M¨
atning av Tidens Inverkan p˚
a Anv¨
andarupplevelsen
- En Fallstudie
av
Alexander Orhagen Brusmark LIU-IDA/KOGVET-G--15/009--SE
M¨
atning av Tidens Inverkan p˚
a Anv¨
andarupplevelsen
- En Fallstudie
av
Alexander Orhagen Brusmark LIU-IDA/KOGVET-G--15/009--SE
Handledare : Johan ˚Aberg
Institutionen f¨or datavetenskap vid Link¨opings universitet Examinator : Rachel Ellis
Institutionen f¨or beteendevetenskap och l¨arande vid Link¨opings universitet
f¨or att m¨ata och utv¨ardera anv¨andarupplevelse ¨over tid. Detta trots att tidsaspekten av anv¨andarupplevelsen under de senaste ˚aren har uppm¨ ark-sammats som en viktig komponent av anv¨andarupplevelsen inom m¨ anniska-dator-interaktionsforskning. UX Curve och iScale ¨ar tv˚a metoder framtagna f¨or att m¨ata f¨or¨andringar i anv¨andarupplevelse ¨over tid med hj¨alp av retro-spektion och skapande av grafer ¨over utvecklingen av anv¨andarupplevelsens olika dimensioner.
Mot bakgrund av dessa metoder togs ett webbaserat utv¨ arderingsverk-tyg fram med m˚alet att unders¨oka verktygets f¨orm˚aga att m¨ata f¨or¨ andring-ar i anv¨andarupplevelse under en utv¨arderingsperiod. Verktyget testades p˚a 9 deltagare i en utv¨ardering av en mailklient under tv˚a veckors tid.
Resultatet indikerar att utv¨arderingsverktygets dimensioner samlar upp-levelser av relevans f¨or de dimensioner som unders¨okts men visar ocks˚a p˚a att ytterligare testning och validering av metod och verktyg beh¨ovs f¨or att fastst¨alla att m¨atningarna ¨ar reliabla och att det som m¨ats ¨ar vad som avses m¨atas.
Nyckelord : Temporal UX, UX, User Experience, Anv¨andarupplevelse, Email
s¨arskilt tack riktas till min handledare Johan ˚Aberg f¨or goda r˚ad under arbetet med uppsatsen och f¨or att ha gett tillg˚ang till en v¨aldigt trevlig arbetsmilj¨o som bidrog till att g¨ora upplevelsen stimulerande och rolig.
Tabeller x Figurer xi 1 Introduktion 1 1.1 Syfte . . . 1 1.1.1 Fr˚agest¨allningar . . . 1 1.2 Oversikt . . . .¨ 2 2 Bakgrund 3 2.1 User Experience (UX) . . . 3
2.1.1 Temporal UX . . . 7 2.1.1.1 Temporal UX-metoder . . . 10 UX Curve . . . 10 iScale . . . 14 3 Metod 17 3.1 Oversikt . . . .¨ 18 3.2 Fallbeskrivning . . . 19 3.2.1 Briteback . . . 19
3.2.2 Unders¨okningens utv¨arderingsmetod . . . 20
3.2.3 Tillv¨agag˚angss¨att . . . 21
3.3 Deltagare . . . 22
3.4 Datainsamling . . . 23
3.5 Dataanalys . . . 23
3.5.1 Kodningskriterier f¨or kategorier . . . 24
3.5.2 Validering av metoden . . . 25
Statistisk analys . . . 25
Pilottest av gr¨anssnitt och allm¨an funktion . 25 3.6 Avgr¨ansningar . . . 25
4 Resultat 27 4.1 Deltagare . . . 27
4.2 Variabler . . . 27
4.2.1 Kurvor (dimensioner) . . . 27
4.2.2 Enk¨atfr˚agor . . . 28
Test av normalf¨ordelning . . . 28
4.3 Dataanalys . . . 28
4.3.1 Exempel p˚a analyserad data . . . 28
4.4 Resultat av utv¨arderingen . . . 30
4.4.1 Kategorier av h¨andelser . . . 30
4.4.2 Enk¨atfr˚agor . . . 33
4.4.3 Kurvklassificeringar och kategorier av h¨andelser . . . 34
5 Analys av resultat 37 5.1 Validering . . . 37
5.2 Utv¨ardering . . . 38
5.2.1 Kategorier av h¨andelser med exempel . . . 38
5.2.2 Positiva, negativa och neutrala h¨andelser . . . 41
5.2.3 Dimensioner - kurvor och h¨andelser . . . 45
Tilltalande . . . 45
Generell . . . 47
Anv¨andbarhet . . . 49
Nytta . . . 51
Anv¨andningsm¨angd . . . 52
6 Diskussion 55 6.1 Metod . . . 55 6.1.1 Validitet . . . 55 Extern validitet . . . 55 Intern validitet . . . 55 Begreppsvaliditet . . . 57 6.1.2 Reliabilitet . . . 57 6.1.3 Datainsamling . . . 57 6.1.4 Svarsfrekvens . . . 58 6.1.5 Statistik . . . 58 6.2 Resultat . . . 58 7 Slutsats 61 7.1 Fr˚agest¨allningar . . . 61 7.1.1 Fr˚agest¨allning 1 . . . 61 7.1.2 Fr˚agest¨allning 1.1 - 1.8 . . . 62 7.2 Vidare forskning . . . 63 Litteraturf¨orteckning 65 Bilagor 72 Bilaga A Appendix 73 A.1 Sk¨armbilder av utv¨arderingsverktyget . . . 73
4.1 Deltagare: K¨on och ˚alder . . . 27 4.2 Rapporterade h¨andelser per dimension med medelv¨arden . . 30 4.3 Kategorier av rapporterade h¨andelser . . . 31 4.4 Positiva, negativa och neutrala h¨andelser per dimension . . 31 4.5 Pragmatiska respektive hedoniska h¨andelser per dimension . 32 4.6 Kategorier av rapporterade pragmatiska h¨andelser per
di-mension . . . 32 4.7 Kategorier av rapporterade hedoniska h¨andelser per dimension 33 4.8 Beskrivande statistik (enk¨atfr˚agor) . . . 33 4.9 Korrelationstabell (Spearmans Rho): fr˚aga Q1-Q3 och
kurv-klassificeringar . . . 34 4.10 Kurvklassificeringar indelat efter dimension . . . 34 4.11 Korrelationstabell (Spearmans Rho): typ av beskrivningar
inom varje dimension och kurvklassificeringar . . . 35
2.1 Mahlke & Th¨urings CUE-modell . . . 6
2.2 Exempel p˚a UX Curve-mall (Kujala, Roto, V¨a¨an¨ anen-Vainio-Mattila, Karapanos och Sinnel¨a (2011)) . . . 11
3.1 Fl¨odesschema ¨over fallstudieprocessen . . . 18
3.2 Skiss av utv¨arderingsverktyget . . . 22
4.1 Dataanalys - kategorier och f¨argkoder . . . 29
4.2 Dataanalys - kodad exempeldata . . . 29
4.3 Dataanalys - kodad exempeldata . . . 30
5.1 Diagram. Typer av rapporterade h¨andelser f¨ordelat per di-mension . . . 41
5.2 Diagram. Kategorier av rapporterade positiva h¨andelser . . 42
5.3 Diagram. Kategorier av rapporterade negativa h¨andelser . . 43
5.4 Diagram. Kategorier av rapporterade neutrala h¨andelser . . 44
5.5 Diagram. Kurvklassificeringar av tilltalande-kurva . . . 45
5.6 Diagram. H¨andelser inom tilltalandedimension uppdelat p˚a kurvklassificering . . . 46
5.7 Diagram. Kurvklassificeringar av generell kurva . . . 47
5.8 Diagram. H¨andelser inom generell dimension uppdelat p˚a kurvklassificering . . . 48
5.9 Diagram. Kurvklassificeringar av anv¨andbarhetskurva . . . 49
5.10 Diagram. H¨andelser inom dimensionen anv¨andbarhet
upp-delat p˚a kurvklassificering . . . 50
5.11 Diagram. Kurvklassificeringar av nytta-kurva . . . 51
5.12 Diagram. Kurvklassificeringar av anv¨andningsm¨angdskurva 52 5.13 Diagram. Svarsf¨ordelning fr˚aga Q1, Q2 och Q3 . . . 54
A.1 Sk¨armbild 1 av utv¨arderingsverktyget . . . 73
A.2 Sk¨armbild 2 av utv¨arderingsverktyget . . . 74
A.3 Sk¨armbild 3 av utv¨arderingsverktyget . . . 74
A.4 Sk¨armbild 4 av utv¨arderingsverktyget . . . 75
A.5 Sk¨armbild 5 av utv¨arderingsverktyget . . . 75
A.6 Sk¨armbild 6 av utv¨arderingsverktyget . . . 76
A.7 Sk¨armbild 7 av utv¨arderingsverktyget . . . 76
A.8 Sk¨armbild 8 av utv¨arderingsverktyget . . . 77
A.9 Sk¨armbild 9 av utv¨arderingsverktyget . . . 77
A.10 Sk¨armbild 10 av utv¨arderingsverktyget . . . 78
A.11 Sk¨armbild 11 av utv¨arderingsverktyget . . . 78
Introduktion
1.1
Syfte
Huvudsyftet med unders¨okningen ¨ar att i en fallstudie utv¨ardera en metod och ett verktyg f¨or m¨atning av anv¨andarupplevelse ¨over tid. Metoden ¨ar till st¨orsta delen baserad p˚a delar h¨amtade fr˚an metoden UX Curve med inslag fr˚an metoden iScale. Ett webbaserat verktyg baserat p˚a metoden togs fram och deltagare rekryterades till en utv¨ardering av kommunikationsklienten Briteback. Utv¨arderingsperioden str¨ackte sig ¨over tv˚a veckor.
1.1.1
Fr˚
agest¨
allningar
Fr˚agest¨allning 1 Hur kan man m¨ata och utv¨ardera skiftningar i anv¨ an-darupplevelsen ¨over tid i ett nytt system?
Fr˚agest¨allning 1.1 Hur p˚averkas anv¨andares generella intryck av Briteback ¨over tid?
Fr˚agest¨allning 1.2 Hur p˚averkas anv¨andares upplevelse av Bri-tebacks anv¨andbarhet ¨over tid?
Fr˚agest¨allning 1.3 Hur p˚averkas anv¨andares upplevelse av Bri-tebacks nytta ¨over tid?
Fr˚agest¨allning 1.4 Hur p˚averkas anv¨andares upplevelse av hur tilltalande Briteback ¨ar ¨over tid?
