De enskilda aktiernas omsättningsstorlek

De större bolagen, som omsätter flermiljonbelopp, har haft ett svårt år där endast tre; Investor B, Meda A och Getinge B, av de nio företagen ökade deras årsresultat, jämför med det

tidigare årets. De större bankerna, Swedbank B och Nordea AB, genomgick förluster, medan resten av de större företagen fick ett minskat resultat. I motsatta sidan, gick två; Diamyd Medical B och Orexo, av de nio mindre bolag i förlust. Två andra bolag; Know IT och Novotek B, fick en minskad vinst och resten av bolagen hade ökade vinster. Trots

vinstminskningar och förluster, så placerade de flesta av de bolagen högt uppe på listan av förväntade avkastningar (se tabell 9), till exempel Orexo, 9,85 % (nr 1), Swedbank B, 6,31 % (nr 4), och Axis, 5,68 % (nr 5). De större bolagen hamnade antingen högt uppe i tabellen eller långt nere, det vill också säga att de mindre bolagen placerades vid mitten.

29 Gjord för analysera portföljfaktorn omsättningsstorlek, fanns tre skapade portföljer i fokus; den med större bolagsaktier (SB), den med mindre bolagsaktier (MB) och den med blandade stora och små bolagsaktier (BB). Den som fick den bästa avkastningen var den blandade, 6,43 %, som också hade den bästa riskjusterade förhållande mellan avkastning och risk, 0,14671. Medan SB förväntas få 5,71 % avkastning och MB 5,41 %. Enligt CAPM och Sharpekvoten så är det bevisat att det är mer fördelsaktig att blanda portföljen med aktier med olika

omsättningsstorlekar. Med den höga avkastningen och bra avkastnings- och riskförhållande, så korrelerar de aktierna i den portföljen mest negativ, 0,094, det vill säga att den var mest riskdiversifierad. I det perspektivet så har aktierna i SB mest positiv korrelation, 0,206. När det gäller risken, standardavvikelsen, så är det mest riskfylld att satsa på MB, 0,22751 och BB hamnade bara lite efter med 0,22698. Detta kan bero på att båda portföljerna innehåller aktien Orexo, som ger hög avkastning och hög betavärde. Genom att blanda stora och små

bolagsaktier så är det möjlig att välja de bästa av dessa två kategorier som då ger en mer diversifierad portfölj med en högre avkastning med en risk, vilken liknar MB:s risk. BB:s korrelation, vilket är en mycket svag positivt samband mellan aktierna, visar att risken att alla aktier skulle falla ner samtidigt är svagt. Tvärtemot om det strävas att få en mindre risk med en liknande avkastning som MB, så ska valet falla på SB.

Portföljer Avkastningar

(%)

Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot

Större bolagsaktier (SB)

Mindre

bolagsaktier (MB)

Blandade stora och små bolagsaktier (BB) 5,71 5,41 6,43 0,206 0,107 0,094 0,18325 0,22751 0,22698 0,14243 0,10153 0,14671

30

5.2 Branscher

Det skapades tre olika portföljer utifrån tre utvalda branscher: finans och investering, elektronik och läkemedelsbranschen. Utöver dessa, skapades även en blandad portfölj med aktier från alla dessa branscher. Det framgår utifrån resultatet att elektronikbranschen är den som ger det allra lägsta avkastningen på 2,01 % och har den högsta standardavvikelsen jämfört med de andra två branscherna. I elektronikbranschen har Ericsson B, Nokia Oyj och Orc Software låg avkastning, speciellt Ericsson B med -8,43 % som kan förklara varför det drar ner hela portföljens förväntade avkastning på elektronikbranschen. Den portföljen som innehåller blandade branschaktier gav högst avkastning på 5,33 % och lägst

standardavvikelse, 0,15218, av de alla då man valde två aktierna från respektive bransch. Blandade branscherna har en ganska låg korrelation på 0,119 så det finns en väldigt svag samvariation mellan aktierna. Läkemedelsbranschen har dock nästan samma avkastning och standardavvikelse som de blandade branscherna men skillnaden var att den hade det lägsta korrelationen av alla på 0,015 vilket innebär att det är det mest riskdiversifierade portföljen. Blandade branscherna och läkemedelsbransch hade liknande Sharpkvot, där de blandade hade dock lite högre än läkemedelsbranschen vilket ger lite bättre riskjusterad avkastning.

