En av studiens frågeställningar var att utifrån en beskrivning av databasens innehåll analysera och problematisera tillförlitligheten i de data som rapporterats in och användbarheten som grund för planering på lokal och central nivå. Enligt Röda Korsets egen definition är syftet med databasen att systematisera den information som kommunvis rapporterats in i databasen. Tanken är sedan att informationen i databasen skall vara ett underlag bland annat för att den centrala ledningen i Röda Korset skall ha ett verktyg för sin strategiska planering av den framtida verksamhetsinriktningen. Utifrån studiens empiriska resultat vill vi lyfta fram tre mer övergripande kritiska synpunkter om databasens tillförlitlighet och användbarhet.
För det första visar databasen i sin nuvarande utformning bara i viss utsträckning om kretsarna bedriver verksamhet inom de nationella programmen och innehållet i de lokala programmen. Sammanställningen av de lokala programmen i databasen visade en oklar distinktion mellan nationella program och lokala program då ett antal kommuner gjorde en allmän uppräkning av verksamheter oavsett om det var nationella program eller inte. En tolkning är att uppdelningen mellan nationella program och lokala program inte har så stor betydelse för många rödakorsmedarbetare på lokal nivå. Utifrån uppgifterna i databasen om lokala program finns det också svårigheter att skilja mellan verksamheter som faktiskt bedrivs och verksamheter som man avser att bedriva, vilket får betydligare allvarligare konsekvenser om uppgifterna skall vara underlag för planering. Det är också oklart om de inrapporterade uppgifterna om planerade eller faktiska verksamheter är ett resultat av LUKS-studier. I den framtida utformningen av databasen blir det nödvändigt att öka medvetenheten om uppdelningen mellan nationella
och lokala program, om det fortfarande anses vara viktigt att upprätthålla denna distinktion. Ett alternativ kan vara att tona ner betydelsen av denna uppdelning och i stället vara tydligare i instruktionerna i hur man skall göra inrapporteringen i databasen. Det måste då vara klart att rapporteringen skall gälla verksamheter som faktiskt bedrivs, medan planerade aktiviteter måste rapporteras in för sig. Vidare måste det vara tydligt om de inrapporterade verksamheterna är ett resultat av LUKS-studier. Här kan det finnas samordningsvinster att göra med de uppgifter som avrapporteras till uppföljning av verksamhetsplanering och de uppgifter som förs in i LUKS databas. På så sätt minimeras vad som kan framstå som onödigt dubbelarbete. Bristen på tillförlitlighet påverkar mer självklart användbarheten i negativ riktning. Det blir svårt att få en nationell översiktlig bild av relationen mellan verksamheter och LUKS-studier.
För det andra är det i inrapporteringen till databasen en oklar koppling mellan vilka behov som man anser sig ha funnit i LUKS-studierna och vilket sätt de bör åtgärdas på. Både i lathunden (FIDO) och i blanketten för sammanställning av studierna är det meningen att varje enskilt identifierat behov i ett första steg skall beskrivas. Först i nästa steg skall man kunna ge förslag på hur just detta behov bäst åtgärdas genom något program eller vad som kallas samhällspåverkan. Sedan är det meningen att denna procedur skall upprepas för varje nytt behov man tycker sig ha funnit i LUKS-arbetet. Vår genomgång av databasen visade emellertid att dessa instruktioner inte har följts konsekvent, vilket leder till att data inte är tillförlitliga. Här går det att tänka sig olika varianter i den fortsatta inrapporteringen till databasen. Ett alternativ kan vara att försöka förtydliga och förenkla både lathunden och blanketterna för sammanställning så att det blir enklare att se kopplingen mellan utsatthet, behov och vilka åtgärder som kan vara tillämpliga. Ett annat alternativ är att minska ambitionsnivån i inrapporteringen till databasen och till exempel lyfta fram olika behov utan att behöva specificera vilka åtgärder som kan vara tillämpliga. Relationen mellan utsatthet, behov och olika former av åtgärder är ett komplext fenomen som kan vara svårt att standardisera till uppgifter som skall matas in i en databas.
För det tredje är databasen i sin nuvarande utformning inte någon bra mätare av frekvenser, till exempel angående hur många kommuner eller kretsar som bedriver olika verksamheter. Skälet till detta är till stor del att det finns en allmän osäkerhet kring om det är antal kommuner eller antal kretsar som inrapporterats i databasen. Då vi uppfattar att ett av syftena med LUKS databas är att sammanställa kretsarnas synpunkter på kommunnivå borde man i den fortsatta inrapporteringen renodla uppgiftsinlämningen så att det i första hand blir antal kommuner som rapporteras in. Det allvarliga med att databasen inte är tillförlitlig i det här avseendet är att alla intressanta jämförelser mellan regioner och mellan olika kommuntyper omöjliggörs.
Sammanfattningsvis visar genomgången av de tre tidigare synpunkterna att trots den
detaljerade lathunden (FIDO) och de standardiserade blanketterna för sammanställning av LUKS-studierna är det tydligt att inrapporteringen i stor utsträckning skilt sig från rapportör till rapportör. Och därmed är tillförlitligheten rent generellt låg. I en del fall kan det vara så att uppgifter är svåra att standardisera och föra in i en databas, till exempel relationen mellan behov och vilka åtgärder som behövs. I andra fall handlar det om att rapportörerna inte följt eller förstått instruktionerna. Det senare går förhållandevis enkelt att korrigera i framtida LUKS, till exempel genom att begära en enhetlig inrapportering av frekvenser på kommunnivå och på det sättet förbättra databasens tillförlitlighet.
Trots de brister i databasens tillförlitlighet som vi påpekat vill vi lyfta fram att det också går att få fram intressanta sammanställningar i det material som inrapporterats till databasen. Det material som rapporterats in är möjligt att bearbeta, och på det sättet kan man få en rimligt
9 Det var i en seminariediskussion om rapporten på Ersta Sköndal högskola som en av deltagarna Lars-Erik Olsson satte oss
på spåren till uppdelningen i intern och extern mobilisering respektive planering.
god bild av hur det ser ut på den lokala nivån förutsatt att svarsfrekvensen är hög. För att få en bättre enhetlighet i inrapporteringen av LUKS kommer det i det fortsatta arbetet att krävas ganska stora arbetsinsatser med att förtydliga och förenkla instruktionerna till hur LUKS-studier kan genomföras, men också hur de sammanställs och inrapporteras i databasen.