Fr˚agest¨allning 1.5 Hur p˚averkas anv¨andares anv¨ andningsni-v˚a av Briteback ¨over tid?
1.2
Oversikt
¨
Uppsatsen ¨ar indelad i sju kapitel enligt f¨oljande struktur: 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Metod 4. Resultat 5. Analys av resultat 6. Diskussion 7. Slutsats
Bakgrund
2.1
User Experience (UX)
Termen UX eller User Experience ¨ar idag ett v¨alk¨ant och vedertaget be-grepp inom forskningsomr˚adet MDI eller m¨anniska-datorinteraktion. Trots detta saknas konsensus kring definitionen av UX och det r˚ader oenighet kring vad som avses d˚a termen anv¨ands. Termen anv¨ands omv¨axlande f¨or att beskriva s˚a skilda kvaliteter av anv¨andarupplevelsen som traditionell anv¨andbarhet, sk¨onhet och hedoniska-, affektiva- och upplevelsebaserade aspekter (Forlizzi, 2004). D˚a MDI var ett nytt forskningsf¨alt l˚ag forsk-ningsfokus n¨astan uteslutande p˚a hur beteendem¨assiga m˚al skulle kunna uppn˚as i arbetssituationer. Det centrala vid anv¨andbarhetstestning var att uppgiften kunde l¨osas och det viktiga vad g¨aller produktdesign var att den interaktiva produktens instrumentella eller pragmatiska v¨arden garantera-des (Hassenzahl & Tractinsky, 2006). Detta syns¨att utmanades med tiden och bland annat Alben (1996) p˚apekade vikten av att v¨aga in estetik och sk¨onhet som en aspekt av kvalitet hos teknologi. Senare tillkom ytterliga-re icke-instrumentella eller hedoniska kvaliteter s˚a som surprise, diversion och intimacy (Gaver & Martin, 2000). Beauty, eller estetik och sk¨onhet, innefattar kvaliteter som ligger bortom det tydligt pragmatiska och instru-mentella men som ¨and˚a ¨ar viktiga att v¨aga in i design av produkter och
anv¨andarupplevelser (Alben, 1996).
Law, Roto, Hassenzahl, Vermeeren och Kort (2009) genomf¨orde i syf-te att unders¨oka synen p˚a UX bland professionella inom den akademiska v¨arlden och n¨aringslivet vars arbete p˚a n˚agot s¨att ¨ar kopplat till anv¨ andbar-het en enk¨atunders¨okning under konferensen ACM Conference on Human Factors in Computing Systems 2008. Deltagare rekryterades b˚ade fr˚an be-s¨okare och fr˚an maillistor och motsvarande kopplat till kontakter som kn¨ots under konferensen. Enk¨aten bestod av tre delar. Den f¨orsta delen bestod av en samling med 23 stycken p˚ast˚aenden om UX d¨ar deltagaren ombads skatta hur mycket eller lite deltagaren h¨oll med om p˚ast˚aendet enligt en femgradig likertskala. Skalans gradering delades fritt ¨oversatt in i ”h˚aller inte alls med” (”strong disagreement”) (1-2), ”h˚aller delvis inte med” (”mild disagreement”) (2-3), ”h˚aller delvis med” (”mild agreement”) (3-4), och ”h˚ al-ler helt med” (”strong agreement”) (4-5). Listan med p˚ast˚aenden h¨amtades ur en samling olika definitioner av UX, fr˚an UX-litteratur samt fr˚an ar-tikelf¨orfattarnas egna erfarenheter. N¨asta del bestod av en lista med fem olika definitioner av UX. Deltagarna ombads uttrycka sina ˚asikter om de olika definitionerna, vad de fann positivt och vad de fann negativt med dem samt hur de tyckte att definitionerna kunde f¨orb¨attras. Slutligen fick deltagarna visa vilken definition de tyckte b¨ast f˚angade begreppet UX och motivera sitt val. Den avslutande delen av enk¨aten bestod av fr˚agor som r¨orde deltagarens bakgrund. Resultatet av analysen av enk¨atsvaren visar att f¨oljande tre p˚ast˚aenden om UX har h¨ogst st¨od bland deltagarna: P˚ast˚aende (1): ”Fleeting and more stable aspects of a person’s internal
state (e.g., needs, motivations) affect a person’s experience of somet-hing”
P˚ast˚aende (2): ”UX occurs in, and is dependent on the context in which the artefact is experienced”
P˚ast˚aende (3): ”Prior exposure to an artefact shapes subsequent UX” Medelv¨arden rapporterades med 95 % konfidensintervall d¨ar p˚ast˚aende (1) hade ett genomsnittsv¨arde p˚a 4.47 (M = 4.47, N = 261, SD = 0.05), p˚ a-st˚aende (2) hade ett genomsnittsv¨arde p˚a 4.32 (M = 4.32, N = 265, SD = 0.04) och p˚ast˚aende (3) hade ett genomsnittsv¨arde p˚a 4.25 (M = 4.25, N
= 257, SD = 0.04). Detta resultat pekar p˚a vikten av att v¨aga in anv¨ an-dares interna tillst˚and (p˚ast˚aende 1), anv¨andningskontexten (p˚ast˚aende 2) och tidsaspekten (p˚ast˚aende 3) i begreppet UX. N¨astf¨oljande tre p˚ast˚ a-endens v¨arden l˚ag emellan ”h˚aller delvis med” och ”h˚aller helt med” och visade att deltagarna var ¨overens om att UX b¨or baseras i UCD (User-Centered Design, (Norman & Draper, 1986)), att UX ¨ar subjektivt och att tidsaspekten av anv¨andarupplevelsen ¨ar viktig. St¨orre delen av de resteran-de p˚ast˚aendena l˚ag inom gr¨ansv¨ardena f¨or ”h˚aller delvis med”. Law m. fl. (2009) menar att resultaten av enk¨atunders¨okningen visar att forskare och praktiker verksamma inom f¨altet UX ¨ar ¨overens om synen p˚a UX som ett dynamiskt, kontextbundet och subjektivt koncept sprunget ur den stora variation av f¨ordelar och nytta anv¨andare kan f˚a av produkter. Law m. fl. (2009) menar sammanfattningsvis att UX ses som n˚agot nytt som h¨or till MDI-f¨altet och som b¨or baseras p˚a UCD.
Mahlke och Th¨uring (2007) har experimentellt unders¨okt hur olika kom-ponenter i anv¨andarupplevelsen sammanfogas till ett helhetsomd¨ome om ett system. Mahlke och Th¨uring (2007) utg˚ar fr˚an sin egen UX-modell kal-lad CUE-modellen. CUE st˚ar f¨or Compontents of User Experience. Model-len ¨ar baserad p˚a tv˚a antaganden om anv¨andarupplevelse. Det f¨orsta an-tagandet ¨ar att anv¨andarupplevelser ¨ar n˚agot som skapas under p˚ag˚aende interaktion med ett system och n¨asta antagande g¨or g¨allande att anv¨ an-darupplevelsen kan beskrivas i de komponenter eller variabler som samman-taget skapar en helhetsupplevelse av anv¨andningen. Mahlke och Th¨uring (2007) menar att anv¨andarupplevelsen kan beskrivas i form av distinkta komponenter som interagerar och p˚averkar varandra p˚a s¨arskilda vis. An-v¨andarupplevelse ¨ar n˚agot som skapas d˚a en anv¨andare f¨ors¨oker uppn˚a ett s¨arskilt m˚al eller l¨osa en uppgift i en viss kontext under en begr¨ansad tidsperiod. I denna kontext p˚averkas interaktionen med systemet b˚ade av anv¨andarens egenskaper s˚a som kunskapsniv˚a och f¨ardigheter s˚a v¨al som sy-stemets egenskaper i form av generell funktionalitet och gr¨anssnittsdesign. De framtr¨adande egenskaperna hos interaktionen antas uppm¨arksammas av anv¨andaren och uppfattas som inneboende egenskaper hos systemet.
Figur 2.1: Mahlke & Th¨urings CUE-modell1
Mahlke & Thürings CUE-modell Systemets egenskaper Användarens egenskaper Uppgift / kontext Interaktionens karaktär Uppfattning av instrumentella kvaliteter Controllability, effectiveness, learnability Känslomässiga reaktioner Fysiologiska reaktioner, motoriska uttryck, subjektiva
känslor
Uppfattning av icke-instrumentella kvaliteter
Visuell estetik, haptisk kvalitet, identification
Omdöme om systemet
Användningsbeteende, generellt omdöme, ...
Mahlke och Th¨uring (2007) menar att tv˚a kategorier av kvaliteter g˚ar att urskilja, instrumentella och icke-instrumentella kvaliteter. Instrumen-tella kvaliteter ¨ar s˚adana som r¨or upplevelsen av hur v¨al systemet st¨odjer
anv¨andaren i att uppn˚a sina m˚al och hur anv¨andarv¨anligt systemet ¨ar. In-strumentella kvaliteter innefattar s˚adant som hur stor kontroll anv¨andaren upplever sig ha i systemet och hur ¨andam˚alsenligt systemet upplevs vara. Icke-instrumentella kvaliteter r¨or kvaliteter som systemets visuella estetik och haptiska aspekter. Instrumentella kvaliteter ¨ar kopplade till systemets anv¨andbarhet och nytta medan icke-instrumentella kvaliteter beror av hur tilltalande anv¨andaren upplever systemet. Intrycken av b˚ade instrumentella och icke-instrumentella kvaliteter antas i Mahlke och Th¨uring (2007) p˚ aver-ka anv¨andarens k¨anslom¨assiga reaktioner eller de k¨anslom¨assiga aspekter-na av anv¨andarupplevelsen. De olika aspekterna av anv¨andarupplevelsen; uppfattning av instrumentella kvaliteter, icke-instrumentella kvaliteter och den k¨anslom¨assiga upplevelsen v¨ags samman till ett helhetsomd¨ome om anv¨andarupplevelsen.
User Experience ¨ar ett sv˚ardefinierat begrepp, men baserat p˚a den till-g¨angliga litteraturen g˚ar det att se vissa tydliga och ˚aterkommande ge-mensamma drag i uppfattningar kring begreppet inom b˚ade n¨aringslivet och den akademiska v¨arlden. ˚Aterkommande ¨ar bland annat synen p˚a UX som n˚agot kontextbundet som skapas i stunden under anv¨andares interak-tion med artefakter. UX beror b˚ade p˚a sammanhanget interaktionen sker i som p˚a anv¨andarens inre v¨arld. Att anv¨andarens k¨ansloliv och subjekti-va uppfattning om ett systems eller en artefakts instrumentella och icke-instrumentella kvaliteter ¨ar centralt f¨or att f¨orst˚a begreppet UX tydligg¨ors i b˚ade Law m. fl. (2009) och i Mahlke och Th¨uring (2007)’s UX-modell.
