Respondenterna fick sex frågor angående produktvarumärkets värdeord som jobbats fram under detta arbetes gång. Den första frågan löd: När du tänker på stomi, vilka är de tre första ord du tänker på? Respondenternas associationer som nämnts två eller fler gånger placerades in i en tankekarta (se figur 16) med ju tjockare streck ju oftare associationen nämndes.
23
Figur 16: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och deras associationer till stomi
Fråga 2-5 handlar om hur hur mycket varumärkets värdeord tilltalar respondenterna. Värdeordet Livskvalité tilltalade 89,3% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Jag bestämmer själv tilltalade 78,5% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Svenskt med historia ogillade majoriteten av respondenterna, där endast 10,7% svarade att det tilltalade dem ganska mycket. 89,3% av respondenterna svarade att värdeordet inte tilltalade dem alls. Värdeordet Enkelt tilltalade 92,9% av respondenterna antingen mycket eller helt. Värdeordet Miljövänligt tilltalade 89,3% av respondenterna antingen mycket eller helt. De värdeord som enligt respondenterna alltså väger tyngst är i fallande ordning: enkelt, livskvalité och miljövänligt, jag bestämmer själv och allra sist svenskt med historia.
6.2.2 Namn
Fråga 6-7 handlar om vilka värdeord som respondenterna tycker passar in på de två olika namnen. Namnet Ventify tyckte majoriteten av respondenterna speglade värdeorden enkelt och jag bestämmer själv, och sen livskvalité (se figur 17).
24
Figur 17: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Ventify
Namnet Påsitive tyckte majoriteten av respondenterna speglade värdeorden livskvalité, sedan jag bestämmer själv, och sist enkelt och inget av värdeordet (se figur 18).
Figur 18: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till namnet Påsitive
6.2.3 Logotyp
Fråga 8-14 handlar om de sex olika logotyperna (se figur 9) och vilka värdeord respondenterna kopplar till vardera logotyp.
Logotyp 1 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till värdeorden miljövänligt, enkelt och inga av värdeorden (se figur 19).
25
Figur 19: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 1
Logotyp 2 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till värdeorden miljövänligt, enkelt och inga av värdeorden (se figur 20).
Figur 20: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 2
Logotyp 3 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till enkelt, inget av värdeorden, och livskvalité (se figur 21).
Figur 21: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 3
Logotyp 4 kopplade respondenterna till inget av värdeorden, och jag bestämmer själv och livskvalité (se figur 22).
26
Figur 22: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 4
Logotyp 5 kopplade respondenterna, i fallande ordning, till inget av värdeorden, enkelt och jag bestämmer själv (se figur 23).
Figur 23: Respondenterna som inte är eller har varit stomibärare, och vilka värdeord de kopplar till logotyp 5
Logotyp 6 kopplade respondenterna till inget av värdeorden, livskvalité, och jag bestämmer själv och enkelt (se figur 24).
27
Som avslutning fick respondenterna frågan om vilken logotyp de tyckte bäst om och varför, samt vilken de trodde skulle kunna fungera bäst internationellt.
Respondenterna gillade logotyp 2 bäst, sedan lika på 3, 6, 4, 1 och sist 5. En av respondenterna svarade om 2:an: “Den känns mjukast, mänskligast”.
Internationellt trodde respondenterna att logotyp 3 skulle fungera bäst, tätt därefter 2 och sen 1. Påsitive-logotyperna (4-6) fick ett bakslag även i denna respondentgrupp med bara en röst på 4, 5 och 6.
28
7. Analys
I det här kapitlet kommer analysen av designen tas upp genom att analysera de svar som uppkom i den kvalitativa och kvanitativa enkäten.
