Datorn som skrivredskap

Breven som skrevs på datorn av eleverna i år 6 väckte stor uppmärksamhet bland barnen. De föranledde diskussioner i barngruppen kring utformningen av själva texten. Så småningom resulterade det i skrivsituationer kring datorn då barnen skrev egna brev. Vid dessa tilfällen deltog ofta flera barn där de hjälpte varandra. Till en början var dock uppmärksamheten enbart riktat till att själv erhålla ett brev från sin fadder skrivet på datorn.

25. Anders brev till sin fadder

Det framgick tydligt av barnens reaktioner att detta var något nytt för dem vilket fascinerade såväl pojkar som flickor.

Anna kommer fram till mig under lektionen.

Anna: Vet du, jag har bett att Eva ska skriva till mig på datorn nästa gång. Fast de har mindre text och sedan kan man få det i färg, det har inte vi. Jag såg det på Josefins brev.

Det är uppenbart att breven bidrog till att rikta barnens uppmärksamhet mot variationer av hur man grafiskt kan utforma en text. Det var inte ovanligt att de samlades för att visa och jämföra sina brev med varandra. Pojkarna var särskilt imponerade av de äldre pojkarnas utformning av breven och ibland kunde de fälla kommentarer som:

- Åh, det där skulle jag vilja ha!

Även om de hanterade datorn i skolan och fick brev som var skrivna med datortext gjorde barnen inte direkt kopplingen till att använda datorn i detta sammanhang. Det är inte förrän William en dag kommer och själv ber om att få skriva brev på datorn som barnen i klassen börjar efterfråga detta verktyg i samband med brevskrivning. Samtidigt som Wiliam ber om att få skriva på datorn betonar han att det ska vara med en annan text och syftar på olika typsnitt. Man kan anta att han har de äldre elevernas brev i åtanke och tagit intryck av dessa och inspirerats till att själv utforska skriftspråket på datorn. William ber mig om hjälp och precis som barnen fick egen tid tillsammans med en vuxen för att skriva brev för hand får William även egen tid för detta.

26. Brev skrivet på datorn av faddern 27. Brev skrivet på datorn av William Några dagar efter att William skrivit brev på datorn kommer Martin och vill göra likadant. Liksom William poängterar han att han vill skriva, enligt egna ord, med ”annorlunda stil”. Jag hjälper Martin med hans brev. Under tiden som Martin skriver sitt brev kommer flera av klasskamraterna fram till Martin vid datorn för att titta när han skriver. När Martin avslutat sitt brev ber han om att få läsa upp det vid dagens slut. I samband med att Martin läser upp och visar sitt brev i samlingen vänder Sofie sig om till mig och frågar:

Sofie: Kan du visa mig hur man skriver skrivstil på datorn?

Jag lovar och nästa dag återkommer Sofie till mig och ber om att få skriva brev på datorn. Även Mårten vars sjävbild som var något ”naggad” i kanten tycktes också bli motiverad att skriva brev på datorn och finner således ut en egen strategi för detta.

Det är lektion och Mårten tar kontakt med Anders. Han ber Anders skriva åt honom på datorn. Anders sitter vid tangentbordet och Mårten står snett bakom Anders. Mårten dikterar till Anders som skriver precis det som Mårten säger. Vid samlingen visar Mårten sedan stolt upp sitt brev för de andra barnen, vilket är skrivet med ett annat typsnitt. Dagen efter kommer Sofie och ber om att få skriva brev på datorn. Sofie frågar mig hur man skriver skrivstil på datorn. Sofie sitter och skriver hela fm.

28. Mårtens brev skrivet på datorn

Att skriva på datorn erbjöd rika tillfällen till samspel. Det var vanligt att barnen uppmuntrade och bjöd in varandra till samarbete kring dessa situationer. I dessa situationer uppstod spontant samarbeta utan vuxeningripande och precis som i ovanstående exempel föredrog de

ofta kamraten som lärare. I dessa situationer lärde barnen av varandra och kunde förmodligen också lättare ta korrigeringar när det gällde formaspekten som när Moa ”rättar” Anna.

Anna sitter och skriver på datorn. Hon skriver såmmar. Moa kommer fram och läser det som Anna skrivit

Moa: Det ska vara ett o där ( pekar samtidigt på årstidsbilderna). Anna: Åhhh!

