Fortsatt forskning

Beträffande tidigare studier inom det socialinteraktionistiska perspektivet finns enligt Claesson (1999) ingen skiljelinje mellan lek och arbete. Utifrån min tolkning och beskrivning av lekens betydelse framstår lek som en aktivitet där barn genom guidat deltagande kan skapa mening, förståelse och kunskap. Som perifer deltagare kan leken bli ett redskap för att förstärka det egna värdet. I interaktion med guiden blir det möjligt att utmana sig själv och ”… att möta det okända, att byta perspektiv och att se sig själv i ett nytt ljus. ” ( Hangård, Rasmussen, 1988, s. 46). En förutsättning är dock att det finns vuxna som själva kan fantisera och inbjuda till lek (Norén-Björn, 1991). Leken kan således betraktas som en genial väg för att lära som i ett och samma andetag både ger lust och motivation. Att involveras i sitt eget lärande genom guidat deltagande där samarbete, lek och fantasi har en framskjuten position framstår som både lustfyllt och motiverande. Samtidigt kan individen i lekens skepnad också ges möjlighet till att låta andra sidor framträda som annars kanhända inte varit möjliga. Det vore därför intressant att koppla ovanstående resonemang till teorier om roller för att undersöka vilka plattformer skolan skapar för elever att se sig själv i ett nytt ljus, d.v.s. möjligheten att anta en annan roll än den man har med sig in i skolan för att på så sätt kunna se andra sidor hos sig själv.

Ett annat intressant forskningsområde är datorn som redskap och dess fördelar i klassrummet. I studien tycks datoranvändningen stimulera barnens lust att utforska skriftspråket samtidigt som datorn visar sig erbjuda rika utrymmen för samspel. Det faktum att barnens texter visualiseras på datorskärmen innebär att texterna blir gemensamt fokus för flera. Det tycks bidra till engagemang och aktivt deltagande där skrivandet blir en kollektiv process. I denna process tycks såväl innehåll som form vara av intresse. Resultatet verkar överensstämma med Folkessons (2004) studie där hon lyfter fram fördelarna med att tidigt använda datorn med de yngre barnen i skolåldern. Folkesson betonar datorns betydelse för såväl utveckling av språkandet som barns delaktighet i sin skolvardag. Liksom Folkesson framhåller Lung-Djärf (2004) de positiva sidorna av användning av datorn vilken presenteras i studien om datorn i förskolan. Det språkliga samspelet kring datorn vore därför ett intressant undersöknings- område då förmågan att delta i språkliga samspel och dess betydelse för det fortsatta skriv- och läsutvecklingen är ett relativt outforskat område enligt Skolverkets rapport (2001). I rapporten nämns barns aktiva vokabulär, förmåga att återge och förstå enskilda meningar och

hela berättelser samt förmågan att delta i språkliga samspel som tänkbara prediktorer för barns fortsatta utveckling av skriftspråket .

Kanhända att det jag finner mest intresseväckande och samtidigt fascinerande är just upptäckten av att mina skriftspråkliga handlingar som deltagande observatör tycks fånga barnens uppmärksamhet kring skriftspråket. De iakttar mig när jag skriver för min egen skull, de ställer frågor om skriftspråket, och prövar att göra som jag gör d.v.s. imiterar. Liksom Lorentzen & Evensen (1995) kan jag inte undvika att reflektera över skolsystemets organisation när barn ska erövra skriftspråket. Vanligtvis sätter vi samman nybörjare i lika ålder i en klass där de flesta än så länge kommunicerar förhållandevis lite via skriften och där den enda litterata personen ibland eleverna är läraren. Därtill använder läraren förhållandevis liten tid i klassrummet till att skriva och läsa. I min studie framstår handlingarna, närmare bestämt de skriftspråkliga handlingarna, ha betydelse för barnen i den bemärkelsen att lära tycks vara förknippat med handlingar. Jag finner Larssons studie (2004) tänkvärd i vilken han framlägger att kompetensen framträder i handling. Författaren, som har undersökt skolor som integrerat IT i sin verksamhet i syfte att skapa förändring, visar att det finns en avgörande betydelse mellan de skolor som ingick i studien. Av studien framgår att den avgörande skillnaden är att i de skolor där personalen kan se varandra agera i undervisningen skapas gynnsamma förutsättningar för förändring. Det är när vi ser andra agera som vi uppfattar kompetens. Därmed görs antagandet att kompetens kan definieras som kunskap i handling. Utifrån studiens resultat kan konstateras att handlingar är en viktig lärbetingelse för andras lärande och kompetensutveckling. Vanligt är annars menar författaren att det omvända förhållandet existerar i skolan då reflektion och samtal ska leda till förändrat handlande. Här finns enligt mitt menande ett mycket intressant fenomen att studera, nämligen handlingar. Särskilt spännande blir det då man kan fundera över betydelsen av skriftspråkliga handlingar i relation till att eleven skall utveckla förmågan att skriva och läsa, och till följd därav bli deltagare i en skriftspråkskultur.

