Det här är en uppsats där jag drar upp de stora linjerna i de aktuella ideologierna. Detaljstudier, fördjupningar, kan göras på mängder av områden. Min ambition har varit att ta ett helhetsgrepp. På vägen har del frågor som jag inte kunnat besvara dykt upp. Några av dem är:
– Varför påverkades musikskolorna i starten så lite av den pedagogik som fanns för barn i förskoleåldern? Varför blev inte rytmikundervisning en central del av verksamheten redan 1950?
– Varför behandlade staten, exempelvis på 1970-talet, andra konstformer än musik som en verksamhet som kunde skötas av föreningslivet? Var det bara rädslan för nya statliga utgiftsområden? Det betydde i förlängningen att utvecklandet av kulturskolor på 1990-talet låg helt utanför den nationella kulturpolitiken.
– Musikhögskolorna, och kanske även Kungl. Musikaliska Akademien, har indirekt påverkat ideologin. Fakta som styrker att de arbetat för att den största delen av undervisningen skulle vara enskild har jag inte hittat. Men det kanske var så i alla fall? Att kunna bekräfta eller dementera detta, eller i varje fall försöka beskriva hur de inom högskolor/universitet och Kungl. Musikaliska Akademien resonerade är värt ytterligare forskning.
– Det är troligt att gruppundervisning inte var, eller är, särskild populär bland lärare. Kanske var det därför den blev mer ovanlig efter de första musikskolornas start? Hur påverkade det i så fall undervisningen kvalitativt och kvantitativt? Fortsatte fler elever spela? Fick färre elever plats? Var den enskilda undervisningen populär ur ett lärarperspektiv för att den var lätt att genomföra på dagtid i skolorna genom att elever fick gå ifrån andra lektioner? Eller fanns någon pedagogisk tanke bakom valet?
– Hur mycket kris fanns det egentligen inom musikundervisningen på 1990-talet? Och var den krisen, verklig eller bara upplevd, en starkt bidragande orsak till det
74 Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
politiska engagemang som kom kring kulturskolorna efter de första kulturskolorna startat?
– Studieförbund och folkskolan befann sig i dialog med musikskolorna 1950. Idag saknas diskussion hur dessa delar, folkbildning, skola och kulturskola förhåller sig till varandra. Varför det blev så?
– Jag nämnde kort jämställdhet ovan. Att studera hur jämställdhetsfrågan påverkat musik- och sedan kulturskolorna från 1950 till idag, gärna i relation till samma frågeställning inom idrotten, är en annan angelägen forskningsuppgift.
För att kunna ta sig an några av dessa frågor, och/eller annan angelägen forskning, behöver Sverige en nationell forskarskola för pedagoger och chefer inom
kulturskolorna. En sådan är glädjande nog föreslagen i SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund. Den har dock ännu inte förverkligats.
Referenser
Litteratur
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, A-K. (2015). Musikpedagogen Felix Saul. Om undervisningen i barngrupper vid Stockholms privata konservatorium under åren 1930 till 1942. Stockholm: KMH.
Arnstad, H. (2013). Älskade fascism – de svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Stockholm: Norstedts.
Aulin, A. (1965). Musikpedagogisk handbok, Stockholm: Natur och kultur. Aurell-Keczán, B (2012). Kodály-metoden. Redogörelse av och reflektioner kring Kodálys förverkligande av musikpedagogik för barn och ungdom. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bergdahl, L., Burman, A. & Sundgren, P. (2012). Svenska bildningstraditioner. Göteborg: Daidalos.
Burman, A. & Sundgren, P. (red.) (2010). Bildning: texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman. Göteborg: Daidalos.
Connor, H. (1947). Kommunalt musikbildningsarbete. Stockholm: Föreningen Musikfrämjandet-Musiken vecka.
DsU 1973:19 Organisationskommittén för högre musikutbildning. Stockholm. Gabrielsson, I. (1990). Till musiker danas man som barn: promemoria rörande stödåtgärder för musikaliskt högt begåvade barn. Stockholm: Musikaliska akad.. Graneheim, L. (1994). Från musikskola till kulturskola: en studie av en skolform i förändring : "Den kommunala musikskolans uppgång och fall" – eller?. C-uppsats i musikpedagogik, 60 p Stockholm : Centrum för musikpedagogisk forskning. Gustavsson, B. (1992). Folkbildningens idéhistoria. Borgholm: Bildningsförl.. Gustavsson, B. (1996). Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gustafsson, J (2000). Så ska det låta – Studier av det musikpedagogiska fältets framväxt i Sverige. Diss. Uppsala: Univ. Uppsala.
Göranzon, I. (2013). Från idé till verklighet – Uppsala kommunala musikskola. Uppsala: Univ. Uppsala.
Hellström, G. & Nilsson, M. (1973). Den kommunala musikskolan i Stockholm. [3-betygsuppsats], Musikvetenskap. Stockholm.
76 Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
Hofvander Trulsson, Y. (2010). Musikaliskt lärande som social rekonstruktion: musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund. Diss. Lund : Lunds universitet, Malmö.
Hirdman, Y. (2000). Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson.
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?. Diss. Lund: Lunds universitet, Malmö.
Kempe, A. & West, T. (2001). Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig musikundervisning. Diss. av båda förf. Stockholm : Univ., 2001. Stockholm.
Key, E (1906). Folkbildningsarbetet, Särskilt med hänsyn till skönhetssinnets odling. En återblick och några framtidsönskningar del I, Stockholm: Tidens förlag. Kungl. Musikaliska akademien (1992). Den kommunala musikskolan idag och imorgon: symposium på Kungl. Musikaliska akademien den 19–20 februari 1992. Stockholm: Kungl. Musikaliska akademiens musikutbildningsnämnd i samarbete med Nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete (PU) och med Centrum för musikpedagogisk forskning (MPC) vid Musikhögsk. i Stockholm.
