Databearbetning och intervjuanalys

Innan en forskare genomför en analys på ett insamlat material måste en bearbetning av materialet ske. Detta då en bearbetning av materialet hjälper forskaren att finna mönster och teman som annars inte varit synliga. Efter bearbetning kan de urskiljda mönstren ligga till grund för en analys av det empiriska materialet.¹⁷² Under datainsamling kan det vara gynnsamt att kontinuerligt analysera det material som man får in, så att man har materialet färskt i minne under analys. Genom att arbeta enligt detta förfarande kan forskaren ta lärdom

171

Bryman och Bell, s. 562

av tidigare delar av studien inför kommande intervjuer.¹⁷³ Alla intervjuer har som tidigare nämnts spelats in med bandspelare, detta för att underlätta bearbetning av materialet och att undvika risk för feltolkningar. Jag har under varje enskild intervju kunnat lyssna i lugn och ro på respondenten då jag varit medveten om att det spelades in. Jag har trots detta ändå genomgående under intervjuerna fört vissa anteckningar i fall att något fel skulle uppstå med inspelningen. Jag har direkt efter varje intervju transkriberat materialet för att på så sätt underlätta för analys. Att bearbeta materialet medan det är färskt i minnet bedömer jag ytterligare bidrar till att minimera risken för feltolkningar. Genom en transkribering blir det också lättare att urskilja citat som är relevanta för det empiriska materialet.

Respondenterna har efter intervjuerna tagit del av det transkriberade materialet och på så vis getts möjlighet att kolla så att det överensstämmer med vad de sagt. Att arbeta på detta vis stärker enligt mig trovärdigheten i uppsatsen då det empiriska materialet blir korrekt. Det transkriberade materialet har skickats tillbaka till respektive respondent via e-mail. De flesta respondenter hade inga kommentarer på det transkriberade materialet, men det förekom. En respondent önskade att ett svar skulle ändras då det pekade ut en annan aktör på destinationen. En annan respondent önskade att göra ett tillägg på en fråga då denne ansett sig ha missat lite i sitt svar om företagets segmentering. I övrigt återkom inte någon fler respondent för att göra korrigeringar på det materialet.

Vissa av respondenterna hade även kommentarer på intervjuguiden, en respondent sa att intervjuguiden innehöll bra frågor. En annan respondent menade att frågorna var svåra då de innehöll ord som denne inte kände igen, i de fallen där respondenter varit osäkra på ett ords eller en frågas betydelse har jag givetvis förklarat ordets innebörd eller vad jag menar med frågan. Ett begrepp som jag vid ett flertal tillfällen fått förklara är kognitiv kunskap och i efterhand kan jag känna att det eventuellt vara mer fördelaktigt att använda mig av ett annat ordval. Dock har det gått bra för respondenterna att svara på frågan då jag förklarat ordets innebörd och jag är av den åsikten att detta inte att det haft någon större inverkan på intervjuernas förfarande.

I uppsatsens analys sammanför jag det insamlade empiriska materialet med den teoretiska referensramen. Genom att jämföra det teoretiska materialet med insamlad empirisk data kommer jag att få möjlighet att se huruvida det finns teoretiskt stöd för vad som framkommit i det empiriska materialet. Uppläggen på empiri och analys avsnitten är uppbyggda på samma sätt som det teoretiska avsnittet. Att följa samma upplägg är ett medvetet val, då jag dels vill underlätta bearbetningen av materialet och dels då jag vill skapa en genomgående bra struktur i uppsatsen. Då jag har jämfört det empiriska materialet med uppsatsens teoretiska bas, har jag kunnat urskilja likheter och skillnader dem emellan och se vilka teorier som stämmer eller inte stämmer in på de situationer som jag har studerat. Detta är i sin tur något som senare i uppsatsen kan användas för att dra slutsatser och föra en diskussion kring uppsatsens resultat.

173Patel och Davidson, s. 101

4.5 Metodkritik

Användningen av bandspelare kan kritiseras då det kan innebära en viss risk för att respondenten hämmas i sina svar¹⁷⁴. Vilket i sin tur kan innebära att jag går miste om information, då respondenten kanske inte känner sig trygg i situationen. Trots detta har jag valt att genomföra telefonintervjuer och har försökt att skapa en sådan stämning under intervjuerna att respondenterna känt sig bekväma med situationen. Jag har dock inte fått intrycket att respondenten har hämmats i sina svar under någon av intervjuerna, utan känner istället att de alla har varit väldigt fria i sina svar. Då detta är den övergripande känslan jag fått, är jag inte heller av åsikten att jag gått miste om någon viktig information och kan därför inte heller påstå att användandet av telefonintervjuer har medfört någon större nackdel för uppsatsen. Då respondenterna dessutom varit medvetna om att de och deras svar skulle hållas anonyma i uppsatsen, har jag fått den känslan att de inte hållit tillbaka sina svar utan givit mycket omfattande och utförliga svar.

Vad gäller antalet respondenter som medverkat i den empiriska undersökningen kan detta också utsättas för viss kritik. Men jag har gjort den bedömningen att jag efter åtta intervjuer uppnått empirisk mättnad och känner att fler respondenter inte inneburit ytterligare information som varit avgörande för studiens resultat. Med hänsyn till studien omfattning bedömer jag inte heller studiens antal respondenter vara för få. Jag eftersträvar i studien inte kvantitet, utan studien syftar till att öka förståelsen för säsongsvariationer och dess verkningar, vilket jag också bedömer att jag kan göra med det genomförda antalet intervjuer.

5 EMPIRI

I empiriavsnittet presenteras den data som har erhållits under intervjusituationerna. Det empiriska resultatet redovisas genom användandet av mina egna ord, förutom i de fall där jag använt mig av citat från respondenterna. Citat anges ordagrant inom citationstecken. Då respondenterna i studien hålls anonyma inleds avsnittet med en förklaring av hur kodning av respondenterna har skett.