I analysdelen ovan har jag besvarat mina frågeställningar och försökt se hur de inblandade i debatten har beskrivits och vilket/a perspektiv på hedersvåld som varit de dominerande. En viktig del av analysen är att sätta ovanstående textanalys i relation till den sociala praktiken. Det är i förhållandet mellan den diskursiva praktiken och den sociala praktiken som analysens slutsatser finns. Där framkommer om texten reproducerar diskursordningen eller om den tillför något nytt. Det är också i detta förhållande som det kan klargöras om de traditionella maktasymmetrierna upprätthålls eller om de ifrågasätts.
Jag vill sätta mina resultat i förhållande till det som många hävdar; att det skett en ökad kulturalisering av “invandrare”. Kan således medierapporteringen kring mordet på Fadime Sahindal ses som en del av en ökad kulturalisering av “invandrare”? Bidrog artiklarna till en vidare och mer nyanserad syn på hedersrelaterat våld? Eller till en ökad exkludering av dem som inte inkluderas i kategorin ”svenskhet”?
Rasism kan ses som en diskurs men den har också direkta sociala och praktiska konsekvenser och är en del av en social ordning. Min analys kommer att redovisas i förhållande till rasism som social praktik. Nedan följer min avslutande diskussion.
Det som lite slarvigt kommit att kallas Fadimemordet är den hemska händelse som står i fokus i de artiklar jag undersökt. Mord och våld är komplexa fenomen som de flesta har svårt att förstå, och att förstå orsakerna är nästan omöjligt. Ändå är våld en del av vårt samhälle och därmed också något som måste diskuteras. I detta fall är det ett mord på en ung kvinna som även tidigare varit utsatt för våld från sin far och bror. Detta mord orsakade en intensiv debatt och min analys grundar sig på artiklar skrivna inom den närmsta perioden efter mordet. Debatten kom att präglas av förklaringar som hävdade att det var de inblandades kultur som var problemet och som ”tvingat” fram mordet. ”Kulturen” var det som angavs som orsak till mordet och fick mest utrymme i början av debatten. I ett senare skede av debatten trädde andra perspektiv fram som hade alternativa och konkurrerande förklaringsmodeller, något jag redogör för senare.
I framställningen av Fadime och andra kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld så är det tydligt att det sker en idealisering av dem. De är starka, vackra kvinnor som bryter med sina familjer för att uppnå Svenskhet. Svenskheten är ett återkommande begrepp som är närvarande både implicit och explicit. Innebörden av detta begrepp definieras aldrig men det innehåller värden som frihet, jämlikhet och modernitet. Dessa är värden som kan innefattas i en idealiserad bild av ”svenskhet” men de är också värden som gäller för en stor mängd människor och egentligen inte är specifika för Sverige. Normerna fungerar som ett sätt att för exkludera “de Andra” som inte kan inneha dessa värden då de specifikt hänförs till ”svenskhet”. Fadime, däremot, innefattas i ”svenskheten” och hennes strävan mot frihet ses som ett tecken på att hon har tillägnat sig de “svenska” idealen. I majoriteten av artiklarna kallas hon kurdiska trots
att hon levt i Sverige i många år. Det är endast ett fåtal som beskriver hennes som svensk-kurdiska. De “svenska flickorna” beskrivs nästan inte alls i artiklarna, men implicit är de normen mot vilken “de Andra flickorna” mäts mot.
I beskrivningarna av förövare av hedersrelaterat våld så är hänvisningarna till ”svenskheten” och dess normer också tydlig. De beskriver förövaren i termer av avsaknad; av “svenska” normer, värderingar och kultur. Fast det är inte bara förövarna som exkluderas från ”svenskheten”, i vissa fall generaliseras detta till att gälla alla ”invandrarmän” som därmed utesluts. I rasismen är exkludering en av de grundläggande principerna och den möjliggör utestängningen14 av “de Andra”. “Invandrare”, mer specifikt “invandrarmannen”, beskrivs konsekvent som innehavare av helt andra egenskaper än ”oss” (“svenska män”). Kategorin används okritiskt och underförstått är det en man från Mellanöstern som menas. Ibland är ursprung och religion explicita, men mest förekommande är att det implicit finns en allmängiltig förståelse av begreppet. I den första rapporteringen kring mordet beskrivs också en man som lever efter helt andra normer och värderingar än ”vi svenskar” och som därför mördade sin dotter. Utestängningen av en hel grupp människor enbart på grund av deras ”kultur” (bakgrund, nationalitet, etnicitet, vad man än väljer att kalla det) genomförs konsekvent och bidrar till skapandet av en klyfta mellan ”vi” och ”Dom”.