Portföljer Avkastningar

(%)

Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot

Finans- och investeringsbransch Elektronikbransch Läkemedelsbransch Blandade branschaktier 5,25 2,01 5,06 5,33 0,493 0,197 0,015 0,119 0,24544 0,44773 0,16193 0,15218 0,0874 – 0,02435 0,12104 0,14654

31

5.3 Utländska investeringar

Som en utländsk investerare, är det sällsynt att välja okända företagsaktier på grund av att det inte är tryggt. När det gäller förväntade avkastningar så ska Apple Inc ge 5,99 %, Nike Inc 4,79 % och Bank of America 4,54 %. Apple Inc intog femte bästa enskilda akties avkastning och de andra hamnade runt mitten av tabellen (se tabell 9). Dessa aktier lovar en mindre risk (mindre betavärde) än de närmsta lägre positionerad aktier i tabell 9 som ger mindre

avkastning. Bank of America får den bästa enskilda akties Sharpekvot, 0,52, i denna studie. Dessa aktier, som ger hög avkastning med låg risk (jämför med de svenska aktierna), ger en positiv verkan i portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier. Skillnaden med hur de utländska aktierna räknades är att de medverkar i en annan marknad, som utlovar andra risker och möjligheter. I detta fall ger det en positiv effekt till portföljen. Portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier utlovar den bästa avkastningen, 6,50 %, av alla de skapade portföljer. Trots den höga avkastningen så är portföljens korrelation, standardavvikelse och Sharpekvot inte mer utmärkande eller mycket högre än de andra portföljerna.

Portföljer Avkastningar

(%)

Korrelation Standardavvikelse Sharpekvot

Kombination av svenska och

utländska aktier 6,50 0,187 0,24799 0,12218

Tabell 14: Faktorkategori: Utländska aktier

5.4 Helbildsanalys

Överblick över all portföljsiffrorna (se tabell 11 eller tabell 12, 13, 14 tillsammans), visas inga utmärkande mönster. Resultaten visar inte att ju högre risk (standardavvikelse) desto mer avkastning, då den största avvikelsen ligger i portföljen med aktier inom elektronikbransch – den som har högsta standardavvikelse men lägsta avkastningen. Det visar inte heller att ju lägre eller negativ korrelationen är desto mer riskdiversifierad är portföljerna, vilket inte syns i standardavvikelsen eller Sharpekvoten. Några portföljer som har låg standardavvikelse har låg korrelation som portföljen med läkemedelsbranschaktier, medan vissa portföljer med låg korrelation har bra Shapekvot så som blandade storleksaktier och blandade branschaktier.

32 Men det finns ingen portfölj utmärker sig genom att ha bra Sharpekvot, låg korrelation och låg standardavvikelse. Detta visar sig att det behövs många faktorer, som sammanstäms med varandra, för att bilda en effektiv portfölj. För trots att portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier inte har det bästa korrelationen, låg standardavvikelse eller hög Sharpekvot så lägger dessa siffror runt medelvärdet vilket gör att den får den bästa

avkastningen, 6,50 %.

Enligt en tidigare forskning av Fama & French, där de drar slutsatsen att mindre företag genererar högre avkastning, så visas denna studie att de mindre bolagen hamnar i mitten av tabellen av förväntade avkastningar för enskilda aktier (tabell 9) vilket kan betyda att de mindre bolagen har en mindre tendens att variera från hög avkastning till låg avkastning och tvärtom, men det behövs ytterligare en studie med ett tidsperspektiv i fokus. Men när de mindre bolagsaktierna hamnar i en portfölj så förväntas en lägre avkastning än en portfölj med större aktiebolagsaktier.