2.1.1
Temporal UX
”The concept of long-term UX brings the lifecycle point of view to design. Designers want users to use their products not just once but several times and also recommend it to others. Long-term UX is no longer a single episode with a product but a series of episodes having consequences for the user and sometimes to society as a whole.”
Temporal UX, eller anv¨andarupplevelse ¨over tid, r¨or hur olika dimensio-ner av upplevelsen av eller relationen till en produkt eller tj¨anst f¨or¨andras ¨
over tid. Det finns i dagsl¨aget ingen egentlig konsensus kring definitionen av Temporal UX.
Kujala m. fl. (2013) definierar Temporal UX som f¨orh˚allandet mellan en anv¨andare och en produkt eller ett system med fokus p˚a den person-liga upplevelsen och hur den ¨andras ¨over tid. Enligt Kujala m. fl. (2013) kan anv¨andarupplevelse ¨over tid beskrivas som det ¨overgripande subjektiva intrycket av en produkt och dess personliga inneb¨ord baserat p˚a samman-slagna ¨ogonblicksupplevelser ¨over en l¨angre anv¨andningsperiod.
Test av anv¨andbarhet ¨ar ofta begr¨ansade till en viss upps¨attning funk-tioner och en viss tidpunkt. Detta s¨att att m¨ata anv¨andbarhet ¨ar i de flesta fall inte s¨arskilt p˚alitligt f¨or att predicera anv¨andarupplevelsen ute i verkligheten eller f¨or att utv¨ardera framg˚angen av en produkt (Kujala m. fl., 2011). ¨Aven om tid har uppm¨arksammats som en viktig aspekt att v¨aga in i anv¨andartestning av produkter och tj¨anster s˚a ¨ar det fortfarande s˚a att en majoritet av de vanligast f¨orekommande anv¨andbarhetsutv¨ ar-deringsmetoderna ¨ar begr¨ansade till enskilda och tidsm¨assigt begr¨ansade anv¨andningsepisoder. Vermeeren, Law och Roto (2010) fann i en studie av metoder f¨or utv¨ardering av anv¨andarupplevelse att endast 36 % av meto-derna utv¨arderar anv¨andarupplevelser ¨over l¨angre tid.
Karapanos, Zimmerman, Forlizzi och Martens (2009b) fann i en anv¨ an-darstudie av Apple’s Iphone att vikten av produktens novelty och sociala betydelse tidigt b¨orjade avta, men ¨over tid framkom olika hedoniska kva-liteter s˚a som inkorporerande av produkten i anv¨andarens dagliga rutiner och fritidsn¨ojen. I bakgrunden till studien pekar Karapanos m. fl. (2009b) p˚a hur det visserligen blir vanligare att studera anv¨andares allm¨anna om-d¨omen om anv¨andarupplevelser med h¨ansyn till b˚ade instrumentella och icke-instrumentella kvaliteter men att temporalitet eller tid fortfarande ¨ar en aspekt som mer s¨allan v¨ags in i utv¨arderingen. Karapanos m. fl. (2009b) menar att i takt med att anv¨andare blir mer bekanta med en produkt s˚a ¨ar f¨orv¨antningen att anv¨andaren upplever f¨arre frustrerande problem men ock-s˚a f¨arre sp¨annande och stimulerande h¨andelser och aspekter av produkten.
Andra aspekter av anv¨andande kan ocks˚a f¨or¨andras ¨over tid. Exempelvis kvaliteter som novelty och learnability; det f¨orra r¨or upplevelser av s˚adant som k¨anns nyskapande och sp¨annande och det senare r¨or kvaliteter kopp-lade till inl¨arning av produktens funktionalitet. Dessa aspekter ¨ar viktiga initialt men avtar ¨over tid. Fokus f¨orflyttas sedan till andra mer l˚angsiktiga kvaliteter som nytta och kvaliteter som r¨or produktens sociala betydelse; aspekter av produkten som stimulerar till fortsatt och l˚angsiktig anv¨ and-ning. ¨Aven om tid uppm¨arksammats inom forskning kring anv¨ andarupple-velse s˚a har det gjorts f¨orh˚allandevis f˚a f¨ors¨ok att m¨ata tidens inverkan p˚a anv¨andarupplevelsen p˚a ett systematiskt s¨att. Detta antas delvis bero p˚a hur resurs- och tidskr¨avande det ¨ar att genomf¨ora longitudinella studier. Karapanos m. fl. (2009b) menar att tid kommer att bli mer och mer viktig att v¨aga in vid design av produkter, framf¨or allt p˚a grund av utveckling-en mot allt mer tj¨anstecentrerade produkter. Produkter s¨aljs ofta till ett l¨agre pris och int¨akter kommer fr¨amst fr˚an de tj¨anster som tillhandah˚alls i produkten. Givet den h¨ar utvecklingen blir tid en viktig aspekt att v¨aga in eftersom int¨akter beror av att kunder forts¨atter anv¨anda produkten eller tj¨ansten.
Enligt den Ouden, Yuan, Sonnemans och Brombacher (2006) har ny lagstiftning och konkurrens inom hemelektronikbranschen lett till ut¨okade garantiperioder, vilket i sin tur har resulterat i en dramatisk ¨okning av reklamationer och returer av produkter utan egentliga brister i funktionen och som uppfyller de tekniska specifikationerna. Motivationen ¨ar ofta att produkten inte tillfredsst¨allt konsumentens egentliga behov. Det har ock-s˚a blivit vanligare att produkter s¨aljs som en del av en tj¨anst och d¨arf¨or erbjuds till ett l¨agre pris eller ges bort gratis eftersom int¨akterna fr¨amst kommer fr˚an produktens tillh¨orande tj¨anster och d¨armed anv¨andandet av produkten ¨over l¨angre tid (den Ouden m. fl., 2006). I och med detta har fokus, i avseendet produktkvalitet, f¨orflyttats fr˚an perioden innan k¨op och sj¨alva ink¨opet till ett mer longitudinellt perspektiv d¨ar utvecklingen av anv¨andarens anv¨andande av och attityd till produkten studeras.
2.1.1.1 Temporal UX-metoder
”But, how can we design for new daily rituals? How can we identify the activities that people love in their daily lives if these are habituated and perhaps not apparent to the individual? It is crucial to follow the appropriation of products in participants’ lives, but also to understand the impact of the forfeiture of these products once these have been embedded in habituated activities.”
(Karapanos m. fl. (2009b))
UX Curve UX Curve ¨ar en anv¨andbarhetsutv¨arderingsmetod utvecklad i syfte att f˚anga hur anv¨andarupplevelsen av en produkt eller tj¨anst f¨ or-¨
andras ¨over tid, d¨ar fokus ligger p˚a ett antal olika avgr¨ansade dimensioner av anv¨andarupplevelsen (Kujala m. fl., 2011). Enligt Kujala m. fl. (2011) var m˚alet vid framtagandet av UX Curve att utarbeta en metod som kan f˚anga anv¨andares upplevelser retrospektivt i kronologisk ordning. F¨or det-ta ¨andam˚al togs en mall fram d¨ar anv¨andaren kan rita ut en kurva ¨over sin upplevelse av n˚agon dimension av anv¨andandet av en produkt ¨over tid. Instruktionen som gavs med mallen var ”dra dig till minnes n¨ar du b¨orjade anv¨anda produkten och rita en kurva som beskriver hur ditt f¨orh˚allande till produkten har f¨or¨andrats sedan dess fram till idag”. Anv¨andaren om-bads sedan markera ut och beskriva de h¨andelser som lett till f¨or¨andringar i kurvan.
Mallen best˚ar av ett grafomr˚ade d¨ar anv¨andaren kan rita ut en kurva, samt linjer undertill d¨ar anv¨andaren kan beskriva upplevelserna som l˚ag till grund f¨or f¨or¨andringar i upplevelsekurvan. Horisontalaxeln represente-rar tiden fr˚an b¨orjan av anv¨andningen av produkten fram tills idag, den vertikala axeln representerar intensiteten i anv¨andarens upplevelser. Graf-omr˚adet delas p˚a mitten och best˚ar av ett ¨ovre positivt omr˚ade och ett
Figur 2.2: Ifylld UX Curve-mall2
nedre negativt omr˚ade (representerade av en plus- respektive minussym-bol).
F¨or att utv¨ardera de olika dimensionerna attractiveness (hur tilltalan-de produkten ¨ar), ease of use (anv¨andbarhet), utility (nytta), degree of usage (anv¨andningsm¨angd) och generell upplevelse togs fem mallar fram i samma grundutf¨orande. En mall f¨or varje dimension. Mallen f¨or anv¨ and-ningsm¨angd skilde sig ˚at fr˚an ¨ovriga eftersom anv¨andningsm¨angd inte kan vara l¨agre ¨an 0, varf¨or denna saknade negativ nedre del.
Dimensionerna valdes ut baserat p˚a de vanligast f¨orekommande aspek-terna av anv¨andarens upplevelse av en produkt som finns beskrivna i litte-raturen kring anv¨andarupplevelse. Hassenzahl (2003) beskriver en modell av anv¨andarupplevelse d¨ar upplevelsen delas in i tv˚a distinkta grupper av attribut, pragmatiska och hedoniska, vilka motsvarar olika produktegen-skaper. Pragmatiska attribut innefattar de egenskaper hos produkten som syftar till att tillfredsst¨alla anv¨andarens behov av att uppn˚a beteendem¨ as-siga m˚al i anv¨andandet av produkten. Detta g¨aller framf¨or allt utility eller nytta och usability eller anv¨andbarhet. Hedoniska attribut ¨ar fr¨amst koppla-de till anv¨andarens person och kan delas in i underkategorierna stimulation och identification. Stimulation r¨or egenskaper som ¨ar kopplade till personlig
2Ifylld UX Curve-mall
utveckling hos anv¨andaren i form av ¨okade kunskaper och st¨orre f¨ ardighe-ter, vilket ¨ar ett grundl¨aggande m¨anskligt behov (Csikszentmihalyi, 1975). Identification ¨ar kopplat till m¨ojligheten att uttrycka sig sj¨alv, sin per-sonlighet, genom objekt. Ett m¨anskligt behov som fyller en viktig social funktion. Sammanfattningsvis kan en produkt uppfattas som pragmatisk d˚a den erbjuder effektiva och ¨andam˚alsenliga v¨agar att n˚a anv¨andarens m˚al. Produkten kan uppfattas som hedonisk d˚a den erbjuder stimulans genom sin utmanande och nymodiga karakt¨ar eller d˚a den erbjuder m¨ oj-lighet till identification genom att signalera viktiga personliga v¨arden till omgivningen.