8 EPILOG

Jag har kommit till den punkt i denna ”etnografiska resa” som närmar sig sitt slutmål. Innan våra vägar skiljs åt för denna gång vill jag sammanfatta studien med följande citat;

The most important motivating power is anyhow the feeling of succeeding in playing the part of being literate in a community of literates. ( Lorentzen & Evensern, 1995, s. 3).

Handlingsgemenskap och guidat deltagande i kunskapsprocessen framstår i denna studie som två nyckelbegrepp som har betydelse för gynnsamma situationer att lära at t skriva. Mot denna bakgrund är en viktig slutsats att skriftspråket på ett framgångsrikt sätt kan växa fram och utvecklas genom handlingar tillsammans med redan skrivkunniga. I en ömsesidig kommunikation har båda parter inflytande på varandra vilket bidrar till att eleverna är medskapare i den kultur som växer fram i klassrummet. Dessa klassrumssituationer som utmärks av handlingar tillsammans med andra bekräftar deltagarna och bidrar således till att skapa lust och motivation. I processen är ”lekskrivning” en konkret aktivitet där barnet är ett handlande subjekt som utforskar skriftspråket till skillnad från ett objekt som är föremål för formell undervisning. Fokus hamnar på eleven som delaktig i skapandet av sin egen utveckling snarare än som mottagare av förmedlad kunskap. I en skriftspråkskultur där samhällets inbyggda förväntningar på medlemmarna är att förvärva och kunna hantera skriftspråket som redskap, blir frågan för utbildningssystemet hur man skapar lärande- situationer för detta. I motsats till att enbart rikta strålkastarljuset till det enskilda barnet, pekar studien på vikten av en uppmärksamhetsförflyttning från individ till hela aktivitetssystemet. Det innefattar såväl individen som relationer och miljö. Ett led i denna utveckling är att rikta blickarna framåt och fundera på hur lärarrollen kan utvecklas och förändras genom att lära av barnen. Genom aktionsforskning tillsammans med lärare kan betydelsefull och intressant kunskap erhållas och vara en framgångsrik väg på denna etnografiska resa i klassrummet. Dessutom utgör den obetydliga förekomsten av forskning i skolans inre värld enbart i sig ett motiv. Med stöd av b. la. Wengers (2002) och Rogoffs (1991;2003) teorier kan denna etnografiska studie tjäna till ökad förståelse för vad lust och motivation kan vara och hur gynnsamma lärandesituationer kan skapas för lusten och motivationen att lära att skriva. Studien kan även bidra till att synliggöra och framhålla hur etnografiska redskap kan användas av lärare för att distansera sig till sin undervisning och sig själva.

Så har resan nått sitt slut. Att vara upptäcksresande i ett landskap som utgörs av klassrummet har varit ett stort äventyr. Tillsammans med barnen har denna resa varit glädjerik och full med överraskningar. Att släppa taget, låta sig guidas och lära av barnen, innebär att se med nya ögon. Som när jag plötsligt upptäckte Eriks ord. De hade stått där hela tiden, i den lilla röda hemliga klubboken. De spretiga bokstäverna, orden som bildar en mening och med ett tydligt budskap:

REFERENSER

Ahlsén, E. & Allwood, J. (1995). Språk i fokus. Lund: Studentlitteratur.

