9 Förslag till fortsatt forskning
Bilaga 1 Databassökning
PUBMED
Sökning nr
Sökord MeSHterm Antal träffar Lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Inkluderade i studien
1. palliative care x 40474 0
2. end-of-life care 59725 0
3. terminal care x 40853 0
4. dying 26084 0
5. nurse experiences 20144 0
6. nurse attitudes 41199 0
7. nurse perceptions 13335 0
8. general hospital x 10586 0
9. acute hospital 250009 0
10. 1 OR 2 OR 3 OR 4 108290 0
11. 5 OR 6 OR 7 61766 0
12. 8 OR 9 259627 0
13. 10 AND 11 3721 0
14. 10 AND 12 2844 0
15. 10 AND 11 AND 12 141 39 st 10 st Nr
2,3,8,9,10,11,12
16. 10 AND 11 AND 12 fritextsökning
322 4 st 1 st 0
17. ward
Fritextsökning
59491 0
18. general hospital or acute hospital or ward 641165 0
19. 10 AND 11 AND 18 Fritextsökning
346 15 st 0
20. hospital unit 78435 0
21. 10 AND 11 AND hospital unit Fritextsökning
436 2 st 1 st Nr 1
22. 10 AND 11 AND 18 AND nursing care Fritextsökning
267 0
23. Fritextsökning på författarna Wallerstedt,B;
Andershed, B. Hittat i referens på litteraturstudie.
4 1 st 1 st 0
CINAHL
Sökning nr Sökord Headings Antal träffar Lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Inkluderade i studien
1. Palliative care x 22883
2. End-of-life care 8312
3. Terminal care x 10490
4. Dying 8237
5. Nurse experiences 7616
6. Nurse attitudes x 18380
7. Nurse perceptions 5665
8. General hospital 12015
9. Acute hospital 16846
10 1 OR 2 OR 3 OR 4 x 32988
11. 5 OR 6 OR 7 x 26265
12. 8 OR 9 27150
13. 10 AND 11 x 1061
14. 10 AND 12 x 208
15. 10 AND 11 AND 12 x 59 12 st 10 st Nr 1,2,3,4,6,8 9,
16 10 AND 11 AND 12 fritextsökning 71 5 st 1 st Nr 5,7
17. Ward 8006
18. General hospital OR acute hospital OR ward
33907
19. 10 AND 11 AND 18 85 7 st 1 st Nr 10
20. 10 AND 18 AND nursing care 347 2 st 1 st Nr 11
21. Hospital unit 4202
22. 10 AND 11 and hospital unit 54
23.
Fritextsökning på författarna
Mohan,S.,Wilkes, L.M. & Walker, A.
Referens funnen i studie av Johansson, K.,
& Lindahl, B.
1 1st 1 st Nr 13
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Kvalitetsgranskning av kvalitativa studier, modifierad utifrån Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2011).
Ja 1 p Nej 0 p
Beskrivning av studien
Finns det ett tydligt syfte? JA NEJ VET EJ
Är kontexten presenterad? JA NEJ VET EJ
Etiskt resonemang? JA NEJ VET EJ
Urval
- Relevant? JA NEJ VET EJ
- Strategiskt? JA NEJ VET EJ
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet? JA NEJ VET EJ
- datainsamling tydligt beskriven? JA NEJ VET EJ
- dataanalys tydligt beskriven? JA NEJ VET EJ
Giltighet
- är resultatet logiskt och begripligt? JA NEJ VET EJ
Kommunicerbarhet
- redovisas resultatet klart och tydligt? JA NEJ VET EJ
Kvalitetsgranskning : kvantitativa studier.
Granskingsmall modifierad utifrån: Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011).
Ja = 1 p Nej = 0 p
Adekvat inkludering/exklusion? JA NEJ
Urvalsförfarande beskrivet? JA NEJ
Randomiseringsförfarande beskrivet? JA NEJ
Likvärdiga grupper vid start? JA NEJ
Analyserade i den grupp som de randomiserades till? JA NEJ
Bortfallsanalysen beskriven? JA NEJ
Bortfallsstorleken beskriven? JA NEJ
Adekvat statistisk metod? JA NEJ
Etiskt resonemang? JA NEJ
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? JA NEJ
Är instrumenten reliabla? JA NEJ
Är resultatet generaliserbart? JA NEJ
Bilaga 3 Artikelmatris
Nr Författare, år, land Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
1. Parish, K., Glaetzer, K., for attention: Palliative care in the acute setting.
Att analysera vården i livets slutskede av patienter på
akutvårdsavdelningar
En kvantitativ retrospektiv studie med granskning av 20 patienters journaler samt intervjuer med de två mest involverade
sjuksköterskorna kring varje patient där kvalitativ data har erhållits och tematiserats.