Valet av dimensioner att unders¨oka st¨ods av fynd fr˚an andra under-s¨okningar. Mahlke och Th¨uring (2007) skiljer p˚a instrumentella och icke-instrumentella kvaliteter. Till de icke-instrumentella r¨aknas utility och usability, till de icke-instrumentella r¨aknas stimulation, identification, innovativeness, aesthetics och symbolic- och motivational aspects (Mahlke, 2008). Eftersom de icke-instrumentella kvaliteterna i Mahlke och Th¨uring (2007) liksom de hedoniska kvaliteterna i Hassenzahl (2003) ¨ar abstrakta koncept och d¨ ar-med sv˚ara att f˚anga via direkta fr˚agor valde Kujala m. fl. (2011) i UX Cur-ve-metoden att samla de hedoniska eller icke-instrumentella kvaliteterna i begreppet attractiveness. Attractiveness ¨ar t¨ankt att f˚anga hur attraktiv produkten uppfattas vara av s˚a v¨al anv¨andaren sj¨alv som anv¨andarens om-givning. Dimensionen attractiveness liknar i m˚angt och mycket begreppet appeal som ˚aterfinns i Hassenzahl (2001). Tanken ¨ar att anv¨andaren vid ritande av attractiveness-kurvan f¨orm˚as att t¨anka kring andra delar av sin produktupplevelse ¨an de praktiska och rationella. Ease of use valdes helt enkelt f¨or att det ¨ar ett mer v¨albekant begrepp ¨an usability och antogs samla samma typ av upplevelser. Degree of usage eller anv¨andningsm¨angd antas ha ett samband med den ¨overgripande kvaliteten p˚a anv¨ andarupp-levelsen av en produkt och f¨orv¨antades vara positivt korrelerad med en ¨
okande kvalitet p˚a den generella anv¨andarupplevelsen (Kujala m. fl., 2011). Attractiveness visade sig vara den kurvtyp som gav mest information om deltagarnas upplevelser i form av b˚ade det h¨ogsta antalet anledningar till f¨or¨andringar i upplevelsekurvan som det bredaste underlaget med b˚ade pragmatiska och hedoniska iakttagelser och upplevelser. ¨Ovriga kurvor ge-nererade framf¨or allt iakttagelser och upplevelser som r¨orde funktioner och funktioners kvalitet.
Efter att deltagarna fyllt i kurvorna och ber¨attat om sina upplevelser fick de fylla i en enk¨at best˚aende av fem fr˚agor. Fr˚agorna g¨allde deltagarnas allm¨anna omd¨ome om produkten, om de hade f¨or avsikt att forts¨atta hand-la av samma tillverkare och deltagarnas vilja att rekommendera produkten till sin omgivning. De f¨orsta fr˚agorna, ¨amnade att f˚anga deltagarens all-m¨anna omd¨ome om produkten var (1) ”¨ar det h¨ar en bra produkt f¨or dig?” och (2) ”har produkten levt upp till de f¨orv¨antningar du hade?”. Fr˚agor som g¨allde deltagarens avsikt att forts¨atta handla av samma tillverkare var (3) ”hur stor ¨ar sannolikheten att du forts¨atter handla fr˚an samma tillverkare?” och (4) ”om dina v¨anner planerade att inhandla en liknande produkt, hur sannolikt ¨ar det att du skulle rekommendera den h¨ar produkten till dem?”. Slutligen efterfr˚agades hur viktig produkten var f¨or deltagaren med fr˚agan (5) ”hur viktig ¨ar den h¨ar produkten f¨or dig?”. Deltagarna ombads ocks˚a l¨amna anledningar till deras skattningar p˚a ovan n¨amnda fr˚agor samt be-svara ¨oppna fr˚agor om vad som var b¨ast, s¨amst och mest f¨orv˚anande med produkten.
Ljudupptagningar fr˚an utv¨arderingssessionerna transkriberades och an-ledningar till f¨or¨andringar i kurvorna som n¨amnts av deltagaren under ses-sionen och/eller skrivits ned i textf¨alten under kurvmallen h¨amtades ur den insamlade texten och inneh˚allsanalyserades med hj¨alp av CA (content analysis) (Kondracki, Wellman & Amundson, 2002). ¨Oppen kodning utan f¨orutbest¨amda kategorier anv¨andes f¨or att identifiera teman i texten och se-dan kategoriserades de teman som identifierats med hj¨alp av UX-modellen framtagen av Hassenzahl (2001, 2003). I Hassenzahls modell kategoriseras anv¨andarupplevelser i pragmatiska och hedoniska upplevelser. Pragmatis-ka upplevelser utg¨ors av h¨andelser som r¨or utility och usability. Hedoniska upplevelser utg¨ors av h¨andelser som r¨or stimulation, identification, beauty, esthetics in interaction och evocation.
Analys av insamlade kurvmallar och transkriberad intervjudata fr˚an utv¨arderingssessionerna visade att fler positiva pragmatiska s˚av¨al som po-sitiva hedoniska anledningar och f¨arre negativa pragmatiska anledningar var associerade med positiva kurvor. Detta resultat indikerar att stigande kurvor h¨anger samman med positiv User Experience och tillfredsst¨allelse hos anv¨andarna. F¨or att testa denna hypotes j¨amf¨ordes kurvmallarnas tren-der med enk¨atsvaren i slutet av utv¨arderingen. Positiv attractiveness-kurva och kurvan som beskrev den generella upplevelsen av produkten fanns vara
korrelerad med tillfredssst¨allelse hos anv¨andare samt anv¨andares vilja att rekommendera produkten till v¨anner. Analysen visade p˚a ett statistiskt signifikant samband mellan attractiveness-kurvan och deltagares allm¨ an-na omd¨ome (fr˚aga (1), p = 0.022), infriade f¨orv¨antningar (fr˚aga (2), p = 0.017) och vilja att rekommendera produkten till andra (fr˚aga (4), p = 0.022). Sammantaget menar Kujala m. fl. (2011) att detta pekar p˚a att genomt¨ankt UX-design f˚ar finansiella konsekvenser d˚a sambandet mellan konsumenters rekommendationsbeteende och oms¨attning av en produkt har p˚avisats i tidigare forskning (Reichheld, 2003).
iScale iScale ¨ar en utv¨arderingsmetod f¨or anv¨andarupplevelse ¨over tid utarbetad av Karapanos, Martens och Hassenzahl (2012). Karapanos m. fl. (2012) beskriver tv˚a olika versioner av iScale. Constructive (h¨adanefter C) och value-account (h¨adanefter V). C-versionen bygger p˚a forskning som visar att m¨anniskor ˚aterber¨attar minnen av upplevelser genom att rekon-struera minnet av dem i kronologisk ordning (Barsalou, 1988) d¨ar minnet av en h¨andelse genererar minnen av andra h¨andelser och ytterligare kring-liggande kontextuell information kring h¨andelsen (Anderson & Conway, 1993).
Barsalou (1988) beskriver ett experiment d¨ar deltagare ombads att fritt ˚aterber¨atta sina minnen av hur de spenderade sitt sommaruppeh˚all. Del-tagarna fick instruktioner om att ˚aterber¨atta h¨andelserna i den ordning de mindes dem och f¨ors¨oksledaren betonade att det var viktigt att deltaga-ren f¨ors¨okte minnas h¨andelser och att de skulle ˚aterber¨attas i den ordning deltagaren mindes dem. Deltagarens ˚aterber¨attande spelades in och tran-skriberades och textmaterialet kodades d¨arefter.
Ur detta material delades sedan de ˚aterber¨attade h¨andelserna in i ka-tegorierna summarized event, extended event, specific event och alternative event. Kategorin specific event utgjordes av isolerade h¨andelser som varade mindre ¨an en dag, exempelvis ett teaterbes¨ok eller liknande. Summarized events ¨ar uttalanden som h¨anvisar till tv˚a eller flera sammanslagna h¨ andel-ser, exempelvis flera biobes¨ok eller att ha spelat tennis flera g˚anger under en period. Kategorin extended event utg¨ors av aktiviteter som p˚agick l¨ ang-re ¨an en dag och kan avbrytas av andra aktiviteter under tiden de p˚ag˚ar, exempel ur den h¨ar kategorin ¨ar s˚adant som att ha ett jobb. I kategorin
alternative events samlades uttalanden som r¨orde h¨andelser som inte in-tr¨affat under perioden som beskrevs, exempelvis att deltagaren ber¨attade att de under perioden inte reste n˚agonstans. Barsalou (1988) fann att 32 % av h¨andelserna utgjordes av h¨andelser ur kategorin summarized event, 21 % utgjordes av h¨andelser ur kategorin specific event och 9 % var av ty-pen extended event. Resterande 32 % bestod av kommentarer till h¨andelser (till exempel ”.. vi var d¨ar i fyra dagar”). Deltagarnas uttalanden delades ocks˚a in i gruppkategorier av sammankopplade uttalanden. Vanligast var grupper av uttalanden av typen extended event, d¨ar flera uttalanden r¨orde delar av samma h¨andelse, dessa grupper utgjorde 29 % av alla grupper av uttalanden. N¨ast vanligast var uttalanden som r¨orde en viss aktivitet, dessa utgjorde 17 % av alla grupper av uttalanden. Tredje vanligast var grupper med uttalanden av typen summarized event vilka utgjorde 13 % av alla grupper av uttalanden. Gemensamt f¨or alla grupper av uttalanden var att de p˚a n˚agot vis var hierarkiskt organiserade. P˚a grund av detta menar Barsalou (1988) att det ¨ar viktigt att studera hur, eller enligt vilken princip den h¨ogsta niv˚an generellt ¨ar organiserad. Detta ¨ar s¨arskilt viktigt att studera, menar Barsalou (1988), eftersom andelen f¨orekomster av en viss typ av organisering och organiseringens plats i hierarkin kan vara ¨ om-sesidigt uteslutande. Ju h¨ogre upp i hierarkin en princip f¨orekommer, desto l¨agre ¨ar sannolikheten att den f¨orekommer igen i hierarkin. Den vanligas-te organisationsprincipen h¨ogst upp i hierarkin av indelade h¨andelser var kronologisk organisering. Denna typ av indelning utgjorde bara cirka 9 % av alla indelningar totalt, men var ¨and˚a den typ av indelning som prim¨art f¨orekom som ¨overordnad organiseringsprincip.
