11.. HHuurr ttyycckkttee dduu aatttt ddeett vvaarr aatttt pprraattaa mmeedd ffaammiilljjeerräättttsssseekkrreetteerraarrnnaa??
(Bra, lätt) (Sådär, ibland bra (dåligt, jobbigt) och ibland dåligt.)
22.. FFöörrssttoodd dduu vvaarrfföörr dduu ttrrääffffaaddee ffaammiilljjeerräättttsssseekkrreetteerraarrnnaa??
(Ja) (vet inte)
)
(Nej) Kommentar:
..
33.. VVaarr ddeett ffrriivviilllliiggtt aatttt ssvvaarraa ppåå ffrrååggoorrnnaa??
(Ja) (ibland, vet inte (Nej)
Kommentar:
.
114
44.. KKuunnddee dduu ssääggaa ddeett dduu vviillllee ssääggaa ttiillll ffaammiilljjeerräättttsssseekkrreetteerraarrnnaa??
(Ja) (Ibland) (Nej)
Kommentar:
55.. FFrrååggaaddee ffaammiilljjeerräättttsssseekkrreetteerraarrnnaa oomm rräätttt ssaakkeerr??
(Ja) (Ibland) (Nej)
Kommentar:
TTAACCKK FFÖÖRR AATTTT DDUU SSVVAARRAADDEE PPÅÅ FFRRÅÅGGOORRNNAA!!!
115
Av:
Marja-Lena Fodérus, socialsekreterare Ulrica Hadders, familjerättssekreterare Maria Hosch, socialsekreterare
Marie Kindahl Karlsson, administrativ samordnare Anders Sandberg, familjerättssekreterare
Örebro
116
Bakgrund och problem
allmänna Barnhuset, socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och Regionförbundet i örebro bjöd in 6 kommuner – örebro, lindesberg, degerfors, Göteborg, ale och Mölndal – att delta i ett projekt vars syfte var att få till stånd ett gemensamt lärande kring förbättringsarbete med fokus på hur socialtjänsten kan utveckla och förbättra stödet till barn och föräldrar i vårdnadstvister.
örebro kommun är en medelstor kommun med cirka 139 000 invånare, var-av 30 695 är barn i åldersgruppen 0-18 år. inom socialtjänstens familjerätts enhet arbetar 7 familjerättssekreterare och inom utredningsenhet barn och familj arbe-tar 23 socialsekreterare.
Under år 2012 genomförde familjerätten 50 utredningar, 87 samarbetssam-talsserier (2011) och lämnade 84 snabbupplysningar till tingsrätten. cirka 1 300 barn berördes av barnavårdsutredningar, insatser i öppenvård och/eller placering i familjehem.
så här är vi organiserade:
Utredningsenhet
Från örebro kommuns socialtjänst utsågs två familjerättssekreterare, anders sandberg och Ulrica hadders, två socialsekreterare från utredningsenheten barn och familj, Maria hosch och Marja-lena Fodérus samt Marie kindahl karlsson vars uppgift var att vara lokal projektsamordnare och ett stöd för arbetsgruppen avseende dokumentation. projektet hade även en lokal styrgrupp bestående av områdeschef lena Mantler, enhetschef lillemor odencrants samt gruppledarna Mikael skansfelt och Ulrika Ringström. styrgruppen innehöll vid projektets start fler personer, men minskades då den var för stor.
117
de områden som vi skulle arbeta med i projektet var handläggnings processen, barnets roll och rätt till delaktighet samt insatser till barn och föräldrar. Vi skulle börja vårt arbete våren 2011 med att ta reda på hur vi till dags dato arbetat med utredningar gällande barn som förekommit både på familjerätten och i ut-redningsgruppen. Vi fick i uppdrag att plocka fram fem familjerättsliga utred-ningar och fem barnavårdsutredutred-ningar. Utredutred-ningarna skulle handla om samma barn och helst av allt skulle de ha förekommit i båda grupperna samtidigt. efter att utredningarna sekretessbearbetats lämnades dessa till annika Rejmer, uni-versitetslektor och forskare med familje- och socialrättslig inriktning vid lunds universitet. Under våren 2013 lämnades fem nya familjerättsliga och fem bar-navårdsutredningar till henne. syftet var att annika skulle analysera om några förändringar gjorts i vårt utredningsförfarande.
tillsammans med annika fick vi sammanställa två processkartor över vårt utredningsförfarande – en över de familjerättsliga utredningarna och en över barnavårdsutredningarna. när vi jämförde de båda processkartorna konstate-rade vi att:
• Våra utredningar sällan sker parallellt utan för det mesta avlöser varandra.
i sämsta fall innebar det för barnen att de kunde vara föremål för utred-ningar under en väldigt lång tid, ibland nästan ett år!
• Samarbetet mellan de båda grupperna var i det närmaste obefintligt, det vill säga att båda grupperna genomförde sina utredningar på varsitt håll.
• Barnet ibland fick genomgå flera samtal med olika personer. I vissa ärenden hade barnet pratat med handläggare i både mottagningsgruppen, utred-ningsgruppen samt i familjerättsgruppen.
Målgrupp
i projektet har arbetsgruppen arbetat med åtta familjer som omfattat samman-lagt tio barn – fyra flickor och sex pojkar. Barnen har varit mellan 3 och 14 år.
Familjerna har haft olika typer av problematik där det bland annat förekommit uppgifter om våld, sexuella övergrepp och psykisk ohälsa. alla familjer utom en har varit aktuella tidigare inom socialtjänsten. tidigare öppenvårdsinsatser har förekommit i några familjer. två av familjerna har erbjudits insats och tackat nej i ett första skede. efter att samspelsbedömning genomförts har de tackat ja till erbjuden insats hos öppenvårdsgruppen barn och familj.
118
Mål
projektets mål var att
1) Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare.
Våra lokala mål var att
• Erbjuda föräldrar som var aktuella hos barnutredare information från familje rättssekreterare. informationen som getts har handlat om möjlig-heten till samarbetssamtal och om rättsprocessen vid eventuell vårdnads-tvist.
• I större utsträckning använda oss av varandras utredningar.
• Genomföra utredningar gemensamt.
• Minimera antalet handläggare.
2) stärka barnets roll och rätt till delaktighet Våra lokala mål var att
• Genomföra gemensamma barnsamtal.
• Utifrån barnets roll och rätt till delaktighet inrikta oss på att minimera antalet samtal med barn. Vi har tidigare mött flera barn som upplevt sig
”sönderpratade” på grund av att de träffat många handläggare och inte alltid förstått de olika samtalens syften. Vårt mål var att genomföra gemen-samma barnsamtal samt att informera barnet om våra olika uppdrag, det vill säga om barnavårdsutredningen och den familjerättsliga utredningen.
3) anpassa stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen Våra lokala mål var att
• Ge information om och motivera föräldrarna till deltagande i föräldra-utbildningen ”Barn i föräldrars fokus” (BiFF). Under projekttiden startades BiFF-grupper.
• Informera och motivera tvistande föräldrar om möjligheten till samarbets-samtal hos familjerätten.