Allard & Sundblad (1991). Skrivandets genes under skoltiden med fokus på stavning och

övriga konventioner. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.

Alvesson, M., & Deetz, S. (2002) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Alerby, E., Kansas, P. & Kroksmark, T. (2000). Lära om lärandet. Lund: Studentlitteratur. Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Eslöv B. Östlings bokförl. Symposion.

Asplund, Johan. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exiercise of control. New York: W.H. Freeman

Stanford University.

Berg, V. S. (1989). När barn spor – en studie av seksåringers sporsmål i barnehagen.

Hogskole for forskolaererutdanning : Universitetet i Trondheim.

Berg, L-E., Boglind, A. Leissner, T., Månson, P. & Värnlund, H. (1982). Medvetandets

sociolog. En introduktion till symbolisk interaktionism. Stockholm: Wahlström

& Widstrand.

Björk, M. & Lidberg, C. (1999). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.

Brodin, M., & Hylander, I. (2002). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans vardag. Stockholm: Liber.

Claesson, S. (1999). Hur tänker du då? Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Cohen, L. & Manion, L. (1994). Research methods in education. London: Routledge.

Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (2000). Förskola och skola – om två skilda traditioner och

vision om en mötesplats. Stockholm: HLS Förlag.

Dahlgren, G., & Olsson, L -E. (1985). Läsning i barnperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Dahlgren, G., & Olsson, L-E. (1995). Barns uppfattningar om läsning. I E. Ahlsen & J. Alwood (Red.). Språk i fokus. Lund:Studentlitteratur.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (1999). Barn upptäcker

skriftspråket. Stockholm:Liber AB.

Donaldsson, M. (1978/1989) Hur barn tänker. (P. Wiking, övers.) [Orig.: Childrens Minds] Lund: LiberFörlag.

Doverborg, E., Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Dysthe, O. (2003) (Red). Dialog, sampsel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Eneroth, B. (1994). Hur mäter man ” vackert”? Grundbok i kvalitativ metod. Göteborg: Natur & Kultur.

Eriksen Hagtvet, B., & Paulsdottir, H. (1996). Lek med språket! Stockholm: Natur och Kultur. Eriksen Hagtvet, B. (1997). Fra skrivning till lesning? R. Söderberg (Red.). Från Joller till

läsning och skrivning. Kristianstad: Gleerups.

Eriksen Hagtvet, B. (2002). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och Kultur. Fejan Ljunghill, F. (1996). Kunskapen växer fram ur det dolda landskapet.

Pedagogiska magasinet 2, 8.

Fetterman, D. (1998). Ethnograph Second Edition. Step by Step. Thousand Oaks, California, Sage.

Gumesson, M., Flising, B., Qvarsell, B., & Wener, I. (1992). Samverkan för utveckling i skola

och barnomsorg. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Socialstyrelsen.

Gustafsson, K., & Mellgren, E. (2000). En studie om barns skrivlärande. IPD-rapporter Nr 2000:08. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Gustavsson, B. (2004) (Red). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Goodman, K. (1986). What´s Whole in Whole Language. Portsmouth, New Hampshire, Heinemann.

Hall, N. (1995). Lek, läs- och skrivinlärningen och läsarens roll. I S. J. R. Moyles (Red.).

Släpp in leken i skolan. . (B. Lindberg & K. Turner, övers.) [Orig.: The exellence of

play]. Stockholm: Runa Förlag.

Hammersly, M. & Atkinson, P. (1995). Ethnography: Principles in practice Second

edition.New York: Tavistock.

Hangård Rasmussen, T. (1988). Leken det stora äventyret. (A. Amundsen, övers.) [Orig.: Den store leg]. Stockholm: Liber.

Häggström, I. & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen. Umeå: Umeå specialpedagogiska centrum.

Hörnqvist, M. (2000). Att uppleva sig duktig – ett parallellt lärande. I Alerby, E., Kansanen, P., Kroksmark, T. (Red.). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Imsen,G. (2000). Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Ivarsson, P M. ((2003). Barns gemenskap i förskolan. Uppsala Studies in Eduction 101. Uppsala University.

Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A., Ringsted, S. & Wedel-Brant, B. (1999).

Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.

Johannessen, A. & Tufte, P. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.