Mot bakgrund av denna forskning togs C-versionen av iScale fram. De dimensioner som unders¨oktes var ”Usefulness” (nytta), ”Ease-of-use” (an-v¨andbarhet) och ”Innovativeness” (nyskapande). I C-versionen presentera-des deltagaren f¨or tv˚a fr˚agor: (1) ”Hur k¨ande du inf¨or produktens [kvalitet] innan ink¨opet?” och (2) ”Hur har din uppfattning om produktens [kvalitet] f¨or¨andrats sedan dess?”. Deltagaren presenterades sedan f¨or en tidslinje som b¨orjar vid tidpunkten f¨or ink¨op av produkten och slutar vid tidpunkten f¨or utv¨arderingen. P˚a tidslinjen markerade deltagaren punkter d¨ar h¨andelser intr¨affat som p˚averkat upplevelsen av den efterfr˚agade produktkvaliteten, deltagaren kunde sedan klicka p˚a det markerade omr˚adet och beskriva en eller flera h¨andelser som inverkat p˚a upplevelsen. C-versionen bygger p˚a ett
bottom-up-syns¨att p˚a sj¨alvbiografiskt minne och l˚ater deltagaren rappor-tera f¨or¨andringen i upplevelse av produktens kvalitet i kronologisk ordning, med st¨od i minnesteori ur Barsalou (1988).
V-versionen bygger ist¨allet p˚a ett top-down-syns¨att p˚a sj¨alvbiografiskt minne, d¨ar deltagaren presenteras f¨or en tidslinje med en utritad kurva (r¨at linje) ¨over anv¨andarupplevelsen fr˚an ink¨op till nutid varefter deltaga-ren ombes dela in kurvan i mindre delar genom att klicka p˚a linjen (tids-linjen) och beskriva h¨andelser som p˚averkat anv¨andarupplevelsen. De olika versionerna av iScale utv¨arderades genom att resultaten av utv¨ ardering-ar av anv¨andarupplever rapporterade med C- och V-versionen j¨amf¨ordes med varandra och mot en kontrollversion best˚aende av fri rapportering av h¨andelser (utan kurvritning). Resultatet visade att C-versionen ger en signifikant ¨okning av antalet rapporterade h¨andelser samt mer detaljrika h¨andelsebeskrivningar j¨amf¨ort med kontrollversionen. Vid anv¨andning av C-versionen var deltagare ocks˚a mer ben¨agna att minnas s˚adant som r¨orde discrete events (enskilda h¨andelser) och tidsm¨assig information s˚a som n¨ar en h¨andelse ¨agde rum. C-versionen uppvisade ocks˚a h¨ogst konsistens n¨ar det g¨allde att minnas vid vilken tidpunkt en h¨andelse ¨agde rum. Samman-taget tyder detta p˚a att C-versionen skapar f¨oruts¨attningar f¨or mer effektiv minnesrekonstruktion ¨an V-versionen.
Kapitel 3
Metod
3.1
Oversikt
¨
Figur 3.1: Fl¨odesschema ¨over fallstudieprocessen3
Deltagare Tillgång till mjukvara Två veckors användningsperiod Utvärdering med hjälp av utvärderingsverktyget Framtagning av metod och utvärderingsverktyg
Ux Curve iScale Syntes Utvärderingsverktyget Utvärderingsprocess Dimensioner Analysmetod Kronologisk rapportering Datorbaserad rapportering
3.2
Fallbeskrivning
F¨or att unders¨oka huruvida metoden m¨ater vad som avses m¨atas rekryte-rades deltagare till en utv¨ardering internt inom ett f¨oretag som utvecklar mailklienten Briteback. Deltagarna ombads anv¨anda klienten under tv˚a veckors tid f¨or att sedan svara p˚a en utv¨ardering i det verktyg som tagits fram baserat p˚a metoderna som redovisats i bakgrundsavsnittet, UX Curve och iScale. Utv¨arderingen r¨orde anv¨andarupplevelsen under de tv˚a g˚angna veckorna. I samband med utv¨arderingen utlystes en t¨avling i rapportering av buggar med biobiljetter i vinstpotten f¨or att stimulera till maximal an-v¨andning av klienten.
I b¨orjan av utv¨arderingsperioden skickades ett mail ut till alla deltagare med information om utv¨arderingen i sig samt om t¨avlingen i rapportering av buggar under utv¨arderingsperioden. N˚agra dagar innan periodens sista dag skickades ytterligare ett mail ut med information om att utv¨arderingen nu n¨armade sig. Dagen innan deltagarna gavs tillg˚ang till utv¨ arderingsverk-tyget via en l¨ank till utv¨arderingswebbsidan i ett mail som skickades till samtliga deltagare, gavs en presentation av utv¨arderingsverktyget p˚a plats i Britebacks lokaler d¨ar en majoritet av deltagarna n¨arvarade.
3.2.1
Briteback
Briteback ¨ar en kommunikationsklient med ett samlat kommunikations-gr¨anssnitt f¨or mail d¨ar kommunikationen delas in i konversationstr˚adar. Briteback erbjuder s˚a kallad interruption management (Bailey & Iqbal, 2008) i form av m¨ojlighet att skapa personliga respektive grupp-policys som reglerar hur kommunikationen f¨or en anv¨andare eller en anv¨ andar-grupp hanteras. Detta kan till exempel g¨alla mailkommunikationen inom ett f¨oretag d¨ar begr¨ansningar f¨or vilka tidpunkter p˚a dagen d˚a mail h¨amtas kan inf¨oras, vid behov med undantagsregler f¨or s¨arskilda dom¨aner eller f¨or specifika anv¨andare. Det inneb¨ar att antalet avbrott i arbetet till f¨oljd av mailrelaterad aktivitet kan minskas.
Nytt f¨or Briteback ¨ar ocks˚a att reminders g˚ar att koppla till alla typer av kommunikation, det inneb¨ar att det kommer g˚a att koppla p˚ aminnel-ser till meddelanden av alla kompatibla typer. I den nuvarande versionen
av Briteback finns mailfunktionalitet och interruption management imple-menterat.
3.2.2
Unders¨
okningens utv¨
arderingsmetod
Till denna unders¨okning till¨ampas en metod med element h¨amtade ur meto-derna UX Curve och iScale. Ur UX Curve h¨amtas framf¨or allt analysmeto-derna, d¨ar insamlad kvalitativ data kodas baserat p˚a huruvida upplevelsen ¨
ar positiv, negativ eller neutral samt vilken kategori upplevelsen tillh¨or. Kategorierna beskrivs nedan i avsnittet Kodningskriterier f¨or kategorier. Dimensionerna som m¨ats ¨ar ocks˚a de h¨amtade fr˚an UX Curve-metoden, d¨ar dimensionerna som l˚ag till grund f¨or mallarna var attractiveness (hur tilltalande produkten ¨ar), ease of use (anv¨andbarhet), utility (nytta), degree of usage (anv¨andningsm¨angd) och general (generell upplevelse). Ur iScale h¨amtas framf¨or allt konceptet datorbaserad utv¨ardering och C-versionens l¨osning med tvingande kronologisk rapportering av h¨andelser som p˚averkat anv¨andarupplevelsen.
UX Curve och iScale ¨ar framtagna f¨or engelsktalande anv¨andare och materialet ¨ar helt och h˚allet p˚a engelska. Instruktioner, fr˚agor och begrepp har d¨arf¨or ¨oversatts till svenska och justerats f¨or att i den utstr¨ackning det ¨
ar m¨ojligt formuleras p˚a ett s˚adant s¨att att samma typ av upplevelser och minnen samlas inom dimensionerna.
Varje sektion av utv¨arderingsverktyget inneh˚allandes ett kurvritnings-omr˚ade och ett textinmatningsomr˚ade inleddes med en kort text d¨ar del-tagaren ombads dra sig till minnes en s¨arskild dimension av sin upplevelse av klienten under de g˚angna tv˚a veckorna.
Sektion (1): Attractiveness ”Hur har din upplevelse av hur tilltalande Briteback ¨ar f¨or¨andrats sedan f¨orsta g˚angen du anv¨ande det fram tills idag?”
Sektion (2): General ”Hur har din upplevelse av Britebacks generella funktion och utseende f¨or¨andrats sedan f¨orsta g˚angen du anv¨ande det fram tills idag?”
Sektion (3): Ease of use ”Hur har din upplevelse av Britebacks anv¨ and-barhet f¨or¨andrats sedan f¨orsta g˚angen du anv¨ande det fram tills
idag?”
Sektion (4): Utility ”Hur har din upplevelse av Britebacks nytta i ditt arbete f¨or¨andrats sedan f¨orsta g˚angen du anv¨ande det fram tills idag?” Sektion (5): Degree of usage ”Hur har ditt anv¨andande av Briteback f¨or¨andrats sedan f¨orsta g˚angen du anv¨ande det fram tills idag sett till hur ofta/mycket du anv¨ander det?”
3.2.3
Tillv¨
agag˚
angss¨
att
Deltagare fick tillg˚ang till applikationen efter eget val av version. Tillg¨ ang-liga f¨or denna studie var en Android- och en webbversion av applikationen. Datainsamling skedde med hj¨alp av ett html- och javascriptbaserat utv¨ ar-deringsverktyg. Utv¨arderingsverktyget var framtaget baserat p˚a utvalda delar av utv¨arderingsmetoderna UX Curve (Kujala m. fl., 2011) och iScale (Karapanos m. fl., 2012).
Verktyget best˚ar i en vertikalt organiserad webbsida med en sektion f¨or varje utv¨arderingsdimension (tilltalande, generell, anv¨andbarhet, nytta, anv¨andningsm¨angd). Varje sektion inneh˚aller (1) ett textf¨alt med instruk-tioner om hur deltagaren skall g˚a tillv¨aga f¨or att l¨amna sin utv¨ardering, (2) en dynamisk textruta d¨ar textf¨alt genereras som l˚ater anv¨andaren l¨ am-na kommentarer om punkteram-na d˚a anv¨andaren klickar i ritytan och skapar punkter p˚a grafen och (3) ett ritomr˚ade d¨ar deltagaren ombes rita ut en kurva som beskriver hur upplevelsen av dimensionen f¨or¨andrats under an-v¨andandet genom att klicka i ritytan vilket skapar numrerade punkter p˚a formen ”Punkt [nummer]”.
