Data, metod och begrepp

2.4.1 Data

Våra analyser använder registerdata från en mängd olika källor, som tillhandahållits av Statistiska Centralbyrån (SCB). I de olika delana- lyserna utgår vi ifrån en relevant population, som utgörs av elever som går i (eller kan förväntas gå i) en viss årskurs och skolform ett visst år. Genom flergenerationsregistret kopplar vi samman eleverna med deras föräldrar och syskon och kan genom register över inkomster och utbildning skapa mått på familjens utbildningsnivå och inkomstförhållanden samt migrationsbakgrund. I analyserna används detaljerade uppgifter om bägge föräldrarnas ålder, utbild- ning, inkomster och migrationsbakgrund, liksom uppgifter om elevens invandringsår och ursprungslandsgrupp. För att hantera förändringar över tid i fördelningen av utbildning och inkomster använder vi oss av detaljerade indikatorer för utbildningsår och upp- gift om varje förälders genomsnittsinkomst under en 10-årsperiod då föräldern var 35–45 år gammal. Vi använder oss också av mått på föräldrabakgrund där föräldrarnas utbildning och inkomst har rangordnats i fördelningen av jämnåriga vuxna.

Analysen av elevers studiedeltagande och skolors elevsamman- sättning bygger på ämnesprovsregistren i årskurs 3, 6, och 9 samt gymnasiet, registret över elever per 15 oktober och register över sökande, antagna och närvarande i gymnasiet. I dessa register finns uppgifter om vilken elev som går i vilken skola.

Analyserna av skolans resurser är framtagna med hjälp av upp- gifter i registret över pedagogisk personal, som omfattar personal i skolväsendet i oktober månad varje år. Uppgifter om lärares tjänst- göring på olika skolor kombineras med information om deras pe- dagogiska högskoleexamen, utbildningsnivå, erfarenhet och lön. Vi använder oss även av skolregistret, för komplett information om

Bilaga 7 till LU2019 Hur analyseras jämlikhet och likvärdighet i skolan?

landets skolor, deras elevantal, stadieindelning och huvudmanna- skap.

Elevernas skolutfall mäts i olika åldrar och med olika resultat- mått. Uppgifterna hämtas från ett antal olika register, bl.a. årskurs- 9-registret, ämnesprovsregistren (årskurs 3, 6, 9 samt gymnasiet), register över sökande, antagna och närvarande i gymnasiet, första registrering i högskolan samt register över arbetslöshetsperioder. Dessa uppgifter finns tillgängliga för olika tidsperioder vilket utgör begränsningar i analyserna. För att hantera förändrade betygsskalor, betygsinflation och annan problematik med jämförbarhet över tid använder vi oss genomgående resultatmått som har standardiserats per årskull med medelvärde noll och standardavvikelse ett. Vi benäm- ner skillnader mellan grupper i termer av procent av en standard- avvikelse (sd). När vi analyserar resultaten på gymnasiet tar vi i före- kommande fall hänsyn till att betyg eller prov i ett visst ämne, framför allt i matematik, från olika gymnasieprogram inte är direkt jämför- bara. Vi gör det genom att för varje program och läsår ersätta varje betygssteg i ett visst ämne (eller grupp av ämnen) med det genom- snittliga grundskolebetyget för samma ämne.

Grundskolans resultat mäts med följande resultatmått:

• Nationella prov i kärnämnen i årskurs 3, 6, 9 och gymnasiets årskurs 1

• Meritvärde i årskurs 9 (omnämns också som betyg)

• Betyg i kärnämnen (svenska, engelska, matematik) i årskurs 9 • Betyg i kärnämneskurser, gymnasiets årskurs 1.

