Socialsekreterarens samarbete med hyresgästen
I de flesta fall tar socialsekreteraren en första kontakt via den uppsökande verksamheten, men även ett brev som föranmäler ett hembesök kan förekomma. Konsulenten säger att boende- stödsteamet har provat lite olika varianter.
”Eller man kanske kommer in hos fem och då kan vi inte planera! Och vi har sett det. Vi har provat lite olika varianter. Att skicka ut brev innan och säga att vi kommer och att inte göra det. Det har visat sig att det inte är fler hemma om man skickar brev, än om man går oanmäld.”
Besöken ser olika ut och handlar mycket om vad som sägs när man väl blivit insläppt. En so- cialsekreterare säger:
Det handlar också om att ge hyresgästen tid till att samtala. Skulle besöken ta lång tid är det svårt att samtidigt boka upp sig med ett annat besök, det kunde innebära att ett samtal måste avbrytas.
Under ett hembesök i område två träffar vi en hyresgäst som är i pensionsåldern. Han öppnar dörren och kommer ut i trappan och stänger dörren efter sig när han förstår vårt ärende. Hy- resgästen säger att han betalt under gårdagen. Socialsekreteraren påtalar för hyresgästen att han sedan tidigare har en avbetalningsplan på tidigare förfallna hyror och inte kan komma efter ytterligare med en hyra för då förfaller planen. Hyresgästen säger att han betalat hyran under gårdagen och socialsekreteraren påtalar igen att hyran skulle ha varit inne till den sista föregående månaden. Socialsekreteraren säger att de måste hitta en lösning så att han betalar sina hyror i tid. Hyresgästen verkar påtaligt nervös och han stänger dörren och viskar när vi pratar. Frun stod kvar innanför dörren. Socialsekreteraren är vänlig men bestämd när hon på- talar för hyresgästen om vilken situation, han på nytt satt sig i när han återigen betalat försenat fast han redan hade en avbetalningsplan på tidigare hyror. Socialsekreteraren försökte få hy- resgästen att inse vilken allvarlig situation han befinner sig i och erbjuder sig att ha ytterligare kontakt med denne för att försöka finna lösningar.
Hyresgästen har fortsatt att betala på sin hyresskuld men han betalar alltid hyran försenat. Socialsekreteraren har inte haft någon fortsatt kontakt med hyresgästen eftersom hon erbjudit sina tjänster men han hör inte av sig tillbaka för att upprätthålla en kontakt. Socialsekreteraren informerade om det stöd hon kunde ge. Hyresgästen är inte intresserad, socialsekreteraren respekterar detta och tar ingen ytterligare kontakt.
Konsulenten informerade oss om att vissa människor inte nås förrän avhysningsdatumet. På frågan om de blir avhysta sa hon:
”Ja, det kan de bli, det kan också bli anstånd, det faller ju en dom innan själva avhysningsdatumet. Och den do- men kan ligga vilande upp till ett halvår. Så man kan göra en avbetalningsplan, vissa hyresvärdar gör en avbetal- ningsplan under den här tiden. Och följer man inte den, då avbryter man den och sätter ett nytt avhysningsdatum. Det finns många olika sån´a här varianter på det här. Och vi har lärt oss hyreslagstiftningen väldigt bra på den här tiden och det är ju inget som socionomer egentligen har i sin utbildning.”
Vi åkte vidare i bil till ett hus längre ut från citykärnan i område 5. Familjen det gällde hade lyckats hyra huset trots de problem som familjen hade. Det var aldrig någon hemma och det var svårt att nå föräldrarna, trots upprepade försök enligt socialsekreteraren. Vi ringde på dörrklockan, hundarna skällde oavbrutet men ingen öppnade. Exakt vilka problem som famil- jen hade stod inte klart. Vi åkte därifrån och lämnade ett brev i lådan.
