk samman blir det också existentiellt. De bygger också upp Dalén som den industriella symbolperson som han kommer att bli. Detta genom att i
59 Nationalencyklopedin, Om oss. U.å. 60 Nationalencyklopedin, Gustaf Dalén. U.å.
26
hjälteordalag beskriva Dalén och hans gärningar som väldigt nyttiga för världen. Ett existenti-ellt bruk handlar om att människor kan känna gemenskap och samhörighet. I ett Sverige som förändrades i grunden i och med övergången till ett industriellt samhälle fanns behovet att ena befolkningen. Dalén blev en sådan person att göra detta kring. Förmedlingen av Daléns berät-telse av Wästberg och Hubendick blev sätt att ena befolkningen. Detta gjordes medvetet för att samtidigt legitimera det politiska projekt som samtidigt skedde i Sverige, folkhemsbygget. Be-rättelser om ett framgångsrikt Sverige förmedlades till befolkningen legitimerar det både den sittande regeringens. Berättelsen innehåller också nationalistiska inslag om den svenskarnas förträfflighet. Dessa båda drag utgör det ideologiska bruken i berättelserna.
Anders Johnson är mycket kritisk till hur Dalén tidigare framställts och menar att de både är överdrivet romantiserande och innehåller felaktigheter. Det som kan tyckas vara intressant är hur Johnson kritiserar den överdrivet romantiserade bilden av Dalén. Kritiken kan tolkas som en invändning mot den rådande historieskrivningen. Eftersom det Johnson vänder sig mot är att den inte är på den vetenskapliga nivå som förväntas idag. Historievetenskapen idag är mer in-riktad på att ta reda på vad som faktiskt hände. Johnsons kritik visar hur det vetenskapliga bruket står främre i senare framställningar av Dalén än i de tidigare. Där historieskrivningens roll var en annan.
Skillnaden mellan Hubendicks och Wästbergs och det andra materialet i studien är att det andra materialet saknar det ideologiska/existentiella eller ideologiskt nationalistiska historiebruket. Det kan ha att göra med synen på vad historia har för funktion i ett samhälle. I ett mer nation-alistiskt präglat samhälle har historia som funktion att få befolkningen att känna samhörighet. Historia är i dessa samhällen snarare ett verktyg än en egen vetenskap. Denna professional-isering av historievetenskapen där källkritik och historisk metod är viktiga inslag syn i materi-alet om Dalén. Detta har lett till att produkterna som skapats under senare år är rena vetenskap-liga framställningar som behandlar Dalén. Exempelvis som Kalle Westbergs avhandling, tidi-gare har det vetenskapliga bruket varit sekundärt. Westbergs avhandling till skillnad från de tidigare artefakterna inte har någon annan poäng än att öka kunskapen kring ett specifikt om-råde. Här saknas den enande funktion som fanns i det tidiga materialet.
Senare artefakter innehåller ett större kommersiellt bruk än tidigare. Två exempel på det är Gardar Sahlbergs bok och Anders Johnsons biografi om Dalén. Sahlbergs bok är i mångt och mycket en ren underhållningsprodukt snarare än historisk. Johnsons är ett exempel på en god vetenskaplig produkt, men är också en kommersiell produkt som är framtagen för att tjäna pengar och marknadsföra Centrum för näringslivshistoria.
27
Wästbergs biografi är den enda som innehåller ett icke-bruk. Icke-bruk handlar om att avsiktligt utlämna något från historien. Vilket Wästberg gör när han inte berättar om Daléns konflikter med facket och hur han var emot åttatimmars arbetsdag. Det görs i samband med att trots att Dalén var politiker framställs han som nästan utan ideologiskt hemvist kanske för att alla skulle kunna omfamna Dalén oavsett egen politisk åsikt. Att Wästberg inte nämner Daléns konflikter med facket och därmed står för ett icke-bruk av historien kan ha sina förklarningar i Daléns funktion som symbolperson. Dalén skulle ena befolkningen och om han beskrevs som en hö-gerpolitiker kunde det göra det svårare för personer med andra politikiska åsikter att enas kring denne person som stod för vad som höll på att hända i samhället. Det kan vara orsaken till att Dalén beskrivs som nästan som utan ideologisk grund och att hans konflikter med facket inte nämns.
28
Kapitel 3. Undersökning populärkultur
3.1 Dikter om Dalén, 1937
I och med Daléns bortgång 1937 skrevs en dikt till hans minne av Alf Henriksson den publice-rades i Dagens Nyheter (DN). Alf Henrikson var något av en mångsysslare däribland journalist och poet. Under många år arbetade Henriksson på just DN som journalist men publicerade också dikter i tidningen.61
3.1.1 Fyrarna - Alf Henrikson
Gult över Bandasjöns vatten, klart genom fidjiska plamvidars sus speglar och blänker i natten
fyrarnas klippande ljus.
