• No results found

Data insamlat från anställda på SEFAB

4. Empiri

4.2 Intervjuundersökning

4.2.1 Data insamlat från anställda på SEFAB

Följande respondenter kommer lämnas anonyma, detta för att respondenterna ska kunna känna sig fria till att yttra sig om sina åsikter.

35

Respondent 1 - R1

Har befattningen platschef med 14 år av erfarenhet i byggbranschen. Under 14 år av

erfarenhet har R1 tappat räkning på antal medverkande projekt men uppskattar summan till cirka 25-30 stycken. Den rollen som R1 har antagit och sysselsätter sig med för tillfället är att projektera fastigheter och kommande arbeten. R1 är även en stöttning till ett annat projekt som tillsammans med fler platschefer arbetar i en samordnad position. Där anser R1 att målen är tydligt uppsatta där de främsta målen är att hålla tider och leverera en bra produkt till beställaren. R1 anser det viktigt att hålla en öppen dialog med alla inblandade i projektet. En hög nivå har satts på detta projekt, vilket SEFAB anställda, beställare och besiktningsmän är medvetna om. Detta har resulterat i att alla arbetar på samma nivå. Med samma nivå menas att de inblandade har satt en standard tillsammans, de vet alla vad som ska levereras och alla är delaktiga.

R1 anser sig själv ha en stark vilja till att förbättra och påverka arbetsuppgifter och arbetsmiljön. Det nuvarande projektet arbetar flitigt med arbetsmiljöproblem vilket är en bidragande faktor till den positiva inställningen hos såväl respondenten som hos

yrkesarbetarna. Då det förekommer konflikter riktat från underentreprenörer hanterar R1 detta genom att kontakta underentreprenörens arbetsledare, detta för att undvika att framstå som tjatig och negativ. Underentreprenörens arbetsledare tar alltså konflikterna vidare vilket är dennes uppgift och roll i sin befattning.

R1 beskriver vidare att andra anställdas arbetsmotivation är olika beroende på individ. Alla har olika syn på uppgifterna som ska utföras. Vissa saknar arbetsmotivation, dessa uttrycker sig vara trötta och vill hem. De personer med denna inställning tar R1 som en stark

varningsklocka. R1 menar på att vid dessa situationer brukar en peppande ledarstil hjälpa. Att få personen att se på uppgiften med ett annat perspektiv är viktigt och uttrycket “vi gör det här tillsammans” brukar vara en motiverande mening som gör nytta.

Det krävs stor motivation personligen för att kunna få andra att bli motiverade. Vi lever inte i en perfekt värld, människor glömmer och struntar i det som de anser är ointressant. Detta leder till ett ständigt tjat från den ledande rollen, vilket i längden kan resultera i konflikt. För att undvika detta brukar R1 återigen informera dennes arbetsledare om bristen. Detta för att undvika negativa toner och beteenden samt negativ motivation hos individerna på projektet.

36

En chef ska kunna vara rak och ärlig och peka med hela handen vad som ska göras men detta får inte gå till en överdrift där maktspelet tar vid. De viktigaste egenskaperna hos en bra ledare tror respondenten är att vara lyhörd och delaktig.

Det förekommer stress och press på inblandade i byggnadsprojekt men med en god ton och bra kommunikation resulterar projekten oftast i en bra arbetsmiljö. Tilliten till varandra mellan en arbetsledare och yrkesarbetare är viktig. Med en bra tillit faller ett naturligt samspel mellan dessa två parter. Bra kommunikation uttrycks även där med tydlighet och ärlighet enligt R1.

Kommunikationsmedel och forum som används är oftast telefonsamtal, mail och möten i form av planerings-, samordnings- och byggmöten. R1 föredrar att hålla en öppen dialog via samtal men då det gäller att få exempelvis godkännande av underentreprenörer eller beskrivningar av leverantörer är det bäst att nyttja mailfunktioner då det dokumenteras svart på vitt.

Respondenten anser att det uppstår fler konflikter via mail till skillnad mot ett fysiskt möte där man kan bedöma den andras tonfall och kroppsspråk.

Enligt R1 står pengar och tid som grund till största orsaken till konflikt mellan arbetsledare och yrkesarbetare. Yrkesarbetarnas lathet är en stor faktor till konfliktens upptagande. De vill gärna få allt serverat men de själva sköter inte tiderna. De står ofta ombytta och klara för att gå innan avslutad arbetstid.

