52
53
Av:
Socialsekreterare Birgitta Aronsson, SDN Lundby, Göteborgs Stad
Socialsekreterare Jessica Kielland Foss, SDN Lundby, Göteborgs Stad
Familjerättssekreterare Eva Axelsson, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Familjerättssekreterare Carina Tonhede, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad
Göteborg
54
Nu har vi förstått vad samverkan är!
Efter många år i yrket som socialsekreterare och familjerätts sekreterare har vi förstått att vi inte har utnyttjat varandras kunskaper om de barn och föräldrar som vi alla har kontakt med och bekymrar oss över.
Vilken rikedom det är att få sätta sig ner tillsammans med en kollega och ha ett engagerat samtal tillsammans! Att förutom att få dela fakta också få del av kollegans intryck och upplevelse av barnets livssituation över tid gör att vi inte behöver starta från noll. Vi kan på så sätt fort-sätta det arbete som redan är påbörjat. Var finns frågetecknen idag och hur kan vi försöka att räta ut dem? Samtidigt får vi naturligtvis inte glömma vilka våra specifika uppdrag är och vilka frågor vi var och en måste hitta svaren på.
Detta sätt att samverka har gjort stor skillnad, jämfört med tidigare när vi ”inhämtade uppgifter” eller ”begärde ut en utredning”
Vi är mycket glada över att få ha deltagit i detta projekt!
55
Vilka är vi?
i projektgruppen har två socialsekreterare från sdn lundby och två familje-rättsekreterare från Familjerättsbyrån i Göteborg ingått. Familjerättsbyrån är centralt placerad och servar hela kommunen som har ca 520 000 invånare. or-ganisatoriskt tillhör Familjerättsbyrån social resursnämnd som har samlat kom-mungemensamma verksamheter. lundby är en av Göteborgs tio stadsdelsnämn-der belägen på centrala hisingen. stadsdelen har ca 42 000 invånare och andelen medborgare födda i utlandet är ca 21procent, vilket är strax under genomsnittet för Göteborg. Även medelinkomsten ligger något under kommunens genomsnitt.
Så här började vi
i samband med att projektet startade under våren 2011 fick vi i uppgift att plocka fram fem vårdnadsutredningar och fem barnavårdutredningar med fa-miljer som hade varit aktuella hos både fafa-miljerättsbyrån och socialkontoret.
Utredningarna togs fram slumpvis och utredningarna var daterade under perio-den januari 2008 till december 2010. de var inte begränsade till utredningar som vi projektdeltagare hade gjort utan flera av dem var skrivna av våra kollegor. Vi kunde snart konstatera att det fanns en svår problematik i alla ärenden med bl.a.
våld, psykisk ohälsa och missbruk.
Utifrån de övergripande målen, rörande handläggningsprocessen, att stärka barnets roll och rätt till delaktighet samt anpassa stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen satte vi oss tillsammans för att granska dessa tio utredningar.
Handläggningsprocessen
• Vi kunde konstatera att de flesta av våra utredningar var långa med mycket text vilket gjorde dem tunglästa. Fokus på de verkliga problemen försvann och huvudbudskapet blev otydligt.
• Vi använde oss återkommande av schablonuttryck så som samarbete, konfliktnivå och stödinsatser. Vi kunde tycka att föräldrarna skulle gå i sam arbetssamtal och lära sig samarbeta trots att de varit i konflikt med varandra i åratal och att det inte fanns något som talade för att de över-huvudtaget hade förutsättningar att kunna samarbeta.
• Tydliga riskbedömningar saknades i några familjerättsutredningar.
• När det gäller samarbetet mellan socialkontoret och familjerättsbyrån no-terade vi att vi inte hänvisade till varandras utredningar, vilken bedömning som hade gjorts eller vilken insats som hade föreslagits. Vi kunde inte utläsa
56
att någon kontakt hade förevarit mellan socialsekreterare och familjerätts-sekreterare mer är att familjerättsfamiljerätts-sekreteraren inhämtat en kopia på barna-vårdsutredningen.
• Vi hade dubbeljobbat genom att t.ex. ta referensuppgifter från skolan da-garna efter varandra och ha varsitt barnsamtal nära inpå varandra där vi inte hade tillvaratagit den information som redan fanns.
Barnets roll och delaktighet
• Barnet syntes i utredningarna och kom till tals i flertalet av dem. Undantag tycktes vara barnets låga ålder. när vi inte hade pratat med barnet hade vi inte motiverat det.
• Vi hade gått emot barnets vilja i en utredning utan att problematisera var-för.
• Återkoppling till barn och/eller föräldrar redovisades inte i någon utred-ning.
Stöd till barn och föräldrar
• Vi var dåliga på att dra slutsatser av tidigare beviljade insatser, vilket gjorde att samma insats kunde föreslås gång på gång.
• Insatserna var ”luddiga” – vad innebär exempelvis ”stödsamtal med social-sekreterare”?
• Uppföljning av insatser saknades vanligtvis helt.
Konfliktnivå
ett av våra mål i projektets inledningsskede var att försöka hitta ett underlag för att gradera föräldrarnas konflikt i syfte att erbjuda lämplig insats. det material vi hittade utgick från amerikansk kontext och vi bedömde rätt snart att det inte verkade användbart. istället fick vi stor hjälp av begreppen värdekonflikt och in-tressekonflikt som annika Rejmer använder sig av i sin forskning. hennes forsk-ning visar att det inte är vem som helst som utvecklar en domstolstvist vilket däremot tycks ha varit lagstiftarens utgångspunkt. det är snarare familjer med tung problematik så som våld, psykisk ohälsa och missbruk. Utbildningsnivån är ofta låg och familjens ekonomiska situation är ansträngd. inte sällan har det innan skilsmässan också inträffat allvarliga händelser i familjen som lett till en kris eller ett trauma. eftersom projektet framförallt skulle belysa de familjer som är aktuella på såväl socialkontor som familjerätt, blev det tydligt att projektet skulle komma att fokusera på värdekonflikter.