Stora brister i dokumentation,
information samt närståendes delaktighet i vården. Detta beror på
sjuksköterskornas begränsningar i kunskaper kring palliativ vård, brist på riktlinjer samt dålig kommunikation mellan läkaren och sjuksköterskan. rooms - moving between life and death: nurses’
experiences of caring for terminally ill patients in hospitals.
Kvalitativ design. Intervjuer med åtta sjuksköterskor på medicinsk och kirurgiska vårdavdelning.
Fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.
Stora kontraster, motsägelser och variationer för sjuksköterskorna när de vårdade de olika patienterna. Tar på sig olika roller beroende på vilken patient hon/han vårdar. Både positiva och negativa känslor i att vårda både akut sjuka patienter och terminala.
Hög
3. YimWah Mak., Vica Chung Lim Chiang &
Wai To Chui. 2013. caring for dying patients and families in the acute medical admission setting. sjuksköterskeroll, upplevde de en stor mental och psykosocial ansträngning att möta och vårda dessa patienter.
Framkom fyra kategorier: Brist på beredskap för döende patienter, reflektion över sin sjuksköterskeroll i mötet med döende patienter, reflektion över döden och deras egna erfarenheter av döden. Att klara av att möta döende patienter.
Hög
4. Clarke, A., & Ross, H. working in palliative care and general medicine.
En kvalitativ studie med
fokusgrupps-intervjuer, 24 deltagare från två medicinska vårdavdelningar och en palliativ avdelning.
Brist på klinisk erfarenhet är ett hinder för an bra kommunikation.
Sjuksköterskor på den medicinska akvdelningen tog lärdom från de
palliativa sjuksköterskorna. Tidsbrist och brist på enskilda utrymmen var
försvårande. olika uppfattningar mellan sjuksköterkan och läkare om vilken vård som skulle bedrivas och vad som ansågs vara en god vård. caring for dying patients in oncology ward and general surgical ward
Att undersöka sambandet mellan demografiska variabler och sjuksköterskans attityder till döende patienter. Frågor om kommunikation, utbildning och stöd.96 deltagare från medicinsk onkologisk avdelning och allmän kirurgisk avdelning.
Sjuksköterskor på den allmänna
kirurgiska avd upplevde större osäkerhet att vårda och möta döende patienter.
Resultatet visade att framtidens planer på intern utbildning behövs för att öka förståelsen för vård av döende patienter.
Medel Nurses. Nursing the dying:
essential elements in the care of terminally ill patients.
Att verifiera
vilka aspekter som är viktiga för 14 sjuksköterskor på en
hematologisk vårdavdelning. Data analyserades enligt manifest och tolkande innehållsanalys.
Att vårda terminala patienter är komplext och kräver att sjuksköterskan är i känslomässig balans. Sjuksköterskors behov av psykologiskt och känslomässigt stöd är stort Sjuksköterskorna strävade efter att kommunicera med patienterna , men där fanns tecken på att vissa undvek att prata med de döende.
Hög
Resultatet som framkom var en känsla av att vara oförberedd med att arbeta med
Hög
development of clinical skills in caring for dying people in hospital.
erfarenheter angående brist på kompetens i relation till att vårda och möta döende patienter på akut medicin avdelning, Belyser även de sätt som sjuksköterskan bäst tro sig kunna få hjälp med för att öka kompetensen.
Individuella intervjuer. döende patienter. Brist på kunskap och erfarenheter. Vissa rekommendationer är framtagna efter resultatet, strategier för att kunna underlätta utvecklingen av kliniska färdigheter i vården av döende människor på akuta medicinska vårdavdelningar. patients in their palliative care trajectory: experiences of female nurses working in an acute setting.
Att utforska sjuksköterskors upplevda erfarenheter av att möta behoven hos palliativa patienter på en akutvårdsavdelning.
Kvalitativ studie. Hermeunetisk fenomenologisk metod.
