Dataanalys och modelldesign med underkategorier

En noggrann läsning av all lärarrespons genomfördes. Vid varje responstill-fälle, dvs. respons på en text, separerades verbala kommentarer från rättning av grammatiska, lexikala fel eller dylikt. Verbala kommentarer förekom i slutet av studerandes texter och inte i marginalen, eftersom det inte var möjligt att skriva dem i lärplattformen. Alla tre lärarna skrev sina kommentarer på svenska.

Två initiala analyser som förberedelser för dataanalys genomfördes. Den första analysen berörde verbala slutkommentarer och inkluderade två olika di-mensioner: responssätt och responsfokus. Tabell 4 exemplifierar verbala kom-mentarer och klassificeringen av ett responstillfälle. Den andra initiala analysen gäller respons på antalet felrättningar. Två lärare responderade i form av om-formuleringar (“tips”) som innehöll enstaka ord, fraser eller korta meningar. Dessa omformuleringar hade de båda lärarna skrivit utanför de studerandes text och efter slutkommentarerna (se bilaga 2 och 3). En lärare korrigerade fel i studerandes texter oftast genom direkt rättning (gav rätt version med röd textfärg) eller indirekt genom understrykningar (se bilaga 3). Resultaten av den andra initiala analysen ingår inte i avhandlingen utan är ett område för fortsatt forskning.

Under kodningen av verbala kommentarer konstruerades underkategorier (se 5.2.1 och 5.2.2) från data och därefter hänfördes data till underkategorier i enlighet med Strauss (1987) rekommendation. Verbala kommentarer un-dersöktes på följande sätt. Jag läste och räknade kommentarerna från alla re-sponstillfällen bestående av en mening, en självständig fras eller ett ord, vilka identifierades som separata kommentarer (se exempel på kommentarer i vän-sterkolumnen i tabell 4). Jag skapade tre olika Word-dokument, ett dokument per lärare, för responsanalys. Varje dokument innehöll 20 tabeller där varje tabell motsvarade ett kommen-tartillfälle och innehöll kommentarer på en stu-derandes text (fem texter multi-plicerat med fyra studerande). I en tabell pla-cerade jag alla lärares verbala kommentarer (lärarkommentarer) på separata rader i en kolumn för att underlätta analysen (se vänsterkolumnen i tabell 4).

Tabell 4. Exempel på respons avseende ett responstillfälle med kategorisering och

klassificering av responssätt och responsfokus.

Responssätt Responsfokus

Underkategorier: Underkategorier:

1. Information 1a. Ren information 1b. Förfrågan om innehållsinformation 2. Kritik 3. Förslag 3a. Påstående 3b. Fråga 3c. Uppmaning 4. Beröm 4a. Specifikt 4b. Allmänt 5. Artighet 1. Innehåll 2. Organisation 3. Språklig korrekthet (WCF) 3a. Grammatiska strukturer 3b. Ordval 3c. Stavning 3d. Interpunktion 3e. Språk generellt 4. Skrivandet generellt 5. Hänvisning till kursmål 6. Hänvisning till läromedel 7. Övrigt

Lärarkommentarer: Klassificering: Klassificering:

1 Målet med kursen är att du ska kunna skriva samman-hängande texter som läsaren förstår.

1a (skriva sammanhängande)

1a (förstår) ^{5 (mål)}2 (sammanhängande)

3e (förstår=begripligt) 2 Språket och

meningsbygg-naden behöver också vara varierad.

