I det här kapitlet presenteras bakgrunden och frågeställningar till studien, vilket syfte som ämnas uppfyllas, arbetsprocessen och vilka avgränsningar som gjorts för att göra arbetet genomförbart.
1.1 Bakgrund
Sveriges Regering (Boverket 2018) utvecklar riktlinjer för ett byggande med mindre miljöpåverkan och för att skapa ett mer hållbart byggande. Byggsektorns utsläpp av växthusgaser i Sverige var 2015 ungefär 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (ibid). I riksdagen har det föreslagits en ny lag om krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader (Regeringskansliet 2020). Syftet är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra denna påverkan. Sveriges Regering avser därför att införa krav på klimatdeklarationer från och med 2022 och har givit Boverket uppdraget att inleda ett förberedande arbete för att underlätta införandet av kraven (Finansdepartementet 2019). Boverket (2018) föreslog att man enligt den europeiska standarden EN 15978 ska använda sig av en komplett livscykelanalys när klimatdeklarationerna utförs. Detta innebar att byggherren har ansvar för att upprätta klimatdeklarationen och behöver besitta kunskaper om utförandet av livscykelanalys och om materialen som används i byggnationerna (Regeringskansliet 2020). För att underlätta övergången utvecklade IVL Svenska Miljöinstitutet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM. Beräkningsverktyget med användning av LCA-metodik hjälper aktörer i branschen att på ett effektivt och precist sätt ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Intresset för att undersöka byggskedets (A1-A5) klimatpåverkan i livscykelanalysen har växt.
Vid tidpunkten för studien planerades det byggas fler vård- och äldreboenden i Helsingborg och Skanska projekterade ett äldreboende med fokus på att ha en låg klimatpåverkan under både produktionen och driften av byggnaden. Skanskas intresse för en mer miljövänlig framtid ledde till att under projekteringsskedet av äldreboendet diskuterades det mycket om tillvägagångssättet för att minska byggnadens klimatpåverkan och vikten av att välja material med låg miljöpåverkan och vad det innebar för ett byggprojekt i sin helhet
Studien fokuserade därför på, med hjälp från initiativtagarna IVL och Skanska, att med användning av BM göra teoretiska klimatberäkningar på det planerade äldreboendet för att hitta tekniska lösningar som hade potential att minska klimatpåverkan från byggskedet av byggnaden.
1.2 Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur utsläppen kan minskas genom alternativa materialval genom beräkningar av klimatpåverkan i byggskedet A1-A5 av ett äldreboende och undersöka klimatbesparande alternativa lösningar. Målet var att föreslå alternativa lösningar och åtgärder som kunde utnyttjas vid byggnation av ett äldreboende men även andra typer av byggnader med liknade utformning. Genom att analysera den klimatreduceringspotential som föreslagna lösningar har i denna fallstudie, kan det ge underlag för beslutstagare att implementera lösningarna i framtidens byggnader för att vara ett steg närmre det övergripande målet att reducera byggsektorns klimatpåverkan Studien syftade till att besvara följande frågor:
• Vad har referensbyggnaden för klimatpåverkan och vilka åtgärder har störst potential att reducera klimatpåverkan?
• Vad finns det för alternativa materialval för de mest klimatbelastande konstruktionsdelarna i referensbyggnaden?
• Vad är skillnaden i klimatbesparing i byggskedet mellan klimatförbättrande lösningar med korta transportsträckor och lösningar med lägst global uppvärmningspotential?
• Vilken kombination av alternativa lösningsförslag har störst potential att reducera klimatpåverkan utifrån studiens valda perspektiv?
• Hur stor klimatbesparing kan uppnås med lättillgängliga materialförändringar?
• Hur förhåller sig det studerade byggprojektet mot de uppsatta direktiv och mål som finns i Sverige vid tidpunkten för studien?