7.1 Värdeord
Under en workshop med PysUts företagsägare Per Ola Post arbetades dessa värdeord fram (se 5.1):
1: Livskvalité
2: Jag bestämmer själv 3: Svenskt med historia 4: Enkelt
5: Miljövänligt
Av dessa ord var det endast Livskvalité som korrelerade till någon av respondenternas associationer till stomi (se 6.1.1, 6.2.1). Det värdeord som tilltalade respondenterna mest i båda respondentgrupperna var dock enkelt. Därefter skilde det sig lite mellan grupperna, där de som är eller har varit stomibärare tyckte att jag bestämmer själv vägde näst tyngst bland värdeorden, medan ickestomibärare tyckte livskvalité vägde tyngre. På tredje plats valde stomibärarna livskvalité, medan ickestomibärarna valde miljövänligt. På fjärdeplats valde stomibärarna miljövänligt, medan ickestomibärarna valde jag bestämmer själv. I båda grupperna var det värdeordet som inte tilltalade respondenterna svenskt med historia. Därav går det att anta värdeordet svenskt med historia inte är ett relevant värdeord för produktvarumärket och bör strykas. En mer rimlig rangordning av värdeorden, där stomibärarnas åsikter väger tyngre än ickestomibärarnas, borde därmed vara denna:
1: Enkelt
2: Jag bestämmer själv 3: Livskvalité
4: Miljövänligt
7.2 Logotyp
De logotyper som kopplar bäst till värdeordet enkelt som är det högst värderade är logotyp 3, med 47,6% hos stomibärarrespondenterna, och 42,9% hos ickestomibärarespondenterna, samt logotyp 2, med 40,5% hos stomibärarrespondenterna, och 32,1% hos ickestomibärarespondenterna (se 6.1.2, 6.2.2). Logotyp 2 är även den som majoriteten av respondenterna tycker kopplar till värdeorden i sin helhet.
30
8. Slutsats
Syftet med denna rapport var att ta fram ett namn och logotyp till ett företag i stomibranschen. Eftersom konkurrenterna i branschen är relativt begränsade i sitt grafiska uttryck så var en del av utmaningen att skapa någonting roligare men fortfarande seriöst och relevant för branschen.
Detta mål kan uppnås genom att arbeta med namn, färg, form och teckensnitt. Min rekommendation till PysUt AB är att använda sig av logotyp nummer två (se Figur 25), eftersom den har en mjuk och inbjudande form, och färgerna associerar till hälsa och intelligens.
31
9. Diskussion
I detta kapitel görs en kritisk diskussion av både rapportens upplägg i stort och enskilda delar såsom bland annat analysen och slutsatsen.
9.1 Teoretisk ram
I den teoretiska ramen tas det upp källor som författaren ansåg vara relevanta för studiens innehåll. Tänkvärt är dock att eftersom design alltid är en personlig process är det svårt att hitta källor som gäller för en specifik situation. Det finns till exempel ingen källa på hur designprocessen vanligtvis brukar se ut inom stomivården, och det finns med stor sannolikhet ingen sådan källa heller.
9.2 Metod
Metodkapitlet hade kunnat vara bättre underbyggt med fler källor, till exempel angående vilken typ workshops som valts och varför. Däremot är som tidigare nämnt design en personligt process som alltid har avstamp i vad en själv tycker och vet är bäst, och metoden är därav svår att kunna underbygga mer än vad författaren gjort i detta kapitel.
9.3 Förstudie
Förstudien delas upp i två delar, en inledande intervju med PysUts företagsägare, samt en enklare marknadsundersökning av företagets konkurrenter. Åtta konkurrenter undersöktes genom att studera deras logotyper. Urvalet av konkurrenterna valdes ut genom en sökning på Apotea.se. Detta urval hade kunnat ske på ett annorlunda sätt, och konkurrenterna hade kunnat valts ut annorlunda genom att se mer specifikt vad företagen gör, och inte bara se till att de på något sätt är stomirelaterade. Dock eftersom PysUt är ensamma med sin produkt så finns det inga konkurrenter som gör exakt samma sak, och därför var konkurrentsökningen tvungen att breddas på detta sätt. Förstudien lade även en viktig grund för hur arbetet i stort skulle läggas upp, och hur problemet och syftet skulle beskrivas.