Gällande detta hembesök har vi ingen ytterligare information om läget. Upplevelsen är att socialsekreterare vill komma i kontakt med familjen. Ibland finns inte tillräckligt med infor- mation att förstå en komplex social situation. Vi har observerat detta, men kan inte ge mer information om förutsättningarna i situationen. Att knacka på en dörr gång på gång, lämna meddelanden och visa att man bryr sig behöver inte automatiskt innebära att vederbörande kontaktar socialförvaltningen, vilket tycktes gälla i detta fall.
Vi cyklade en förmiddag till ett hembesök i område åtta, men ingen var hemma, gardiner sak- nades i fönstren och rummen såg tomma ut från vägen. Vi gick runt till baksidan och även därifrån såg rummen ödsliga ut. Socialsekreteraren hade visserligen sänt ett brev till hyresgäs- ten om hembesöket, men inte lyckats nå denne. För säkerhets skull gick socialsekreteraren ändå upp för att ringa på dörren och lämnade samtidigt ett brev i brevinkastet om att hon varit på plats och försökt att nå hyresgästen. Socialsekreteraren sökte upp hyresgästen igen vid ett senare tillfälle. Avhysningen hade råkat bli utsatt innan hyresgästens uppsägningstid gått ut. Socialsekreteraren informerade om att hyresgästen förmodligen ämnade flytta ut frivilligt samt lämna in nycklarna innan avhysningen. Detta handlingssätt görs av hyresgäster för att undvika själva avhysningen och att den registreras hos Kronofogden. Om man flyttar men inte lämnar in nycklar verkställs avhysningen även om hyresgästen flyttat ut. Han lämnade in nycklarna någon dag innan avhysningen och då inställdes avhysningen. Hyresgästen undkom därmed en registrering hos Kronofogden. Det är snudd på omöjligt att få ett hyreskontrakt efter en sådan registrering. Förutom det personliga förhållningssättet hos socialsekreterare krävs också en stor kunskap om lagar på hyresmarknaden. Här är det alltså frågan om nyck- lars varande eller inte på rätt plats och rätt tidpunkt för att undvika registrering hos Kronofog- den.
I dessa exempel blir det omöjligt att tala om makt eller hjälp den enskilde till något alls. Det blir inte tal om empowerment när inget samarbete möjliggörs.
Vad krävs i samarbetet?
Ofta finns redan en kontakt upprättad som hyresgästen själv önskar berättar konsulenten. ”… förr visste vi inte vart människor tog vägen som blev avhysta, men idag har vi ju oftast haft en kontakt med dem innan. Men, dem har inte gjort det vi kom överens om, det har de inte av olika orsaker. Men, vi vet ändå vart dem tar vägen nånstans. Den här ångesten när väl avhysningspappret kommer, den finns nästan inte. Ibland när nån barnfamilj som vi inte har lyckats få tag på.”
I fallen ovan blir det svårt att överhuvudtaget bibehålla eller upprätta en kontakt. I det ena fallet avböjer hyresgästen och i det andra fallet uteblir kontakten helt. Socialsekreterarna kan bara försöka gång på gång att få kontakt med hyresgästen. I de fallen där ingen besvarar bre- ven eller ringer upp, trots att socialsekreteraren uppgivit orsaken till att hon sökt hyresgästen blir det svårt att komma vidare utan en ömsesidig önskan om det. I dessa lägen är arbetet som svårast, hur lyckas man påbörja en kontakt när den inte är etablerad eller önskad? Tyvärr kan inte heller vi ge råd, men det är egentligen här som det svåra arbetet börjar. Att undvika att dessa människor avhyses, att undvika att människor blir hemlösa. Kanske är det så att alla människor inte klarar av att handskas med ekonomiska problem även om det berör dem själ- va. Här tycks inte samhället ha något annat att erbjuda än råd och om inte hyresgästen är mottaglig är det avhysning som gäller. En hemlös människa står utan makt och empowerment är helt avstängt från dennes liv om det går så långt.
Vad resulterar den uppsökande verksamheten i?
