Datainsamling

Kapitlet redogör för hur studien erhållit den teori och empiri som kom att ligga till grund för dess resultat. Vidare behandlas de begränsningar som uppstod i samband med empiriinsamlingen. Slutligen beskrivs och motiveras enkätens utformning samt hur empirin kom att analyseras genom en analysmodell.

3.4.1. Litteratursökning

För att kunna genomföra studien krävdes en förförståelse för Generation Y och preferenser för ett Attraktivt arbete. Denna förförståelse grundas i studiens teoretiska referensram.

Referensramen bygger huvudsakligen på vetenskapliga artiklar och litteratur som är intressant och relevant för studiens syfte (Bell, 2006).

För att identifiera vilka vetenskapliga artiklar som kom att ligga till grund för studiens referensram samt en sekundärsökning användes Högskolan i Skövdes sökmotor WorldCat Local. Som komplement till WorldCat Local användes även Google Scholar.

Litteratursökningen föreföll dock inte vara fullt systematisk då en översikt av analyserad litteratur ej presenteras (Friberg, 2012, ss. 44-45).

25 De inklusionskriterier som låg till grund för litteratursökningen var att artiklar framtagna via WorldCar Local skulle vara märkta peer-review. Eftersträvansvärt var även att artiklarna skulle varit publicerade något under de senaste tio åren för att säkerställa deras vetenskapliga standard och relevans.

Det förelåg ett exklusionskriterie för vilka artiklar som kom att väljas bort. Det föreföll naturligt att artiklar, vars innehåll, ej var relevant för studiens syfte kom att exkluderas.

De sökord som fastställdes skulle användas var bland annat generation y, generationer, behålla, skillnader, attraktivt arbete, employer branding, talent management och human recsource. För att öka genomslaget i sökandet genomfördes sökningarna på engelska med sökord som generation y, generation, retention, differences, attractive work, workforce, employer branding, employee, talent management, human resource. Sökresultaten återfinns i tabell 1. Ovannämnda managementkoncept söktes på för att det i tidigt stadie konstaterades att de är förankrade med studiens syfte. 87 artiklar kom att behandlas i litteratursökningen. Detta innebär att artiklarna granskats och studerats i den mån att författarna kunnat avgöra dess relevans för studiens syfte (jmf Bell, 2006). Totalt kom 10 vetenskapliga artiklar att användas från litteratursökningen.

Dessa valdes utifrån deras relevans för studiens syfte.

Tabell 1. Tabellen återberättar genomförandet av studiens litteratursökning. Antalet behandlade artiklar har läst och inkluderats alternativt exkluderats efter dess relevans för studiens syfte.

26

Det genomfördes även en sekundärsökning (se Friberg, 2012, ss.75-76) utifrån de artiklar som valdes ut i litteratursökningen. Detta resulterades i att ytterligare fyra vetenskapliga artiklar kom att inkluderas i studien. Således omfattas studien av totalt 14 vetenskapliga artiklar.

Delar av den litteratur, i form av böcker, som valdes ut identifierades som referenser till de vetenskapliga artiklar som valts ut under studiens litteratur- och sekundärsökning. Litteratur har även införskaffats från Skövde Stadsbibliotek samt Högskolan i Skövdes bibliotek. Vidare kom dagsartiklar och internetkällor att användas som stödjande referenser. Dessa valdes ut genom relevans och trovärdighet för studiens ämne (jmf Denscombe, 2016). Dessa källor valdes ut med försiktighet med tanke på internets många icke tillförlitliga källor (Bell, 2006).

3.4.2 Primärdata

Primärdata, den typ av data som forskaren själv samlar in för att analysera och som kontrollerar hela undersökningsprocessen (Eliasson, 2010). Studiens primärdata är således data som kom att införskaffas som empiri med hjälp av studiens enkät. Enkäten kom att besvaras av populationen för att sedan jämföras med referensramen för att analysera studiens resultat.

Datainsamlingen kom att ske med hjälp av enkäter vilka tilldelas respondenterna på arbetstid.

Att respondenternas gavs möjlighet till att besvara enkäten på arbetstid talar för en högre svarsfrekvens då det kan tänkas höja motivationen till att vilja delta (Denscombe, 2016).

Enkäten kom på grund av att den besvarades på arbetstid att restrikteras i form av omfattning och tid. Detta för att medarbetarna har ett begränsat tidsutrymme då de måste återgå till att bedriva den dagliga verksamheten, därför är enkäten designad för att ta max cirka 10 minuter att genomföra. Enkäten kom att bestå av totalt 26 frågor indelat i tre frågetyper (se kap. 3.4.4.).

Respondenterna hade sedan 2 veckor till förfogande att besvara enkäten på arbetstid.

Till hjälp med de administrativa- samt praktiska frågor som kom att röra studien stod Volvo CE, Arvika med en kontaktperson till förfogande. Kontaktpersonen hade som uppgift att sköta kommunikationen mellan studenterna och den personal som kom att- beröras av enkäten på Volvo CE, Arvika. Kontaktpersonen var således studenternas kommunikationskanal rörande det administrativa och kommunikativa ut i företaget.