Individuella intervjuer med tolv sjuksköterskor på ett akutsjukhus
Tidsbrist, brist på enskilda utrymmen och för patientgruppen passande rum. Ett holistiskt synsätt behövs för att vårda patienterna. Stor känslomässig ansträngning. Kunskapsbrist ang symtomkontroll, medicinering samt teknisk utrustning. Ovärderligt stöd av sjukhusets palliativa team.
Hög
9. Bloomer, M.J., Endacott, R,. O’Connor, M., &
Cross, W. 2013.
Australien.
Palliative Medicine. The
‘dis-ease’ of dying:
Challenges in nursing care of the dying in the acute
fokusgrupps-intervjuer med 25 sjuksköterskor samt individuella
semi-strukturerade intervjuer med 2 avdelningschefer på två akuta medicinska vårdavdelningar.
Alla sjuksköterskor hade inte
kunskaperna att känna igen när en pat var döende eller var förberedda för att ta hand om döende patienter. Högt tempo gav mindre tid till de döende. Brist på enskila utrymmen. end-of-life care on an acute
Att utveckla förståelse för arbetet sjuksköterskor åtar sig för att ge patienter
Grounded theory användes som metod. Observationer samt intervjuer med 10 sjuksköterskor på en medicinsk
Sjuksköterskorna strävade efter att hålla en hög kvalitet på vården i livets
slutskede trots högt tempo och att de blev slitna itu. Att tillhandahålla palliativ vård
Hög
medical ward. en kvalitativ vård i livets slutskede samt att utveckla en teori grundad på
verklighetsupplevda erfarenheter i att tillhandahålla sådan vård på en medicinsk akutvårdsavdelning.
akutvårdsavdelning. på en akutvårdsavdelning är komplext och innehåller många olika faktorer- patienten, närstående, andra vårdgivare och vårdmiljön som sjuksköterskan måste ta hänsyn till och övervinna.
11. McDonnell, M.,
Palliative care in district general hospitals: the som strukturerades i fyra
områden. Frågor som berörde personuppgifter, erfarenheter och åsikter om palliativ vård och organisatoriska resurser.
263 sjuksköterskor deltog från 18 vårdavdelningar från fyra olika sjukhus.
70% av sjuksköterskorna som arbetar på allmänna vårdavdelningar på sjukhus tycker att hanteringen av vård av döende patienter är en del av sjukvården.
Majoriteten var missnöjda med den vård de ger patienter i livets slutskede. Endast 8% ansåg att sjukhus var den rätta miljön för en döende patient. Endast en
minoritet av sjuksköterskorna kände sig bekväma med att diskutera döden och döendet. Det framkom hinder som brist på utbildning och praktisk träning, tidsbrist, erfarenhet och brist på stöd från ledningen och medicinska kollegor.
Hög
12. Hopkinson, J.B., Hallett, C.E., & Luker K.A.
2003. Storbritannien.
Journal of Advanced Nursing. Caring for dying people in hospital.
Individuella, intervjuer med 28 nyfärdiga (2 mån-3 år)
sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar på två akutsjukshus.
Sjuksköterskorna hade en idé om hur det ska och borde vara att vårda en palliativ patient. När dessa ideal inte
överensstämde med verkligheten skapades en anspänning/stress vilket kunde visa sig som negativa känslor - ilska, frustration skuld etc. För att undvika detta eller hitta balans försökte sjuksköterskorna få stöd hos annan mer erfaren personal eller försökte kontrollera
Hög
deras känslomässiga inblandning med patienten - distansera sig.
13. Mohan,S., Wilkes, L.M
& Walker, A. 2005.
Australien
European Journal of cancer care. Caring for patients with cancer in non-specialist wards: the nurse experience
Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i vård av cancersjuka patienter inneliggande på sjukhus utanför specialistavdelningar.
En kvalitativ studie med undersökning i form av frågeformulär och intervjuer.
Tjugofem stycken svarade på frågeformuläret. 21
från ett stort sjukhus och fyra från ett mindre. Fem stycken frivilliga sjuksköterskor intervjuades.
Fördjupande öppna frågor användes.
Sex olika kategorier framkom som berörde hur sjuksköterskor upplevde vårdandet av cancersjuka patienter. 1.
Känslomässigt berörda av att vårda. 2.
Tidsbristen. 3. Bristande kunskap om cancervård. 4. Stöd till familjer. 5.
livsvillkor som främjar rätt vård. 6. Att möta patienter som inte accepterar sin cancerdiagnos. Kategorierna diskuteras och exempel från intervjuerna ges.
Hög