Många situationer reds ut om hyresgästen tar de råd som socialsekreteraren ger och följer upp dem. Socialsekreterarna vet hur hyreslagar och hyresmarknaden fungerar, därför blir det ofta resultaten goda. Anledningen till att råden inte följs kan vi bara spekulera i. Kontakten avbö- jer hyresgästen av något skäl men av vilket vet vi inte. Vi kan bara anta att hyresgäster har olika skäl till detta. Även kommunens ekonomi mår bra av att människor själva betalar sin hyra. Det handlar om människors möjlighet att i grunden lyckas försörja sig själva, att männi- skor kan leva och betala sina hyror, säger konsulenten:
”Vårt uppdrag var att minska detta till hälften. Det lyckades vi ganska bra med. 2001 startade det här projektet, då hade vi redan jobbat en hel del med dem som jobbade på försörjningsstöd att jobba och tänka på ett lite annor- lunda sätt. Förr var det ju mycket så att folk dök upp i sista sekund. Det var så här meddelandena kom när med- delandena om obetald hyra kom, då sattes det in i pärmar. Ingen gjorde någonting på den tiden. Sen kom avhys- ningen och då dök folk upp, dagen före avhysningen. Då blev det panik ja och då kom folk hit träffade social- sekreteraren, de blev avhjälpta, gick härifrån och mådde ganska bra, kvar satt en jätteångestfylld socialsekretera-
re som snabbt utredde det här, ja anstånd 1 vecka och sen betalade man. Så över fem miljoner gick det ut per år. Nu sist var vi nere i två miljoner.”
Vi bedrev UV i område sju som resulterade i att ingen var hemma hos de tio hyresgäster vars dörrar vi ringde på. Det tog ganska lång tid att cykla från bostadsområde till bostadsområde och det slutade med ett brev i brevinkastet som talade att vi varit och besökt vederbörande. Endast vid ett tillfälle öppnade en man dörren var pappa till hyresgästen. Pappan meddelade genom ytterdörren på glänt att sonen jobbade natt och sov på dagen, pappan lovade dock att ge brevet till sonen.
Av dessa tio hyresgäster visade det sig att skulderna i hälften av fallen var helt reglerade. En hyresgäst har två avbetalningstillfällen kvar på hyresskulden. En annan hyresgäst har fått nekande svar på att få en avbetalningsplan, han har legat efter ”ur fas” med en hyra hela tiden. Hyresgästen ska lösa sin situation själv har hyresgästen sagt till socialsekreteraren. Ytterligare en hyresgäst bor i en bostadsrätt, denna hyresgäst har betalat av hyresskulden med några tusen och har haft föräldrarna som borgensman. Hyresgästen har haft tidigare avbetalningsplaner men inte lyckats komma ifatt. Trots den uppsökande verksamheten går det inte alltid bra för hyresgästerna, dessutom kan det vara svårt att finna orsaken till detta. I ytterligare två av fal- len har socialsekreteraren inte lyckats nå hyresgästerna och hyresskulden har dessutom ökat.
Att den uppsökande verksamheten leder till i olika resultat16 synliggörs i de 46 besöken vi gjorde. En del hyresgäster säger att de vill lösa det själva, andra har av hyresvärden fått nej till en avbetalningsplan, ytterligare någon annan hyresgäst har misslyckats med sin avbetalnings- plan och vissa hyresgäster går inte att nå. De hyresgäster som inte nås av socialsekreteraren ser ut att få ökade hyresskulder. Empowerment uteblir i sådana fall och går inte att möjliggö- ras.
Olika samtalsstilar
I vissa fall märks inte samarbetet med hyresgästen annat än genom ett misslyckande i kom- munens budget. De som inte samarbetar gör ett siffermässigt avtryck i kommunens kontoplan.
”… Vi fick ett år på oss att utreda det här och se vad man kunde göra. Det var politikerna som beslutade att det här projektet skulle genomföras. Det som är häftigt med det här, det går att mäta och vi följer varje månad hur
16
mycket pengar som går ut i hyresskulder och det är första gången som jag varit med om det och jag har jobbat över 25 år. ”… det kan vi följa varje månad, och vi följer också antalet verkställda avhysningar, som gjorts och det gör vi från år till år. Det kan vi liksom följa, sen vi började här, enligt konsulenten.