27 Administrationen kring enkäterna gällande utdelning och insamlandet av dem sköttes av TL på plats. Dessa delgavs personligen enkäterna med tydliga instruktioner för att sedan kunna axla den administrativa rollen. Bryman och Bell (2013) beskriver vikten av tydliga instruktioner till hur genomförandet av enkäten önskas gå till är viktig för att minska bortfallet. Denna administrativa uppdelning var även en rekommendation från Volvo CE, Arvika, som menade att svarsfrekvensen kunde höjas om enkäterna delades ut av medarbetarnas tillförordnade TL.

De besvarade enkäterna gavs sedan till den kontaktpersonen som per post såg till att de återgavs till studenterna. Denna uppdelning skapades då respondenterna skulle delges ett så långt tidsintervall som möjligt till att besvara enkäterna. Ett längre tidsintervall menar Bryman och Bell (2013) kan öka svarsfrekvensen.

Uppdelningen var även ett krav från samarbetspartnern Volvo CE, Arvika, vilka inte hade möjlighet att ha två studenter närvarande på plats under 2 veckor. Denna begränsning föreföll vara tvåsidig då studenterna ej heller hade de ekonomiska resurser som krävdes för att finnas på plats under de två veckor enkäten var aktiv (jmf Bryman & Bell, 2013).

3.4.3. Begränsningar

Under arbetets gång begränsades arbetet genom riktlinjer från samarbetspartnern Volvo. Dessa begränsningar var inte i studiens utformnings vinning, men påverkade dock ej dess empiriska resultat.

En begränsning beskrivs av Denscombe (2016) vara, till skillnad mot en avgränsning, något som forskaren själv ej kan styra över. Begränsningen tillkommer av yttre faktorer som en högre styrande makt, av praktiska- eller säkerhetsmässiga skäl. Begränsningar beskrivs således vara en påtvingade limitation (jmf Nationalencyklopedin, u.å.)

I detta fall skapades ett åldersspann i enkäten för att alla medarbetare på monteringen skulle kunna besvara enkäten och på så vis minska risken för exkludering. Detta tillägg i enkäten krävdes av Volvo CE för att förenkla hantering av enkäterna för TL då de inte behövde pricka av medarbetare som tilldelats. Detta var även en praktisk hantering som hade kunnat hota anonymiteten (jmf Denscombe, 2016; Bryman, 2013).

28 En större begränsning utgjordes även av att organisationens medarbetare population som skulle komma att ingå i studien bestod till 40 % av volymbaserad personal. Dessa kom att inkluderas i studien då det var ett krav från uppdragsgivaren. Det kunde efter vidare konsultation med Volvo fastställas att dessa medarbetare föreföll under samma premisser som Volvos egna permanenta personal och således kunde kategoriseras och delta i undersökningen under samma förhållande som om de föreföll vara ordinarie personal.

3.4.4. Enkätens utformning

Denscombe (2016) beskriver att en välformulerad och tillräckligt kort enkät är att rekommendera för att behålla respondenternas intresse vilket höjer svarsfrekvensen.

Inledningsvis kom respondenterna att besvara könstillhörighet, samt vilken arbetslinje de arbetade på. Dessa frågor inkluderades i enkäten på Volvo CE, Arvika begäran för att de senare på eget bevåg skulle kunna gå vidare med avdelningsspecifika åtgärder kopplat till det empiriska resultatet. Respondenterna ombads även uppge vilken av de tre angivna åldersgrupperna de tillhörde (se bilaga 4). Detta gjordes för att en specifik åldersgrupp inte skulle upplevas exkluderad. Samt för att öka respondenternas anonymitet gentemot varandra på arbetsplatsen då hela avdelningen kom att vara deltagande (jmf Denscombe, 2016).

Enkäten kom att bestå av 4 delar vilka representerar de tre grenarna inom attraktivt arbete som Åteg m.fl., (2004) presenterar. Vidare kom även enkäten att innehålla en rangordningdel för att urskilja vilken av kategorierna som ansågs mer viktig för Generation Y. Inom varje kategori kom respektive tillhörande attribut utgöra en enskild fråga. Totalt kom enkäten att bestå av 26 frågor utformade utifrån Åteg m.fl. (2004) kategorier med tillhörande attribut.

För att kunna mäta populationens attityder gentemot de attribut studien önskar undersöka utformades enkäten utifrån en likertskala, en skala som är användbar i mätning av attityder (Bryman & Bell, 2013; Se Denscombe, 2016). En skala om 5 valdes (se figur 5) för att låta respondenterna besvara hur viktigt respektive mindre viktigt varje enskilt attribut var för upplevelsen av ett attraktivt arbete. I samband med varje fråga utformades en kortare presentation av attributen för att tydliggöra attributets definition för respondenterna. På så vis inkluderade enkäten alla de attribut som är relevanta för enkäten men behöll en kort och specifikt utformning (jmf Denscombe, 2016).