Karlsson, L. (1998). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.

Kullberg, B. (1991). Learning to learn to read. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Kullberg, B. (1992). Vi lyssnar till barnen som lär sig läsa och skriva. Göteborg: Gothia. Kullberg, B. (1995) Om barns skriftspråksinlärning. Nio svenska forskares tankar. I B.

Kullberg (Red.). Om barns skriftspråksinlärning. Nio svenska forskares tankar. Småskrifter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen Nr.8. Göteborgs Universitet.

Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lallander, P. (1998). Anden i flaskan: alkoholens betydelse olika ungdomskulturer. Eslöv B. Östlings bokförlag. Symposium.

Landberg, I., Magnusson, M. & Redegard, M. (2000). Jag kan, Jag vill, Jag vågar. Kalmar Kommun.

Larsson, Nauclér & Rudberg (1992). Läsning och läsinlärning. Lund: Studentlitteratur. Larsson, P. (2004). Förändringens villkor. En studie av organisatoriskt lärande och

förändring inom skolan. EFI vid Handelshögskolan i Stockholm.

Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning Legitimate Peripheral Participation. New York: Cambridge University Press.

Liberg, C. (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (1998). Läs- och skrivprocessen i undervisningen. Nationella kvalitetsgranskningar 1998. G. Olsson and K. Ajpe. Stockholm, Skolverket.

Liberg, C. (2003). Möten i skriftspråket. I Bjar & Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk

.Lund: Studentlitteratur.

Lidholt, B., Granström, K., Ahlstrand, E., Arnqvist, A. (2003). Antologi Lagarbete och tidig

läs- och skrivutveckling. Uppsala: Skolverket och Fritzes.

Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Per. (2002). Lärares förtroendearbetstid. Malmö: Lärarutbildningen.

Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande praktik i

förskolan. Malmö Studies in educational sciences No. 12. Lärarutbildningen Malmö

Högskola.

Leimar, U. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Gleerups.

Lundberg, I. (1979). Umeå. Bergensprojektet ett nordiskt forskningssamarbeid om laererproblemer hos barn. II. Efter ett år på skolen.

Lundberg, I. (1995). Om barns skriftspråksinlärning Nio svenska forskares tankar. I B. Kullberg (Red.). Om barns skriftspråksinlärning. Nio svenska forskares tankar. Småskrifter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen Nr.8. Göteborgs Universitet.

Lundberg, I., Frost & Petersen OP. (1988). Effects of an extensive programme for

stimulatingPhonological awareness in pree-school children. Reading Research

Quartely 33, s. 263-284.

Lundberg, I., & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Lorentzen, RT., Evens, LS. (1995). Studeis in early writing. Trondheim: Repport No. 16 in the publication series from the DEVEL Project- Developing Written Language Competence.

Maslow, A. (1970). Motivations and personaltiy. second edition. New York: Harper & Row. Magnusson, M. & Wallin, K. (1992) Arbetsmodell för äldregrupp. Kalmar Kommun.

Magnusson, M. & Wallin, K. (1993) Man lär så länge man leker. Kalmar Kommun.

Magnusson, M. (1996). Läs- och skrivutveckling i förskolan: Högskolan i Kalmar, Institutionen för pedagogik och metodik.

Magnusson, M. (1999). Skriftspråklig stimulans. Högskolan i Kalmar, Institutionen för pedagogik och metodik.

Marton, F. (1996). Kunskapen växer fram ur det dolda landskapet. I S. L. Fejan Ljunghill (Red.). Pedagogiska magasinet nr 2 s.13.

Marton, F. & Both, S. (1997). Learning and awarenes. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.

Mehlum, A. (1995). Skrivundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Moyles, R. J. (1995) Inledning I R J. Moyles (Red.). Släpp in leken i skolan. (B. Lindberg & K. Turner, övers.) [Orig.: The exellence of play]. Stockholm: Runa Förlag.