Konflikterna som uppstår mellan yrkesarbetare och underentreprenörer ser R1 vara ren- och tidhållning som är mest förekommande. Vidare menar R1 att arbetsledningen för

underentreprenörerna håller dålig kommunikation till sina medarbetare. Det är ofta underentreprenörer står som frågetecken vid reception, trots att R1 visat på eller beskrivit utförandet för underentreprenörens arbetsledning.

För att undvika dessa konflikter beskriver R1 att tydlighet och ärlighet är betydande. Det är viktigt att erkänna fel för att kunna hålla en öppen dialog och undvika kommunikationsbrist. Tydlighet ger ett litet utrymme för missförstånd och missförstånd kan leda till konflikt. R1 har stött på arbetsledare som skyller på leverantörer, vid fel som egentligen grundat sig på

arbetsledaren. Där tycker R1 att det är viktigt att erkänna sina fel, alltså att vara ärlig, för att upprätta en god relation.

Utöver ärlighet för att undvika konflikter anser R1 att återkoppling är viktigt och det gäller att återkoppla direkt med tydlighet. Med denna rutin i ryggmärgen är det lättare att undvika

37

konflikter till nästkommande byggnadsprojekt. Erfarenhets-möten är en metod som R1 använder sig av för att förebygga uppkomst av konflikter till framtiden. Där undersöks vad som gått bra respektive dåligt i projektet.

För ett bra ledarskap är det viktigt att se sin medarbetare som en individ. R1 har alltid i åtanke att alla är vi människor som stöter på olika problem i livet såväl arbetsmässigt och privat, vilket gör det essentiellt att lyssna och hjälpa personen i det område man kan hjälpa till inom. Med omtanke och respekt skapas ett gott ledarskap.

Respondent 2 - R2

Respondent 2 har befattningen platschef på sefab, där han arbetat i 2 år. Totalt antal år i byggbranschen är 17 år med 12 stycken olika byggnadsprojekt. Respondent 2 anser att målen på det byggnadsprojekt R2 befinner sig på nu är tydliga för både respondenten själv och övriga inblandade, vilket är att slutföra projektet.

Motivationen bedöms vara bra för R2. Hos Yrkesarbetare varierar denna motivation avsevärt från individ till individ. Som arbetsledare får man lägga ganska mycket energi på att hitta vad de olika individerna behöver för att motiveras till ett bra utfört arbete. Ett bra ledarskap är en person med egenskaper som lyhördhet och struktur. Personen ska kunna lyssna på andra och ta till sig det som sägs samt förenkla arbeten för sina medarbetare genom att ligga steget före.

R2 förklarar att kommunikationen och att fördelning av arbetsuppgifter är områden som oftast fungerar bra men att detta beror på vem man jobbar med. R2 beskriver vidare att

kommunikation är svaret på varför en arbetsplats fungerar eller ej i byggbranschen.

Konflikter som uppstår på grund av att man inte förstår varandra anser R2 vara den mest förekommande konflikten mellan yrkesarbetare och arbetsledare. Detta beror oftast på att arbetsledaren inte har samma erfarenhet som yrkesarbetaren. Konflikter mellan yrkesarbetare och underentreprenörer anser R2 vara frågor om vem som gör vad. Ibland hamnar man i gränsdragning som i avtalet kan vara otydliga. Då båda parter oftast strider för sin sak kan en konflikt uppstå.

Den största orsaken till kommunikativa konflikter anser R2 alltså vara olika hög grad av erfarenhet. Genom att säkerställa att den andra parten verkligen förstår budskapet har åtgärder vidtagits för att undvika och förebygga uppkomst av kommunikativa konflikter. Detta kan

38

göras genom kontrollfrågor i konversationen som att rita och fråga om en specifik del för att analysera den andra partens förståelse.

R2 förklarar vidare att med åren har signaler på uppstart av kommunikativa brister mellan yrkesarbetare och arbetsledare blivit lättare att uppfatta och R2 har då i samtalet kunnat reda ut problemet på plats. Ett återkommande problem som sker på nästintill alla byggnadsprojekt är den kommunikativa bristen, R2 har då blivit övertydlig och uttrycker sig för att “köra över” yrkesarbetaren. R2 beskriver vidare att detta inte är en bra hantering av konflikt men att det är vad som krävs för att komma vidare.