Figur 3.2: Skiss av utv¨arderingsverktyget4
Verktyget ¨ar webbaserat med funktionalitet f¨or utritande av grafer, rap-portering av h¨andelser i textform och inskickande av formul¨ar samt data-basanslutning implementerad i php och Javascript. Ritytan ¨ar ett Canvas-element med ritfunktionalitet fr˚an biblioteket Paper.js (Lehni & Puckey, 2015). Till verktyget skapades en MySQL-databas f¨or lagring av deltaga-res svar. Canvaselementens ritytor samt de textf¨alt anv¨andaren anv¨ant f¨or att rapportera sina upplevelser sparas i form av serialiserade str¨angar i f¨or ¨
andam˚alet skapade f¨alt i databasen.
Sk¨armbilder av utv¨arderingsverktyget ˚aterfinns i bilaga A.1 (Sk¨ armbil-der av utv¨arderingsverktyget).
3.3
Deltagare
Deltagare rekryterades fr¨amst internt inom Briteback, men ocks˚a fr˚an sl¨akt och v¨anner till individer knutna till Briteback. Av 14 deltagare som rekry-terades svarade 9 deltagare p˚a utv¨arderingen. Av de 9 svarande var 4
tagare m¨an och 5 var kvinnor. K¨onsf¨ordelningen var cirka 45 % m¨an och 55 % kvinnor. Medel˚aldern p˚a alla svarande deltagare var 27,7 ˚ar (SD = 7.72). Medel˚aldern inom gruppen kvinnor var 27,4 ˚ar och inom gruppen m¨an 28 ˚ar. D˚a de deltagare som avvek ˚aldersm¨assigt (10+ ˚ar ¨aldre ¨an den n¨ast
¨
aldsta deltagaren) r¨aknades bort hade deltagarna en medel˚alder p˚a 23,8 ˚ar. Deltagarna hade alla i varierande grad tidigare erfarenhet av klienten
som testades.
3.4
Datainsamling
Deltagarna anv¨ande ett utv¨arderingsverktyg f¨or att l¨amna feedback p˚a pro-dukten genom att rita ut kurvor och att i textform beskriva de h¨andelser som ledde till f¨or¨andringar i kurvan och d¨armed i anv¨andarupplevelsen. Till detta kommer ocks˚a en enk¨at med bakgrundsfr˚agor om deltagarens k¨on, namn och e-postadress samt tre ytterligare fr˚agor som r¨or utv¨ arde-ringen och ett fritextf¨alt ¨oppet f¨or ¨ovriga kommentarer kring utv¨arderingen och klienten. All data sparades i en MySQL-databas.
3.5
Dataanalys
Insamlad kvalitativ data, det vill s¨aga beskrivningar kopplade till f¨or¨ and-ringar i en kurva, kodades och kategoriserades baserat p˚a metoden content analysis (Kondracki m. fl., 2002) med utg˚angspunkt i analyskriterier fr˚an Kujala m. fl. (2011) och delades in i kategorierna positiv, negativ och ne-utral, pragmatisk respektive hedonisk samt i kategorierna utility, usability, stimulation, identification, beauty, esthetics in interaction, evocation och miscellaneous (annat ). Bilderna med utritade kurvor klassificerades enligt UX Curve-metoden beskriven i Kujala m. fl. (2011) d¨ar kurvor kategori-seras som stigande, fallande eller stabila. En stigande kurva ¨ar en kurva med h¨ogre v¨arde p˚a slutpunkten ¨an startpunkten, en fallande kurva har ett l¨agre slut- ¨an startv¨arde. En kurva bed¨omdes vara stabil om den hade ett start- och slutv¨arde med en differens p˚a mindre ¨an 1 millimeter.
3.5.1
Kodningskriterier f¨
or kategorier
De typer av h¨andelser som klassificerades, eller de kategorier som anv¨andes vid kodningen, h¨amtades fr˚an Hassenzahl (2001, 2003) och var indelade i de ¨
overordnade kategorierna pragmatiska respektive hedoniska beskrivningar. Till pragmatiska beskrivningar r¨aknades underkategorierna usability eller anv¨andbarhet och utility eller nytta. Till hedoniska beskrivningar r¨aknades underkategorierna identification, stimulation, beauty, evocation och esthe-tics in interaction.
Hassenzahl (2003) anv¨ander sig av samlingsbegreppet manipulation f¨or att beskriva produkters pragmatiska aspekter. Manipulation best˚ar i de produktkvaliteter som medger f¨or¨andring av eller interaktion med den om-givande milj¨on. Begreppet manipulation delas vidare in i produktkvaliteter som r¨or relevant funktionalitet (utility eller nytta) och produktkvaliteter som r¨or m¨ojligheterna att bruka denna funktionalitet (usability eller an-v¨andbarhet). I begreppet stimulation samlas beskrivningar som r¨or anv¨ an-darens personliga utveckling p˚a n˚agot vis, det vill s¨aga inf¨orskaffande av ny kunskap eller kompetens. Hassenzahl (2003) tar som exempel anv¨andares syn p˚a oanv¨and funktionalitet i mjukvara och menar att s˚adan funktionali-tet skapar en k¨ansla av m¨ojlig framtida utveckling hos anv¨andaren. Identi-fication samlar s˚adant som r¨or anv¨andarens m¨ojligheter att ge uttryck f¨or sin person p˚a ett f¨ordelaktigt s¨att genetemot sin omgivning i eller genom anv¨andning av en produkt. Detta uttryck av den egna personen fyller en helt och h˚allet social funktion. Hassenzahl (2003) menar att m¨anniskor i allm¨anhet f¨oredrar produkter som framst¨aller dem p˚a ett f¨ordelaktigt s¨att. Beskrivningar eller h¨andelser som r¨or hur en produkt framkallar minnen och p˚a s˚a s¨att bidrar till anv¨andarupplevelsen samlas under begreppet evoca-tion. Beauty ¨ar ett mer komplext begrepp som i en studie av Hassenzahl (2004) visade sig korrelera med allm¨anna omd¨omen om en produkt och det hedoniska attributet identification (Hassenzahl, 2004, s. 342). I en stu-die av Schenkman och J¨onsson (2000) identifierades en korrelation mellan beauty och generellt eller ¨overgripande intryck av olika webbsidor (Schenk-man & J¨onsson, 2000, s. 373). Beauty kan f¨orenklat sammanfattas som en kombination av ¨overgripande utv¨arderingar som goodness och olika k¨ anslo-m¨assiga intryck och attribut s˚a som identification. Kategorin esthetics in interaction r¨or den estetiska sidan av interaktion med ett system.
3.5.2
Validering av metoden
Statistisk analys Korrelation mellan svaren p˚a de avslutande fr˚agorna (Q1-Q3 - Resultat - Variabler ) och kurvklassificeringar unders¨oktes med hj¨alp av Spearman’s Rho-test.
Pilottest av gr¨anssnitt och allm¨an funktion Utv¨arderingsverktyget testades vid tv˚a tillf¨allen med 5 deltagare rekryterade internt inom Brite-back. Det som testades var framf¨or allt gr¨anssnittet och databasanslutning-en. F¨orsta pilottestet visade p˚a brister i koden som hanterade databasan-slutningen d˚a denna inte fungerade i s¨arskilda kombinationer av browsers och operativsystem. Felen ˚atg¨ardades och ett andra pilottest genomf¨ordes. Andra pilottestet visade att felen ˚atg¨ardats och databasanslutningen fun-gerade nu v¨al oavsett kombination av browser och operativsystem. Inga ¨
ovriga problem vad g¨aller f¨orst˚aelse av verktyget eller gr¨anssnittet rappor-terades.
3.6
Avgr¨
ansningar
Den fr¨amsta avgr¨ansningen g¨allde den begr¨ansade tid som fanns tillg¨anglig till datainsamling och analys, vilken f¨orde med sig att unders¨okningen be-gr¨ansades till den initiala fasen av anv¨andarupplevelsen, den fas som Kujala m. fl. (2013) kallar orientation. Den h¨ar avgr¨ansningen p˚averkar troligen inte kvaliteten p˚a det inrapporterade materialet n¨amnv¨art eftersom forsk-ning visar p˚a att den initiala anv¨andningsperioden ¨ar den period som ¨ar rikast p˚a upplevelser. I en studie av Karapanos, Martens och Hassenzahl (2009a) visade det sig att 75 % av de rapporterade upplevelserna r¨orde an-v¨andning under den f¨orsta m˚anaden, trots att genomsnittstiden f¨or ¨agande av produkten i studien var 10 m˚anader. Det verkar allts˚a som om den f¨orsta m˚anaden ¨ar mest avg¨orande och rik p˚a upplevelser. I en tv¨arsnittsstudie av Novick, Santaella, Cervantes och Andrade (2012) unders¨oktes huruvida det gick att identifiera och skilja ˚at nyb¨orjare och erfarna anv¨andare genom att m¨ata antalet frustrerande upplevelser de rapporterar. Resultatet pekar p˚a att studier som p˚ag˚ar l¨angre ¨an ett ˚ar inte bidrar till st¨orre f¨orst˚aelse efter att ett ˚ar passerats eftersom merparten av skillnaderna mellan anv¨andare,
och d¨armed antalet frustrerande upplevelser eller st¨orre h¨andelser, intr¨affar inom tre till sex m˚anader fr˚an det att anv¨andandet inletts.
Ytterligare en avgr¨ansning ligger i urvalet av deltagare d¨ar en majoritet rekryterades internt inom Briteback.
Resultat
4.1
Deltagare
Tabell 4.1: Deltagare: K¨on och ˚alder
Deltagare Antal Medel˚alder Standardavvikelse (˚ar)
M¨an 4 27.70 8.04
Kvinnor 5 28.00 8.41
Alla 9 27.40 7.72
Totalt deltog 14 individer i studien varav 9 stycken svarade p˚a utv¨ ar-deringen (N = 9).
4.2
Variabler
4.2.1
Kurvor (dimensioner)
Kurva (1): Tilltalande (attractiveness)
Kurva (2): Generell upplevelse (general) Kurva (3): Anv¨andbarhet (ease of use) Kurva (4): Nytta (utility)
Kurva (5): Anv¨andningsm¨angd (degree of usage)
4.2.2
Enk¨
atfr˚
agor
Q (1): ”¨Ar det h¨ar en bra produkt f¨or dig?”
Q (2): ”Har produkten n˚att upp till de f¨orv¨antningar du hade p˚a den?” Q (3): ”Hur sannolikt ¨ar det att du skulle rekommendera produkten till
en v¨an, om denna var p˚a v¨ag att k¨opa en liknande produkt?”
Enk¨atfr˚agorna Q1 till Q3 besvarades enligt en 7-gradig likertskala d¨ar det l¨agsta v¨ardet (1) motsvarade ”l˚ag sannolikhet” och det h¨ogsta v¨ardet (7) motsvarade ”h¨og sannolikhet”.