Myndigheten för skolutveckling. (2003a). Att läsa och skriva.

http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/las_skriv/publ_attlasaoskriva.shtml Myndigheten för skolutveckling. (2003b). Språket lyfter.

http://modersmal.skolutveckling.se/pdf/ spraket_lyfter_handledning_2003.pdf

Nilsson, L. (2000). Att tilltro sin handlingskraft: Ett mentorsprograms betydelse för

fjortonkvinnliga chefskarriärer. Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för

pedagogik och ämnesmetodik, Centrum för forskning och lärande. Norén-Björn, Eva. (1991). Våga satsa på leken. Almqvist & Wiksell.

Patel, R., & Davidsson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföraoch

Pervin, L.A. & John, O. P. (1997). Personality, theory and research (7th ed.). New York: Wiley.

Pramling Samuelsson, I. & Mauritzon, U. (1997). Att lära som sexåring. Stockholm: Skolverket och Liber.

Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A. (1997). Grundläggande färdigheter och färdigheters

grundläggande. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S., & Williams, P. (2000) Barns samlärande en

forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket och Liber.

Rogoff, B. (1990). Apprenticeship in thinking. Cognitive Develpoment in Social Context. New York: Oxford University Press.

Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press.

Runesson, Ulla. (1999). Variationens pedagogik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Skolverket (2001). Rapport till regeringen. Integrationen förskoleklass, grundskola och

Fritidshem. http://www.skolverket.se/pdf/regeringsuppdrag/integ.pdf

Smith, F. (1984). The creative Achievment of litteracy. I H. Goelman, A. Oberg, Smith (Red.). Awaking to Litteracy, s.143-153. London: Heinemann Educational Books. Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber.

Stensmo, C. (1998) Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Stern, D. (1990/1991) Ett litet barns dagbok. (P. Rundgren, övers.) [Orig.: Diary of a Baby]. Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Söderberg, R (1982). Tidigt läsande barn. Vad kan vi lära av dem? Svenska i skolan,

12/1982, s.51-62.

Söderberg, R. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. Rev. Uppl. Liber: Malmö.

Söderberg, R (1995). Om barns skriftspråksinlärning. Nio svenska forskares tankar. I B. Kullberg (Red.). Om barns skriftspråksinlärning. Nio svenska forskares tankar. Småskrifter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen Nr.8 Göteborgs Universitet.

Söderberg, R. (1997). Tal och skrift i samspel i den tidiga språkutvecklingen. I R. Söderberg (Red.). Från joller till läsning och skrivning. Kristianstad: Gleerups.

Taube, K. (1987). Läsinlärning och själförtroende psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Kristianstad: Tema Nova, Rabén

Prisma.

Utbildningsdepartementet. (1998a). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Västerås: Skolverket. Utbildningsdepartementet. (1998b). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Västerås: Skolverket.

Utbildningsdepartementet. (1997). Att lämna skolan med rak rygg. Om rätten till skriftspråket

och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. SOU 1997:108. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet.(1990). Forskningsetiska principer. http://www.vrse/fileserver/index.asp?fil= ZOKCAOA100JO,juni 2002

Vygotskij, L.S. (1980) Psykologi och dialektik. (L. Hydén) [en antologi]. Malmö: Norstedt. Vygotskij, L.S. (1934/1999). Tanke och språk. (K. Lindsten, övers.) [Orig.: Myšlenie i reč].

Göteborg: Daidalos.

Wenger, E. (2002). Communities of practice Learning, mening and identity. New York: Cambiridge University Press.

BILAGOR

Bilaga 1 Intervjuguide

Bilaga 2 Enkät

Bilaga 1

Intervjuguide

Tilltro till den egna förmågan 1) Hur bra skriver du?

Olika alternativ beroende på vad barnet svarat på frågan ovan.

2a) Finns det något du vill bli ännu bättre på?

2b) Vad tycker du är viktigast att bli bättre på när det gäller att skriva?

3) Du sa tidigare att du är bra/inte så bra på att skriva, hur kommer det sig? Berätta!

Motivation

1) Varför är det bra att kunna skriva? 2) Hur viktigt tycker du att det är att:

• skriva snabbt • skriva mycket • skriva fint • stava rätt

• skriva så att andra förstår vad du menar

• skriva så att andra tycker att det är roligt att läsa det som du skrivit Varför tycker du det? Berätta!

Bilaga 2

Bilaga 3

In document Skriftspråkliga situationer i klassrummet (Page 92-107)