5. Empiri och analys
5.9 De oberoende variablerna
5.9.1 Storlek på företagen
För att kunna få ett begrepp om företagens storlek har vi studerat varje företags balansomslutning. Balansomslutning är en faktor som kan ha stor spridning vilket har resulterat i att vi har valt att använda den naturliga logaritmen av balansomslutningen. I denna undersökning har vi begränsat urvalet från noll till tio anställda något som också kan begränsa storleken på de företag som är medtagna i denna studie.
Storlek på företagen har undersökts i tidigare studier och bland andra Ireland har funnit samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen161. Keasey med flera menar att storleken är en intressant faktor då storleken på företag kan inverka på kvaliteten på företagens interna kontroll och kan därmed påverka sannolikheten för att erhålla orena revisionsberättelser. De nämner också att stora företag har fler ögon på sig och detta kan i motsats betyda att sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse ökar.162
Vi har tidigare i detta kapitel analyserat våra valda faktorer enskilt. I detta test fann vi att storlek hade ett negativt samband med oren revisionsberättelse med en signifikans på enprocentnivån. Också i regressionsmodellerna hade företagens storlek, alltså lnBalansomslutning, en signifikans på enprocentsnivån. Modellerna visar också att balansomslutningen har ett negativt samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Detta betyder en mindre balansomslutning har ett samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Detta tyder på att större företag löper mindre risk att erhålla orena revisionsberättelser, och detta kan ha olika anledningar. Som Keasey med flera nämner kan den interna kontrollen ha en inverkan på detta. Stora företag kan ha ett mer utvecklat system där det till exempel kan finnas större utrymme för att ha uppdelning mellan arbetsuppgifterna vilket kan motverka att fel uppstår.
LnBalansomslutning har ett signifikant negativt samband i både t-testet och i regressionsanalyserna varför vi kan förkasta nollhypotesen. Det existerar således ett samband mellan storleken på företaget och orena revisionsberättelser.
5.9.2 Skuldsättningsgrad och soliditet
Både skuldsättningsgrad och soliditet är faktorer som kan indikera företagens risktagande. Soliditet är eget kapital genom totala tillgångar163 och en hög soliditet innebär således att företaget i hög grad är finansierat med eget kapital. Företag med högre soliditet klarar på grund av att de har mer eget kapital lättare av nedgångar i konjunkturen164. Företag med lägre soliditet är alltså mer riksfyllt än företag med hög soliditet. Skuldsättningsgraden är skulder 161 Ireland. (2003) s. 1007 162 Keasey mfl. (1988) s. 327 163 Nilsson mfl. 2002, s. 153 164 Ibid.
genom eget kapital vilket innebär att företag med hög skuldsättningsgrad har högre risk då de blir mer beroende av sina kreditgivare och eventuella förändringar i ränta165.
Om företagen tar större risker bör det rimligen innebära att de är känsligare för till exempel avtagande efterfrågan och prishöjningar på råvaror. Detta i sin tur kan innebära att de kan bli mer benägna att erhålla orena revisionsberättelser som grundas på till exempel förbrukat aktiekapital till följd av försämrat resultat och svårigheter att fortsätta driva verksamheten. Företag med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen har enligt en tidigare studie högre skuldsättningsgrad än företag utan avvikelser166.
Ireland menar att företag med högre finansiell risk har större risk att erhålla orena revisionsberättelser167. I tabell 5.2 går att läsa att soliditet har ett negativt samband med den beroende variabeln med en signifikans på enprocentsnivån. Också i regressionsmodellen i tabell 5.7 har soliditeten en signifikansnivå som understiger en procent och även där ett negativt samband. Skuldsättningsgraden däremot visar på ett positivt samband men detta är inte signifikant, se tabell 5.2 samt 5.7.