Yang, Tapon & Sun hävdar att diversifieringsmöjligheter är större mellan branscher än mellan länder. Portföljen med de blandade branschaktierna visar lägre standardavvikelse och bättre Sharpekvot än portföljen med kombinationen av svenska och utländska aktier, men då blev också avkastningen mindre. Frågan är hur stor risk investeraren är villig att ta för att få den avkastning som denne vill ha.

Det enda som uppsatsens empiri visar är att diversifiering av de undersökta faktorerna, omsättningsstorlek, branschen som företagen är aktiva i och valet att ha utländska aktier, ger en bättre avkastning till liknande risk eller mindre risk till liknande avkastning. Undantaget är

portföljen med aktier inom elektronikbranschen, som gav extrem låg avkastning till hög risk.

33

6. Slutsats

Här dras kortfattade slutsatser av analysen som vi har fört fram i det tidigare avsnittet. Det kan ses som svar till problemformuleringen och frågeställningarna.

Omsättningsstorleken har liten betydelse, då det som kan tänkas när en aktieportfölj sätts ihop är att blanda storlekarna med både stora och små bolagsaktier. Investerare borde inte bara satsa på stora eller små bolagsaktier.

Det gäller att ha koll på vilka branscher som passar en själv. Om investeringsmålet är att ha trygga aktier, som ger liknande avkastning varje år, så är det

konjunkturokänsliga aktier som ska satsas. Elektronikaktierna visas vara väldigt riskfyllda att satsa på nu för tiden, då de senaste årens ekonomi inte har varit bra. Även här så är blandning det bästa valet, det vill säga en blandning av olika branschaktier.

Att välja att ha utländska aktier, ökar avkastning till liknande risk som om portföljen bara innehåller svenska aktier.

Slutsatsen är att alla val av aktier påverkar den hopsatta portföljen, vilket menas att även aktiernas karaktäristiska drag har betydelse. Den bästa diversifieringen för att uppnå en effektiv portfölj är att blanda ihop aktier som inte liknar varandra alls. På så sätt korrelerar aktierna inte med varandra och avkastningen kan bli högre till liknade risk eller tvärtom.

34

7. Diskussionskapitel

Reflektion, kritik och diskussion över hela studien kommer att föras fram i detta avsnitt.

I denna uppsats undersöktes det om faktorerna, företags omsättningsstorlek, bransch och valet av utländska aktier, hade någon betydelse när man skapar en effektiv portfölj genom att sätta ihop portföljer med dessa faktorer. Resultaten var varierande och det fanns inga direkt större karaktäristiska mönster som pekade på den ena eller den andra faktorn som hade en betydande roll vilket gör det svårt att kunna dra helt generella slutsatser av det. Vissa branscher var dock mer påverkade av finanskrisen i undersökningen än andra som t. ex elektronikbranschen som fick en viss betydande roll då aktierna inom den branschen påverkade negativt

aktieportföljerna medan läkemedelsbranschen var mer stabil i svängarna. Generellt så påverkas aktieportföljen av de aktieval som görs och det visas sig i undersökningen att de bästa resultaten var när aktieportföljerna blandades utifrån aktiers omsättningsstorlek och bransch och att utländska aktier borde finnas med. En investerare borde ha så många aktier som möjligt som var så olika varandra som möjligt, vilket var vad som troddes innan studiens undersökning gjordes.

I metoden använde vi oss utav endast kvantitativ data, vilket kan vara ett bristfälligt problem. För en mer kompletterande uppsats, så skulle det ha varit bra att göra kvalitativa intervjuer för att få någon djup i investerares beteende men det skulle ha varit betydlig svår att få tag på personer som verkligen kan vara representativa och tillförlitliga. Som tidigare skrivet så var investerares beteende inte vårt mål med uppsatsen, så vi fann den kvantitativa ansatsen tillfredställande nog för att nå syftet och frågeställningarna.

Teorierna om CAPM och den historiska betan har vissa brister som går att kritisera sig på men trots det så är de en av de mest använda och vanligaste teorierna idag inom

finansvärlden. Vi skulle ha kunnat använda oss av en alternativ modell till CAPM som t. ex APT för att komplettera med varandra men även den modellen har sina brister. Trots om APT skulle användas för att öka validiteten, så kändes det inte nödvändig för än en gång

35