I min tolkning av debatten under denna korta tidsperiod är det väldigt tydligt att det är de kulturalistiska argumenten och förklaringarna som får störst utrymme. Det finns vissa försök till att bryta denna diskurs genom att hävda att det kan finnas andra förklaringar till problematiken. Med utgångspunkt från Jonssons tre principer för utestängning så var debatten en del av en tydlig kulturalistisk rasism. Denna kulturrasistiska diskurs grundar sig på nationen som föreställd gemenskap med i detta fall blonda och blåögda svenskar (Jonsson 2004:57). Jag ser tydliga paralleller till den medierapportering jag undersökt då det finns tydliga tendenser att hänvisa till olika kulturer och deras speciella egenskaper. I debatten förekom även förslag hur ”vi” skulle kunna förhindra den här typen av händelser genom att informera och integrera de som invandrat. Jonsson visar i sin artikel upp andra resultat än mina och ser snarare debatten efter mordet på Fadime som ett tecken på att den kulturalistiska rasismen förskjutits till att bli en universalistisk nyrasim15. Då jag inte undersökt en längre tidsperiod så kan jag inte utifrån min empiri visa att debatten
14 Sociologen Stefan Jonsson beskriver, i Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003 (2004), tre grundläggande principer för en rasistisk diskurs. Den första handlar om ett utestängande av olika grupper av människor på grundval av etniska, kulturella eller andra skillnader. Den andra principen består av att det finns en tro på en kollektiv gemenskap som ofta grundar sig på föreställningen om en gemensam kultur. Den tredje grunden kan sägas vara de sätt hur människor kontrolleras över geografiska, politiska och språkliga gränser både formellt och informellt. Med hjälp av de här kriterierna kan diskursen förändring utifrån de historiska och materiella förutsättningarna i ett samhälle visas (Jonsson 2004:54, 58)
15 Den universalistiska nyrasismens grund är termen värde. Värde får ersätta det tidigare invandring. Värde kan användas som en ekonomisk, kulturell, moralisk, mänsklig eller etiska term. Genom sin utbytbarhet och att den passar i så många olika sociala sammanhang får termen värde en universell användning och blir därför också effektivare än andra rasistiska diskurser.
förändrades men annan litteratur indikerar detta. Debatten skulle således kunna ses som en del av en kulturrasistisk diskurs vilken senare ändras till att bli del av en rasistisk diskurs baserad på värde.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Medias inflytande på hur vi uppfattar små och stora händelser är betydande och ofta framkommer att bilder och artiklar innehåller felaktigheter. Rådande maktförhållanden tenderar att reproduceras även i media vilket gör att underordnade grupper i samhället missgynnas även här. Denna studie har visat att den inledande debatten kring mordet på Fadime Sahindal präglades av förutfattade meningar och okritiskt tänkande kring framförallt kategorierna “invandrare” och ”svensk”. Det skulle vara intressant att göra en uppföljande studie med fokus på hur denna debatt eller någon annan uppfattas och mottas av olika grupper. Hur uppfattar de som omtalas, både explicit och implicit, debatten. Fokus ändras till hur texter mottas vilket både adderar ytterligare kunskap om detta och bidrar till en mer nyanserad analys.