9.4 Designprocess
Hela designprocessen låg mycket nära vad företagsägaren önskade, och varje idé som kläcktes bollades med densamme. Detta kan vara både något positivt och negativt, men i detta fallet upplevdes det som positivt både av företagsägaren och författaren. Alla medverkande var hela tiden på samma plan, samtidigt som företagsägaren inte lade sig i mer än nödvändigt. Hade tidsramen för arbetet varit större hade dock mer tid kunnat läggas på alla respektive delar, framförallt namnbainstormingen och skissarbetet av ikoner på papper.
9.5 Värdering av design
32
Under värderingen av designen samlades 70 svar in på en enkät som hade både kvalitativa och kvantitativa frågor. Majoriteten av respondenterna var stomibärare. Det är möjligt att resultatet blivit annorlunda ifall ännu fler svar samlats in, men det går att anta att det resultaten som kunde utläsas av dessa 70 svar är tillräckligt representativa för att kunna dra en rimlig slutsats. Ifall ännu mer tid hade funnits hade enkäten kunnat kompletteras med en kvalitativ intervju med ett antal stomibärare, men författaren ansåg att detta inte behövdes inom ramen av arbetet.
9.6 Analys
Analysen gick ut på att först analysera svaren kring de associationer respondenterna hade kring stomi, för att sedan jämföra dessa med de värdeord som framkommit under arbetets gång. Analysen var uppdelad i stomibärare och ickestomibärare. Denna uppdelning var bra eftersom ickestomibärare inte har samma kopplingar till stomi som stomibärare har. De värdeord som gjorde bäst ifrån sig användes sedan för att analysera logotyperna. Respondenterna fick även fylla i vilken av logotyperna ge gillade bäst och varför, och vilken de trodde skulle klara sig bäst internationellt och varför. Dessa svar analyserades också, och gjorde det lätt att dra en slutsats angående vilken av de sex logotyperna som bäst skulle kunna användas till stomiventilen, och som speglar dess värdeord bäst.
9.7 Slutsats
Utifrån analysen var det lätt att dra en slutsats angående vilken logotyp som bäst speglade de framtagna värdeorden. Denna slutsats har en rimlig grund som går att utläsa i rapporten som helhet.
9.8 Rekommendation för vidare studier
Vid vidare studier rekommenderas den internationella marknaden undersökas mer. Tolkas form och färg annorlunda i de andra länder företaget har patent i till exempel? Även vidare studier kring form och teckensnitt kring stomirelaterade produkter hade varit intressant. Mer roliga och glada stomiprodukter till folket!
33
Källor:
Airey, D. (2010). Logo design love: a guide to creating iconic brand identities. Berkeley, CA: New Riders.
Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation :om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. 11e upplagan. Stockholm: Carlsson
Clarke, T., & Costall, A. (2008). The emotional connotations of color: A qualitative investigation. Color Research & Application, 33(5), 406-410.doi:10.1002/col.20435
Keller, K., Apéria, T., Georgson, M. (2012). Strategic Brand Management. 2a upplagan. Harlow: Pearson Education Limited
Stone, T. (2006). Color design workbook: a real-world guide to using color in graphic design. Rockport Publishers Inc.
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons.
Hollister (2019). http://www.hollister.se [2019-03-19] M Care (2019). https://www.mcare.se/ [2019-03-19] Coloplast (2019). https://www.coloplast.se [2019-03-19]
Welland Axotan (2019). https://www.axotan.se [2019-03-19] ConvaTec (2019). https://www.convatec.se [2019-03-19]
Dansac (2019). https://www.dansac.se/ [2019-03-19]
Salts Healthcare (2019). https://www.salts.co.uk/ [2019-03-19]