Tack vare att eleverna i år sex skrev sina brev på datorn kunde vi notera hur barnen kom att använda sig av datorn som verktyg för att tillsammans utforska skriftspråket och lära av varandra.

Sammanfattande analys

Skriftspråkliga situationer kring datorn tycks alltså inbjuda till samspel där barnen är delaktiga och kan fungera som modeller där man stödjer varandra i läroprocesssen med att skriva. Även om barnen i år sex och år ett inte rent fysiskt befann sig i samma klassrum förekom dock ett lärande mellan barnen i de olika åldrarna. Detta lärande konstruerades genom att de skrev brev till varandra. Lärandet och motivationen för brevskrivandet förekom således i flera grupperingar. Dels skedde det mellan eleverna i år sex och år ett, dels skedde det mellan barnen i år ett. Breven som de äldre barnen i år sex skrev på datorn verkade bidra till att skapa ett intresse kring skriftspråkets form som medförde ett annat sätt att utforska skriftspråket på. Det är i detta sammanhang som barnen riktar sin uppmärksamhet mot skriftspråkets form på ett nytt sätt. Genom att ta del av och jämföra sina brev tycks de upptäcka variationer av hur man grafiskt kan utforma en text. Det skapade lust till att på eget initiativ skriva brev på datorn. I samband med detta provade de hur de kunde utforma sin text och använda sig av olika typsnitt. Detta kunde då ske till en början tillsammans med lärare eller en kamrat.

Användningen av datorn som skrivredskap bidrog på så sätt till lärosituationer där flera av barnen involverades. Enligt Marton & Booth (1997) är kommunikation och mångfald en av grundbultarna i lärandet. Till skillnad mot när barn arbetar ensamma framkommer fler perspektiv och idéer när barn arbetar tillsammans med en eller flera kamrater. På så sätt menar författarna (a.a.) blir också varje barns enskilda perspektiv synligt, eftersom det är just i utbyte med andras idéer som de egna kan bli synliga. Man kan anta att användningen av datorn som skrivredskap inbjöd till dessa situationer. Alexandersson m.f.l. (2001) bekräftar också i sin studie (LärIT) hur datorn erbjuder rika utrymmen för samspel. Vid dessa tilfällen då barnen skrev på datorn visualiserades barnens egenproducerade texter på bildskärmen. Det innebar att själva texten blir ett gemensamt fokus för flera barn där de kan ta del av varandras texter. Dessa situationer kring datorn kan innebära att skrivförmågan utvecklas både vad det gäller innehåll och form genom att skrivandet blir en kollektiv process. Det är också möjligt att delta aktivt även om man inte själv sitter vid tangentbordet, som i exemplet när Moa går in och berättar för Anna hur sommar stavas. Att arbeta tillsammans kan också innebära att man vågar ta risker och utmana sina erfarenheter som när Mårten ber Anders skriva åt honom på datorn.

När det handlar om omgivningens förväntningar kan man anta att det fanns samma slags förväntan att barnen skulle skriva tillbaka på datorn som när de svarade på det första brevet för hand. De äldre barnens brevskrivande bidrog troligen till att barnen motiverades samtidigt som de troligen indirekt uppmuntrades till att tro sig själva om att även kunna skriva svar på

datorn. Men det är inte bara eleverna i sexan som inspirerar barnen till att skriva på datorn. Man kan även förmoda att våra barn medverkar till detta genom att de visar och läser upp sina brev i samlingen. Att få göra en utskrift och stolt visa upp sin produkt som i Martins fall, och berätta hur man gjort kan bidra till att skapa intresse att själv utforska datorn som redskap. Att skapa situationer som stimulerar till aktivt deltagande är alltså av stor betydelse och kanhända avgörande för motivationen. Situationer för samspel och aktivt deltagande framstår följaktligen som betydelsefullt för barnens skrivutveckling. Datorn visade sig vara ett stimulerande redskap som tycks inbjuda till dessa situationer. Kombinationen kamrat- samverkan och datoranvändning verkar uppmuntra till skriftspråkliga handlingar där barnen vågar pröva nya idéer och vidare utforska skriftspråket. Mina skriftspråkliga handlingar som deltagande observatör var ett annat tema som kom att fånga barnens nyfikenhet och intresse för skriftspråket.