Djupt i hawaiiska leder i de vänliga fyrarnas sken nämner kanaken med heder det exotiska namnet Dalén.62
Alf Henrikson vill med sin dikt berätta om det avtryck Dalén gjort i världen. Genom att nämna fjärran platser som Banasjön, Fidji och Hawaii, och kopplingen till fyrar och Dalén. Dikten innehåller också dimensionen att namnet Dalén nämns med heder av befolkningen på dessa platser. Vilket indikerar att de förstår storheten eller känner tacksamhet inför Dalén och Daléns gärning, enligt Henrikson.
Henrikson vill hylla och minnas Dalén i samband med hans bortgång. Mot bakgrund att Dalén har setts som en symbolfigur för svenskar är det inte underligt att den bedömningen gjorts. Dikten blir ytterligare ett exempel på hur Daléns användes existentiellt och ideologiskt.
Ytterligare en dikt skrevs i och med Daléns bortgång av Harry Blomberg. Harry Blomberg var poet och författare som tog intryck från sin uppväxts proletära och frikyrkliga miljöer.63
61 Nationalencyklopedin, Alf Henrikson. U.å 62 Johnson. 2016, s. 5
29
3.1.2 Harry Blombergs dikt
Lamporna klucka och sjunga. Tåget går fram som en lysande vind. Fyrskeppen vagga och gunga. Alla besjunga en blind.
Djupt i sitt mörker begraven skrev han med manliga ord: Mörker, vik bort från haven! Mörker, vik bort från vår jord.64
Dikten påminner i sitt tema om Alf Henriksons dikt, det är också en hyllning till Dalén, som med hjälp av sina fyrar besegrat mörkret. I Blombergs dikt så besjunger alla Dalén. Det vill säga att alla känner tacksamhet inför hans gärningar. Blomberg använder också temat mörker och ljus. I och med att Dalén sysslade med belysningsteknik och själv blev blind, används det ofta i berättelsen kring Dalén. Det ska enligt Bergwik förstås som ett ideologiskt bruk där det nya moderna bättre Sverige segrar över det äldre samhället. Denna metafor förkroppsligas av Dalén, som redan användes som symbol för samma utveckling.
Diktens historiebruk är precis som den föregående ett existentiellt och ideologiskt bruk. Harry Blomberg vill minnas Dalén och hyllar hans gärningar. I och med att båda dessa dikter publi-cerades i samband med Dalén bortgång delar de samma karaktär.
Båda dikterna tar upp det faktum att Dalén gjort avtryck internationellt. Att se detta genom ur ett nationalistiskt perspektiv på samma sätt som de tidigaste artefakterna ur utbildningskulturen. I vilken Dalén ses som en världserövrare, men i den moderna världen erövras marknadsandelar och multinationella företag som AGA är imperiet. Det blir också ytterligare en form av existen-tiellt bruk då den nationalistiska berättelsen syftar till att skapa sammanhållning.
3.2 Filmen – Seger i mörker, 1954
1954 släpptes en spelfilm vars handling kretsade kring Daléns liv. Regissör var Gösta Folke och manus skrevs av Rune Lindström, Gardar Sahlberg och Sten Söderberg. Källmaterialet till manuset anges inte från officiellt håll och uppgifter är hämtade från olika källor. Där den över-lägset viktigaste källan är Erik Wästbergs biografi från 1938. Filmen sammanfaller med AGA:s
30
50 årsjubileum AGA var också inblandade i produktionen av filmen som finansiärer. Filmen hade sin premiär 17 september 1954 i Stenstorps tingshus65, där Dalénmuseet har sina lokaler idag.
Filmens handling kretsar kring utvalda scener ur Daléns liv som manusförfattarna anser vara betydelsefulla, vissa scener är påhittade för dramaturgisk effekt.66
Eftersom filmen bygger mycket av sitt källmaterial från Wästbergs biografi tränger det existen-tiella och ideologiska arvet från den igenom. Wästbergs biografi var en av de skrifter som för-sökte bygga upp Dalén som en nationell hjälte vars ideal skulle råda i samhället. Syftet med filmen är också att på samma sätt som Wästberg beskriva och hylla Dalén som en hjälte. Titeln Seger i mörker använder samma metafor som Alf Henriksson gör i sin dikt om att Dalén segrar över mörker. Det ska förstås som att det nya Sverige det vill säga det industriella är ett bättre samhälle än det tidigare. Det är del av det ideologiska och existentiella bruket, som om-gärdar Dalén.
