5. Avslutning och diskussion
5.1 De framträdande resultaten i relation till frågeställningarna
5.1.1 Hur fördelas utrymmet mellan män respektive kvinnor i textinnehållet och på bilder?
Den bok som det råder störst ojämlikhet i sett till representationen av män och kvinnor är ABC – svenska för gymnasieskolan. Här hamnar en av bilderna på det könsmytsförstärkande trappsteget samtidigt som alla nämnda forskare är män. Även en bild som inte går att koppla till textinnehållet består av enbart manlig representation. Här finns det som Lif och Hedlin beskriver, varken en kvalitativ eller en kvantitativ jämställdhet.98 Bilder som inte heller fyller någon funktion kan ses onödig i sammanhang som dessa, men om bilden är tänkt för att till exempel göra textuppslaget mer lättsamt kan det ur ett jämställdhetsperspektiv varit
eftersträvansvärt om bilden åtminstone hade bestått av det kvinnliga könet, eller bådadera.
Detta eftersom den kvinnliga representationen helt lyser med sin frånvaro och med en mer jämn fördelning kan det bidra till en mer kvantitativ jämställdhet. Det kan tydligt ses med både bild och text att de normativa yrkena eller intressena för respektive man och kvinna lyser igenom. Detta illustreras både i ovan nämnda bok där en kvinna är butiksbiträde och i Insikter i svenska där en pojke tillsammans med sin far-/morfar leker med en bil. Ett tydligt exempel som visar att vi omedvetet gör val efter genus. Vi ser det som helt naturligt och utan granskning kanske inte bilden skulle uppfattas som normativ. Problemet är inte att det är två personer av det manliga könet ihop med en bil utan det är som Lif förklarar det, ett problem i att det troligtvis aldrig hade funnits en bild med två personer av det manliga könet ihop med dockor. Om det dock hade gjort det hade det sett som annorlunda eller kontroversiellt.99
I de böcker som har bilder av verkliga personer är den ”svenska” representationen dominant.
Det finns en enda bild i de granskade böckerna som är på en person som det går att urskilja en annan etnisk härkomst än svensk. Detta på Alexandra Pascalidous som finns med på bild eftersom det är ett utdrag från hennes bok med i läromedlet. Inget av läromedlen har därför medvetet försökt visa en mångfald i bilderna.
Ett spännande resultat vad gäller den generella representationen av män och kvinnor i text är att den kvinnliga representationen tar över. Det är kvinnorna som står för flest exempel.
Något som går emot det resultat forskning ofta uppmärksammat, nämligen att den manliga
98 Hedlin, 2006 s. 11f, Lif, 2008 s. 13.
99 Lif, 2008 s. 22f.
representationen är störst.100 Det innebär dock inte att texten kan ses som närmare jämställd.
Den representationen som finns av kvinnor är beskrivningar av hur kvinnorna är som
personer och hur deras språk är, därigenom finns det mindre beskrivet om män inom nämnda område. Något som kan uppfattas som att mannen står för normen eftersom det är kvinnans språk som är annorlunda eller avvikande och behöver förklaras ytterligare. Detta
uppmärksammar Hirdman genom att jämföra våra kön med två olika djurarter, katt och hund, där mannen står för det bättre och normativa. Därigenom är det också honom vi mäter oss med och på så vis blir han också den som står sig högre i rang.101
5.1.2 I vilken utsträckning balanserar läromedlen genuskänslighet och genusmedvetenhet?
För att det ska kunna råda en balans mellan genuskänslighet och genusmedvetenhet som Lif benämner som så viktigt, behöver det också finnas representation av de båda.102
Genuskänsligheten ska lyfta fram genusfrågorna och detta görs på vissa begränsade områden i läromedlen. När läromedlen gör detta hamnar de på steg 1, könsmedveten, i trappan. Oftast handlar det om att författarna då lyfter fram att könsrollerna vilar på de sociala normer som finns i samhället. Någon genusmedvetenhet ges det dock inte upphov till någonstans i de fem granskade läromedlen. Det innebär att det inte någonstans tas chans att problematisera de ojämlika skillnader som finns mellan könen. Detta ser Lif som mycket problematiskt eftersom det ger upphov till känslan av att problemen inte finns.103 Konkret kan vi se detta genom att inget läromedel på någon del i sitt avsnitt för sociolekter tar sig upp till trappsteg 2, jämställdhetsmedveten, inte heller trappsteg 3, genusmedveten. På så vis finns det inte eller någon genusmedvetenhet.