Soliditet har ett signifikant negativt samband i både t-testet och i regressionsanalysen varför vi kan förkasta nollhypotesen. Skuldsättningsgraden däremot har inte signifikant samband i t-testet och inte heller i regressionsanalysen. Utgår vi från soliditeten existerar det således ett samband med orena revisionsberättelser men tittar vi på skuldsättningsgraden existerar inte något signifikant samband.
5.9.3 Lönsamhet
Vi har i denna studie använt oss av faktorerna avkastning på totalt kapital och om företaget har haft en förlust det aktuella året för att få en uppfattning av företagens lönsamhet. Eftersom de båda är mått på lönsamhet har vi använt dem i separata modeller. I t-testet i tabell 5.2 för avkastning på totalt kapital går att avläsa att det har ett negativt samband med den beroende variabeln och det med en signifikans som understiger femprocentsnivån, närmare bestämt 3 procent. I Chi-Square testet i tabell 5.3 har förlust en signifikans som understiger enprocentsnivån. I regressionsmodellerna i tabell 5.7 har ingen av dessa modeller en signifikans som understiger femprocentsnivån.
I en artikel skriven av Lim går det att läsa att företag med orena revisionsberättelser har sämre lönsamhet än andra företag168. Ireland har funnit ett samband mellan nyliga förluster och avvikelser som grundas på påpekanden av problem med fortsatt drift169. Dessa två mått har alltså ett signifikant värde när de analyseras enskilt gentemot den beroende variabeln revisionsberättelser som avviker från standardutformningen men när de prövades tillsammans med ett antal andra oberoende variabler, i tabell 5.7, överstiger deras signifikans femprocentsnivån. En aspekt kan vara att det finns många olika anledningar till att revisorn väljer att utfärda en oren revisionsberättelse. Till exempel kan orsaken vara att avgifter och skatter inte betalats med rätt belopp eller betalats in för sent, och i det fallet behöver inte lönsamhet ha någon inverkan. Å andra sidan skulle lönsamhet, eller dålig lönsamhet, kunna inverka på andra orsaker till avvikelser från revisionsberättelsernas standardutformning som till exempel fortsatt drift och förbrukat aktiekapital.
165 http://www.blinfo.se/boksidor/eob/sok.gml?id=1743&term=S&limit=500 080310 166 Lim. (1997) s. 78 167 Ireland. (2003) s. 1005 168 Lim. (1997) s. 79 169 Ireland. (2003) s. 1011
En orsak till varför förlust inte har ett signifikant samband skulle kunna vara att detta mått till viss mån är möjligt att justera med till exempel bokslutsdispositioner. Också extraordinära kostnader kan påverka företagens resultat. Detta innebär att ett företag som har ett negativt rörelseresultat inte behöver redovisa en förlust i årets resultat.
Räntabilitet på totalt kapital hade i t-testet ett signifikant samband med den beroende variabeln, likaså förlust i Chi-Square testet. Däremot hade inget av dessa mått på lönsamhet ett signifikant samband med orena revisionsberättelser i regressionsanalyserna. Därför anser vi oss inte kunna förkasta nollhypoteserna för dessa variabler.
5.9.4 Revisions- och Rådgivningsarvode
I de enskilda t-testen visade signifikansnivån för revisions- och rådgivningsarvoden inget samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Tidigare studier som använt revisions- och rådgivningsarvoden som en förklaringsvariabel har kommit fram till varierande resultat. Houghton menar att höga revisions- och rådgivningsarvoden har ett samband med orena revisionsberättelser170. Samtidigt menar DeFond med flera att inget sådant samband finns171. Vårt resultat i t-testen går därmed i linje med vissa av de tidigare studierna, då vi inte funnit något samband mellan revisions- och rådgivningsarvoden och orena revisionsberättelser.
I regressionsanalyserna har resultatet för revisionsarvoden blivit det motsatta. I tabell 5.7 kan det utläsas att det finns ett positivt och signifikant samband mellan revisionsarvode och den beroende variabeln. Detta indikerar att höga revisionsarvoden har ett samband med orena revisionsberättelser. Detta skulle kunna förklaras med att företag som erhåller en oren revisionsberättelse kräver mer arbete av revisorn och därför mer tid, vilket innebär att revisionskostnaderna stiger.