Att vi här använder tidiga gymnasieutfall i relation till elevens grundskola är ett sätt att delvis hantera problem med betygsinflation och kompensatorisk betygssättning (Skolverket, 2019; Hinnerich och Vlachos, 2013; 2017) – vi mäter alltså hur det har gått för eleven i grundskolan genom det tidigaste mättillfället i gymnasieskolan. Så länge brister i bedömning och betygssättning i gymnasieskolan inte är korrelerade med motsvarande brister i grundskolan kan denna ansats hantera problem med betygsinflation och kompensatorisk

Hur analyseras jämlikhet och likvärdighet i skolan? Bilaga 7 till LU2019

46

betygssättning.4 _{Om det finns stark samvariation i elevsamman-} sättning mellan grundskola och gymnasium kommer det fortfarande att finnas problem med resultatens jämförbarhet mellan gymnasie- skolor, även om problemen kan antas vara mindre än vid jämförelser av grundskoleresultat. I våra data ligger korrelationen i elevsamman- sättning mellan grund- och gymnasieskola på 0,35, medan korre- lationen i sannolikhet att gå i fristående skola i grundskolan och i gymnasiet är nära noll. Detta innebär sammantaget att vi bedömer att vår metod hanterar huvuddelen av problemen med systematiska skill- nader i betygssättning och rättning mellan grundskolor.

Gymnasieskolans resultat mäts med följande utfall: • Studiedeltagande och genomströmning

• Meritvärde

• Behörighet till högskola

• Övergång till fortsatta studier och arbetsmarknadsinträde

2.4.2 Metod

Rapportens kapitel beskriver var för sig mer ingående vilken typ av metod som de olika analyserna bygger på. I detta avsnitt presenterar vi dock några metodansatser som är gemensamma för rapportens alla kapitel.

Elevens förutsättningar

Familjens socioekonomiska situation och migrationshistoria är fak- torer som är starkt förknippade med skolresultat. För att underlätta framställningen av resultat använder vi oss av ett sammanvägt mått på elevens familjebakgrund som mäter elevens förutsättningar att klara sig i skolan. Med hjälp av en statistisk modell är det möjligt att beräkna vilka resultat vi i genomsnitt kan förvänta oss av en elev, givet elevens familjebakgrund. Mer specifikt beräknas detta sammanfattande index

4 _{Det bör dock påpekas att detta tillvägagångssätt inte längre kommer att vara möjligt efter att}

nationella proven i gymnasiet sedan vårterminen 2018 endast är obligatoriska för den högsta kurs i respektive svenska, matematik och engelska som är gemensam för varje gymnasiepro- gram (SFS 2017:1108).

Bilaga 7 till LU2019 Hur analyseras jämlikhet och likvärdighet i skolan?

genom att med multivariat regressionsanalys predicera elevens för- väntade meritvärde i årskurs 9. I den modell som används för att skapa prediktionen bestäms elevens meritvärde av följande variabler: elevernas kön, dummyvariabler för födelsemånad, dummyvariabler för födelseland, indikatorer för om elevens föräldrar är födda i Norden eller utanför Norden, mammans och pappans ålder vid bar- nets födelse, elevens födelseordning, antalet syskon, indikator för om föräldrarna har separerat före skolstart, dummyvariabler för mammans och pappans högsta utbildningsnivå, mammans och pappans inkomst vid 35–45 år, indikatorer för saknade uppgifter om mamman eller pappan samt skolfixa effekter. När prediktionen sedan skapas exkluderas effekten av elevens grundskola ur modellen för att enbart bakgrundsegenskaper ska ingå. Prediktionen görs för varje årskull och tillåter alltså att betydelsen av olika bakgrunds- faktorer varierar över tid. Sådan variation kan bero på att bakgrunds- faktorerna blir bättre eller sämre på att spegla individens förut- sättningar eller på att de mäts med förändrad precision. Indikatorer på en elevs härkomst kan också få ändrad betydelse beroende på att skälen för migration och selektionen av familjer från en viss region har förändrats över tid.

Skolans elevförutsättningar

Måttet på en skolas elevers förutsättningar är ett genomsnitt av skolans elevers förutsättningar.