När R2 förutspår kommunikationsbrist mellan sig själv och arbetsledare brukar en mer

pedagogisk förklaring hjälpa, att plocka fram papper och penna för att skissa tillsammans tills de båda pratar samma språk brukar vara en väldigt bra lösning för att förbättra

kommunikationen mellan varandra.

För att motverka uppkomsten av kommunikativa brister mellan arbetsledare och yrkesarbetare är att hålla kontakten med sina yrkesarbetare den mest effektivaste lösningen på problemet. Att befinna sig ute på byggarbetsplatsen och se vad som händer hela dagen är en bra metod för arbetsledaren för att kunna motverka uppkomsten av bristerna.

Att förebygga förekomsten av konflikter till nästkommande projekt anser R2 vara svårt. Det kommer vara nya människor på det nya projektet och man får börja om sin resa med kontakter och problemlösning.

Ett ekonomiskt välmående projekt där man har goda relationer har alltid en större chans att lyckas med relationerna. Är det pressat och alla måste jaga tid och pengar är det lättare att missförstånd och konflikter uppstår.

Fortsättningsvis förklarar R2 ha deltagit i många ledarskapskurser där största vikten ligger på att lära känna sin medarbetare, detta för att kunna förstå varandra. Att få en annan person som ej blivit utbildad, exempelvis yrkesarbetarna, kan vara svårt att få till att arbeta på samma plan och förstå vikten med att verkligen förstå hur den andra tänker, vart personen står i livet och vilka utmaningar personen har.

39

Respondent 3 - R3

Respondent är en erfaren person när det gäller byggbranschen, hela 39 år har spenderats på 40 olika byggnadsprojekt. I dagsläget har respondent 3 befattningen platschef på ett projekt med tydliga mål för såväl R3 som övriga inblandade. Detta framgår vid lagbas- och

kollektivpersonal-möten.

Respondent 3 beskriver sin arbetsmotivation som ständigt på, sedan finns det dagar då man känner att man kunde gjort mer. Det är viktigt att tänka på att man också ska orka i det längre perspektivet. Ledarskap speglas alltid i organisationen. Det är viktigt att peppa varandra och att aldrig vara nedlåtande för variationer. Därför betyder ett bra ledarskap enligt R3 att lyssna, utmana och peppa. Vidare förklarar R3 att en bra arbetsledare tar tillvara på goda idéer, föregår med gott exempel och skapar förutsättningar för ett gott arbete.

Genom att alltid se individen och att lära sig hur en person fungerar är vad kommunikation innebär för R3. Att använda sig av ett högt tonläge både skriftligt och verbalt har förekommit men det har aldrig lett till ett positivt utfall, situationen har då bara resulterat till en tråkig stämning.

De mest förekommande konflikterna mellan yrkesarbetare och arbetsledare påstår R3 vara att tjata på städning och att arbetsledare missar att beställa material på grund av denna

kommunikativa brist. Vidare förklarar R3 att stress ligger till grunden för brist i

kommunikation mellan yrkesarbetare och övriga underentreprenörer. Ytterligare en anledning till denna sortens konflikt kan vara liten förståelse för varandras arbeten. De kommunikativa bristerna brukar förekomma då man inte förstår varandra, att man inte är tydlig eller inte säkerställer att motparten förstått vad man säger. Genom regelbundna informella möten med de inblandade i momenten kan detta hjälpa till att förebygga bristerna. Viktigt är att vara öppen för idéer och att föra diskussioner kring processen. För att undvika kommunikativa konflikter bör arbetsledare ta del av information i form av protokoll som exempelvis

arbetsplaner, tidplaner, resursplaner och ritningar. Vidare kan arbetsledaren ställa frågor kring momentet för att säkerställa att han/hon förstått.

Vanligast brukar ett projekt i tidigt skede hållas i ett stadie med bra kommunikation, mest för att det är få inblandade och tidspressen är inte lika påtaglig som i slutet av ett projekt. Då ett projekt befinner sig i ett stadie med mycket av personal från olika håll på en gemensam yta finns många olika viljor, alla grupper vill fram med sin del vilket lätt leder till konflikter.

40

Respondent 3 tror inte på något tydligt svar eller en mall för hur detta ska tacklas till nästkommande projekt, man lär sig vartefter och denna erfarenhet hjälper att tackla dessa konflikter.

Att lyssna och förstå varandra är de viktigaste beståndsdelarna för ett lyckat ledarskap. Yttre faktorer såsom tidspress och kvalité på handlingar är av betydelse för att kunna upprätta en god arbetsmiljö.