Genom att den sägs företräda allmänmänskliga, universella värden blir den också väldigt svår att kritisera (Jonsson 2004:61f). I Jonsssons tolkning handlade debatten först om en kulturalisering av mordet där många hävdade att det berodde på den kulturella bakgrunden hos de inblandade. Detta fick kritik och vissa kritiker menade att det snarare handlade om en krock mellan moderna och traditionella värderingar. Det enskilda fallet generaliserades således till att handla om värde. Till skillnad från den tidigare kulturalistiska rasismen menar Jonsson att mordet inte ansågs bero på kulturskillnader. Istället sågs Fadime som ett exempel på att dessa skillnader kunder överbryggas då alla strävar mot samma universella värden som frihet och jämlikhet. Fadime blev på så sätt en symbol för dessa värden medan hennes fader blev en symbol för patriarkala och slutna värderingar (Jonsson 2004:64). Inom detta mer förfinade utestängningssystem som den universalistiska nyrasismen utgör så kan utestängningar inte bara ske inom olika grupper utan även inom familjer baserat på de universella värderingarna. Genom att ständigt hänvisa till värdenormer och rättigheter så kan de kulturella identiteterna omdefinieras och brytas ned. Detta tillåter oss att avfärda vissa delar av den “svenska” kulturen som atypiska exempelvis våld mot kvinnor. Samtidigt så kan uttryck som står för universella värden hos andra icke-svenska eller icke-västliga kulturer definieras som atypiska och dessa kan kodas som exempelvis patriarkala (Jonsson 2004:65).
7 Referenser
7.1 Litteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Brune, Ylva (2001) Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och
rasism. 1:a upplagan 1998 Stockholm: Carlssons Bokförlag
Brune, Ylva (2002) ”Invandrare” i mediearkivets typgalleri. i de los Reyes, Paulina, Molina, Irene &
Mulinari, Diana (red.) (2002) Maktens (o)lika förklädnader. Kön klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas
Dahlstedt, Magnus (2001) Demokratins enfald: makt och vanmakt i det mångetniska samhället. Umeå: Umeå Universitet, Sociologiska Institutionen Partnerskap för Multietnisk Integration 2001:2
Darvishpour, Mehrdad (2003) Invandrarkvinnor som bryter mönstret. Hur maktförskjutningen inom iranska
familjer i Sverige påverkar relationen. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Darvishpour, Mehrdad ”Kämpa för invandrarflickor” Svenska Dagbladet (2004-03-16) s. 5
Darvishpour, Mehrdad (2004) ”Makt eller uppfostran?” Invandrare och Minoriteter 2/2004, s.13-15 de los Reyes, Paulina (2003) Patriarkala enklaver eller ingemansland? Våld, hot och kontroll mot unga
kvinnor i Sverige. Integrationsverkets skriftserie IV: Norrköping
Eduards, Maud (2002) “September 11 and male violence” i Nordic Institute for Women’s Studies and
Gender Research 3/2002, s. 25-28
Eldén, Åsa (2003) Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Uppsala: Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen
Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz Maria & Thörn, Håkan Den postkoloniala paradoxen, rasismen och
det ”mångkulturella samhället”. En introduktion till postkolonial teori. i Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red.) (1999) Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasism och det mångkulturella samhället. Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Grip. Lena (2002) Mediernas syn på De Andra En medieanalytisk studie i samband med mordet på
Fadime. Arbetsrapport 2002:9 Karlstad: Karlstads Universitet, Institutionen för samhällsvetenskap
Hirdman, Yvonne ”Hon sviker det Fadime stod för” Dagens Nyheter (2002-01-30) s. 4