29

Figur 3. Frågetyp 1. I frågetypen ombeds respondenten att värdera hur viktigt attributet är för upplevelsen av ett attraktivt arbete.

Utöver de 22 frågorna som direkt berörde attributen fick respondenterna rangordna attributen inom tillhörande kategori. Detta användes som ett komplement för att kunna urskilja attribut som i de inledande frågorna tillgavs samma värde. Detta kan liknas vid de kontrollfrågor Denscombe (2016) menar kan säkra studiens validitet. Nedan visas exempel på utformning av en sådan fråga.

Figur 4. Frågetyp 2. I frågetypen ombeds respondenten att rangordna attributen efter deras betydelse för ett attraktivt arbete. Observera att frågetyp 2 är en rangordning av attributen. Ett attribut med ett lågt medelvärde är av större betydelse för ett attraktivt arbete än ett attribut med ett högt medelvärde.

Enkäten avslutades med en sista del där respondenterna ombads rangordna de tre kategorierna utefter deras betydelse för ett attraktivt arbete. Detta för att kunna urskilja kategoriernas betydelse i relation till varandra. I samband med denna fråga listades attributen under respektive kategori för att hjälpa respondenterna att hålla isär de tre kategorierna.

30

Figur 5. Frågetyp 3. I frågetypen ombeds respondenten att rangordna kategorierna efter deras betydelse för ett attraktivt arbete. Observera att frågetyp 3 är en rangordning av kategorierna. En kategori med ett lågt medelvärde är av större betydelse för ett attraktivt arbete än en kategori med ett högt medelvärde.

För att sammanställa informationen som samlades in från enkäterna användes datorprogrammet IBM SPSS Statistics 24 (Se Bryman & Bell, 2013).

Svaren summeras sedan och presenterades med hjälp av ett medelvärde för var kategori och var attribut (Trost & Hultåker, 2016; Denscombe, 2016). Då sammanställningen gjordes med hjälp av medelvärde presenterades resultatet i tabellform för att tydligt och enkelt uppvisa de empiriska resultat som gjordes. Medelvärdet användes trots att viss litteratur anser användandet av medelvärde på ordinalskalenivå som kontroversiell (Denscombe, 2016). Anledningen till att medelvärdet användes som centralmått var för att få en förståelse om Generation Y:s genomsnittliga uppfattning om vad ett attraktivt arbete innebar, och således försöka skapa en generell bild av ungas syn på ett attraktivt arbete (jmf Denscombe, 2016; Trost & Hultåker, 2016).

3.4.5 Dataanalys

Förståelsen för en kategoris eller ett attributs inverkan på upplevelsen av ett attraktivt arbete kan förstås om det sätts i relation till helheten, det vill säga Generation Y:s upplevelse av det

31 Attraktiva arbetet. Vidare i cirkeln så kan upplevelsen förstås om den sätts i relation till delarna, vilka är kategorierna och dess attribut (jmf Alvesson & Sköldberg, 2008; Alvesson &

Sköldberg, 2000; Burrel & Morgan, 1979).

För att skapa en ökad förståelse för Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete tog studien hänsyn till att både viktiga och mindre viktiga attribut och kategorier bidrar till helhetsupplevelse. Således ombads respondenterna att värdera dem som mer eller mindre viktiga.

Alvesson och Sköldberg (2008) argumenterar för att upplevelsen är avgörande och alltid existerande och sålunda måste tas i beaktning. Upplevelsen av det Attraktiva arbetet är något aktivt som pågår inom individen och kan påverkas av de sinnesintryck som individen utsätts för (Alvesson och Sköldberg, 2008). Således kan de mindre viktiga attributen vara lika avgörande för upplevelsen som de mer viktiga attributen. För att skapa förståelse för vad som utgör det Attraktiva arbetet krävs sålunda en kontinuerlig dialog med existerande kunskap (se Alvesson & Sköldberg, 2008; Alvesson & Sköldberg, 2000).

Attributen som värderats av medarbetarna kunde senare sammanställas för att kunna förklara delarnas bidrag till helhetsupplevelsen av ett attraktivt arbete. Utifrån sammanställningen kunde sedan ett mönster identifieras som sålunda kan bidra till en ökad förståelse för Åteg m.fl.

(2004) modell över det Attraktiva arbetet.

Således kommer delarnas värdering att öka förståelsen för helheten, Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete. Vidare kommer Generation Y:s upplevelse av ett attraktivt arbete att spegla delarnas betydelse.

32

Figur 6. Analysmodell. Modellen utgår ifrån den aletiska hermeneutiska cirkeln (Alvesson & Sköldberg, 2008, s.200).Genom tolkning och en förförståelse om Generation Y visar modellen hur helheten förstås genom delarna och delarna förstås genom helheten.