1.3 Metodik
Problemställningen i studien bearbetas i en process med i tre delar efter en inledande litteraturstudie. Initialt beräknas och utvärderas klimatpåverkan för den ursprungliga utformningen för att undersöka var förbättringspotential finns och i vilka byggprojektdelar som utsläpp uppstår. Den första delen, del I, i studien behandlar detta problem och beräknar klimatpåverkan från referensbyggnaden i sin helhet för byggnaden samt uppdelat i byggprojektdelar. Vidare undersökning genomförs sedan i del II med en utvärdering av klimatposter i referensbyggnaden och framtagning av alternativa lösningsförslag med förbättringspotential jämfört med referensbyggnadens konstruktionsdetaljer. Undersökning av materialdata genomförs och underlag för alternativa lösningsförslag presenteras för att sedan utvärderas vidare i del III. Del III behandlar de framtagna alternativa lösningsförslagen och beräknar klimatpåverkan för respektive lösning för att slutligen beräkna och jämföra den sammanlagda klimatpåverkan som referensbyggnaden kan ha med tillämpade kombinationer.
Studien följer tre-stegs-strukturen för kapitlen, metod och resultat, där varje del är uppdelad för att i följande steg använda och utveckla framtaget resultat i föregående steg.
Slutligen genomförs en diskussion och slutsatser om det framtagna resultatet samt vad framtida studier behöver undersöka.
1.4 Avgränsningar
Referensprojektet är ett äldreboende i Helsingborg och studiens resultat är baserat på materialmängder framtagna för projektet. Värdena i resultatet är där med också projektspecifika medan den övergripande fördelningen av byggskedets klimatpåverkan mellan byggprojektdelar kan ge relevant förståelse inte bara för andra äldreboenden utan även för flerbostadshus med liknande utformning. För beräkning av klimatpåverkan används beräkningsverktyget BM. Materialdata och -egenskaper erhålls från leverantörer och tillverkare och anpassas för att användas i BM.
Studien avgränsas till att främst studera förändringar av klimatpåverkan med enheten kgCO2e/m2Atemp för byggnadens byggskede A1-A5 och diskuterar endast begränsat hur energianvändningen under användningsskedet, B, eller slutskedet, C, påverkar klimatet.
Avgränsningen görs eftersom byggnaden inte är uppförd vid tiden som studien genomförs och då studiens frågeställningar behandlar klimatreducerande åtgärder endast vid produktion. Viktigt vid undersökningen är dock att material och konstruktionslösningar uppfyller samma funktionella- och tekniska krav som referensbyggnaden har. Detta eftersom klimatpåverkan från avgränsade arbetsmoduler kan förändras och därigenom kan även klimatpåverkan sett ur ett fullständigt livscykelperspektiv förändras.
För jämförbarhet med tidigare gjorda studier avgränsas i analysen inkluderade byggdelar med hjälp av materialstrukturen beskriven i BSAB. Systemet, framtaget av svensk byggtjänst, är en gemensam struktur för att klassificera olika byggnadsposter på ett likartat sätt i branschen (Svensk Byggtjänst 2020). Avgränsningen som används i studien beskrivs schematiskt i bilaga 1, där rödmarkerade kategorier exkluderas från beräkningen och grönmarkerade kategorier inkluderas. Systemet delar in byggdelar i 10 kategorier med underliggande kategorisering av ingående byggdelar i ytterligare 10 underkategorier. Exempelvis är kategori 4 samtliga ingående material för yttertaket och underkategori 41, takstomme som beskriver ingående material för endast takstommen.
Avgränsningen i byggdelar medför att installationer i byggnaden avgränsas bort eftersom det vid tillfället för studien saknas klimatdeklarationer och tillverkningsinformation för dessa poster.
Genom undersökning av EPD-databaser tas alternativa lösningar, tillgängliga på dagens marknad, fram. Studien undersöker material och dess förbättringspotential utan hänsyn till kostnad av materialet. Materialkostnaden har därför valts att avgränsas bort i studien för att med ett objektivt synsätt endast undersöka reduceringspotential av klimatpåverkan med användning av alternativa konstruktions- och utformningslösningar. Tas kostnaden hänsyn till kan detta vara en faktor som missgynnar obeprövade lösningar. Kostnader är även en faktor som beaktas av branschen och företag som en konkurrensfaktor och som sällan ges ut publikt. Kostnader