I fallen där kontakten helt uteblir går det inte att tala om någon stil. Det tar sitt uttryckssätt i siffror istället som talar sitt eget negativa språk. Fördelen idag är att det går att mäta efter pro- jektets igångsättande.
Upprätthållande av kontakt
Många av de kontakter som socialsekreterarna önskar att de kunde följa upp, men som avböjts av hyresgästen, hamnar förmodligen slutligen i statistiken som siffror. Socialsekreterarna gör upprepade försök, både skriftligt och personligen genom den uppsökande verksamheten, att komma i kontakt med hyresgästerna. Idag finns förmodligen inget bra sätt att ”nästla sig in i köket”, som en socialsekreterare uttryckte det. Skulle några hyresgäster ytterligare kunna räd- das från avhysning om socialsekreterarna sökte upp dem på kvällstid eller under helgen? Det är svårt att säga om det skulle göra någon skillnad.
REDOVISNING OCH DISKUSSION AV RESULTATEN
Det som krävs i de fallen där hyresgäster helt uteblir i kontakten med socialsekreterare borde vara något helt annat än det som erbjuds idag. Denna slutsats är inte svår att dra då det uppen- barligen fallerar i vissa försök till kontakt. Vad som ska göras kan bara boendestödsteamet, Västerås Stad, övriga myndigheter och fastighetsägare själva diskutera och komma fram till, om de finner situationen vara angelägen och kräva detta. Idag tycks det som vi har en trio av partners, den privata lilla människan med lagar att följa, staden med dess politiker som har lagarna i ryggen samt de marknadsekonomiska krafterna. Det är den sistnämnda gruppen som ofta äger bostäderna, därför är det fastighetsägarna tillsammans med Västerås Stad som skall lösa situationen än bättre än idag. Bollen ligger hos dem och politikerna.
De hyresgäster som inte alls vill ha ett samarbete kan man sammanfattningsvis säga att de bäst behöver det. Åtminstone behöver de hyresgäster som riskerar att avhysas råd och hjälp när de inte självmant betalar in hyran efter första brevkontakten. Hur hyresgästerna ska nås på bästa sätt är svårt att svara på. Det är att betrakta som ett misslyckande både på individ – och samhällsnivå när kontakten uteblir, konsekvenserna av att ha hyresskulder blir allvarliga för personen ifråga. Vi lever i en marknadsekonomi med till större delen privata hyresvärdar.
Dessa privata hyresvärdar tar lagen till hjälp om hyresintäkterna uteblir. Kommunen har inte tillräckligt många bostäder till människor som av någon anledning misslyckas med att försörja sig. Det kan också röra sig om människor som har medel men inte betalar sin hyra p.g.a. psy- kiskt funktionshinder eller annan orsak. Vad orsaken än må vara skulle dessa hyresgäster förmodligen må bättre av att få hjälp men på ett annat sätt än det som erbjuds idag. Mycket mänskligt lidande skulle besparas om avhysningar kunde ses som något uråldrigt. Riktigt så ligger det inte till i vårt samhälle idag, tyvärr. I 14 fall av de 46 i den uppsökande verksamhe- ten är det frågetecken kring utfallet. Vad händer dessa personer som inte nås och inte kan få rådgivning av olika anledningar? Hamnar de samtliga på gatan och avhyses? Vad ligger bak- om nekandet till kontakt med socialsekreteraren? Det finns många funderingar kring detta som vi inte kan gå vidare med i vår studie. På ett år kommer mellan 1 400- 1 500 anmälningar in till socialtjänsten i Västerås Stad om obetald hyra, vi har endast tittat på en bråkdel av dem.
