De huvudsakliga förändringarna

3.2.1 Ett nytt sätt att beräkna kapitalkraven

Dagens kapitaltäckningsregelverk är utformat med fokus på kredit- institutens verksamhet. Kapitalkraven anger minimikrav på hur mycket kapital av olika slag som institut måste hålla vid varje tidpunkt för att täcka risker i sina tillgångar. Det är i huvudsak risker för förlust i samband med utlåning (kreditrisk) men även marknadsrisker och operativa risker. En viktig komponent för att komma fram till vad som är tillräckligt kapital är värderingen av tillgångarna och riskerna i dem. Stora delar av regelverket utgörs därför av regler om värdering av olika tillgångsslag och riskerna i dem. De riskvägda tillgångarna ska sedan täckas av kapital i viss omfattning. Tillgångarna i fråga ut- görs till stor del av krediter (i vid bemärkelse) av olika slag, till olika motparter och med olika löptider, dvs. tillgångar som utgör en stor del av en banks balansräkning. Visserligen finns en del proportio- nalitetsregler och lättnader för värdepappersbolagen men själva ut- gångspunkten – relationen mellan kapital och riskvägda tillgångar, främst i form av krediter – är i flera delar inte särskilt relevant för värdepappersbolag, i synnerhet inte bolag som varken sysslar med kreditgivning eller egen handel med finansiella instrument.

Det nya kapitaltäckningsregelverket för värdepappersbolag har därför en helt annan utgångspunkt. Det är fortfarande fråga om att bolaget ska ha tillräckligt kapital, men inte i förhållande till riskvägda tillgångar, utan i förhållande till de risker (kundrisker, marknads- risker m.fl.) som är förknippade med den verksamhet som är typisk för värdepappersbolag, t.ex. kapitalförvaltning, hantering av kunders order, egen handel och förvaring av kunders medel och finansiella instrument. I värdepappersbolagsförordningen finns regler för hur man beräknar omfattningen av de olika verksamheterna, som kallas K-faktorer i förordningen, och relationen till värdepappersbolagets kapitalbas.

Medan reglerna om vad värdepappersbolagets kapital ska vara till- räckligt i förhållande till är helt andra än reglerna för kreditinstitut, är reglerna om kapitalets kvalitet i många avseenden desamma. Det är i båda fallen fråga om att kapitalet ska ha en viss kvalitet och kapitalbasen ska bestå av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapital. Dessa delar av kapitalet definieras på samma sätt i tillsynsförordningen och i värde- pappersbolagsförordningen, med vissa avvikelser och undantag i värdepappersbolagsförordningen, se artikel 9.

3.2.2 Inga krav på kapitalbuffertar och bruttosoliditet

I det nuvarande kapitaltäckningsregelverket ställs krav på instituten att ha extra kapitalbuffertar bestående av kärnprimärkapital för att stärka det finansiella systemets motståndskraft mot systemrisker. Det är fråga om kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk kapital- buffert, systemriskbuffert och kapitalbuffertar för systemviktiga institut. Genom det nya kapitaltäckningsregelverket för värdepappers- bolag kommer buffertkraven inte längre att gälla för dessa, annat än i de undantagsfall då värdepappersbolaget är så stort och system- viktigt att det ska behandlas som ett kreditinstitut.1

Det nuvarande regelverket ställer också krav på att instituten ska ha en viss bruttosoliditet. Detta mått anger institutens egna kapital i förhållande till deras totala tillgångar, inklusive åtaganden utanför balansräkningen och oavsett risk. Tanken med detta mått är att ut-

1 _{I svensk rätt kommer kraven att gälla även för värdepappersbolag med tillstånd att ta emot}

medel på konto och kreditgivning, eftersom de i detta hänseende behandlas som kreditinstitut, se avsnitt 5.3.

göra en säkerhetsspärr till de riskviktade kapitaltäckningskraven. Något krav på bruttosoliditet ställs dock inte på värdepappersbolag enligt de nya reglerna.

3.2.3 Inga generella regler om bolagsstyrning

Liksom kapitaltäckningsregelverket för kreditinstitut ställer det nya regelverket för värdepappersbolag krav på företagens styrning, orga- nisation och riskhantering. En viktig skillnad är dock att bestämmel- serna i kapitaltäckningsdirektivet innehåller de grundläggande kraven för att ett företag ska få tillstånd att utöva verksamhet som kredit- institut. Bland dessa krav ingår krav på företagets ledning och orga- nisation. För värdepappersbolagens del återfinns dessa regler i MiFID och inte i värdepappersbolagsdirektivet. De regler i direktivet som finns avseende styrning och organisation är fokuserade på just risk- hantering och kapitaltäckning och inte på bolagsstyrning i allmänhet.

3.2.4 Likviditetsregleringen

Liksom tillsynsförordningen innehåller värdepappersbolagsförord- ningen krav på bolagens likviditet. De nya reglerna innebär dock en förenkling i förhållande till de nuvarande reglerna. Ett värdepappers- bolag ska ha likvida tillgångar motsvarande en tredjedel av kravet baserat på fasta omkostnader. Ett värdepappersbolag kan tillfälligt, efter godkännande av den behöriga myndigheten, minska mängden likvida tillgångar.

3.2.5 Företagsgrupper

Liksom i dagens kapitaltäckningsregler ska kraven enligt kapitaltäck- ningsreglerna för värdepappersbolag, tillämpas på gruppnivå, om ett värdepappersbolag ingår i en företagsgrupp. Enligt värdepappers- bolagsförordningen kan dock den behöriga myndigheten besluta att tillämpa vissa förenklingar och lättnader i kraven på tillräckligt enkla gruppstrukturer där det inte föreligger några väsentliga risker för kunder eller för marknaden som motiverar gruppbaserad tillsyn.

3.2.6 Många likheter med de befintliga reglerna

För att hantera kraven på tillräckligt kapital finns i dagens kapital- täckningsregelverk en rad regler om offentliggörande av information om bolagets kapitalbas och metoder för att uppfylla kapitalkraven, hur tillsynen ska bedrivas både nationellt och i fråga om gränsöver- skridande företagsgrupper och lämpliga sanktioner vid överträdel- ser. Motsvarande regler finns även i kapitaltäckningsregelverket för värdepappersbolag men anpassade efter det sätt på vilket de bolagen ska beräkna kapitalkraven. Exempelvis behöver små och icke-sam- manlänkade värdepappersbolag inte tillämpa kapitalkraven beräknade på K-faktorer. Kraven på riskhantering och tillsyn blir därför begrän- sade för sådana bolag.