5.1.3 Förstärks eller förminskas de klassiska könsrollerna?
När läromedlen förstärker de klassiska könsrollerna hamnar de oftast på trappsteget -1, könsmytsförstärkande. Det finns ett par fall där ABC – svenska för gymnasieskolan till och med når -2 och således är könsmaktsförstärkande. När ett läromedel hamnar på minus i trappstegen handlar det oftast om att normerna förstärks genom att läromedlen inte heller
100 Skolverket, 2006 s. 29-32.
101 Hirdman, 2003 s. 36, 55.
102 Lif, 2008 s. 94.
103 A.a. s. 94.
nämner att det finns avvikelser. Detta kan vara problematiskt, inte minst för ungdomar eftersom dessa ofta medvetet väljer att följa normen för att inte hamna utanför. Lif menar att om det enbart ges stereotypa bilder som bygger på normer så är det svårt för ungdomarna, eller vuxna, att känna att de passar in om de inte är som alla andra. Normer kommer dessutom finnas kvar så länge vi inte börjar problematisera och ifrågasätta dem.104
Förstärkningar av de klassiska könsrollerna görs även när vi ger kvinnor och män roller som beskriver vilka dem är. I många exempel skrivs det att kvinnor tycker om att tala om barn, relationer, skola medan män talar om arbete, politik, etcetera. När det inte heller fångas upp eller förklaras varför det är på det här viset, hur det kan förändras, vilka avvikelser som finns och hur de uppkommit, missar vi möjligheten till att förminska dem och istället förstärks de.
Vi ser också den maktobalans som finns mellan de beskrivningar som görs och utan att diskutera detta får vi snabbt en försvåring i jämställdhetsfrågorna. Det är tydligt hur männens samtalsämnen kan ses som mer betydelsefulla än kvinnornas och även fast det är såhär verkligheten ser ut, så är det viktigt att ifrågasätta det.105 Därför kan även trappsteget 0, könsneutral, i många fall bidra till förstärkande av de klassiska könsrollerna. Det finns inga värderingar kopplade till de könsneutrala texterna eftersom de enbart beskriver hur det är, eller ger exempel på hur det är, de ger bara en bild av sanningen. Men eftersom sanningen är att vi i vårt samhälle inte är helt jämställda och där mannen är norm så förstärks könsmyterna genom att de enbart nämns utan en kommentar.
Samtidigt är det spännande att se de exempel som till exempel svenska timmar – språket visar, där det är tre kvinnor som beskrivs med hyfsade arbeten, något som strider mot den klassiska könsrollen eftersom det oftast är mannen som tar den platsen. I exemplen här är mannen istället bakfull och då den inte lika ansvarstagande som de tre kvinnorna. Här förminskas istället könsrollerna eftersom det inte är såhär vi vanligtvis är vana att få det presenterat. Samtidigt kan vi komma tillbaka till det här med att kvinnor måste anstränga sig och vara mer ordentliga för att bli accepterade medan männen kan svära och inte bry sig så mycket men fortfarande ha makten.
104 A.a. s. 89
105 Lif, 2008 s. 22f
5.1.4 Gör läromedlen generaliseringar kopplade till genus och/eller etnicitet i de exempel som framställs
Generaliseringar som görs av genus gör att även könsrollerna förstärks eller förminskas.
Även när det tas för givet att kvinnor är på ett sätt och män på ett annat sker det. Något som framförallt är återkommande i läromedlen är försök till förklaringar för hur män och hur kvinnor är. Precis som att vi skulle behöva förklaringar till könen för att kunna organisera oss efter dem, något som Lif ser som problematiskt eftersom det enbart är vi människor som kan göra denna sociala indelning då personligheterna inte har ett samband med vårt biologiska kön.106 Generaliseringar till etnicitet görs främst genom att boken inte lyfter upp det fakta någon forskare lagt fram. I exemplet som återfinns i Handbok i svenska språket visar resultatet att ungdomar med annan etnisk tillhörighet använder språket på ett annat sätt. Det visas dock inte någonstans att övriga ungdomar också använder det på ett annat sätt. Det blir då automatiskt en generalisering som görs och ger uppfattningen om att det finns något som är annorlunda. Detta trots att Sundgren belyser att sättet att arbeta med språket inte skiljer sig mellan svenskar och personer med annan etnisk härkomst utan snarare mellan åldrar.107 Även om texterna inte i alla sammanhang gör generaliseringar så öppnar frågorna upp för att eleverna själva kan göra generaliseringar. Det är inte konstigt att detta görs eftersom föreställningar om etnicitet görs på samma sätt som föreställningar kring genus.108 Det är dock viktigt att vi diskuterar detta på ett organiserat sätt eftersom det annars kan landa i att det ena är annorlunda och det andra normalt och det är dessa föreställningar som också skapar en ojämlikhet mellan människor.109