Det finns också ett kommersiellt historiebruk i anslutning till filmen. Det är i sin tur delat mellan två aktörer AB Svensk filmindustri som är produktionsbolag för filmen.67 De har fått uppdraget att göra filmen och behöver producera den på så att de gör vinst. På så sätt går det att säga att de använder historia för att skapa vinst. Den andra aktörens kommersiella bruk är inte lika tyd-ligt. AGA är huvudfinansiär för filmen som också sammanfaller med företagets 50-årsjubileum. Filmen kan ses som en enda lång reklamfilm för AGA. Genom att använda bilden och historien om Dalén försöker AGA skapa en positiv bild av företaget. Någon direkt vinst menade Gunnar Dalén en av Gustafs söner som 1954 var VD att AGA inte skulle göra. Utan menade att even-tuell vinst skulle skänkas till en fond för uppfinnare.68 Vilket kanske ytterligare är ett sätt att skapa en positiv bild kring företaget.
3.3 Teaterföreställningen: Dalén - Lotta Lotass, 2008
År 2008 satte Regionteater Väst upp en pjäs om Dalén. Regionteater Väst är en turnerande teatergrupp från Uddevalla som vars målgrupp framförallt är unga personer. Teatergruppens uppdrag kommer i huvudsak från Västragötalandsregionen och Uddevalla kommun. Pjäsen skrevs av Lotta Lotass och regisserades av Anna Berg och Olof Lindqvist. Teatern utspelar sig då Dalén i livets slutskede ser tillbaka på sitt liv tillsammans med en ljusgestalt. Ljusgestalten 65 Svenskfilmdatabas. U.å.
66 Ibid. 67 Ibid.
31
talar om för Dalén att hans liv nu är slut. Ljuset fungerar som en representation för Daléns inre.69 Till skillnad från andra många andra medier kring Dalén så försöker inte regissörerna eller författaren berätta den sanna historien kring Dalén.70
- En pjäs kan ju aldrig skildra en absolut sanning, men det ska bli fantastiskt att få visa ett mer konstnärligt resultat på denne mans prestation, säger Olof Lindqvist. 71
I likhet med biofilmen om Dalén hade också teaterföreställningen premiär i Stenstorp.72 Vidare var lokal-ideologiska historiebruket närvarande i processen när teatern blev till. En av regissö-rerna Olof Lindqvist menar att det var viktigt att Dalén var från Västergötland när pjäsen skrevs.
- Gustaf Dalén är ju från Stenstorp utanför Falköping och hans namn dök upp när jag funderade över vad vi har att vara stolta över i den här regionen, säger Olof Lindqvist.73
Just att Dalén var från regionen var en viktig faktor enligt Lindqvist, och när Regionteatern Väst som har sin utgångspunkt i Västergötland brukar historien på detta vis handlar det om ett lokal-ideologiskt bruk. Dalén ses som något speciellt för personer i Västergötland och något att vara stolt över. Eftersom Regionteatern Väst främst riktar sig till Västgötar kan det vara ett sätt stärka den västgötska gemenskapen och identiteten.
Teaterföreställningen är i sig också en kommersiell produkt vilket innebär att det finns ett kom-mersiellt bruk. Biljettintäkterna ska i alla fall täcka kostnaderna för att sätta upp pjäsen. I likhet med det mesta inom populärkulturen som ofta drivs av marknaden och riktar sig till en bredare publik.
3.4 Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén, 2019
I programmet Vetandets värld som gick i P1 gjordes en serie avsnitt om svenska uppfinnare under våren 2019. Det första programmet handlade om Gustaf Dalén. I det följde lyssnarna med programledaren Mats Carlsson Lénart till olika platser där han intervjuar personer för att berätta historien om Dalén. Medverkande förutom Carlsson Lénart är Ramona Örkvist och Bo Köhler från Dalénmuseet, Gustaf Daléns barnbarn Göran Dalén och Staffan Bergwik idehistoriker från Stockholms universitet.74
69 Saag, Kristjan. 2008. Lottas Lotass Utan Klös. Expressen 70 Sveriges radio. 2008.
71 Ibid 72 Ibid
73 Domellöf-Wik, Maria. 2007. Lotta Lotass skriver nytt för teatern. Göteborgsposten
74 Vetandets Värld. Svenska uppfinnare – ljusspridaren Gustaf Dalén [Radioprogram]. Stockholm: Sveriges
