kännetecken De första musikskolorna uppfyller kriterierna De första musikskolorna uppfyller inte kriterierna Lärandet är en fri
process
Ingen läroplan Lärandet skapar
sammanhang
Ensembler för vissa Låg koppling till lokal eller professionell kultur Lärandet skapar
jämlikhet eller ojämlikhet
Målet var fortsatt en ökad kulturell demokrati Lärandet är
icke-instrumentellt
Kulturverksamheten motiveras i hög grad med instrumentella argument. Bildningens kännetecken De första musikskolorna uppfyller kriterierna De första musikskolorna uppfyller inte kriterierna Lärandet är en fri
process
Ingen läroplan Lärandet skapar
sammanhang
Ensembler för vissa Låg koppling till lokal eller professionell kultur Lärandet skapar
jämlikhet eller ojämlikhet
Målet var fortsatt en ökad kulturell demokrati
Lärandet är icke-instrumentellt
Kulturverksamheten motiveras i hög grad med
66 Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
Min tolkning är att även kulturskolornas utveckling kan ses ur ett nationellt perspektiv. Svagheten i en sådan tolkning är bristen på texter som beskriver utvecklingen. Det är i hög grad min förförståelse som spelar in när jag gör denna tolkning. Den kan därmed betraktas som sämre underbyggd än den kring
musikskolorna. Jag menar att den ändå är rimlig. Inte minst utvecklingen efter den period jag studerat, 1990 fram till idag, visar att kulturskoleutvecklingen har stora likheter runt om i landet. Det skulle därför vara förvånande om utvecklingen runt 1990 drevs i helt olika riktning i de aktuella kommunerna. Även när det gäller kulturskolorna var andra kommuner, ofta geografiskt närstående, de största förebilderna. Jag menar därför att vi kan se de värderingar och idéer som präglade de första kulturskolorna som en ideologi.
Genom en sammanvägd tolkning av de olika dimensionerna och deras inbördes betydelseskillnader kan de första kulturskolorna ideologi beskrivas. Denna beskrivning utgör svaret på min andra forskningsfråga: Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?
Ideologin utgick, liksom den inför de första musikskolorna, ifrån ett lokalt uppdrag. Initiativen till kulturskolorna togs av engagerade tjänstemän och/eller av
engagerade lokala politiker. Inte sällan på orter där en förändring av musikskolan ändå var aktuell. Krishantering kan därför ses som en möjlig drivkraft. Inga internationella förebilder kan utpekas, men visst inflytande fanns från pedagogik i andra länder. Kulturskolorna skulle vara en tillgång till kommunens eget kulturliv men framförallt ge barn och ungdom i kommunen en rik fritid. Tiden var mogen för att detta inte bara skulle gälla musik. De första kulturskolorna var i viss mån, i musikskolornas tradition, präglade av folkbildningen. Ett, kan vi kalla det, demokratiskt jämlikhetsideal att alla skulle få möjlighet att delta, var fortfarande centralt.
Undervisningen var i hög grad en fri process, inga läroplaner eller andra styrdokument styrde i någon större utsträckningen själva undervisningens uppbyggnad. Samtidigt var verksamheten ofta inriktad på att bli en del av den obligatoriska skolan med sina läroplaner. Kulturskolorna relaterades inte till nationella kulturmål och det professionella kulturlivet, nationella organisationer eller staten var inte delaktiga i utvecklandet av kulturskolorna och deras ideologi. Inte heller det lokala kulturlivet spelade någon viktig roll.
Den normativa kultursynen var inte lika stark som när de första musikskolorna startade. Den fanns dock kvar. Inte i första hand kring vilka genrer och
kulturinriktningar som skulle finnas på kulturskolan, utan mer som en kamp mot dålig kultur. Delar av den kommersiella kulturen betraktades som skräp. Inriktning mot betydelsen av elevernas eget skapande hade höjts.
Det praktiska organiserandet av undervisningen präglades i hög grad av traditioner från musikskolorna. Musikundervisningen hade under åren 1950-1990 ideologiskt rört sig mot enskilda lektioner även för nybörjare. Arvet från bildningstraditionen hade försvagats. Troligen under inflytande från framförallt
musiklärarutbildningarna. Kulturskolornas ideologi baserades på att de ”nya” konstformerna skulle komplettera musikundervisningen. Det fanns få uttalade ambitioner att förändra musikundervisningen.