Varken rådgivningsarvodet eller revisionsarvodet hade ett signifikant samband med den beroende variabeln i t-testen. I regressionsanalyserna hade revisionsarvodet ett signifikant samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen, däremot fann vi inget signifikant samband för rådgivningsarvodet. Med detta som grund anser vi att nollhypotesen för revisionsarvodet kan förkastas trots dess avsaknad av signifikans i t-testet. Nollhypotesen för rådgivningsarvodet kan inte förkastas.
5.9.5 Likviditet
Tidigare studier visar att företag med låg likviditet har en större risk att få en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Olika likviditetsmått har använts i olika studier, men resulterat i samma slutsats, det vill säga att företag med dålig likviditet löper större risk att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen gällande fortsatt drift än företag med hög likviditet.172 Företag med avvikelser har i genomsnitt lägre balanslikviditet är andra företag173.
I denna studie har vi använt ett balanslikviditetsmått där vi mäter förhållandet mellan företagens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. T-testet för balanslikviditet visar ett negativt samband med orena revisionsberättelser och att testet är signifikant. Detta resultat går
170
Houghton & Jubb. (1999) s. 235 171
DeFond mfl. (2002) s. 1247 172
DeFond mfl. (2002) s. 1262; Ireland. (2003) s. 978; Menon & Schwartz (1987) s. 312. 173
i linje med de tidigare studierna. I regressionsmodell 1 däremot är balanslikviditet inte signifikant. I modell 2, som har en lägre förklaringsgrad, är denna variabel signifikant.
När det gäller likviditetsmått menar Ireland att det är viktigt att skilja på avvikelser gällande fortsatt drift och övriga anmärkningar, då fortsatt drift ofta kan ha samband med dålig likviditet174. Andra anmärkningar, så som att årsredovisningen är inlämnad för sent beror troligtvis inte på företagets likvida situation, vilket innebär att dålig likviditet inte behöver ha något samband med vissa typer av anmärkningar.
Balanslikviditeten visar varierande resultat då den i t-testet och i regressionsmodell 2 är signifikant på enprocentsnivån men i regressionsmodell 1 överstiger den med stor marginal femprocentsnivån. Vi anser därför att vi med denna undersökning som grund inte kan avgöra om nollhypotesen ska förkastas eller inte.
5.10 Kontrollvariabler
5.10.1 Big 4
Chi-Square testet för Big 4 har i vår undersökning en signifikansnivå på 2 procent och även i regressionsmodellerna är sambandet signifikant. I båda regressionsmodellerna är sambandet negativt. Detta samband överensstämmer inte med tidigare studier. Orsaken till varför vårt resultat skiljer sig från tidigare forskning kan vara att det ingår större företag i dessa studier. I vår undersökning har de flesta företag en balansomslutning som understiger 50 miljoner kronor. Detta skulle kunna innebära att det samband tidigare studier funnit, att de större revisionsbyråerna utfärdar fler orena revisionsberättelser, inte behöver existera bland små företag. Då vår undersökning till största del består av privata och mindre företag skulle detta kunna vara en orsak till varför vårt resultat skiljer sig år då många andra studier är gjorda på större företag.
5.10.2 Bransch
Få tidigare studier har använt bransch som en förklaringsvariabel men de som har gjort det har funnit ett samband mellan vissa branscher och sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Det är svårt i detta fall att jämföra våra resultat med tidigare studiers, då dessa har andra indelningar av branscher än vad vi har. Ingen av dummyvariablerna för bransch har ett signifikant värde i Chi-Square testet. I regressionsmodell 1 har tillverkning en signifikant lägre risk än handelsföretag att erhålla orena revisionsberättelser. Detta gäller också i regressionsmodell 2, där har även tjänsteföretag ett signifikant värde.
174