Del I: Klimatkalkyl för referensbyggnaden

Beskrivning av referensbyggnaden

Studien utgick ifrån en klimatpåverkansbedömning av ett äldreboende som under studiens genomförande projekteras av Skanska. En mängdkalkyl för referensprojektet användes som utgångspunkt för att initialt genomföra en klimatpåverkansberäkning och för att identifiera de byggdelar i projektet som mest bidrar till en ökad klimatpåverkan.

Den byggnad som studerades planeras att uppföras i Helsingborg och ska innehålla 54 vårdplatser samt gemensamma utrymmen för både boende och för personal fördelat över tre våningsplan. Byggnaden planeras ha en uppvärmd area (Atemp) på 3629 m². Referensbyggnaden som projekt valdes med utgångspunkter i att det projekteras i samtid med studien samt att det är ett projekt som projekteras av Skanska med stort fokus på att minska klimatpåverkan. Byggprojektet är tänkt som ett av flera steg mot ett mer hållbart byggande där projektet även kan fungera som inspiration till hur framtida äldreboendeprojekt kan utformas menar hållbar affärsutvecklare Skanska⁵. Byggprojektet motsvarar även i hög utsträckning hur ett äldreboende byggs idag med avseende på tekniska val och utföranden. Då analysen genomfördes parallellt med projekteringen av referensbyggnaden användes en snabbkalkyl av byggnadens materialanvändning. Kalkylen innefattade material, produkter och tjänster för ett generellt äldreboende och användes som referens för byggprojektets planering och även för studien. Utifrån detta grundutförande kunde ändringar av äldreboendets byggprojektdelar och förändring av byggnadens klimatpåverkan analyseras.

Äldreboendet, fortsättningsvis kallat referensbyggnaden, bestod av en platta på mark av betong med en bärande stomme av både stål och betong. Mellanbjälklaget bestod främst av prefabricerade håldäcksbjälklag med kompletterande delar av massivt betongbjälklag. Majoriteten av utfackningsväggarna bestod av gips, stålreglar, stenull

uppvärmningskälla men vilket uppvärmnings- och ventilationssystem var ej bestämt vid tidpunkten vid studien.

Referensbyggnadens klimatpåverkan analyserades främst utifrån produktskedet, A1-A5.

Klimatpåverkan uppstår vid uppförandet av byggnaden men byggnaders sammanlagda klimatpåverkan från hela livscykeln innefattar även andra skeden. Drift- och användningsskedet har historiskt sett stått för en stor del av den sammanlagda klimatpåverkan och därför beräknades även klimatpåverkan för referenshuset.

Beräkningen genomfördes med schablonvärden för byggnadens primärenergital (EPpet) från Boverkets byggregler (BBR). Byggnadens primärenergital (EPpet) beskriver endast energiåtgången, i kWh/m²Atemp, under driftskedet. Vid beräkningen delades inte energiposter upp och det antogs att fjärrvärmeenergianvändningen var den dominerande andelen. Klimatpåverkan för energiåtgången under driftskedet beräknades således med omräkningsfaktor för energimix Helsingborg på 0,048 kgCO2e/kWh (Öresundskraft 2020), både för de första 50 respektive 100 åren. Vid analysen över första 100 åren exkluderades ny klimatpåverkan som kan tillkomma för renovering och underhåll av byggnaden och dess system. Primärenergi faktorer som användes i studien var högst tillåtna värde enligt BBR samt Skanskas krav (Boverket 2011). Byggnadens primärenergi tal (EPpet) är det värde som beskriver en byggnads energiprestanda och utgörs av byggnadens energi för uppvärmning som justeras med en geografisk faktor (Euppv), energi till komfortkyla (Ekyl), energi till tappvatten (Etvv) och fastighetsenergi (Ef) som multipliceras med primärenergifaktor för varje energibärare (PE) (ibid). Det genomfördes även en jämförelse mellan klimatpåverkan i byggskedet och i driftskedet.

Referensbyggnadens klimatpåverkan

Bedömning av klimatpåverkan för referensbyggnaden genomfördes med beräkning i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Material kategoriserades efter vilken byggprojektdel och konstruktionsdel i byggnaden som de utgjorde. Vilka byggprojektdelar som inkluderades eller avgränsades bort i studien presenteras i bilaga 1. Avgränsningen följer BSAB från Svensk byggtjänst.