3a 3e (språk)

3a (meningsbyggnad) 3e (variation)

3 Du har fullt upp! 5 1

4 Bra att du varierar början på

dina meningar. ^{4a 3a}

5 Det blir bättre flyt då. 1a 3e

6 Titta också på uttryck och

fraser. ^{3c 3b}

7 Då blir du säkrare på vad det

heter och hur det stavas. ^{1a 3b (ord)} 3c (stavning)

8 Skriv lite varje dag. 3c 4

9 Läs också gärna högt en stund varje dag (10 min räcker) för att öva upp flyt och uttal.

3c (Läs) 1a (bygga upp flyt

I tidigare analysmodeller (Conrad & Goldstein 1999, Ferris m.fl. 1997, Hyland 1998) kunde en kommentar gälla flera meningar. Dessa forskare har påpekat att det har varit svårt att avgöra var en kommentar eller responsenhet slutar och nästa börjar. Några få sådana sammansatta meningar återfinns också i förelig-gande studie men de behandlades inte som en enda kommentar utan som flera, vilket möjliggjorde en tydligare klassificering. Jag kategoriserade totalt 292 lä-rarkommentarer (lärare 1: 127, lärare 2: 92, lärare 3: 73) som sedan analyse-rades ytterligare.

Om en mening eller fras uttryckte fler än ett responssätt eller responsfokus kom de i analysen att klassificeras som separata enheter. Med klassificering menar jag att hitta, identifiera och placera in en enhet under rätt underkategori. Lincoln & Guba (1985) lanserade en “unitizing principle”, som innebär att en enhet “must be the smallest piece of information about something that can stand by itself.” (s. 345) Också Lee (2009) har påpekat att en kommentar kan innehålla flera responsenheter: ”A feedback point can be an error corrected/un-derlined, or a written comment that constitutes a meaningful unit (a written comment comprising one sentence can consist of more than one feedback point, if it deals with more than one issue).” (s. 14) Genom att följa denna princip identifierade jag alla sätt och fokuseringar som separata enheter (om det fanns fler än en fokusering eller ett sätt) inom en och samma kommentar (se tabell 4, de två kolumnerna till höger).

Corbin & Strauss (1990) påpekar att det är fördelaktigt att jämföra likheter och skillnader, vilket jag tog fasta på genom att jämföra kommentarerna och enheterna. Vidare menar Corbin & Strauss (1990) att det är viktigt att ob-servera alla kommentarer i varje genomgång från tidigare analys, exempelvis från lärare 1, såväl som i den nuvarande situationen, exempelvis lärare 2 och 3, för att skapa större precision och större enhetlighet. Efter analysen av de tre lärarnas respons jämförde jag alla kommentarer i respektive kategori lärarvis genom att ställa dem mot varandra. Jag pendlade ständigt mellan identifiering av eventuella nya underkategorier för responssätt och responsfokus samt kopp-lingen till de kategorier som uppträder i tidigare modeller. Detta innebar en växelverkan mellan teori och empiri.

Genom att följa Corbins & Strauss (1990) rekommendation om systema-tiska jämförelser blev det möjligt att bryta ner identifierade övergripande kate-gorier till underkatekate-gorier inom huvudkategorin responssätt och därefter inom fokus. Under kodningen blev det uppenbart att uppdelningen i sätt och fokus var nödvändig eftersom dessa områden har helt olika perspektiv. Corbin & Strauss (1990) anser att “precision is increased when comparison leads to sub-division of an original concept, resulting in two different concepts or varia-tions on the first.” (s. 9) Detta kodningsschema genomgick en pilottest i en-lighet med Revesz (2015) med en erfaren lärare i svenska som andraspråk.

Därefter, under den fortsatta kodningsprocessen, genomfördes flera omgångar av kodning för uppbyggnad av modellen till dess mättnad uppstod, dvs. inga nya kategorier framkom utöver dem som redan var införda i modellen. Alla ka-tegorier definierades (se avsnitt 5.5) så att de kan identifieras av andra forskare eller en annan bedömare.

Kodningsprocessen pågick i tre månader och genom att jag repeterade samma procedur flera gånger förbättrades processen och den kunde då uppnå den enhetlighet som Corbin & Strauss (1990) framhåller som viktig (s. 12). Detta innebar att specifika koncept huvudsakligen kunde grupperas i samma huvudkategori och samma underkategorier. Totalt räknade jag till 422 enheter inom sätt och 481 inom fokus baserat på sammanlagt 292 kommentarer.