Larsson, A. (2005). Musikcirkelrörelsen 1930–1960. Om amatörmusicerande som folkrörelse. Artikel i STM- Tidskrift från Svenska samfundet för musikforskning. Larsson, A. (2007). Musik, bildning, utbildning: ideal och praktik i folkbildningens musikpedagogiska utbildningar 1930–1978. Göteborg: Makadam.
Larsson, E. & Westberg, J. (red.) (2011). Utbildningshistoria: en introduktion. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Liedman, S (1992). Ideologi. Nationalencyklopedin. Del 9 sid 343, Bra Böcker, Höganäs.
Liedman, S. (1997). I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier Alba.
Liedman, S. (2001). Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonniers.
Liedman, S. (2011). Hets! En bok om skolan. Stockholm. Bonniers.
Lindeborg, R. (1999). Från musikbildningsarbete till kommunal musikskola: vägen mot musikpedagogiska traditioners institutionalisering i Stockholm 1954–1961. Uppsats inom forskarutbildningen Stockholm : Univ., Centrum för
musikpedagogisk forskning vid Kungl. Musikhögskolan, Stockholm.
Läroplanskommittén (1992). Skola för bildning: huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna förl.,
Maynard, J L (2013). A map of the field of ideological analysis New College, University of Oxford, Oxford, OX1 3BN, UK Journal of Political Ideologies, 2013 Vol. 18, No. 3, 299–327. Oxford.
Mimer (forskningsprogram) (1997). Musiken, folket och bildningen: glimtar ur folkbildningens historia. Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
Nordisk musikpedagogisk forskning. Årsbok 13 (pp. 131–150).
Nordquist, A. (2005). Verktyg eller symbol? Om visionsformuleringar i musik- och kulturskolor. Örebro. Örebro Universitet.
Olsson, B. (1993). SÄMUS - musikutbildning i kulturpolitikens tjänst?: en studie om en musikutbildning på 1970-talet. Diss. Göteborg : Univ. Göteborg.
Persson, T. (2001). Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal: en studie av musikskolorna i Mörbylånga, Tranås, Kiruna och Borås. Diss. Göteborg : Univ., Göteborg.
Regeringens proposition 1974:28 Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken.
Reimers, L (1995). Hermeneutik och empiri i musikpedagogisk forskning. Kungl. Musikhögskolan.
Reimers-Wessberg, M. (1991). Lyssna är silver - spela är guld: studier av den svenska kommunala musikskolans utveckling fram till 1950. Examensarbete (C-uppsats). Stockholm : Univ., Musikvetenskap, MPC, Stockholm.
Sandh, H. (sekr) Haldin A-L, Bohman J. (1988) Kulturskola. Utredning inom Södertälje kommun.
Sandh, H. (1994) Kulturskolorna i Sverige– en lägesrapport våren 1994. Kulturdepartementet. Ej publicerat underlag till kulturutredningen 1996. Sandh, H. (2015). Kulturskolorna - lika och unika. Mandatus.
SOU 1948:30. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Del II Estetiskt folkbildningsarbete. Stockholm.
SOU 1954:2. Musikliv i Sverige: betänkande med förslag till åtgärder för att främja det svenska musiklivets utveckling. Stockholm: Nord. bokh.
SOU 1968:15 Musikutbildning i Sverige. Stockholm. SOU1972:66 Ny kulturpolitik. Stockholm.
SOU 1976:33 Musiken - människan – samhället. Stockholm. SOU 1985:56 Sveriges musikråd. Stockholm.
Svenska Kommunförbundet (1976). Den kommunala musikskolan. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Svenska Kommunförbundet (1984). Den kommunala musikskolan - en resurs i kulturlivet. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Svensson, G. (1991). Vad är kulturskola?. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Svensson, G. (1993). Barns rätt till kultur: om barn- och ungdomskulturens villkor på 90-talet. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Sveriges kulturskoleråd (2002). Musikalisk mångfald: en undersökning av ungdomars musicerande. Hallstavik.
Sundgren, G. (2000). Demokrati och bildning: essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart. Borgholm: Bildningsförlaget.
Sundgren, P. (2007). Kulturen och arbetarrörelsen: kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm.
78 Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
Sundin, B. (1988). Musiken i människan: om tradition och förnyelse inom det estetiska områdets pedagogik. Stockholm: Natur och kultur.
Sundin, B. & Dahlstedt, S. (red.) (1994). Den konstnärliga pedagogen och den pedagogiska konstnären: en symposierapport. Malmö: Musikhögskolan i Malmö. Tegen, M. (1961). Mål och medel i Stockholms musikbildningsarbete. Stockholm: Inst. f. musikforskning, univ..
Tivenius, O. (2008). Musiklärartyper: en typologisk studie av musiklärare vid kommunal musikskola. Diss. Örebro: Örebro universitet, Örebro.
Varkøy, Ø (2010). The Concept of ‘Bildung‘ Philosophy of Music Education Review, Volume 18, Number 1, Spring, pp. 85-96 Indiana University Press. Ödman, P. (1979). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Awe/Gebers. Tidskrifter Fotnoten 1988–1996. Musikant 1995–1997. Hemsidor www.kulturskoleradet.se Kulturskolerådet, 2016-01-22. www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-01-16. www.wikipedia.org/wiki/Justus_Elgeskog, 2016-05-05.
Intervjuer
Engström, Bengt-Olof, intervju i hans hem i Solna, 2014-10-15.