Respondent 4 - R4

Respondent 4 har befunnit sig på SEFAB i 3 år med den nuvarande befattningen platschef. Totalt antal år i byggbranschen är 20 år. På SEFAB har R4 varit delaktig i 4 olika

byggnadsprojekt. Det nuvarande projektets mål är att slutföra projektet i tid. R4 anser att målen är tydliga för såväl sig själv samt övriga inblandade i projektet.

R4 anser sig alltid sträva efter att få allt att bli så bra som möjligt och att det ska vara en behaglig resa. En motiverad person gör oftast ett bättre jobb. Ett bra ledarskap kännetecknas med en rak och tydlig kommunikation, ärlighet är viktigt enligt R4.

Vidare beskriver R4 att en bra arbetsledare lyssnar och vågar säga till om något är oklart. Personen bör vara driven och tillbringar mycket av sin arbetstid ute på byggnadsprojektet. Guldstjärna till de arbetsledare som kan se små problem innan de blir stora.

För att uppsätta en god kommunikation krävs en rak och öppen konversation mellan parter. R4 föredrar möten på plats och undviker all form av elektroniska kommunikationsmedel. Detta på grund av att missförstånd lätt uppstår över exempelvis mail. Tonfall bedöms olika av avsändaren och mottagaren vilket kan leda till missförstånd och vidare konflikt.

Den mest förekommande kommunikativa konflikten har R4 upplevt vara missförstånd, att arbetsledaren kanske inte förstått vad som menas och vågar inte fråga om.

R4 beskriver den mest förekommande konflikten mellan yrkesarbetare och

underentreprenörer att vara renhållning och olika prioriteringar. Respondent 4 upplever att vissa underentreprenörer har svårt att förstå vikten av att bli klara i rätt tid. Genom att prata med varandra och hålla öppna dialoger tror R4 löser och förebygger de flesta kommunikativa konflikterna. För att som arbetsledare motverka de kommunikativa konflikterna bör personen

41

vara lyhörd och ärlig. Tidspress är en bidragande faktor till konflikter och är inte bra för någon. Med en hög tidspress blir det ett sämre resultat enligt R4.

För att kunna motverka konflikterna till nästkommande projekt tycker R4 att

arbetsberedningar och genomgångar av olika moment är en bra lösning på återkommande problem. En viktig faktor är återkoppling samt prioritera rätt för stunden för ett bra resultat.

R4 har under sina år inom byggbranschen stött på rykten, dessa är viktiga att dementera direkt förklarar R4. Det är viktigt att ta tag i problemet direkt och förklara hur det ligger till.

Konflikter kommer alltid att finnas fortsätter R4, det kommer vara svårt att eliminera dessa.

Respondent 5 - R5

Respondent 5 har befattningen KMA-chef. Denna person hanterar kvalité- miljö- och arbetsmiljöarbeten, rekommenderar företagsmål inom KMA till ledningsgruppen, hjälper byggnadsprojekten att sätta sina mål inom KMA genom rekommendationer. R5 har befunnit sig i byggbranschen i 6 år och alla dessa år har spenderats på SEFAB. Antalet projekt R5 deltagit i är samtliga sedan personen började på företaget.

R5 beskriver att målen är tydligt formulerade på de olika projekten, dock kan det vara svårt för ett projekt som inte aktivt arbetet med att sätta mål och hur de ska följas upp. Målet bör vara tydligt formulerat även för inhyrd personal enligt R5 då företaget arbetar med on

boarding. Detta begrepp innefattar att man tar del av företagets rutiner, policys och riktlinjer. Inhyrda omfattas också av on boarding-processen fast mer koncentrerad till projektet.

Projektansvariga introducerar nya medarbetare inom dessa områden. Tydligheten i själva målen är densamma som för “egna” som för inhyrda, det kan vara svårt för en inhyrd medarbetare att sätta sig in i målsättningen om uppdraget är för en kortare period.

R5 anser sin egen arbetsmotivation vara hög, personens arbete går ut på att finna just

förbättringsområden och påverka andra att tänka till lite extra. Arbetsmiljö är högt prioriterat av R5. Övriga anställdas motivation varierar. R5 har märkt av att vid exempelvis revisioner kan motivationen hos anställda sjunka då olika typer av stressfaktorer påverkar. Hög stress kan medföra handlingsförlamning vilket kan tyda på bristande planering och projektstyrning.