Test av normalf¨ordelning Shapiro-Wilks test av normalf¨ordelning vi-sade att Q1 (W = .854, p < .05), Q2 (W = .776, p < .05) och Q3 (W = .728, p < .05) inte var normalf¨ordelade.
4.3
Dataanalys
4.3.1
Exempel p˚
a analyserad data
Figur 4.1 ¨ar ett utdrag ur sammanst¨allningen av den insamlade datan och visar de kategorier som anv¨andes samt f¨argkoder f¨or att kategorisera be-skrivningar till kurvf¨or¨andringar. Positiva beskrivningar markerades med understrykning, neutrala med genomstrykning och negativa l¨amnades utan ytterligare markering.
Figur 4.1: Utdrag ur analysmaterialet - f¨argkoder som anv¨andes vid analys av data
Figur 4.2 ¨ar ett utdrag ur den analyserade datan och visar dimensionen ”generell upplevelse” med tillh¨orande kurva och beskrivningar f¨or en del-tagare. I kolumnen n¨ast l¨angst till h¨oger ses kurvklassificeringen (fallande) och i kolumnen l¨angst till h¨oger ses en sammanst¨allning av de kategorise-rade upplevelserna.
Figur 4.2: Exempelutdrag ur det kodade materialet
Figur 4.3 ¨ar ett utdrag ur den analyserade datan och visar dimensio-nen ”generell upplevelse” med tillh¨orande kurva och beskrivningar f¨or en deltagare.
Figur 4.3: Exempelutdrag ur det kodade materialet
4.4
Resultat av utv¨
arderingen
4.4.1
Kategorier av h¨
andelser
Tabell 4.2: Rapporterade h¨andelser per dimension med medelv¨arden
Dimension Totalt Medelv¨arde Standardavvikelse Variationskoefficient Tilltalande 27 3.00 1.32 .44
Generell 24 2.67 0.87 .33 Anv¨andbarhet 25 2.78 1.30 .47 Nytta 12 1.33 1.11 .83 Anv¨andningsm¨angd 19 2.11 1.69 .80
Totalt 107 21.40 / dimension -(N = 9)
Tabell 4.3: Kategorier av rapporterade h¨andelser
Kategori Alla Positiva Negativa Neutrala
Usability 43 14 19 10 Utility 41 16 9 16 Stimulation 6 5 1 0 Identification 1 0 0 1 Beauty 12 10 1 1 Esthetics in interaction 4 2 2 0 Evocation 0 0 0 0 Totalt 107 47 32 28 (N = 9)
Tabell 4.4: Positiva, negativa och neutrala h¨andelser per dimension Dimension Positiva Negativa Neutrala
Tilltalande 17 9 1
Generell 17 4 3
Anv¨andbarhet 9 7 9
Nytta 2 4 6
Anv¨andningsm¨angd 5 6 8
Totalt 50 30 27
Tabell 4.5: Pragmatiska respektive hedoniska h¨andelser per dimension Dimension Alla Pragmatiska Hedoniska
Tilltalande 27 12 15
Generell 24 18 6
Anv¨andbarhet 25 25 0
Nytta 12 12 0
Anv¨andningsm¨angd 19 17 2
Totalt 107 84 23
(N = 9)
Tabell 4.6: Kategorier av rapporterade pragmatiska h¨andelser per dimension Dimension Positiva Negativa Neutrala
Tilltalande 6 6 0
Generell 11 4 3
Anv¨andbarhet 9 7 9
Nytta 2 4 6
Anv¨andningsm¨angd 4 5 8
Totalt 32 26 26
Tabell 4.7: Kategorier av rapporterade hedoniska h¨andelser per dimension Dimension Positiva Negativa Neutrala
Tilltalande 11 3 1
Generell 6 0 0
Anv¨andbarhet 0 0 0
Nytta 0 0 0
Anv¨andningsm¨angd 1 1 0
Totalt 18 4 1
(N = 9)
4.4.2
Enk¨
atfr˚
agor
Medelv¨arden f¨or enk¨atfr˚agorna Q1-Q3 var 4.22 f¨or Q1, 5.00 f¨or Q2 och 6.00 f¨or Q3.
Tabell 4.8: Beskrivande statistik (enk¨atfr˚agor)
Fr˚aga N Medelv¨arde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Max
Q1 9 4.22 1.92 .45 1 6
Q2 9 5.00 1.32 .26 2 6
Q3 9 6.00 0.87 .14 4 7
Tabell 4.9: Korrelationstabell (Spearmans Rho): fr˚aga Q1-Q3 och kurvklassifi-ceringar
Fr˚aga/Kurva Tilltalande Generell Anv¨andbarhet Nytta Anv.-m¨angd
Q1 -.155 -.038 .190 .310 .510
Q2 .161 -.039 -.157 .161 .075
Q3 -.233 .365 .183 .233 .000
**p < 0.01 *p < 0.05 (N = 9)
4.4.3
Kurvklassificeringar och kategorier av h¨
andelser
Tabell 4.10 visar antalet stigande, fallande och stabila kurvor per dimen-sion.
Tabell 4.10: Kurvklassificeringar indelat efter dimension Dimension Stigande Fallande Stabil
Tilltalande 5 3 1
Generell 4 4 1
Anv¨andbarhet 5 2 2
Nytta 3 1 5
Anv¨andningsm¨angd 2 4 3
Totalt 19 14 12
(N = 9)
Korrelationen mellan antalet positiva respektive negativa beskrivningar i varje dimension och kurvklassificeringen i samma dimension unders¨oktes med Spearman’s Rho-test. Resultatet redovisas i tabell 4.11.
Tabell 4.11: Korrelationstabell (Spearmans Rho): typ av beskrivningar inom varje dimension och kurvklassificeringar
Kurva (beskr.) Tilltalande Generell Anv¨andbarhet Nytta Anv.-m¨angd
Tilltalande (pos) .020 .024 -.685* -.100 -.362
Tilltalande (neg) -.295 .144 -.117 .177 -.394
Generell (pos) .293 .503 .348 .538 .308
Generell (neg) -.485 -.063 -.593 -.612 -.549
Anv¨andbarhet (pos) .471 .000 .087 .471 .338
Anv¨andbarhet (neg) -.153 -.400 .020 -480 .678*
Nytta (pos) .463 .000 -.172 .694* .498
Nytta (neg) -.657 .082 -.314 -.212 -.208
Anv.-m¨angd (pos) .153 .563 .101 .281 .183
Anv.-m¨angd (neg) -.657 .082 -.314 -.212 -.208
**p < 0.01 *p < 0.05 (N = 9)
Korrelation mellan antalet positiva respektive negativa beskrivningar per dimension och kurvklassificering av samtliga dimensioner unders¨oktes med hj¨alp av Spearman’s Rho-korrelationstest. En statistiskt signifikant negativ korrelation ˚aterfanns mellan positiva beskrivningar i ”tilltalande”-dimensionen och klassificeringen av anv¨andbarhetskurvan (rs = -.685, p <
.05). En statistiskt signifikant positiv korrelation ˚aterfanns mellan negativa beskrivningar i anv¨andbarhetsdimensionen och klassificeringen av anv¨ and-ningsm¨angdskurvan (rs = .678, p < .05) samt mellan positiva beskrivningar
Analys av resultat
5.1
Validering
Dimensionen ”tilltalande” var den som samlade flest beskrivningar ¨overlag (totalt 27, M = 3.00, N = 9). Tabell 4.5 p˚a sidan 32 visar att dimen-sionen tilltalande samlade flest beskrivningar av typen hedoniska (15 av unders¨okningens totalt 23 hedoniska beskrivningar) och n¨astan lika m˚anga pragmatiska (12). Tabell 4.7 p˚a sidan 33 visar att tilltalande ocks˚a var den dimension som samlade flest positiva hedoniska beskrivningar (totalt 11, N = 9). Det h¨ar pekar p˚a att denna dimension samlade de upplevelser den var t¨ankt att f˚anga, n¨amligen ¨overgripande intryck med viss k¨anslom¨assig eller estetisk lutning.
Dimensionen ”generell” samlade likas˚a b˚ade pragmatiska som hedonis-ka beskrivningar, ¨aven om f¨orh˚allandet dem emellan visade p˚a en ¨overvikt mot pragmatiska beskrivningar (18 prag. mot 6 hed.). Den generella dimen-sionen var ocks˚a en av de tre dimensioner som samlade flest beskrivningar (totalt 24, M = 2.67, N = 9). V¨art att n¨amna ¨ar ocks˚a att den generella dimensionen som tabell 4.6 p˚a sidan 32 visar var den som samlade flest positiva pragmatiska beskrivningar (totalt 11, N = 9).
Dimensionen ”anv¨andbarhet” samlade n¨ast flest beskrivningar ¨overlag (totalt 25, M = 2.78, N = 9). Tabell 4.5 p˚a sidan 32 visar att samtliga 25
beskrivningar tillh¨orde kategorin pragmatiska. Detta tyder p˚a att dimen-sionen anv¨andbarhet f˚angade den typ av upplevelser eller beskrivningar som avs˚ags, n¨amligen pragmatiska upplevelser relaterade till produktens funktion.
Dimensionen ”nytta” samlade totalt 12 beskrivningar av h¨andelser som p˚averkat upplevelsen (M = 1.33, N = 9). Som framg˚ar av tabell 4.5 p˚a sidan 32 tillh¨orde samtliga 12 beskrivningar kategorin pragmatiska. Detta pekar p˚a att nytta, precis som f¨or dimensionen anv¨andbarhet, samlade den typ av beskrivningar den avs˚ags f˚anga, n¨amligen pragmatiska beskrivning-ar relaterade till funktionalitet. Detta styrks ocks˚a av kvalitativ data d¨ar flera deltagare i sina beskrivningar diskuterade nuvarande eller potentiell framtida nytta med produkten i deras arbete. Tabell 4.11 visar p˚a en stark positiv korrelation mellan rapporterade positiva h¨andelser inom nytta och dimensionens kurvklassificering.
Dimensionen ”anv¨andningsm¨angd” samlade sammanlagt 19 beskrivning-ar (totalt 19, M = 2.11, N = 9) vbeskrivning-arav 17 beskrivningbeskrivning-ar tillh¨orde kategorin pragmatiska och 2 beskrivningar tillh¨orde kategorin hedoniska. Detta redo-visas i tabell 4.5 p˚a sidan 32. Anv¨andningsm¨angd ¨ar unders¨okningens mest neutrala dimension och ¨ar t¨ankt att vara ett m˚att p˚a hur frekvensen av anv¨andningen av produkten f¨or¨andrats under utv¨arderingsperioden. Med detta i ˚atanke ¨ar det rimligt att dimensionen framf¨or allt samlar pragma-tiska beskrivningar vilket ocks˚a var fallet.
