Insamlad kvalitativ data, det vill s¨aga beskrivningar kopplade till f¨or¨and- ringar i en kurva, kodades och kategoriserades baserat p˚a metoden content analysis (Kondracki m. fl., 2002) med utg˚angspunkt i analyskriterier fr˚an Kujala m. fl. (2011) och delades in i kategorierna positiv, negativ och ne- utral, pragmatisk respektive hedonisk samt i kategorierna utility, usability, stimulation, identification, beauty, esthetics in interaction, evocation och miscellaneous (annat ). Bilderna med utritade kurvor klassificerades enligt UX Curve-metoden beskriven i Kujala m. fl. (2011) d¨ar kurvor kategori- seras som stigande, fallande eller stabila. En stigande kurva ¨ar en kurva med h¨ogre v¨arde p˚a slutpunkten ¨an startpunkten, en fallande kurva har ett l¨agre slut- ¨an startv¨arde. En kurva bed¨omdes vara stabil om den hade ett start- och slutv¨arde med en differens p˚a mindre ¨an 1 millimeter.
3.5.1
Kodningskriterier f¨or kategorier
De typer av h¨andelser som klassificerades, eller de kategorier som anv¨andes vid kodningen, h¨amtades fr˚an Hassenzahl (2001, 2003) och var indelade i de ¨
overordnade kategorierna pragmatiska respektive hedoniska beskrivningar. Till pragmatiska beskrivningar r¨aknades underkategorierna usability eller anv¨andbarhet och utility eller nytta. Till hedoniska beskrivningar r¨aknades underkategorierna identification, stimulation, beauty, evocation och esthe- tics in interaction.
Hassenzahl (2003) anv¨ander sig av samlingsbegreppet manipulation f¨or att beskriva produkters pragmatiska aspekter. Manipulation best˚ar i de produktkvaliteter som medger f¨or¨andring av eller interaktion med den om- givande milj¨on. Begreppet manipulation delas vidare in i produktkvaliteter som r¨or relevant funktionalitet (utility eller nytta) och produktkvaliteter som r¨or m¨ojligheterna att bruka denna funktionalitet (usability eller an- v¨andbarhet). I begreppet stimulation samlas beskrivningar som r¨or anv¨an- darens personliga utveckling p˚a n˚agot vis, det vill s¨aga inf¨orskaffande av ny kunskap eller kompetens. Hassenzahl (2003) tar som exempel anv¨andares syn p˚a oanv¨and funktionalitet i mjukvara och menar att s˚adan funktionali- tet skapar en k¨ansla av m¨ojlig framtida utveckling hos anv¨andaren. Identi- fication samlar s˚adant som r¨or anv¨andarens m¨ojligheter att ge uttryck f¨or sin person p˚a ett f¨ordelaktigt s¨att genetemot sin omgivning i eller genom anv¨andning av en produkt. Detta uttryck av den egna personen fyller en helt och h˚allet social funktion. Hassenzahl (2003) menar att m¨anniskor i allm¨anhet f¨oredrar produkter som framst¨aller dem p˚a ett f¨ordelaktigt s¨att. Beskrivningar eller h¨andelser som r¨or hur en produkt framkallar minnen och p˚a s˚a s¨att bidrar till anv¨andarupplevelsen samlas under begreppet evoca- tion. Beauty ¨ar ett mer komplext begrepp som i en studie av Hassenzahl (2004) visade sig korrelera med allm¨anna omd¨omen om en produkt och det hedoniska attributet identification (Hassenzahl, 2004, s. 342). I en stu- die av Schenkman och J¨onsson (2000) identifierades en korrelation mellan beauty och generellt eller ¨overgripande intryck av olika webbsidor (Schenk- man & J¨onsson, 2000, s. 373). Beauty kan f¨orenklat sammanfattas som en kombination av ¨overgripande utv¨arderingar som goodness och olika k¨anslo- m¨assiga intryck och attribut s˚a som identification. Kategorin esthetics in interaction r¨or den estetiska sidan av interaktion med ett system.
3.5.2
Validering av metoden
Statistisk analys Korrelation mellan svaren p˚a de avslutande fr˚agorna (Q1-Q3 - Resultat - Variabler ) och kurvklassificeringar unders¨oktes med hj¨alp av Spearman’s Rho-test.
Pilottest av gr¨anssnitt och allm¨an funktion Utv¨arderingsverktyget testades vid tv˚a tillf¨allen med 5 deltagare rekryterade internt inom Brite- back. Det som testades var framf¨or allt gr¨anssnittet och databasanslutning- en. F¨orsta pilottestet visade p˚a brister i koden som hanterade databasan- slutningen d˚a denna inte fungerade i s¨arskilda kombinationer av browsers och operativsystem. Felen ˚atg¨ardades och ett andra pilottest genomf¨ordes. Andra pilottestet visade att felen ˚atg¨ardats och databasanslutningen fun- gerade nu v¨al oavsett kombination av browser och operativsystem. Inga ¨
ovriga problem vad g¨aller f¨orst˚aelse av verktyget eller gr¨anssnittet rappor- terades.
3.6
Avgr¨ansningar
Den fr¨amsta avgr¨ansningen g¨allde den begr¨ansade tid som fanns tillg¨anglig till datainsamling och analys, vilken f¨orde med sig att unders¨okningen be- gr¨ansades till den initiala fasen av anv¨andarupplevelsen, den fas som Kujala m. fl. (2013) kallar orientation. Den h¨ar avgr¨ansningen p˚averkar troligen inte kvaliteten p˚a det inrapporterade materialet n¨amnv¨art eftersom forsk- ning visar p˚a att den initiala anv¨andningsperioden ¨ar den period som ¨ar rikast p˚a upplevelser. I en studie av Karapanos, Martens och Hassenzahl (2009a) visade det sig att 75 % av de rapporterade upplevelserna r¨orde an- v¨andning under den f¨orsta m˚anaden, trots att genomsnittstiden f¨or ¨agande av produkten i studien var 10 m˚anader. Det verkar allts˚a som om den f¨orsta m˚anaden ¨ar mest avg¨orande och rik p˚a upplevelser. I en tv¨arsnittsstudie av Novick, Santaella, Cervantes och Andrade (2012) unders¨oktes huruvida det gick att identifiera och skilja ˚at nyb¨orjare och erfarna anv¨andare genom att m¨ata antalet frustrerande upplevelser de rapporterar. Resultatet pekar p˚a att studier som p˚ag˚ar l¨angre ¨an ett ˚ar inte bidrar till st¨orre f¨orst˚aelse efter att ett ˚ar passerats eftersom merparten av skillnaderna mellan anv¨andare,
och d¨armed antalet frustrerande upplevelser eller st¨orre h¨andelser, intr¨affar inom tre till sex m˚anader fr˚an det att anv¨andandet inletts.
Ytterligare en avgr¨ansning ligger i urvalet av deltagare d¨ar en majoritet rekryterades internt inom Briteback.
Resultat
4.1
Deltagare
Tabell 4.1: Deltagare: K¨on och ˚alder
Deltagare Antal Medel˚alder Standardavvikelse (˚ar)
M¨an 4 27.70 8.04
Kvinnor 5 28.00 8.41
Alla 9 27.40 7.72
Totalt deltog 14 individer i studien varav 9 stycken svarade p˚a utv¨ar- deringen (N = 9).