En extraherad mängdkalkyl från Skanskas mängdberäkningsprogram Spik lästes in i BM och med materialposternas initiala information genomförde programmet mappning mot resurser befintliga i den bakomliggande resursdatabasen från IVL. Mappning innebär att inmatade materialposter kopplas till BMs resurser som har generiska data för klimatpåverkan. Indata för en post innefattade en benämning, en koppling till byggdel, materialets mängd, mängdens enhet, en faktor för omräkning till kg och ofta vilken byggresurs materialet mappas till. En fullständig beräkning i BM kräver att mappning till resurser i databasen genomförts för varje materialpost. Mappning sker delvis automatiskt genom att tidigare användares mappningar mellan ID-nummer och byggresurs sparats i programmet. Mappningen kan av användaren väljas att göras globalt, för samtliga resurser med samma ID i det aktuella projektet och endast för den specifika resursen i det aktuella projektet. En global mappning innebär att när nästkommande användare läser in material med samma ID som mappats globalt, sker den mappningen automatiskt. En sådan mappning av material-ID i BM granskas av programmets utvecklare innan den godkänns och blir automatisk. Saknas en mappning mellan materialpost och resurs i databasen måste det genomföras av användaren själv.

Materialet som saknar mappning kopplas då till en resurs i resursdatabasen som överensstämmer med materialet i fråga. I de fall som materialet inte är en kvantifierbar miljöbelastande resurs eller om det är en personalresurs, mappades det till en kategori som motsvarar 0 kg CO2e/kg material. I Figur 3.1 visas hur några material är mappade till IVLs resursdata i BM.

Figur 3.1 - Urklipp från BM hur inmatade materialdata presenteras

Standarden för miljödeklarationer för byggnadsverk EN 15804 och ISO 14025 beskriver att den funktionella enheten för en byggprodukt ska vara baserad på relevant funktionell användning eller prestationskaraktär när produkten är integrerad i en byggnad. Det innebär att i praktiken varierar EPDers valda funktionella enheter för olika produkter och material. Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg använder sig av kgCO2e/kg material vilket innebär att då en material mängd vars enhet skiljer sig från BMs matas in, måste en omvandlingsfaktor beräknas. Exempelvis ges ofta betongs miljöpåverkan i kgCO2e/m³ betong vilket omvandlas till rätt enhet genom att dividera med den specifika betongens densitet i kg/m³. När materialmängdlistor extraherade ifrån mängdberäkningsprogram läses in i BM kan underentreprenadposter ibland följa med.

Nyckeltal givna av Skanska har använts för omräkning till kg för den klimatbelastande delen i underentreprenaden som inte är kopplat till materialanvändningen. Det är viktigt att underentreprenadsposterna i en kalkyl stämmer väl överens med verkligheten då de ofta har stor påverkan på resultatet.

Klimatdata för de använda materialen vid beräkning av referenshusets klimatpåverkan tillhandahölls från IVL Svenska Miljöinstitutets materialdatabas. Resursdata i databasen är generisk, vilket innebär att de är en slags medelvärden för materialen i byggbranschen och att de uppdateras kontinuerligt av programutvecklarna. Ett resultat beräknat på enbart värden från IVLs materialdatabas är på så sätt ett bra sätt att uppskatta klimatpåverkan i ett tidigt byggskede när specifika material- och produktval inte ännu är gjorda och ger möjlighet att jämföra olika alternativ. Tillverkare och producenter av sammansatta material, till exempel våtrumsmoduler eller alternativt bjälklag i studien, kontaktades med syftet att få tillgång till materiallistor för produkterna. Mappning och hur olika material tillverkas är inte alltid självklart och vid utförande av studien rådfrågades både BM-kunniga kontaktpersoner på IVL och upprättare av Skanskas mängdkalkyl för att beräkna en så tekniskt korrekt klimatpåverkansberäkning som möjligt. Vid utredning av möjligheten att ersätta vissa specifika material med andra, konsulterades sakkunniga inom Skanska men även materialleverantörer.

byggprojektet där de specifika resursernas klimatpåverkan är sammanslagna. Utifrån den utskrivna rapporten valdes de byggprojektdelar ut som hade en procentuell andel klimatpåverkan som var större än 10 % av byggnadens totala klimatpåverkan för fortsatt analys. Byggprojektdelarnas påverkan bröts ner i konstruktionsdelar för att identifiera förbättringspotentialer vilka studien presenterar i Del II. När rapporter skrivs ut från BM är det möjligt att välja vilka byggprojektdelar som ska skrivas ut, detta gjordes för att tillfälligt avgränsa vilka klimatpåverkansposter som var av intresse att jämföra värden före och efter applicering av alternativa lösningar. Väljs istället att skriva ut en rapport för hela projektet adderas automatiskt byggresurser under samma benämning från olika byggprojektdelar och det är inte möjligt att identifiera dess ursprung. När kombinationer av alternativa lösningars inverkan på klimatpåverkan jämfördes i relation till hela byggprojektet skrevs rapporten ut med alla byggprojektdelar som inte avgränsats bort i studien inkluderade. Minskningen i utsläppta koldioxidekvivalenter presenteras i kapitel 4, både i kg CO2e/m² Atemp och i procent.