Sammanfattningsvis indikerar frekvenserna av rapporterade beskriv-ningar kopplade till dimensionerna att begrepp som anv¨ants samlat i stort sett den typ av upplevelser som avs˚ags.
5.2
Utv¨
ardering
5.2.1
Kategorier av h¨
andelser med exempel
Usability var den mest frekvent f¨orekommande typen av h¨andelse med 43 stycken totalt. Denna kategori utg¨ors av s˚adant som r¨or klientens funktio-nalitet p˚a ett eller annat s¨att, enligt definitionerna i Mahlke och Th¨uring (2007) och Hassenzahl (2003). Exempel p˚a usability-beskrivningar ur da-tamaterialet:
”Nu hanterar jag swipen b¨attre och har kommit p˚a att det ¨
ar super enkel att sortera min inbox med move/done/delete. D˚a jag f˚ar mail bara 2-3 g˚anger per dag kan jag anv¨anda n˚agra minuter d˚a att bara sortera/ta bort mail direkt. Det ¨ar frig¨ o-rande.”
”Sm˚asaker kr˚anglade, s˚a som att systemet inte gav f¨orslag p˚a kontakter n¨ar man skrev ett mail. Och att n¨ar jag skickar mail omformateras ¨a-et i mitt namn och bli konstiga symboler.” Utility var den n¨ast vanligast f¨orekommande h¨andelsekategorin med 41 beskrivningar totalt. Denna kategori r¨orde s˚adant som hur klientens funktion st¨odde deltagaren i vardagen. Exempel p˚a utilitybeskrivningar ur datamaterialet:
”Kan inte anv¨anda mig av kalender, men mailen k¨anns rele-vant f¨or b˚ade projektet (sj¨alvklart) och ¨ovrigt skolarbete.”
”Jag anv¨ander bara Briteback som en vanlig epostklient. Det ¨
ar intuitivt. Specialfinesser har jag ingen uppfattning om.”
H¨andelser ur kategorin stimulation f¨orekom 6 g˚anger varav en majoritet var positiva. Ett exempel p˚a hur en stimulation-klassad h¨andelse ¨ar den h¨ar deltagarens beskrivning:
”ju mer jag anv¨ande det desto fler sm˚afunktioner uppt¨ackte jag och det ¨okade hur tilltalande jag tyckte Brieback var”
Det h¨ar exemplet visar p˚a hur deltagaren upplevde att k¨anslan inf¨or kli-enten blev mer positiv i takt med att deltagaren utforskade klikli-enten och uppt¨ackte fler funktioner, vilket ligger i linje med den beskrivning och de-finition av stimulation som h¨amtats ur Hassenzahl (2003).
Identification f¨orekom endast vid ett tillf¨alle i datan och var sv˚ arbe-d¨omd, det h¨ar ¨ar en kategori av h¨andelser som enligt litteraturen fram-tr¨ader mer och mer ju l¨angre tid en produkt anv¨ands. Identification r¨or hur anv¨andare inkorporerar produkter i sina liv, vilket ˚atminstone delvis f¨orklarar avsaknaden av denna kategori av beskrivningar i unders¨okningen.
Beauty var den kategori h¨andelser som f¨orekom mest bland de hedoniska h¨andelserna och var ocks˚a den typ av h¨andelse som f¨orekom mest inom de positiva hedoniska h¨andelserna. Exempel p˚a beauty-beskrivningar ur datamaterialet:
”Roligt att testa en ny tj¨anst, tycker ¨aven tj¨ansten ¨ar visuellt tilltalande.”
”Systemet ¨ar annorlunda och snyggt.”
Esthetics in interaction f¨orekom fyra g˚anger i materialet och utgjor-des av redog¨orelser kopplade till omd¨omen om interaktionen med klienten. Exempel ur datamaterialet:
”Efter lite mer anv¨andning m¨arkte jag lite detaljer i ¨ over-g˚angar mellan olika sidor som jag tyckte s˚ag bra ut.”
Evocation ¨ar en kategori av h¨andelser som r¨or s˚adant som v¨acker min-nen av n˚agot annat och p˚a s˚a s¨att bidrar till anv¨andarupplevelsen. Denna kategori kunde inte identifieras i materialet.
5.2.2
Positiva, negativa och neutrala h¨
andelser
Figur 5.1: Typer av rapporterade h¨andelser per dimension
(N = 9)
Figur 5.1 visar f¨ordelningen av positiva, negativa och neutrala beskriv-ningar per unders¨okt dimension. Dimensionerna ”tilltalande” och ”generell” samlade flest positiva beskrivningar och minst antal neutrala. Det h¨ar kan vara en indikation p˚a att klienten upplevdes som allm¨ant tilltalande och att den generella upplevelsen var positiv. F¨or dimensionen ”anv¨andbarhet” var f¨ordelningen mer j¨amn mellan positiva, negativa och neutrala beskriv-ningar. Detta var f¨orv¨antat och f¨ormodas bero mycket p˚a att klienten som utv¨arderades var en betaversion och en blandad upplevelse av anv¨ andbarhe-ten d¨arf¨or var att v¨anta. Dimensionerna ”nytta” och ”anv¨andningsm¨angd” samlade fler neutrala ¨an positiva respektive negativa beskrivningar. Detta var f¨orv¨antat d˚a b˚ade nytta och framf¨or allt anv¨andningsm¨angd ¨ar dimen-sioner t¨ankta att samla mer neutrala h¨andelser.
Figur 5.2: Kategorier av rapporterade positiva h¨andelser
(N = 9)
Figur 5.2 visar f¨ordelningen av kategorier f¨or samtliga positiva rappor-terade h¨andelser. Totalt 64 % utg¨ors av h¨andelser av typen usability eller utility. En stor del (21 %) utg¨ors av h¨andelser av typen beauty. Tabell 4.3 p˚a sidan 31 visar att de pragmatiska kategorierna usability och utility tillsammans utg¨or 84, eller 78.5 %, av de totalt 107 rapporterade h¨ andel-serna. Tabell 4.5 och 4.6 visar att 32 (38 %) av de totalt 84 pragmatiska h¨andelserna ¨ar positiva. Det h¨ar indikerar att estetiska eller k¨anslom¨assiga upplevelser av typen beauty och stimulation ligger till grund f¨or positiva f¨or¨andringar i anv¨andarupplevelsen ¨over tid snarare ¨an de mer pragmatiska upplevelserna.
Figur 5.3: Kategorier av rapporterade negativa h¨andelser
(N = 9)
Figur 5.3 visar f¨ordelningen av kategorier f¨or samtliga negativa rappor-terade h¨andelser. Usability (60 %) och utility (28 %) utg¨or tillsammans 88% av de rapporterade negativa h¨andelserna, medan beauty, stimulation och esthetics in interaction tillsammans utg¨or 12%. Beauty, som utg¨or 11 % av de totala rapporterade h¨andelserna utg¨or endast 3 % av de nega-tiva h¨andelserna. Det h¨ar kan antingen tolkas som att deltagare var mer ben¨agna att rapportera negativa h¨andelser som r¨orde anv¨andbarhet eller nytta, att deltagare fr¨amst har lagt problem med anv¨andbarhet p˚a minnet alternativt att klienten under anv¨andningsperioden upplevdes som visuellt tilltalande varf¨or negativa h¨andelser av den typen saknas i rapporteringen.
Figur 5.4: Kategorier av rapporterade neutrala h¨andelser
(N = 9)
Figur 5.4 visar f¨ordelningen av kategorier f¨or samtliga neutrala rappor-terade h¨andelser. 93 % av alla rapporterade neutrala h¨andelser utg¨ors av kategorierna usability och utility. Den h¨ar typen av h¨andelser r¨orde f¨or det mesta neutrala konstateranden och observationer kring funktioner i klien-ten.
Exempel p˚a neutrala beskrivningar:
”Anv¨ander det flera g˚anger om dagen, som en vanlig mail.” ”Kan anv¨anda kalendern till viss del”
5.2.3
Dimensioner - kurvor och h¨
andelser
Figur 5.5: Kurvklassificeringar av tilltalande-kurva
(N = 9)
Tilltalande Figur 5.5 visar f¨ordelningen av kurvklassificeringar f¨or di-mensionen ”tilltalande”. ”Tilltalande” var den dimension som samlade flest stigande kurvor och en av de tv˚a dimensioner tillsammans med ”generell” som samlade flest positiva beskrivningar.
Exempel p˚a rapporterade beskrivningar:
”Roligt att testa en ny tj¨anst, tycker ¨aven tj¨ansten ¨ar visuellt tilltalande.”
”Allm¨ank¨ansla: trevligt. Rent. Sk¨ont med svart f¨arg.”
Gemensamt f¨or de kurvor som klassificerats som fallande var att den f¨orsta h¨andelsen klassades som mycket positiv. Det h¨ar kan bero p˚a att deltagare hade h¨oga f¨orv¨antningar p˚a klienten alternativt att det f¨orsta intrycket g¨ all-de estetiken och upplevelsen av ett nytt system. Det h¨ar styrks av de fynd
kring novelty som presenterades i kapitlet om Temporal UX d¨ar Karapanos m. fl. (2009b) i en studie fann att upplevelsen av en produkts novelty tidigt b¨orjar avta under anv¨andningen. Detta st¨ods av de beskrivningar som l¨ am-nats till tilltalandekurvan av deltagare med fallande kurva. En deltagare l¨amnade f¨oljande omd¨omen:
”Inledelsevis positivt ¨overraskad av gr¨anssnittet, framf¨orallt det estetiska och avsaknaden av lagg och v¨antetider. ”
”¨Over n¨asta dag hittar jag n˚agra mindre buggar i UI:t. De st¨or mig men ¨ar inte outh¨ardliga.”
Figur 5.6: H¨andelser inom tilltalandedimension uppdelat p˚a kurvklassificering
De fallande kurvorna k¨annetecknades av att de inneh¨oll f¨arre positiva he-doniska och fler negativa hehe-doniska beskrivningar ¨an de stigande kurvorna, vilka inneh¨oll fler positiva hedoniska beskrivningar och helt saknade negati-va hedoniska beskrivningar. De stigande tilltalandekurvorna inneh¨oll ocks˚a en majoritet h¨andelser klassade som pragmatiska.