Holmberg, Carin (1996) Det kallas manshat- En bok om feminism. Göteborg: Anamma Böcker Integrationsverket (2000) Låt oss tala om flickor. Integrationsverkets rapportserie rapport 2000:6 Norrköping: Integrationsverket
Jonsson, Stefan (2004) Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003. i Mattsson, Katarina & Lindberg, Ingemar (red.) (2004) Rasismer i Europa- kontinuitet och förändring. Rapport från forskarseminariet 5 november 2003 Stockholm: Agora
Kamali, Masoud (2004) Media, experter och rasismen. i Larsson, Stieg & Englund, Cecilia (red.) (2004)
Debatten om hedersmord- Feminism eller rasism. Stockholm: Svartvitts förlag
Karim, Karim H. (1997) The historical resilience of primary stereotypes: Core images of the muslim other. i Riggins, Stephen Harold (ed.) The Language and Politics of Exclusion. Others in Discourse. London: SAGE Publications
Koctürk-Runefors, Tahire (1991) En fråga om heder. Turkiska kvinnor hemma och utomlands. Stockholm: Tidens Förlag
Landström, Catharina Introduktion. i Landström, Catharina (red.) (2001) Postkoloniala texter. Stockholm: Federativs Förlag
Loomba, Ania (1998) Colonialism/Postcolonialism. London: Routledge
Lundgren, Eva (2001) Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten
Lundgren, Eva & Westerstrand, Jenny (2002) Fadime, patriarkatet och våldet. i Itkua ikä kaikki? Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran
Lykke, Nina (2003) ”Intersektionalitet- ett användbart begrepp för genusforskningen” i Kvinnovetenskaplig
Tidskrift 1/2003, s. 47-56
Länsstyrelsen i Stockholms län (2002) Rätten till sitt eget liv. Behovet av skyddat boende för flickor i
patriarkala familjer. Rapport 2002:13 Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län (2004) Nationell rapport om behovet av skyddat boende m.m. Rapport 2004:16 Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län (2004) Samverkan för skyddat
boende. Nationell rapport från länsstyrelserna om skyddat boende mm för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Rapport 2004:mars Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2004) Avgörande livsfråga! Resultat av kartläggning om flickor
utsatta för hedersrelaterat hot och våld i Västra Götaland utanför Göteborgsregionen. Rapport 2004:4 Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götaland
Mohanty, Chandra Talpade (2003) Feminism without borders. Decolonising Theory, Practicing Solidarity. Durham & London: Duke University Press
Mulinari, Diana Teorier för en antirasistisk feminism – dialoger. i Mulinari, Diana, Sandell, Kerstin & Schömer, Eva (red.) (2003) Mer än bara kvinnor och män. Feministiska perspektiv på genus. Lund: Studentlitteratur
Riggins, Stephen Harold The Rethoric of Othering i Riggins, Stephen Harold (ed.) (1997) The Language
and Politics of Exclusion. Others in Discourse. London: SAGE Publications
Said, Edward W (2002) Orientalism. 1:a upplagan 1978 Stockholm: Ordfront Wikan, Unni (2004) En fråga om heder. Stockholm: Ordfront
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Yegenoglu, Meyda (1998) Colonial fantasies. Towards a feminist reading of Orientalism. Cambridge: Cambridge University Press
7.2 Artiklar
Från mediearkivetshemsida: (http://www.mediearkivet,se) (2004-03-02)
Aftonbladet ”Familjen förlorar nu all respekt” (2002-01-23) (a) s. 29
Aftonbladet ”Hedersmord har inget att göra med religion” (2002-01-23) (b) s. 11 Aftonbladet ”Hedersknyfflar? Visst –från medeltiden” (2002-01-23) (c) s. 9 Aftonbladet ”Våldet passar inte vår mall” D (2002-01-23) (d) s. 28-29
Aftonbladet ”Mordet på Fadime. ”Många skyldiga bakom hedersmorden”” (2002-01-24) s. 10
