Databearbetning

Eftersom presentationen av empirin är den enda kontakt som läsaren har med respondenternas verklighet. Därför är det mycket viktigt att framställningen av empirin ger en rättvis bild för att arbetet ska bli trovärdigt (Nylén, 2005, s.13). Därför är det viktigt att redan när vi bearbetar den informationen som vi har fått, att vi är noggranna.

Under intervjuns gång hade vi en diktafon som spelade in allt som sades, vilket kan leda till att respondenten känner sig lite obekväm (Carlsson, 1991, s.39-40). Nuförtiden är diktafoner och annan teknisk utrustning så pass vanlig att det oftast inte stör respondenten och vi märkte inte av att någon av respondenterna kände sig illa till mods på grund av diktafonen. Efter

33

varje intervju började vi så snabbt som möjligt med att arbeta med den informationen som vi hade fått eftersom det var färskt i minnet och det blev lättare att skriva ner ord som var svåra att höra på inspelningen. Vid transkriberingen så skrev vi ner allt som sades, ord för ord, samtidigt som vi försökte få med dialektala uttryck eller ord för att, som skrevs tidigare, få en så naturlig bild av respondenten som möjligt.

Som vi tidigare har nämnt så lovade vi våra respondenter att vi skulle låta dem vara anonyma i vårt arbete. Detta innebär att vi inte kan skriva in varken deras eller byråns namn i uppsatsen och därför väljer vi istället att koda om byråerna till bokstäver, A-H. Detta gör det även lättare för oss och läsaren att se vilka av respondenterna som har sagt vad och på så sätt skilja på dem i de teman som vi har satt upp (Nylén, 2005, s.21). Vi har valt att dela in respondenterna efter marknad, det vill säga byråerna A-D är från den större marknaden medan E-H representerar byråer som agerar på en mindre marknad.

Vi har valt den narrativa metoden för arbete med vår empiri. I denna metod finns det inga korrekta sätt att presentera den information som har framkommit genom datainsamlingen. Det finns dock tre rekommenderade sätt, antingen byggs empirin upp som en historia, som en följetong, eller i teman, vilket är sättet vi har valt (Nylén, 2005, s.50). Detta är en metod för hur forskare på ett pedagogiskt sätt kan presentera kvalitativa data. Den sociala verkligheten beskrivs med hjälp av människors berättelser. Via deras berättelser så kan vi ta fram en bearbetad version av respondenternas svar. Till slut presenterar forskaren materialet i empirin på ett strukturerat och sammanfattande sätt (Nylén, 2005, s.53).

Detta tillvägagångssätt ger oss ett tydligt mönster som är lätt att förstå för läsaren. Den empiriska framställningen bör vara lättläst så att läsaren kan förstå det som står där. En metod som kan användas för att beskriva situationer och miljöer är att involvera mycket detaljrik fakta och känslor så att det är på gränsen till rörigt (Nylén, 2005, s.161). Detta anser vi blir för mycket text och det blir svårt för läsaren att få en bra uppfattning vad som står i empirin och därmed blir det svårt att spåra våra slutsatser tillbaka till empirin. Men framför allt så är det en dålig metod för att det blir för många sidor och det blir tungt för läsaren att läsa empirin. I empirin väljer vi att lyfta fram de mest relevanta svaren. Tyvärr så påverkas detaljrikedomen i empirin av detta men det är ett nödvändigt för att få empirin så lättläst och så pedagogisk som möjlig (Nylén, 2005, s.159-162). Empirin är uppdelad på så sätt att vi har separerat på respondenternas svar, för att lättare skilja de åt, och istället fokuserat på att återge relativt mycket av respondenternas berättelser. Fördelen är att läsaren får översikt av det varje respondent säger, nackdelen är att det blir svårare att se en kollektiv uppfattning om varje tema.

Vi har delat upp empirin och analysen i två kapitel för att få en bättre struktur på arbetet. Vi vill göra detta eftersom det ger läsaren en bättre överblick av vad som har sagts under intervjuerna och har då en bättre möjlighet enligt oss att koppla till analysen. Nylén (2005, s.22-23) anser att forskarna ska skilja på empiri och analys då dessa kräver två helt olika arbetssätt. Empirin är en sammanfattning av det respondenterna har sagt under intervjun och delas in i de teman som vi har haft i intervjuguiden. Det har lett till att vi har lagt till nya teman i empirin för att få med ytterligare information som är relevant för vår studie. Nylén (2005, s.52) påpekar även att presentationen av empirin skall vara livlig och detaljrik för att på så sätt återkapa stämningen och miljön för läsaren.

34

I analysen kommer vi att involvera mer av våra egna tankar och analyser samt koppla respondenternas svar till teorier, alternativt utveckla egna begrepp om teorier inte finns tillgängligt. Det finns inte något givet sätt för hur forskare ska analysera den empiri som erhållits med den narrativa metoden. Nylén (2005, s.51) beskriver en analysmetod där analysen sker på den interpersonella nivån och för att göra det så måste empirin beskriva grundligt de olika respondenternas svar. Med en interpersonell nivå så menas det att forskaren tittar på likheter och skillnader mellan olika respondenter och deras svar. Vi har gjort en studie där vi studerar situationen för de mindre byråerna och deras marknad. Vi har gjort åtta stycken fallstudier, detta leder till att vi i vår analys kan tolka information på en interpersonell nivå genom den detaljerade beskrivningen som vi har presenterat i vår empiri.

Nylén (2005, s.49-50) påpekar att det är mycket viktigt att forskare delar in svaren i de teman som har satts upp efter de berättelser som respondenterna har återgivit och även tar med de nya teman som dykt upp under intervjuernas gång för att på så sätt få ytterligare djup i analysen. Detta leder till en väl genomarbetad analys där vi går ned på djupet och analyserar våra frågeställningar och får på så sätt fram hållbara slutsatser. Relationer var inget tema i vår intervjuguide men genom respondenternas svar fick detta en egen rubrik och behandlas som ett eget tema.

35