ANALYS AV EMPOWERMENT OCH DE OLIKA TEORETISKA BEGREPPEN - SLUTSATS
Boendestödsteamet kan själva bestämma om hur de ska utföra sitt arbete. Boendestödsteamets arbete kännetecknas av det stora handlingsutrymmet17 i komplexa situationer som den uppsö- kande verksamheten kan resultera i när man möter hyresgästerna i hemmen. Det innebär i praktiken att socialsekreteraren måste kunna bemöta individer med olika problem. Boende- stödsteamets arbete är utformat att verka som en länk mellan hyresgästerna och hyresvärden för att informera om deras rättigheter och skyldigheter. Kontakten måste i förväg klargöras om den ska bibehållas18. Klienten har inte fått klargjort från början om förhållandet och detta blir innebörden i de ofrivilliga klienter19 som det talas om. Hur skulle då boendestödsteamet kunna klargöra eller förtydliga kontakten från början? Det är möjligt att breven i dessa fall är nyckeln och skulle kunna klargöra kontakten bättre. Att breven i ett andra skede görs om till de hyresgäster som inte svarar.
I ett klargörande brev skulle en uppspaltning om vad ärendet gäller kunna ske. Personens skuld i kronor och ören skulle kunna anges och hur personen ifråga skulle kunna gå vidare med att lösa skulden. Vad som ska diskuteras i kontakten när socialsekreteraren kommer och
17 se Lipsky (1980) i kapitlet tidigare forskning. 18 se Lipsky (1980) i kapitlet tidigare forskning. 19
vilka åtgärder som kan vara intressanta för hyresgästen kan klargöras. Brevet20 idag är ganska allmänt hållet och är inte tillräckligt personligt och klargörande. Om hyresgästen ska ringa tillbaka till socialsekreteraren bör brevet vara mer detaljerad, klargörande, personlig och inne- hålla råd som hyresgästen kan ta till sig även om hyresgästen väljer att inte kontakta social- sekreteraren. Breven skull då bli mer utförliga eftersom de skulle utformas individuellt efter hyresgästens sociala och ekonomiska situation och strategier för att klara hushållsekonomin. Att hjälpa människor att få göra rätt för sig, att de får vara stolta och reda ut sina egna skulder är att hjälpa människor till empowerment och ta kontroll över sin egen ekonomiska situation. Den egna förmågan ökar när personer klarar av sin situation även om de får hjälp av social- sekreterarna till en början.
Empowerment kan uppstå när socialsekreteraren påvisar att det finns något att ta till som un- derlättar för individen för att möta svårigheter av skilda slag. Genom upplysning om autogiro, fondpengar, lagen och rådgivning kan socialsekreteraren vara en länk till empowerment för hyresgästen. Detta finns och syns i de deltagande observationerna, t.ex. när socialsekreteraren föreslår att hyresgästen kan söka fondpengar.
Empowerment tydliggörs även i situation när hyresgästen ges en möjlighet att vara aktiv och delaktig, socialsekreteraren accepterar att eleven tolkar och kan genom detta informera och låta hyresgästen snabbt få förståelse för varför vi är där, hyresgästen kan undvika de sena hy- resbetalningarna genom att fylla i autogiro och kan således råda över sin egen situation.
I enkäterna uttrycker socialsekreterarna själva hur de kan ge hyresgästerna mer hjälp till självhjälp, som kan ses som ett steg till empowerment. Makten till att själv fatta beslut över sin situation är viktigt. Socialsekreterarna säger uttryckligen att de står bredvid och hjälper människor att hjälpa sig själv, att hyresgästerna ska klara av att på egen hand lösa sin situa- tion.
Empowerment kan finnas både på individnivå och på den kollektiva nivån.21 Dessa nivåer behöver inte alltid vara eniga, men det underlättar om de politiska besluten göra att socialsek- reterare kan arbeta med besluten och förstå dem, i linje med vad man tror på och det bästa för individen. Socialsekreterarna både säger, gör och tycker i överensstämmelse med vad de utför i sitt arbete efter de metoder som går ut på att individer ska klara av sin egen situation. Em-
20 se bilaga 1 21
powerment blir då ett verktyg i socialt arbete.22 Empowerment innebär bl.a. det socialsekrete- rarna själva säger, att hjälpa människor att hjälpa sig själva, att klara av det på egen hand så långt som möjligt och att hyresgästen själv får komma på lösningarna.