Gruppundervisning var självklar för de tillkommande konstarterna, men inom musiken var en lärare med en elev i taget inom en fastställd tidsram karakteristiskt för undervisningen. Med fler ämnen i grupp fick kulturskolorna större fokus på sceniska produktioner, på lärarsamverkan mellan konstarter och på att alla elever
skulle visa upp sitt kunnande. Även ämnen som dans, teater och film fick musikskolornas pedagogiska struktur i form av en lektion i veckan, skolterminer etc. Skillnaden gentemot musikämnet var att de nya konstformerna bedrevs som gruppaktiviteter. Vissa musikelever, färre än hälften, deltog i ensembleverksamhet. Fler elever än tidigare, i musikskolorna, kan därför antas ha kunnat se sitt lärande i ett större sammanhang och fått möjlighet att möta andra elever och andra genrer och konstarter.
Ideologin framhöll att det borde vara högskoleutbildade pedagoger men i verkligen var det ibland svårt att hitta utbildade dans- teater- och bildpedagoger.
Byggandet av folkhemmet hade ersatts av instrumentella nyttoaspekter både på ett individuellt och samhälleligt plan. Kulturverksamheten kunde också ge ungdomar bättre förmåga till ett ökat lärande i skolans många ämnen och på sikt skänka kommunen en mer kreativ näringsutveckling.
Samverkan med olika skolformer, främst grundskolorna, betydde mycket både innehållsmässigt och strategiskt, samtidigt som det medverkade till att begreppet kulturskola blev otydligt.
Ideologin omfattade en önskan att förbereda enskilda elever för att kunna gå vidare till professionell kulturutbildning. Denna önskan var dock inte strukturerad vare sig lokalt eller nationellt.
Ideologin bestod inte av individualisering eller av en varierad lokal, regional och nationell verksamhet som pågick hela året.
Kulturskolorna var ideologiskt i viss mån en del av bildningsrörelsen. De sökte sig alltmer till att bli en del av det obligatoriska skolväsendet och motiverade sin existens alltmer med instrumentella mål, varför de ur dessa synvinklar kan sägas alltmer ta avstånd från en ideologi präglad av bildning.
68 Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
Kapitel 8 En jämförelse av ideologierna
Jag söker i denna uppsats efter en nationell ideologi. Det betyder ju inte att det inte funnits lokala ideologier som skiljde sig från den nationella. Jag vet av egen erfarenhet att det fanns en uttalad målsättning som kan kallas ideologi i den kulturskola, Södertäljes, där jag själv arbetade. Den blev dock inte ordentligt nedskriven innan kulturskolan startade och den var heller inte i någon större utsträckning kommunicerad med andra kulturskolor. På samma sätt kan även kulturskolan i exempelvis Hällefors haft en ideologi som inte påverkade en nationell ideologi. Det andra påpekandet är att jag i denna uppsats belyser hur det såg ut runt 1950 respektive 1990. Jag har inte försökt beskriva hur det såg ut på 1970- och 1980-talen när SKL gav ut sina skrifter eller hur kulturskolornas ideologi under 2000-talet ser ut.
Den mest centrala slutsatsen av de två historiska skeendena i denna uppsats är att det är svårt att hitta belägg för att någon helt genomtänkt ideologi, eller för den delen, metodik. Bådas ideologi präglades i praktiken mer av att göra än formulera musikskolornas respektive kulturskolornas ideologi. Detta beror säkert i hög av att både musikskolorna och kulturskolorna växte fram ur kommunala initiativ. Behovet att styra verksamheten med ideologiskt baserade dokument ansågs förmodligen inte vara så stort. De som arbetade i verksamheten fick möjlighet att själva strukturera den.
Skall jag jämföra de första musikskolorna respektive de första kulturskolorna ideologi, finns skillnader men även likheterna är tydliga. Kulturskolorna utmanade inte på någon grundläggande nivå de traditioner som var musikskolornas.
Musikskolorna Kulturskolorna
Lokalt uppdrag Lokalt uppdrag
Avsaknad av formulerad ideologi Avsaknad av formulerad ideologi Avsaknad av läroplan Avsaknad av läroplan
Fritid Fritid (och skola?)
Lärandet som fri process men med dold läroplan
Lärandet som en delvis fri process Söker självständig roll utanför den
obligatoriska skolan
Söker vara en del av den obligatoriska skolan
Normativ kultursyn – klassisk musik Viss uppdelning i bra och dålig kultur – genrebredd och flera konstarter
Lokala ensembler som mål för ”duktiga” elever
Oklara mål kring ensembler – 50 % deltar
Det goda samhället som instrumentellt mål Lokaliseringsfaktor,
näringslivsutveckling och ökad lärande i andra skolämnen som instrumentella