Aftonbladet “Hade svensk pojkvän nu är flickan död. Advokat: Hon blev misshandlad och hotad”
(2002-01-25) (a) s. 16
Aftonbladet ”Mordet på Fadime ”Jag kan inte förlåta” Fadimes systrar berättar om konflikten som ledde
fram till pappans skott” (2002-01-25) (b) s. 14-15
Aftonbladet ”Han måste ha varit galen” (2002-01-26) (a) s. 9
Aftonbladet ”Vi måste fortsätta tro på det goda” (2002-01-26) (b) s. 26 Aftonbladet ”Alla fördömer mordet på Fadime” (2002-01-27) (a) s. 14
Aftonbladet ”Ett brutalt mord- ingenting annat” Aftonbladet (2002-01-27) (b) s. 15 Aftonbladet ”Vad hedern kräver av mannen” (2002-01-27) (c) s. 48
Svenska Dagbladet ”Så kallade hedersmord toppen på ett isberg” (2002-01-23) (a) s. 9 Svenska Dagbladet ”När en man förlorar sin heder” (2002-01-23) (b) s. 4
Svenska Dagbladet ”Mordet kunde ha stoppats” (2002-01-23) (c) s. 5 Svenska Dagbladet ”Fadimes öde engagerar ministrar” (2002-01-24) s. 8 Svenska Dagbladet ”Till minne av Fadime” (2002-01-25) (a) s. 4
Svenska Dagbladet ”Ytterligare manifestationer planeras runt om i landet” (2002-01-25) (b) s. 8 Svenska Dagbladet ”Problemet med svenskheten” (2002-01-26) (a) s. 4
Svenska Dagbladet ”22-årig kvinna av kurdiskt ursprung dog under mystiska omständigheter: Åklagare
granskar dödsfall” (2002-01-26) (b) s. 12
Svenska Dagbladet ”Fadimes syster berättar om en familj där föräldrarna aldrig kom in i det svenska
samhället ”Vi talade aldrig om heder”” (2002-01-27) s. 7
Svenska Dagbladet ”Inget avskilt lyckoland” (2002-01-28) s. 5
Från Presstexts hemsida: (http://skolan.presstext.prb.se/ (2004-03-02))
Dagens Nyheter ”Bakgrund/”Hedersmord”: 1500 kvinnor mördas varje år i världen” (2002-01-23) (a) s. 6 Dagens Nyheter ”Mordet på Fadime: ”Integrationspolitiken har misslyckats” (2002-01-23) (b) s. 6 Dagens Nyheter ”Mordet på Fadime: ”Pappan tror han gjorde rätt”” (2002-01-24) (a) s. 6
Dagens Nyheter ”När lösning blir låsning” (2002-01-24) (b) s. 2 Dagens Nyheter ”Krönikan” (2002-01-27) (a) s. 11
Dagens Nyheter ””Vårt straff är en komplott”” (2002-01-27) (b) s. 11
Expressen ”26-årig kvinna hittad mördad. Polisen misstänker nytt hedersmord” (2002-01-22) s. 12 Expressen ”Aldrig mer i Sverige” Ledare (2002-01-23) (a) s. 2
Expressen ”Mordet på Fadime. Därför dog hon. Pappan rådfrågade släkten- den sa nej” (2002-01-23) (b)
s. 10
Expressen”Mordet på Fadime. ”Jag sa att hon inte fick åka till Uppsala”” (2002-01-23) (c) s. 12
Expressen ”Sara Mohammad, ordförande i föreningen ”Glöm aldrig Pela”. – Så slipper vi fler hedersmord”
(2002-01-23) (d) s. 4
Expressen ””Vi har inget utrymme för mord i vår kultur”” (2002-01-23) (e) s. 12
Expressen ”Lena Katarina Swanberg: Polisen vill dra in lillasysterns livvakt” (2002-01-24) (a) s. 4 Expressen ”Mordet på Fadime. Fadime ville själv begravas i Uppsala domkyrka” (2002-01-24) (b) s. 10 Expressen ”Mordet på Fadime. Här fälldes dödsdomen. Ett hedersmord varannan vecka i Fadimes
hembygd” (2002-01-25) (a) s. 8
Expressen ”Mordet på Fadime. Nu jagar polisen mördarens chaufför” (2002-01-25) (b) s. 8
Expressen ”Amer Salih, kurdiska ungdomsförbundet: Pojkarna behövs i feministisk kamp” (2002-01-26) (a)
s. 4
Expressen ””Ingen litade på Fadime längre”. Expressen hos mördade kvinnans släktingar i Turkiet”
(2002-01-26) (b) s. 20
Expressen ”Mordet på Fadime. Saras fem krav till Mona Sahlin. ”Regeringen är för flat mot religiösa
grupper”” (2002-01-28) (a) s. 15
Expressen ”Mordet på Fadime. Släktingarna kan förhöras om mordet. Militären väntar på order från
polisen” (2002-01-28) (b) s. 14
Expressen ””Pappa borde ha tagits om hand”. Fadimes syster berättar om familjens tragiska öde”