Ett bra ledarskap för R5 innebär att en ledare är karismatisk, kompetent och ansvarsfull. En bra arbetsledare är kommunikativ och uppmärksam. Genom återkoppling tycker R5 att

42

ledarskapet kan förbättras. Ser man något som behöver förbättras måste det förmedlas till närmaste chef.

Kommunikation bör ske på mottagarens villkor, om du inte kan kommunicera på rätt nivå har du inte kommunicerat alls. Det är viktigt att anpassa sitt språk och hur man förmedlar

informationen. Det är också viktigt att man ger utrymme för frågor och att man är lyhörd på eventuella signaler som exempelvis kroppsspråk. För att upprätthålla en god kommunikation är det av stor vikt att man känner sin personal väl. Har man god kunskap i hur man ska hantera de man arbetsleder så minskar risken för missförstånd och konflikter. Tydlighet i vad man ska förmedla och hålla sig kort och koncist till ämnet utan långa utlägg.

Vanligtvis kommunicerar R5 genom mail med inblandade i projekten. R5 anser det vara enklare att förmedla korrekt information genom mail då man kan revidera och justera texten tills den slutligen skickas iväg. R5 använder sig av kompletterande samtal för att underlätta informationsrika mail. Om mottagaren exempelvis är arg och irriterad kan det påverka hur ett mail läses och då uppfattas felaktigt. Det är svårt att skapa en inre röst hos mottagaren med en god ton men i ett samtal kan man lösa det enklare.

En kommunikativ konflikt ser R5 som att när man inte klarar av att förmedla den information som är ämnad till mottagaren på dennes villkor. Vad som anses vara den största orsaken till konflikt mellan yrkesarbetare och underentreprenörer är renhållning i arbetsområdet och respekten för varandras arbete. Detta tror R5 beror på dålig samordning, ej en gemensam målbild och inte tillräckligt utmanande arbetsuppgifter.

Uppkomsten av kommunikativa konflikter sker då man inte förstått vad som förväntas, samtidigt inte ställer motfrågor eller visar engagemang i att själv ta reda på information. En gemensam och inbjudande kultur tror R5 är lösning på hur man undviker och förebygger kommunikativa konflikter. Där den som förmedlar information också får bekräftat att den är mottagen och att man förstått budskapet i det som informerats. Mottagaren måste också visa engagemang och ställa frågor om personen inte förstår eller helt enkelt säga att man inte förstår.

En arbetsledare bör vara lyhörd och uppmärksam på signaler som kroppsspråk och formuleringar. Ha tät kontakt med de medarbetare som man arbetsleder.

För att förhindra förekomsten av konflikter till nästkommande projekt anser R5 att

43

att återupprepas. Dokumenterade konflikter bidrar till helheten på företaget, policyer och rutiner ställs om så att inte samma situation uppstår. Erfarenhetsåterföring är också ett mycket viktigt redskap, där man kan analysera helheten.

Respondent 6 - R6

I 12 år inom byggbranschen med ett deltagande av 30 byggnadsprojekt har 3,5 år spenderats på SEFAB. Respondent 6 arbetar inom rollen som platschef. Nuvarande projektets mål anser R6 vara tydligt uppsatta för såväl R6 själv som för andra deltagande i projektet.

R6 anser sig ha stor motivation till sitt arbete samt att yrkesarbetarnas motivation generellt är god, det är vissa som kan ta det lite lugnt ibland trots att de går på ackord. R6 förklarar att har du en driven och bra ledare som kan motivera och utmana dig i ditt arbete så kommer andra personer påverkas positivt av detta. Ett bra ledarskap är en utmanande person med ett förstående för andra, att veta när man ska stötta andra. En bra arbetsledare kännetecknas för att vara villig till att ta på sig uppgifter, ställer mycket frågor och visar att man vill ta ansvar.

Att hitta tid för att förklara tydligt kan ibland vara svårt fortsätter R6. Då är det viktigt att skapa tid i början för att sätta rutiner och ansvarsfördelningar. För att upprätta en god kommunikation krävs det att vara tydlig och att se till att motparten förstår.

Kommunikationen delas via möten, mail och telefon. Att göra feltolkning på betoningar av ord är lätt hänt i mail som oftast inte uppstår vid fysiska möten.

Den mest förekommande konflikten mellan yrkesarbetare och arbetsledare ser R6 handla om felbeställningar och utländsk arbetskraft. Detta kan bero på rasism och att många

Related documents