Percentilrankning

För att hantera förändringar av fördelningar över tid och för att underlätta tolkning av resultaten använder vi ofta percentilrankade mått. Detta innebär att individer eller enheter (skolor eller kommu- ner) rangordnats efter mått av intresse och därefter delats in i 100 lika stora grupper och i vissa fall också tre lika stora grupper. I de flesta fall bygger gruppindelningen på att varje grupp ska innehålla lika många elever.

Hur analyseras jämlikhet och likvärdighet i skolan? Bilaga 7 till LU2019

48

2.4.3 Några centrala begrepp

Vi använder oss av flera begrepp som inte har en självklar tolkning. Här följer därför en lista av definitioner och förklaringar av vad som avses när dessa begrepp används i denna rapport.

Elevsortering

Hur elever fördelas på olika skolor. Denna sortering kan vara syste- matisk i olika avseenden, men måste inte vara det. Elever med lik- artade egenskaper kan gå på samma skola och/eller elever med vissa egenskaper kan i högre utsträckning gå på skolor med vissa egenskaper.

Positiv/negativ elevsortering

Det råder positiv elevsortering när elever med goda förutsättningar har större sannolikhet, än elever med sämre förutsättningar, att gå på skolor med god kvalitet. Det råder negativ sortering när elever med sämre förutsättningar har större sannolikhet, än elever med bättre förutsättningar, att gå på skolor med god kvalitet.

Skolfixa effekter

I en regression där elevresultat förklaras av elevegenskaper och indi- katorer för vilken skola elever går på kommer den del av elevers resultat som beror på elevernas skola, och alltså är gemensam för alla elever på en viss skola, att utgöra den skolfixa effekten. Den skolfixa effekten motsvarar genomsnittsresultatet för eleverna på en skola – efter att hänsyn tagits till elevernas förutsättningar – och kan också utgöra ett mått på skolans kvalitet.

Kamrat-/sammansättnings- och skolnivåeffekter

Det är inte bara elevens egna egenskaper som påverkar skolresulta- ten, även elevsammansättningen på skolan kan vara viktig. Sådana effekter brukar benämnas kamrat-, sammansättnings-, eller skol-

Bilaga 7 till LU2019 Hur analyseras jämlikhet och likvärdighet i skolan?

nivåeffekter. Elever kan motiveras och få hjälp av varandra, liksom att de kan bli störda och demotiverade av andra elevers beteenden och prestationer. Även föräldrainflytande och att lärare har lättare eller svårare att anpassa undervisningen till alla elever beroende på elevsammansättningen i klassrummet kan spela roll. Man kan skilja på effekter som har att göra med hur det går för kamraterna i skolan och sådant som har att göra med deras bakgrund.5 _{Skolans lång-} siktiga elevunderlag – och inte bara nuvarande elevsammansättning – kan också påverka skolans kvalitet genom att det är lättare/svårare att rekrytera och motivera lärare, attrahera elever, upprätthålla ordning och disciplin och organisera undervisning när elevunder- laget ser ut på ett visst sätt.

Standardavvikelse

Standardavvikelsen är ett spridningsmått som beskriver genom- snittliga avvikelse från medelvärdet i en fördelning av observationer. När ett resultatmått, som betyg eller provresultat, har standar- diserats, innebär en standardavvikelses (sd) högre värde än genom- snittet, att observationen befinner sig på 84:e percentilen i fördel- ningen. En observation som befinner sig 2 sd högre än snittet ligger i genomsnitt på den 98:e percentilen.

5 _{Se Sacerdote (2011) och Manski (1993). Peer effects i sin bredaste definition omfattar alla}

externaliteter av skolans elevsammansättning på en elevs resultat och kan med denna definit- ion omfatta såväl kamrateffekter som sammansättningseffekter. Vi gör här en uppdelning mellan externaliteter mellan elever som går på en skola samtidigt (kamrateffekter) och på- verkan från före detta, samtida och förväntade framtida elever (sammansättningseffekter).